Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående tullbevillningen.

1892-04-25 · 129 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1892:9, Betänkande, angående tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1892, kl. 11 f. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

Sedan Riksdagen till pröfning och afgörande förehaft bevillningsutskottets

betänkande n:o 2, angående vissa delar af tullbevillningen,

äfvensom utskottets memorial n:o 3, i anledning af kamrarnes skiljaktiga

beslut rörande vissa punkter af nyssnämnda betänkande, får utskottet

härmed afgifva betänkande rörande nämnda bevillning i öfrigt, med^ det

undantag, som här nedan omförmäles. Vid behandlingen af nu ifrågavarande

delar af bestämmelserna om tullbevillningen har utskottet till

granskning upptagit ej mindre motsvarande delar af det förslag till ny

tulltaxa, som Kong!. Maj:t i proposition n:o 9 af den 13 januari innevarande

år understält Riksdagens pröfning, än äfven de särskilda inom

Riksdagen väckta framställningar, hvilka afse tullbevillningen och icke

genom utskottets ofvannämnda betänkande n:o 2 besvarats, nemligen:

motionen n-.o 14 inom Första Kammaren af herr W. Wallin, om tull a

stenkol och cokes, samt de inom Andra Kammaren afgifna motionerna

n;o 49 af herr J. Anderson i Tenhult, angående, förutom annat, som i

förevarande betänkande icke afhandlas, nedsättning i tullen a socker

och sirap, samt n:o 142 af herr Z. Larsson i Upsala, om tull å kopparplåt

in. m.

Bik. till Riksd. Prof. 1892. 5 Samt. 1 Afd. 6 Iiåft. (N:o 9).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Såsom utskottet i sitt ofvan omförmälda betänkande n:o 2 hade

tillfälle erinra, öfverensstämmer Kongl. Maj ds nu föreliggande förslag

till tulltaxa i hufvudsakliga delar med det tulltaxeförslag, som afgifvits

af den, på grund af Riksdagens anhållan i skrifvelse af den 8 maj 1888,

tillsatta tullkomité. På sätt det vid förenämnda kongl. proposition fogade

statsrådsprotokoll för den 13 sistlidne januari utvisar, bär vid föredragningen

herr statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört, bland

annat, att till hvad komitén i nyssberörda delar anfört till stöd för förslaget

herr statsrådet i regel funnit något tillägg från sin sida icke erfordras.

Endast i några, jemförelsevis få, fall hade af vederbörande

embetsverk framstälda anmärkningar, hvilka han icke kunnat biträda,

synts honom innebära anledning att närmare utveckla de af komitén

anförda skäl eller att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å någon af

komitén icke åberopad omständighet, som kunde anses stärka komiténs

motivering. I sammanhang med denna komplettering af motiveringen

redogjorde herr statsrådet jemväl för de punkter, i hvilka han ansåge

Kongl. Maj ds framställning till Riksdagen böra afvika från komiténs

förslag, till hvilket han i allt öfrigt anslöte sig.

Med afseende å sambandet mellan tullkomiténs förslag till tulltaxa och

det af Kongl. Majd nu för Riksdagen framlagda anser sig idskottet böra

dels i minnet återföra de omständigheter, under hvilka Riksdagen anhöll om

sagda komités tillsättande, äfvensom innehållet af berörda anhållan, dels

ock i korthet redogöra för de synpunkter, hvilka, enligt hvad komitén sjelf

anfört, varit för densamma vid förslagets utarbetande bestämmande.

I förra afseendet- erinrar utskottet, hurusom 1888 års Riksdag i

tullskyddsvänlig rigtning vidtog väsentliga ändringar i då gällande tulltaxa.

Till en början blef tull åsatt spanmål och vissa andra förut tullfria

jordbruksalster. Vidare beslöt äfven Riksdagen åtskilliga förändringar

i taxan i syfte att åt öfriga näringsgrenar bereda ett bättre skydd

än det under senare tid åtnjutna; men dels lade då ännu bestående tarifftraktater

hinder i vägen för ett fullständigt genomförande af hvad i

detta afsende ansågs erforderligt, och dels fann Riksdagen angeläget, att,

innan en mera omfattande förändring i tullagstiftningen vidtogs, utredning

af de förhållanden, som dervid borde beaktas, blefve genom sakkunnige

personer verkstäld. Med anledning häraf anhöll Riksdagen i

förberörda skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes tillsätta en komité med

uppdrag dels att före nästpåföljde års riksdag verkställa utredning angående

de ändringar i tulltaxans bestämmelser, som kunde vara erforderliga

för att, i den mån sådant under för handen varande förhållanden

kunde ske, bereda näringarne ett väl afvägdt tullskydd, dels ock att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 3

sedermera, efter behörig utredning och med hufvudsakligt iakttagande

af de tullsatser, livilka blifvit af den då församlade Riksdagen antagna

eller komme att af nästföljande års Riksdag beslutas, afgifva förslag

till tulltaxa, innefattande de bestämmelser, som borde gälla efter utgången

af bestående tarifftraktater.

På grund häraf tillsatte äfven Kongl. Maj:t under den 18 juni

1888 en komité, hvars hufvudsakliga uppdrag i allt väsentligt bestämdes

i öfverensstämmelse med Riksdagens omförmälda anhållan. Sedan denna

komité afgifvit, förutom vissa andra utlåtanden, äfven ett betänkande

angående åtskilliga jemkningar i tulltaxans bestämmelser, på grund åt

hvilkét betänkande 1889 års Riksdag beslöt vissa ändringar i då gällande

taxa, inkom komitén den 24 februari nästlidet år med betänkande

jemte förslag till ny tulltaxa, deröfver kommerskollegium och generaltullstyrelsen

sedermera gemensamt afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

.,

Enligt hvad i betänkandet anföres, hade komitén, hvilken det vid

tulltaxeförslagets upprättande ålegat att såsom ledande princip fasthålla

grundsatser om skydd för det nationela arbetet såsom ett af tullbeskattningens

ändamål, låtit sig angeläget vara att tillse, det förslagets bestämmelser

måtte så affattas, att tullskyddet komnrn det inhemska arbetet

på alla näringslifvets områden i mån af behof till del, men komitén

hade ock, under aktgifvande på näringarnas inbördes samband, sökt

i möjligaste måtto förekomma, att en industri blefve på en annan industris

bekostnad otillbörligen tillgodosedd. Komitén hade vidare ansett

sig böra i regel föreslå skyddstullar endast för alstren af redan inom

landet existerande näringsgrenar. Vidkommande storleken af det skydd,

komitén föresloge, kunde i största allmänhet sägas, att de särskilda tullsatserna

icke blifvit upptagna till högre belopp än hvad som oundgängligen

erfordrades, för att på vårt eget lands marknad bereda den inhemska

producenten likställighet med de stora industriidkande ländernas näringsidkare.

