Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande A7;o 8

1892-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1892:8, Bevillningsutskottets Betänkande A7;o 8

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A7;o 8.

25

-‘in:.-

[sou rf fr/

fHOfti

ibcuni

otiet

rot eg nii!

iff»]

hot Tf

ii ! i fi >[ b o i)1

iii.nnvfc^i,

rf il

om ii

io;l Kute

vt horn jtob

"lfiil

Il L !m

> *

i; in.;.

rot a y bi qd;

ÅT aun

gill n

Håll

FflbfUi j ''

-b doo

Öb7 r

Ull

böb e/gr

Funt

)vi Ö t J

ifiuf.it

Rite tof

'' : D(

:>1 J''ll;

don

.ieqqoloc

i 1 år i

re. nn

nio

.fart obr

v Tjuf

HD ttågtn

.2181 i

ili

U08I

• r r

idatÄ itc;

g-rebnl

i btöji

fl1''

a so b ''löt

tet

loa o

loa iKFttid?

in rioiK

Hira.''

iqaib

.of:

>rc"öti

[lita.

tft otaiwu

)3 g

DM) D "

folio .1 b lida

•i rx .mg.

mbl

; i; i {v t

-t dt

r t

,mn.og

'' i 1 t F CJ

dfl1

>1 t-i ><>.’■ 1

irprt

/i i a ''i

idlfitod r,b.

no [fa hu

vid

b M £

Ilrt 1

bni iiia

od

tivTilu *.

fly

[ r.n

V/u

. lord I

;

nlno

.19 b

ii-roitiiiL

-Knöl

JgilOl

i Irra noll

ture

to b ;

tebröd .do

Diod oj

T KV «i

iöi

« * • - o

* (it !r;< >''io!

1 f

I .-it ii^

>1 indi

t''> 1

• .f,.

G v. i . y.

ta it 11 it of

:pi loda

KV,.

i t

a M!

i! 0 i

U,,,

'' H Tillit t

) /C C> t

tgdii

! 1 J j i j

0 ii(

JOO

o

• ö

8..

L-[ H i

8 Hit kl 81

> v 3 O r

1 tCOI T-

f*u> m cJ o

-dmeooh

t o

Öl

i-ob

nob

an!L

uindci q-

t!.lod .

I Kvi 11V f

i

:ö C» bi;

i i i

;hi -i

edotdo !k

nob 1103

i OTC

gård

.c, 781

•ledttj

Ank. till Riksd.

kansli

den 22 april 1892, kl

.'' 12

nödd.

iF9.it

..-U ''h: n-

dnodq

qu -ro!

t;; a i;f{)

1 * j ]

; oi..

IJff »>

riRMiirin

riyi

ht c)i

f,[Mj ,

b fil h f b

ad ,i

fr fr) sfi1?!;

• aod

fiogioltjebiF''

/Imf svit

ni J>g6''ii i

Betänkande, i anledning af väckt motion om höjande af bevillnings
a

i -

afgift en för spelkort.

ir fn

in snau''.>■<

* r i,1. i r •>/ f rt ;r ■,

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 65, anmärker

herr G. Jansson i Krakerud, att den nu jemlikt kougl. kungörelsen

den 5 december 1873 för spelkort utgående bevillningsafgift af 75 öre

för hvarje kortlek i jemförelse med annan beskattning framstår såsom

alltför låg,,, synnerligast i betraktande deraf att denna bevillning hufvudsakligast

drabbar de bättre lottade inom nationen. Då derjemte den

inkomst, som på spel förvärfvas, sällan kan åtkommas genom beskattning

i vanlig ordning, anser motionären, att man, för att åtminstone

i någon mån råda bot för dessa missförhållanden, bör höja den för

spelkort nu stadgade bevillningsafgift samt hemställer fördenskull,

att Riksdagen ville besluta, det alla till försäljning och förbrukning

inom riket ämnade figurerade eller ofigurerade kort, hvarmed spel kan

öfvas, antingen de äro i rilcqt tillverkade eller från utrikes ort dit införda,

skola beläggas med en afgift af tre'' kronor för hvarje kortlek.

Bih. till Itiksd. Prof. 1892. 5 Samt. 1 Afd. 5 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Ifrågavarande skatt har redan länge förekommit inom vårt beskattningssystem.

Påbjuden redan af Carl XII har den med tvenne kortare

afbrott, det ena från näiunde konungs död till 1730 och det andra från

1809 till 1812, utgått till närvarande tid, om än så väl beloppet och

dispositionen af skatten som sättet för dess uppbörd undergått åtskilliga

förändringar, särskildt efter dess senaste återinförande.

Hvad sålunda beträffar stämpelns belopp, som genom kongl. förordningen

den 30 december 1812 blifvit bestämdt till 2 sk. 6 rst.

för hvarje kortlek, höjdes detsamma enligt kongl. förordningen den

14 november 1835 till 6 sk. banko, derefter enligt kongl. förordningen

den 23 februari 1842 till 8 sk. banko, derpå enligt kongl. kungörelsen

den 15 december 1854 till 12 sk. banko och slutligen enligt kongl.

kungörelsen den 21 oktober 1871 till 75 öre, hvilket belopp bibehållits

jemväl i nu gällande förordning af den 5 december 1873.