Vid uppgörande af förslag till sådana tullsatser, beträffande hvilka

skyddssynpunkten antingen icke alls eller åtminstone icke i öfvervägande

grad gjort sig gällande, både komitén tagit hänsyn hufvudsakligast till

varornas art och beskaffenhet samt i främsta rummet gjort afseende derå,

huru vida desamma i mer eller mindre mån vore att såsom öfverflöd svaror

anse; erinrande komitén med afseende härå, att hvilken åsigt man än

hyste derom, huruvida i tullbeskattningens uppgift inginge att bidraga till

hämmande af lyx och öfverflöd, man dock allmänt torde erkänna, att

öfverflödsartiklar framför andra vore egnade att åsättas hög införselafgift.

För varuslag, som lätteligen kunde göras till föremål för oloflig införsel,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

hade likväl tullsatserna i allmänhet föreslagits vida lägre än desamma

bort sättas, ifall hänsyn tagits endast till värdet eller egenskapen af

öfverflödsvaror.

Af skäl, livilka i betänkandet närmare utvecklats, hade komitén

funnit sig böra bibehålla den alfabetiska uppställningen af taxan. Deremot

hade vissa varuslag, som enligt allmänt språkbruk sammanfattades

under kollektiva benämningar, blifvit, i den mån sådant icke redan i

gällande taxa skett, sammanförda såsom underafdelningar under gemensamma

hufvudgrupper. Hvad grunden för tullafgiftens beräkning vidkomme,

delade komiterade den åsigt, hvilken, ehuru erkännande värdetullarnes

principiela företräde framför tullar, efter qvantitet bestämda, eller, såsom

de vanligen kallades, »vigttullar», likväl på grund af de olägenheter, som,

till följd af svårigheten att anordna en mot missbruk betryggande kontroll,

åtföljde förtullning ad valorem, i tillämpningen gåfve vigttullarne

företräde. Förnämsta korrektivet mot det vigttullsystemet åtföljande

missförhållande, att tullbeskattningen drabbade den billigare varan proportionsvis

vida hårdare än den dyrbarare, läge i en så utsträckt klassifikation

som möjligt af de tullpligtiga varorna; och af detta korrektiv hade

komiterade äfven sökt att göra bruk, men hade deri icke sällan hindrats

af tulltekniska svårigheter. Ett ytterligare medel att, i någon män utjemna

de förtullning efter vigt vidlådande olägenheter läge i tullsatsernas

bestämmande efter bruttovigt, ty såsom naturligt vore, kräfde de finare

och ömtåligare varuslagen till skydd under transporten ett vida omsorgsfullare

emballerande än de simplare, mindre ömtåliga. Äfven af detta

medel hade komitén i många fall begagnat sig för åstadkommande åt

en jemnare och rättvisare tullbeskattning af olika varor, sammanförda

under en och samma rubrik. För beredande af likformighet mellan vissa

hvarandra närstående artiklar samt för åstadkommande af enkelhet och

lätthet vid taxans tillämpning hade jemväl i ett och annat fall bruttoförtullning

samt här och hvar i taxan ändringar och jemkningar af formel

beskaffenhet föreslagits. Slutligen hade ett icke obetydligt antal i nu

gällande taxa specificerade varor af olika anledningar, oftast på grund af

deras ringare betydelse och den oansenliga införsel, för hvilken de under

senare tider varit föremål, blifvit ur taxeförslaget^uteslutna; likasom å

andra sidan åtskilliga nya rubriker uppförts, i många fall endast för att

till följd af varans specificerande den officiela statistiken måtte komma

att meddela uppgift om införselns storlek.

För de jemförelsevis fåtaliga skiljaktigheter, som förefinnas mellan

bemälde komités förslag till tulltaxa och det af Kongl. Maj:t nu för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 5

Riksdagen framlagda, redogöres i herr statsrådets och chefens för finansdepartementet

ofvan omförmälda anförande till statsrådsprotokollet, till

hvilket anförande utskottet i fråga om detta ämne tillåter sig hänvisa.

Att utskottet såsom sådant skulle söka åstadkomma något principielt

uttalande beträffande de tullpolitiska grundsatser, på hvilka den nu ifrågasatta

revisionen af tulltaxans bestämmelser böra grundas, har, med hänsyn

till hvad i utskottets ofvanberörda betänkande n:o 2 anförts om bristen

på öfverensstämmelse i åsigter inom utskottet rörande, sjelfva hufvudfrågan,

icke ansetts lämpligt. Utskottet inskränker sig derför till att

för Riksdagen framlägga resultatet af den granskning^! enskildheterna

i nu föreliggande förslag till ändringar i fråga om tullbeyillningen, som

inom utskottet egt rum; och kommer utskottet att vid denna redogörelse

följa den ordning, hvartill tulltaxans uppställning föranleder.

För undvikande af onödig vidlyftighet skall emellertid utskottet här nedan

göra särskilda hemställanden, icke beträffande hvarje särskild rubrik i

taxan, utan endast i de fall, der utskottet beslutit föreslå bestämmelser,

afvikande från Kongl. Maj:ts förslag, eller haft motioner att besvara,

äfvensom der utskottets beslut väl utfallit för hemställan om bifall till

Kongl. Maj:ts förslag, oförändradt, men afvikande mening af någon utskottets

ledamot anmälts; kommande derefter utskottet,, som dock af

särskildt angifvet skäl i detta betänkande icke upptager till behandling

frågan om tullen å Kaffe och Tobak äfvensom § 9 i tillit axeunderrätt el - serna, att i ett sammanhang till antagande framställa alla öfriga af Kongl.

Maj:t föreslagna bestämmelser, för så vidt de icke redan blifvit af Riksdagen

pröfvade.

l:o.

Under rubriken Album eller (klar deraf upptager föreliggande förslag

till tulltaxa samma tullsats som den nu gällande eller 2 kronor per

kilogram.

Vid granskning af tullkomiténs förslag, med hvilket Kongl. Maj:ts

i denna del öfverensstämmer, hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen

beträffande ifrågavarande tullsats anmärkt följande:

»Det torde så mycket mindre kunna antagas hafva undgått komitöns

uppmärksamhet, att denna tullsats är i förhållande till varuvärdet öfverdrifvet

hög, som en af komitöns ledamöter i afgifven reservation uttalat

sig för eu nedsättning af, bland andra tullsatser, äfven den ifrågavarande.

Album.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Aluminium.

Ammoniak.

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Om vid sådant förhållande dess bibehållande vid nuvarande höga belopp

kan anses skäligen motiveradt af endast den omständighet, att detta

belopp blifvit så nyligen som vid 1888 års riksdag bestämdt, torde kunna

dragas i tvifvelsmål. För sin del tillåta sig embetsverken uttala den

åsigt, att den före den 1 juli 1888 för ifrågavarande artikel gällande

tullsats af 1 krona per kilogram icke blott stod i ett lämpligare förhållande

till varans värde, utan äfven kunde antagas bereda tillräckligt skydd

för det inhemska arbete, som vanligen är å artiklar af ifrågavarande

slag nedlagdt.»

Instämmande i hvad embetsverken sålunda anfört, hemställer utskottet,

att tullsatsen under ifrågavarande rubrik måtte

nedsättas till 1 krona per kilogram.

2:o.

Med afseende å den betydelse, metallen Aluminium redan nu erhållit

inom industrien, har utskottet ansett, att en hänvisning rörande

tullbehandlingen af denna metall borde, i likhet med hvad som eger rum

beträffande t. ex. vismut, i taxan intagas, och hemställer för den skull,

att å vederbörligt ställe i taxan måtte införas en

så lydande hänvisning:

»Aluminium; hänföres till Metaller, ej specificerade».

3:o.

Beträffande tullen å Ammoniak föreslår Kongl. Maj:t i likhet med

tullkomitén, att å ammoniak, kaustik, kolsyrad eller hjorthornssalt, samt

salpetersyrad, Indika artiklar för närvarande hänföras till Kemiskt-tekniska

preparater, ej specificerade, dragande tull med 5 procent af värdet,

i stället måtte sättas vigttull till belopp af respektive 5 öre, 7 öre och

10 öre per kilogram, Indika tullsatser skulle, enligt de bemälde komité

meddelade prisuppgifter, motsvara 10 procent af varuvärdet.

Mot tullsatsernas bestämmande efter vigt i stället för efter värde

har utskottet intet att erinra. I afseende å tullsatsernas belopp kan deremot

utskottet icke biträda Kongl. Maj:ts förslag. Att till förmån för

den jemförelsevis enkla och för öfrig! föga omfattande industri, som sysselsätter

sig med att af svafvelsyrad ammoniak framställa andra ammoniakföreningar,

fördyra preparater, Indika, såsom förhållandet är med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 7

särskilt den salpetersyrade ammoniaken, ega icke så obetydlig industriel

användning, lärer nemligen icke kunna anses välbetänkt. Enligt utskottets

åsigt böra tullsatserna sättas i närmaste öfverensstämmelse med den

nu utgående tullen, dervid dock tillika torde böra fästas afseende vid att

priset å åtminstone kaustik ammoniak är något lägre än det för tullkomitén

uppgifna.

Benämningen saltsyrad ammoniak torde, såsom föråldrad, böra utbytas

mot det numera vanliga namnet klorarnmonium.

I öfverensstämmelse härmed hemställer utskottet:

a) att tullsatsen för Ammoniak, kaustik, måtte

bestämmas till 2 öre per kilogram;

b) att tullsatsen för Ammoniak, kolsyrad (hjorthornssalt),

måtte sättas till 4 öre ,per kilogram;

c) att för Ammoniak, salpetersyrad, måtte stadgas

en tullsats af 5 öre per kilogram; samt

d) att i stället för rubriken »Ammoniak, saltsyrad

(salmiak) — fris måtte på vederbörligt ställe intagas

följande rubrik:

■»Ammoniak: klorarnmonium (salmiak) ................ fri.»

4:o.

Tullen å Apelsiner, hvilken nu utgår med 10 öre per kilogram, finnes Apemner.

i förevarande förslag upptagen till förhöjdt belopp, 20 öre per kilogram.

Utskottet anser, att nu gällande '' tullsats, _ hvilken är ganska hög

i förhållande till varuvärdet, medför en fullt tillräcklig beskattning af

denna artikel, som numera, åtminstone i städerna, ganska allmänt förbrukas

af äfven de mindre bemedlade samhällsklasserna. Bortsedt från

tiden närmast efter 1871, hvilket år ifrågavarande tull af statsfinansiela

skäl höjdes, har densamma i allmänhet icke varit bestämd till synnerligen

högre belopp än för närvarande. Af bil. 3 till tullkomiténs betänkande

inhemtas, att densamma utgick med 11 öre år 1850 samt med

14 öre år 1860 och år 1870, allt per kilogram räknadt. I utlandet är

också, på sätt bil. 4 till nämnda komitébetänkande utvisar, tullen å apelsiner

i allmänhet bestämd till vida lägre belopp än 10 öre per kilogram.

I betraktande häraf har utskottet funnit sig böra hemställa,

■att, tullen å Apelsiner måtte bibehållas vid nu

gällande belopp, 10 öre per kilogram.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Band.

Beck.

5:o.

Sedan utskottet beslutit föreslå Riksdagen att bestämma tullsatserna

för belsidenväfnader till 8 kronor och för halfsidenväfnader till 3 kronor

per kilogram, får utskottet, som anser, att liel- och half sidenband böra

fortfarande såsom hittills draga samma tull som motsvarande slag af

väfnader, hemställa:

a) att tullsatsen under rubriken Band: silkessammets-

och helsiden- bestämmes till 8 kronor per

kilogram; samt

b) att tullsatsen under rubriken Band: half sid enmåtte

bestämmas till 3 kronor per kilogram.

6:o.

1888 års Riksdags bevillningsutskott, i enlighet med hvars hemställan

tull åsattes artikeln Beck, motiverade denna hemställan dermed,

att utskottet funnit sig böra föreslå tull å råvaran till nämnda artikel,

tjära.

Utskottets hemställan blef af Riksdagen bifallen, men då frågan

om tull å tjära förekom, beslöt Riksdagen, att denna artikel fortfarande

skulle vara tullfri.

Den inkonseqvens, som derigenom influtit i tulltaxan, saknar ingalunda

praktisk betydelse. Till bevis härför vill utskottet till en början

anföra de officiela siffrorna rörande import och export af ifrågavarande

artikel under senaste 5-årsperiod.

Införsel. Utförsel.

År 1886 ............ 674,677 kilogram............. 164,850 kilogram.

„ 1887 560,140 „ 166,181 „

„ 1888 130,379 „ 50,917 „

„ 1889 14,014 „ 11,044 „

„ 1890 ........... 118,156 „ _ 8,655 „

Häraf framgår visserligen, att importen af ifrågavarande artikel

minskats, men äfven att en betydande minskning egt rum af exporten;

och icke ens förstnämnda omständighet torde kunna anses i verkligheten

innebära någon fördel för vårt land. Följden af den minskade

importen af finskt beck har nemligen blifvit, att landets behof af beck

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 9

måst fyllas genom tillverkning af svensk tjära. Men då man besinnar,

att den svenska tjäran är af mycket bättre beskaffenhet och till följd

deraf vida dyrare än den finska, hvilken senare dock är tillräckligt god

såsom råmaterial vid becktillverkning, lärer man icke kunna förneka,

att det ur nationalekonomisk synpunkt är en fördel för oss att från

Finland importera beck och i stället exportera motsvarande qvantitet

tjära.