Åndringarne uti dispositionen och sättet för uppbörden af skatten

i fråga hafva hufvudsakligen bestått deruti, att bestämda belopp af skatten

i stället för viss andel af densamma stadgats skola tillfalla vissa fromma

stiftelser, samt att uppbörden öfverflyttats från ett embetsverk till ett

annat. Sålunda utbetalar staten för närvarande årligen följande belopp

af denna bevillning, nemligen, till allmänna barnhusinrättningen i

Stockholm 27,000 kronor, till Frimurarebarnhuset 1,500 kronor och

till Serafimerordens-lazarettet 1,500 kronor.

Åt de barnhus- eller fattigvårdsinrättningar i landssortstäder, hvilka

år 1871 enligt äldre stadganden utaf ifrågavarande bevillningsafgift åtnjöto

bidrag med en sk. banko eller tre och ett åttondedels öre för

hvarje i staden tillverkad kortlek, utgår fortfarande dylikt bidrag, med

vilkor dock att kortfabrikationen i dessa städer icke utöfver ett års tid

blifvit afbruten.

Nu gällande bestämmelser om ifrågavarande bevillning återfinnas

i kongl. kungörelsen den 5 december 1873, angående bevillningsafgift

för spelkort samt om kortstämplingens verkställande, samt kongl. kungörelserna

den 17 november 1876 och den 6 maj 1881, angående ändringar

i forstberörda kongl. kungörelse.

Stadgandet angående kortstämpelns belopp lyder nu:

»Alla till försäljning och förbrukning inom riket ämnade figurerade

eller ofigurerade kort, hvarmed spel kan öfvas, antingen de äro i riket

tillverkade eller från utrikes ort dit införda, skola beläggas med en

afgift af sjuttiofem öre för hvarje kortlek.»

Det ungefärliga årliga beloppet af denna bevillning framgår af

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 27

nedanintagna uppgifter å värdet af de kortfabrikanterna eller vederbörande

varuegare från statskontoret tillhandahållna spelkortsstämplar

eller s. k. kortkonvolut:

aiä !^qa iaM©

år 1874 .................‘.in...... 97,198 kronor 50 öre

n 18

„ 18

„ 18

„ 18

„ 18

„ 18

» 18

„ 18

„ 18

,, 18

„ 18

„ 18

,, 18

„ 18

„ 18

„ 18

.. 18

......................................................................... 132,657

17

—

........................... 107,319

7?

—

......................................................................... 141,625

77

50

77

.....................................................:.....,a.uu. *119,571

77

..................................................................... 81,270

_

.................................................... 123^910

77

50

77

.......................................................... 89,431

77

>7

_

....................................JtUöAuiU.:.:........... 118,856

25

77

.......................................................................... 122,210

77

—

77

......................................................................... 119,406

77

....................................................................... 94,186

50

...................................................................... 109,314

77

—

.......................................................................... 105,812

77

25

7)

..................................................... 143,651

?7

"1 —

77

.......................................................................... 98,451

75

.......................................................................... 120,931

77

50

77

....................................................................... 127,382

77

25

77

Vid bestämmande af beloppet utaf en sådan skatt som den ifrågavarande

har man, så vidt man ej vill använda densamma för att helt

och hållet undertrycka bruket af det beskattade föremålet, endast att

tillse, det man ej stegrar beskattningen i sådan grad, att statens inkomst

af densamma i stället för att ökas kommer att minskas eller

att beskattningen framlockar allehanda försök att på lagstridigt sätt

undandraga sig densamma.

Några dylika följder af ifrågavarande bevillningsafgifts senaste

höjning hafva enligt hvad erfarenheten från de tjugu år, som derefter

förflutit, gifvit vid handen, icke visat sig, och otvifvelaktigt är, att

afgiften i fråga kan utan fara för berörda menliga följder ytterligare

höjas. Utskottet anser dock icke tillrådligt att nu på en gång sträcka

förhöjningen till det af motionären föreslagna belopp, eller tre kronor

för hvarje kortlek utan finner en höjning af etthundra procent af det

nuvarande stämpelbeloppet eller en höjning i samma proportion som

den genom kongl. kungörelsen den 21 oktober 1871 föreskrifna, vara

den lämpligaste. -

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o. 8.

-t>!) På grund häraf hemställer; utskottet, „iu ;•

t :.,r i - ; . att Riksdagen måtte besluta, att alla till för
säljning

och förbrukning inom riket ämnade, figurerade

eller ofigurerade kort, hvarmed spel kan öfvas, anor.

! tingen de äro i riket tillverkade eller från utrikes

ort; dit införda, skola beläggas med en afgift af en

.. <j krona 50 öre för hvarje kortlek.

o C eib,IM .... T T81 ..

Stockholm den 21 april 1892.

—

OISrI 8 . .

i) ,n

På utskottets vägnar:

.. 0881

--•

ISMM

18* i.

C

.eu F. BARNEKOW.

<• w r

— i

- .

f-oj

«»<*!• Öl [ ...

........... <,88 i

tr ■A i

t

C«8< ;

ri K A {

Herr Almström har begärt att få antecknadt, att han icke deltagit

i behandlingen inom utskottet af detta betänkande.

:8K.T£I

STOCKHOLM, ISAAC MÅRCXJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

i '' it

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.