Med afseende härå hemställer utskottet,

att artikeln Beck måtte förklaras tullfri.

• -viol »fi in-.* i, t»:;: äiiuä,:> .i‘!i i''.»it alu tre r. ''»i» obuofjaSi: !••>}#.

Ilo.

För Ben, arbetadt, ej specificerade arbeten, andra slag, hvilken artikel

för närvarande drager en tull af 35 öre per kilogram, har Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse med tullkomiténs förslag, upptagit en tullsats

af 1 krona 20 öre per kilogram, sedan dock artikeln knappar blifvit

från rubriken afskild.

Lika med embetsverken, hvilka framstäf anmärkning mot tullkomiténs

förslag i denna del, anser utskottet en tullsats till sistnämnda

belopp vara alltför hög. Enligt utskottets förmenande bör, äfven om,

på sätt Kongl. Maj:t i enlighet med tullkomiténs hemställan föreslagit,

en särskild lägre tull åsättes knappar af ben, tullsateen för ej specificerade

benarbeten, andra slag, åtminstone icke höjas till mera än 80

öre per kilogram eller till samma belopp, hvarmed för närvarande tullen

å den likartade artikeln celluloidarbeten, ej specificerade, utgår.

Utskottet anser sig böra hemställa,

att tullsatsen under förevarande rubrik bestämmes

till 80 öre per kilogram.

8:o.

Med Bladguld och Bladsilfver har utskottet ansett sådana preparater

af guld såsom t. ex. glansguld, hvilket nu förtullas såsom

fernissa, böra likställas och hemställer derför,

att i taxan måtte, i stället för rubriken 41 i

Kongl. Maj:ts förslag med tillhörande anmärkning,

inlöras följande bestämmelser:

Bih. till lliksd. Brot. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 Uäft.

Ben.

Bladguld

m. in.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bleckslagarearbeten.

Bokstaf»- stämplar m. m.

Borstbindare
arbeten.

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o .9.

»Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta;

äfvensom glansguld och andra likartade preparater

af guld .................... 1 kg. 2 kr. 50 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget ej

heller, i fråga om bladguld och bladsilfver, för mellanlägg.»

9:o.

Med afseende derå, att utskottet, såsom här redan inhemtas, föreslagit

den ändring i Kongl. Maj:ts förslag, att »leksaker, alla slag,

utan afseende å materialet», skola åsättas särskild »tull, hemställer

utskottet,

att i stadgandet rörande Bleckslagarearbeten denna

artikel måtte närmare bestämmas genom tillägget »ej

specificerade».

10:o.

Under rubriken Bokstafsstcimplar och Boktrycksstilar upptager Kongl.

Maj:t,s förslag samma tullsats som nu gällande taxa, 25 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t under förevarande rubrik

föreslagit måtte af Riksdagen godkännas.

ll:o.

Under Borstbindarearbeten upptager förslaget, bland annat, den

bestämmelse, att penslar samt murare- och målareborstar af andra ämnen

än fiber etc. skola draga en tull af 50 öre per kilogram.

Då utskottet, på sätt här nedan anföres, funnit redskap, ej specificerade,

böra fortfarande vara tullfria, lärer någon väsentlig höjning

af den tull, 12 öre per kilogram, som för närvarande utgår för murare
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. .lfl

och målareborstar, alla slag, icke böra ifrågakomma. Enligt utskottets

åsigt skulle så väl dessa som ock den likartade artikeln penslar — hvilken

senare artikel för öfrig!, på sätt tullkomitén erinrat, af tulltekniska

skäl bör lika med murare- och målareborstar tull behandlas — lämpligen

kunna sammanföras i gemensam rubrik med borstar af fiber o. s. v.

Utskottet får i öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hemställa,

att de rubriker, som i Kongl. Maj:ts förslag till

tulltaxa äro betecknade med numren 60 och 61, måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

»Borstbindarearbeten:

af fiber, gräs, rötter, eller andra

vegetabiliska ämnen, utan afseende

å infattningen; äfvensom

penslar, murare- och målareborstar,

alla slag ........................ 1 kg. 15 öre.

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller

måladt trä eller jern........... 1 kg. 50 öré.*>

12:o.

I fråga om Broderade arbeten föreslår Kongl. Maj:t den tullförhöjning,

att tillägget till väfnadens tull, hvilket tillägg nu utgår med

20 procent, måtte bestämmas till 50 procent.

Utskottet, som, enligt hvad här nedan anföres, funnit gångkläder

af annat ämne än linne eller bomull, försedda med broderier etc., böra

draga en tilläggstull af 100 procent af tygets tull, hemställer med afseende

derå,

att stadgandet angående Broderade arbeten måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

y>Broderade arbeten, ej specificerade, färdiga eller

påbörjade; draga lika tull med det tyg eller annat

ämne, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af

100 procent.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag,

kartor och inlägg.»

Bro dtrade

arbeten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Böcker.

Celluloid.

Cement.

13:o.

Under rubriken Böcker: med inbundet rent eller linieradt papper,

föreslår Kongl. Maj:t tullförhöjning från 25 öre till 35 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, måtte

af Riksdagen bifallas.

14;o.

Kongl. Maj:t har, lika med fullkommen, ansett Celluloid, arbetad,

andra slag, böra draga samma tull som benarbeten, andra slag, och i

enlighet dermed föreslagit, att nu gällande tullsats, 80 öre per kilogram,

måtte höjas till 1 krona 20 öre.

Då utskottet icke har något att erinra emot den föreslagna öfverensstämmelsen

i tullsatser för nämnda varuslag men här ofvan förordat

en tull af endast 80 öre per kilogram för benarbeten, andra slag, hemställer

utskottet,

att tullsatsen under rubriken Celluloid, arbetad,

andra slag, äfven i förening med väf, måtte bestämmas

till 80 öre per kilogram.

15:o.

1 öfverensstämmelse med tullkomiténs hemställan föreslår Kongl.

Maj:t, att gällande tullsats för Cement, 40 öre per 100 kilogram, måtte

höjas till 60 öre.

Då en tunna cement väger 180 kilogram och kostar 7 å 8 kronor,

belöper sig den nuvarande tullen till ungefär 10 procent af varuvärdet,

hvilket, enligt utskottets åsigt, utgör en tillräckligt hög tull för en

vara, som åtnjuter ett naturligt skydd genom den dryga fraktkostnad,

dess transport ådrager. Erfarenheten gifver icke heller vid handen,

att någon tullförhöjning för ifrågavarande artikel erfordras. Till stöd

för detta uttalande tillåter sig utskottet att anföra tillgängliga officiela

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 13

siffror rörande införsel och utförsel af cement från och med året näst

före åsättandet af nu gällande tull.

t • ■ mi;Ij: i<Införsel. • l-.m •/''■ Utförsel.

År 1887 ................... 11,123,318 kg. 6,964,786 kg.

„ 1888,........ 9,080,523 „ 5,275,340 „

„ 1889.:.....,;............... 6,415,991 „ /,*/.,7,300,407 „

„ 1890 ................ 5,756,894 „ ............,1. 14,131,905 „

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

.iOi-rg"lr>l loff .-»io Öl ^jriplod vinn: i lite

att för Gement, kärlens vigt inberäknad, gällande

tullsats, 40 öre per 100 kilogram, bibehålies oförändrad.

> i n

16:o.

För Cirklar, Passare och Cirkelbestick, hvilka artiklar nu hänföras Cirklar m. m.

till matematiska instrumenter och sålunda åtnjuta tullfrihet, upptager

Kongl. Maj:ts förslag, i öfverensstämmelse med hvad tullkomitén hemstält,

en särskild rubrik med tullsats till belopp af 1 krona 50 öre

per kilogram.

Vid tullkomiténs betänkande i denna del anmärka em betsverken

följande:

»— — — Denna tullsats blefve visserligen icke öfverdrifvet hög,

för så vidt artikeln cirkelbestick angår, icke heller i fråga om cirklar

och passare af finare beskaffenhet, men skulle deremot allt för känbar

drabba de allmännast förekommande gröfre, tunga och billiga

slagen af dylika instrumenter; erinrande embetsverken tillika, att behof

af ändring i det nuvarande förtullningssättet icke visats.»

Biträdande embetsverkens åsigt, hemställer utskottet,

att, i stället för rubriken 90 jemte tillhörande

anmärkning i Kongl. Maj:ts förslag, måtte i taxan införas

en så lydande rubrik:

»Cirklar, Passare och Cirkelbestick .................... fria».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Citroner.

Cokes.

Elektricitets
mätare.

17:0.

För Citroner föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med tullkomiténs

hemställan, samma tullförhöjning som för apelsiner eller från

10 öre till 20 öre per kilogram.

Då utskottet, enligt hvad här ofvan anförts, funnit sig böra förorda

apelsintullens bibehållande vid 10 öre per kilogram, föranledes

utskottet till jemväl den hemställan,

att tullsatsen för Citroner måtte bibehållas vid

gällande belopp, 10 öre per kilogram.

18:o.

För artikeln Cokes upptager Kongl. Maj:ts förslag, lika med nu

gällande taxa, tullfrihet.

Deremot har herr Wallin i sin här ofvan omförmälda motion på

anförda skäl föreslagit, att ifrågavarande artikel, likasom äfven å stenkol,

måtte åsättas’ en tull af 6 öre per hektoliter.

Att tull åsättes sådana brännmaterialier som cokes och stenkol,

hvilka icke allenast äro för hela vår industri oumbärliga utan jemväl

i vårt land på grund af dess kalla klimat i afsevärd mängd förbrukas

inom de enskilda hemmen, kan utskottet för siu del icke förorda utan

hemställer,

l_ t M ! in t’Vi / jo n''/<>»! ‘t l KitlS>0 .......-- i

att, utan afseende å herr Wallins ifrågavarande

motion, för så vidt den afser tull å Cokes, gällande

tullfrihet för denna artikel måtte, på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit, bibehållas.

19:o.

Då utskottet, på sätt här nedan omförmäles, ansett tullfrihet böra

bibehållas för fysiska instrumenter, finner utskottet sig jemväl böra

hemställa,

att för artikeln Elektricitetsmätare måtte stadgas

tullfrihet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

15

20:o.

Rörande lullbehandlingen af Elfenben har utskottet ansett en hänvisning

böra för tydlighetens skull i taxan inflyta och hemställer derför,

att på vederbörligt ställe måtte i taxan införas

följande hänvisning:

»Elfenben; hänföres under Ben.»

21 fou

Enligt föreliggande förslag skulle artiklarne Enbär och Enbärsmos,

hvilka för närvarande äro, hvar under sin särskilda rubrik, i taxan

såsom tullfria upptagna, ur densamma utgå.

Då enbär är föremål för någon, om också icke synnerligen betydande

införsel (190 hektoliter infördes år 1890) och något skäl att

— såsom förhållandet till följd af uteslutningen skulle blifva — genom

varans hänförande till Bär, ej specificerade, belägga densamma med

införselafgift icke synes förefinnas, lärer den nuvarande rubriken för

Enbär böra bibehållas; och torde i sådant fall under samma rubrik

kunna upptagas jemväl den mindre betydande artikeln Enbärsmos.

Utskottet hemställer alltså,

att i tulltaxan niåtte på vederbörligt ställe införas

en så lydande rubrik:

vEnbär och Enbärsmos .................................... fria.»

22:o.

Med hänsyn till det jemförelsevis ringa sömnadsarbete, som är

nedlagdt å hopsydda eller kantade Filtar, anser sig utskottet böra,

under förutsättning att Riksdagen godkänner de förändrade bestämmelser

rörande artikeln Kläder, som här nedan föreslås, hemställa,

att den anmärkning, som förekommer under hänvisningen

rörande artikeln Filt, måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Anm. Filtar, hopsydda eller kantade; tullbehandlas på sätt

under artikeln Kläder stadgas i fråga om sydda hushållspersedlar,

å hvilka annan sömnad än fållning och kantning

icke nedlagts.»

Elfenben.

Enbär m.

Filt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

23:0.

Fyrapparater. Sedan utskottet, på sätt här nedan inhemtas, beslutit föreslå tull
frihet

för maskiner och redskap, anser sig utskottet jemväl böra hemställa,

att för Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade,

måtte stadgas tullfrihet.

24:o.

Färger m. m. I afseende å Färger och Färgningsämnen har utskottet funnit sig

föranlåtet föreslå tvenne smärre ändringar i Kong]. Maj:ts förslag, af

hvilka dock den ena är af endast formel beskaffenhet.

Den i nu gällande taxa upptagna särskilda rubrik för de tullfria

färgerna indigo, indigoextrakt, indigokarmin och kochenilj har i det föreliggande

taxeförslaget blifvit utesluten. Ifrågavarande färger skulle till

följd deraf komma att, med bibehållen tullfrihet, hänföras till färger,

andra slag, ej specificerade. Utskottet anser emellertid vigten af att i

den officiela statistiken erhålles uppgift om den myckenhet, hvari ifrågavarande

färger till riket införas, betinga rubrikens bibehållande i taxan.

Vidare kan utskottet icke heller biträda förslaget, i hvad detsamma

upptager tull för de nu tullfria artiklarne smör- och ostfärg, hvilka

äro för mejerihandteringen numera oumbärliga beredningsämnen.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

a) att i taxan måtte under gruppen Färger och

Färgningsämnen på vederbörligt ställe införas en så

lydande rubrik:

»indigo, indigoextrakt, indigokarmin och kochenilj

.................... .................................. fria»;

b) att åt rubriken 139 i förslaget, måtte gifvas

följande förändrade lydelse:

»smör- och ostfärg ................................... fria».

Derjemte hemställer utskottet,

c) att den, under rubriken 140 i Kongl. Maj:ts

förslag till tulltaxa, för zinkhvitt upptagna tullsats,

5 öre per kilogram, måtte af Riksdagen godkännas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

17

? nbrivA\ki •>!,. ii.''! ,(•••!: ■ ,u do fi->u fn.i UK

25:o.

Då utskottet, på sätt här nedan oinförmäles, ansett tullfrihet, böra

bibehållas för fysiska instrumenter, finner utskottet sig jemväl höra

hemställa,

att för Gas- och Vattenmätare måtte stadgas tullfrihet.

hi *}»• AhVh i; • i “''i‘t o? t •-i» j, ■ l-v ;Oi

26:o.

. i''.U t } U 1’ ji i.j> ; Il iif ‘i ‘ , U V i I i \ I . : U/iiU i >i *> / (i '' 0 ?: i 0 '' • 1 < i i 1 * ».1 i V'' U • ;•

Under artikeln Glas föreslår Kongl. Maj:t, i rubriken 169, för, Glasbland

annat, patentglas och glastakpannor samt till fartyg afsedda sidventilglas,

med eller utan ramar, en tullsats af 10 öre per kilogram.

Mot hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet alt

erinra.

För Glas: fönsteroch spegel-, oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen

derunder inbegripna, upptager gällande taxa en tull af 7 .öre per

kilogram. 1 enlighet med hvad som tillstyrkts af fullkommen, hvilken

ansett denna tullsats väl vara tillräckligt hög för glas af mindre dimensioner

men böra något höjas för det större glaset, har i Kongl.

Maj:ts förslag till tulltaxa ifrågavarande artikel upptagits under två

skilda rubriker med tullsatser till belopp af 7 öre för glas af till och

med £ qvadratmeters yta och 10 öre för glas af större dimensioner,

allt per kilogram räknadt.

För sin del anser utskottet, att den nuvarande tulisatsen är tillräckligt

hög äfven för det större fönsterglaset. I medeltal torde nemligen

en tull af 7 öre per kilogram, gällande för fönsterglas af så väl

större som mindre dimensioner, belöpa sig till ungefär 30 procent af

varans värde. Den omständighet, att tillverkning af större fönsterglas

under senare tider kommit till stånd inom landet trots konkurrensen

från utlandet, synes äfven vittna om, att det nuvarande tullskyddet

icke är för lågt. För öfrigt är att märka, att en tull af 7—10 öre per

kilogram för blåst fönsterglas skulle blifva betydligt högre än motsvarande

tull i de flesta öfriga europeiska länder.

Icke heller förefinnes, enligt utskottets åsigt, skäl till den tullförhöjning,

som Kongl. Maj:t, på grund af tullkomiténs hemställan, föreslagit

för spegelglas, från 15 öre och 25 öre till respektive 20 öro och

30 öre för det ofolierade samt från 25 öre och 40 öro till respektive

Bill. till llilcsd. Prot. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

30 öre och 50 öre för det folierade. Redan de nu gällande tullsatserna

belöpa sig till omkring 15 procent af varuvärdet. Ett särskildt skäl

mot tullförhöjning för det ofolierade spegelglaset är ock, att den inhemska

spegelfabrikationens ställning skulle genom en sådan åtgärd väsentligen

försvåras.

Under rubriken 177 föreslår slutligen Kongl. Maj:t för Glas, andra

slag, ej specificerade, karafiner och pressade eller slipade finskor derunder

inbegripna, förhöjd tull till belopp af 60 öre per kilogram.

Den sålunda föreslagna tullförhöjningen anser utskottet vara af

beliofvet påkallad.

I öfverensstämmelse med hvad anfördt blifvit, hemställer utskottet,

a) att hvad Kongl. Maj:t under rubriken 169 i

fråga om patentglas och glastakpannor samt för fartyg

afsedda sid ventilglas, med eller utan ramar, föreslagit

måtte af Riksdagen bifallas;

b) att i taxan måtte, i stället för rubrikerna

171 och 172 i Kongl. Maj:ts förslag, intagas eu så

lydande rubrik:

»Glas:

fönster- och spegel-:

oslipade och ofolierade, s. k.

glasämnen derunder inbegripna

............./.................... 1 kg. 7 öre,

c) att rubrikerna n:is 173—176 i Kongl. Maj:ts

förslag måtte i taxan erhålla följande förändrade lydelse:
»Glas:
fönster-

och spegel-:

ofolierade, mattslipade eller

slipade och polerade:

af t. o. m. £ qv.-m. yta... 1 kg. 15 öre,

af större dimensioner... 1 kg. 25 öre,

folierade:

af t. o. m. | qv.-m. yta... 1 kg. 25 öre,

af större dimensioner ..... 1 kg. 40 öre».

d) att hvad Kongl. Ma:jt, under rubriken 177

föreslagit måtte af Riksdagen bifallas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N\o 9.

19

27:o.

Med anslutning till tullkomiténs uttalade åsigt om lämpligheten

af tull å superfosfatcr har Kong!. Maj:t föreslagit den af komitén förordade

tull för ifrågavarande artikel, 25 öre per 100 kilogram.

Vid granskning af komiténs förslag anförde embeteverken beträffande

tullen å superfosfater följande'':1''

»Vid Gödningsämnen har en af komiténs ledamöter varit skiljaktig

från komiténs beslut att för superfosfater föreslå en tullsats af

25 öre per 100 kilogram, och har han såsom skäl för sin afvikande

mening anfört dels betänkligheten vid att fördyra ett för jordbruksnäringen

nödigt beredningsämne genom åsättande af en tull, hvilken

dessutom på grund af sitt ringa belopp icke skulle kunna gagna superfosfatfabrikerna,

dels ock svårigheten att vid tullbehandlingen kunna

skilja superfosfater från andra slag af gödningsämnen. För sin del

finna embetsverken dessa skäl och särskildt den omständighet, att

genom tulls åsättande en sådan vara som den ifrågavarande fördyras

icke allenast direkt utan äfven indirekt genom de af tullbehandlingen

föranledda vägnings- och transportkostnader m. m., utgöra fullt giltigt

stöd för åsigten, att den ifrågasatta införselafgiften icke bör antagas.»

Instämmande i hvad sålunda anförts emot tull å ifrågavarande

artikel, hemställer utskottet, i likhet med embetsverken,

att, i stället för rubrikerna 190 och 191 i taxeförslaget,

måtte i taxan upptagas en så lydande rubrik:

»Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade,... fria».

28:o.

För Handskar, alla slag, hvilken artikel nu drager en tull af 1

krona 80 öre per kilogram brutto, föreslår Kongl. Maj:t tullförhöjning

till 6 kronor per kilogram, likaledes brutto.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t

sålunda föreslagit.

29:o.

Mot hvad Kongl. Maj:t. i fråga om artikeln Hattar föreslagit har

utskottet icke funnit något annat att erinra, än att den föreslagna tull
-

Gödnings
ämnen
-

Handskar.

Hattar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Hattfoder.

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

satsen under rubriken 198, för så vidt den afser med blommor, plymer

eller spetsar monterade fruntimmershattar, inåste anses allt för låg i

förhållande till varuvärdet. Utskottet är af den mening, att å dylika

hattar skäligen bör sättas en tull af 4 kronor per stycke. Med erinran

att den nu förordade ändringen jemväl påkallar en i vissa delar ändrad

redaktion af taxeförslagets bestämmelser rörande artikeln hattar i sin

helhet, får utskottet alltså hemställa,

att dessa bestämmelser måtte i taxan erhålla

följande förändrade lydelse:

D Hattar:

fruntimmers-, med blommor, plymer

eller spetsar monterade,

alla slag ............................... 1 st. 4 kr.

andra slag, färdiga eller halffärdiga:
af

hel- eller halfsiden, felb
hattar

inberäknade .......... 1 st. 2 kr.

af vaxduk; äfvensom oljade

hattar eller s. k. sydvester 1 st. 40 öre,

af annat ämne:

försedda med foder, svettrem

eller band............... 1 st. 60 öre.

utan något af dessa tillbehör

.............................. 1 st. 40 öre.

Anm. 1. Äro hattarne sammansatta af flera materialier, förtullas

de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen

bestå.

Anm. 2. S. k. filtstumpar, synbarligen ämnade till hattar,

förtullas såsom hattar.»

30:o.

Likasom gällande taxa upptager förevarande taxeförslag ingen

bestämmelse angående Hattfoder af väfnad utan förening med annat

material. Sådana hattfoder förtullas såsom den väfnad, hvaraf de bestå.

I detta förtullningssätt vill utskottet icke ifrågasätta någon ändring

men finner det önskvärdt, att, till allmänhetens kännedom, en uttrycklig

bestämmelse härom i taxan införes; och hemställer utskottet i sådant

afseende, ...; ■

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 21

att, i stället för rubriken 202 i Kongl. Maj:ts

förslag till tulltaxa, måtte i taxan införas följande bestämmelser:
»Hattfoder

af siden eller annan väfnad:

utan förening med annat material; tullbehandlas

såsom den väfnad hvaraf de hufvudsakligen

bestå,

i förening med annat material

................................ 1 kg. 1 kr. 80 öre.»

31 ro.

Kongl. Maj:ts förslag öfverenstämmer beträffande artikeln Hattstommar

med det af tullkomitén afgifna, enligt hvilket gällande taxas

bestämmmelse angående tullbehandlingen af nämnda artikel skulle utbytas

mot ett stadgande, att »hattstommar af väf, med eller utan styfning,

tullbehandlas såsom kläder».

Emot detta komiténs förslag hafva embetsverken anmärkt, att å

hattstommar af sistnämnda slag icke nedlagts något arbete, likartadt

med sömnaden å kläder, och att följaktligen skäl saknades att tillämpa

den betydliga förhöjning af väfnadens tull, som drabbade artikeln

kläder, äfvensom att ett uteslutande af den nuvarande bestämmelsen,

för så vidt hattstommar af annat ämne än väf anginge, skulle kunna

föranleda tvekan vid tullbehandlingen af dessa senare.

Med afseende å hvad sålunda anförts, anser sig utskottet böra

biträda embetsverkens åsigt om nu gällande stadgandes företräde framför

det föreslagna; och hemställer utskottet derför,

att, i stället för ifrågavarande i Kongl. Maj:ts

förslag till tulltaxa upptagna stadgande, måtte i taxan

bibehållas följande bestämmelse:

»Hattstommar med eller utan styfning; tullbehandlas

lika med det ämne, arbetadt, hvartill de

närmast kunna hänföras.»

32:o.

För //ora, arbetadt, andra slag, hvilken artikel enligt gällande

taxa drager en tull af 1 krona 18 öro per kilogram, har i föreliggande

tulltaxeförslag upptagits en tull af 1 krona 20 öre per kilogram.

JlalUtommar.

Horn,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Hudar och

(Skinn: cj

pelsverk.

Hudar och

Skinn:

pelsverk.

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Sedan utskottet, på sätt här ofvan inhemtas, föreslagit, att å de

likartade artiklarne af ben och celluloid sättes on tull af 80 öre per

kilogram, får utskottet hemställa,

att jemväl tull satsen för Horn, arbetadt, andra

slag, bestämmes till 80 per kilogram.

33:o.

Under artikeln Hudar och Skinn föreslår Kongl. Maj:t. till en början,

att tullen å sulläder och bindsulläder lxöjes från 24 öre till 40 öre per

kilogram, samt att till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, beredda.,

andra slag, som — med undantag af hvitgarfvade och sämskade skinn

— nu draga en full af 47 öre per kilogram, måtte underkastas tullförhöjning

till 65 öre per kilogram.

Utskottet hemställer:

a) att hvad Kongl. Maj:t i fråga om sulläder och

bindsidläder sålunda föreslagit måtte af Riksdagen godkännas;

samt

b) att jemväl Kongl. Maj:ts förevarande förslag

beträffande Hudar och Skinn, ej hänförliga till pelsverk:

beredda, andra slag, måtte bifallas.

34:o.

Förslaget innehåller vidare under Hudar och Skinn, i likhet med

gällande tulltaxa, bland annat, att de för pelsverk, beredda, icke lösa, upptagna

tullsatser skola gälla för, jemte hopsydda skinn, äfven delvis arbetade

eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg. Deremot skulle

allt fortfarande klädespersedlar, med foder af pelsverk och öfvertyg af

väfnad, tullbehandlas enligt bestämmelserna under artikeln kläder. Ett

sådant förtullningssätt synes emellertid utskottet oegentligt; och utskottet

vill erinra, att vid den utredning, som föregick antagandet vid 1886

års riksdag af nu gällande bestämmelser rörande tullbehandlingen af

pelsverk, någon annan anmärkning mot då framstäldt förslag att till

pelsverk hänföra äfven klädespersedlar af sistberörda beskaffenhet icke

förekom, än att ett dylikt förtullningssätt skulle komma i strid med

hvad genom då gällande handelstraktat med Frankrike vore i afseende

å tullafgiften för kläder bestämdt. Då emellertid numera detta hinder

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

för rättelse af ifrågavarande oegentlighet icke vidare föreligger, anser

sig utskottet böra hemställa,

a) att i öfverskriften till de rubriker, som i

Kong]. Majrts förslag äro betecknade med 214 och

215, den förändring måtte vidtagas, att efter orden

»med pelsverk till öfvertyg» införas orden »eller foder».

Tillika får utskottet här hemställa,

b) att den i rubriken 215 för beredda pelsverk:

hopsydda skinn etc., andra slag, af Kongl. Maj:t föreslagna

förhöjda tullsats, 3 kronor per kilogram, måtte

af Riksdagen godkännas.

35:o.

Utskottet anser, i likhet med Kong]. Maj:t, att Hängslen och der- Hängslen.

med i gemensam rubrik sammanförda artiklar böra, derest de äro af

siden, draga samma tull som halfsidenband och eljest samma tull som

band, andra slag.

Sedan utskottet, såsom ofvan inhemtas, föreslagit tullen å halfsidenband

till 3 kronor per kilogram samt lemnat den i förslaget upptagna

tullsats för band, andra slag, utan anmärkning, får utskottet sålunda

hemställa:

a) att för de i rubriken 224 upptagna artiklar,

Hängslen äfvensom Bälten, Strumpeband, Klädnings- och

Ärmhdllare med flera dylika persedlar eller delar deraf,

af hel- eller halfsiden, stadgas en tull af 3 kronor per

kilogram; samt

b) att hvad Kongl. Maj:t under rubriken 225

föreslagit måtte af Riksdagen godkännas.

36:o.

Beträffande artikeln Instrumenter har Kongl. Maj:t, lika med tull- instrumenter.

komitén, föreslagit, bland annat, följande förändringar, nemligen dels

att å de i rubriken 229 upptagna slag af instrumonter eller kirurgiska,

matematiska, fysiska, kemiska och navigations-, alla slag, ej specificerade,

hvilka för närvarande åtnjuta tullfrihet, måtte sättas eu tull af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9.

10 procent af värdet, sedan dock de fysiska instrumenterna barometrar,

manometrar och termometrar, för hvilka vigttull ansetts lämpligare än

värdetull, blifvit från rubriken skilda och sammanförda med de i rubriken

230 upptagna slag af instrumenter eller optiska, dels ock att

tullsatsen under denna senare rubrik måtte höjas till 2 kronor per

kilogram.

Af tullkomiténs betänkande inhemtas, att ändamålet med den föreslagna

tullen under rubriken 229 skulle vara, att derigenom möjlighet

till en mera betydande utveckling skulle beredas den inhemska instrumenttillverkningen,

till gagn i all synnerhet för vetenskapsmän och vissa

industriidkare, som tidt och ofta hade behof att få nya instrumenter

konstruerade eller gamla förändrade. Häremot hafva dock embetsverken

erinrat, att de visserligen ingalunda förbisett vigten af nämnda beliofs

tillgodoseende, men att de dock vågat antaga, att det icke kunde vara

lämpligt att af sådant skäl fördyra en mängd under förevarande rubrik

hänförliga, för rent praktiska behof allmänt erforderliga artiklar, hvilket

otvifvelaktigt skulle blifva följden af den föreslagna tullsatsen, samt

att det dessutom torde få anses ganska tvifvelaktigt, om förbrukningen

inom landet af mera komplicerade och dyrbara instrumenter af ifrågavarande

slag vore tillräckligt stor för att någon lönande inhemsk tillverkning

deraf skulle kunna komma till stånd.

Hvad embetsverken sålunda anfört synes utskottet innefatta fullt

giltigt skäl för bibehållande af tullfrihet för ifrågavarande slag af instrumenten

Utskottet vill endast tillägga, att för sådana artiklar som de

förevarande eu skyddstull är både onödig och olämplig, enär lättheten

att afsätta dem mera beror på tillverkarens renommé än på priset.

Hvad åter angår de under rubriken 230 sammanförda instrumenter,

har utskottet, lika med embetsverken, ansett anledning saknas att

tullbelägga manometrar, hvilken artikel sålunda, enligt utskottets åsigt,

bör ur rubriken utgå, då densamma kommer att fortfarande hänföras

till rubriken 229. Vidare har ock utskottet funnit sig böra förorda,

att ett visst slag af optiska instrumenter, nemligen mikroskop, måtte,

med hänsyn till deras stora betydelse för läkarekonstens utöfvare och

då de icke tillverkas inom landet, göras tullfria, för hvilket ändamål

de lämpligen torde kunna upptagas under rubriken 229; lärande, för

den händelse sistberörda ändring vidtages, jemväl den ändring i rubriken

230 böra ske, att efter ordet »optiska» tilläggas orden »ej specificerade»

samt att orden »af alla slag» uteslutas.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 25

a) att, med ändring af Kongl. Maj:ts förslag, åt

rubriken 229 gifves denna lydelse:

»Instrumenter:

, kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska och

navigations-, alla slag, ej specificerade; äfvensom

mikroskop......................................fria»;

■ '' samt Vir-o: . ,v-.. ''■ v:,. •’ ;•

b) att åt rubriken 230 gifves följande förändrade

lydelse:

•i>: »Instrumenter:

optiska, ej ^ specificerade, derunder inbegripna

kikare, glasögon och infattade optiska glas;

barometrar och termometrar......... 1 kg. 2 kr.»

• i A.».: •• • i ''-J f1» • - ’

h.iin nbiiautfiiam rot.-jr? ''tn''. i •

Under gruppen Jernvägsmateriel har Kongl. Maj:t föreslagit, att å

jLokomotiven, hvilken artikel för närvarande hänföres till Ångmaskiner

och således är tullfri, måtte sättas samma tull som för denna senare

artikel och för maskiner i allmänhet föreslagits, eller 10 procent af

värdet. (< ...., .. j ,

Utskottet, som, på sätt bär nedan inhemtas, funnit så väl ångmaskiner

som andra maskiner böra fortfarande vara tullfria, finner så

mycket mindre skäl att förorda tull å lokomotiver, som numera någon

införsel af andra lokomotiver än modellexemplar knappast eger rum.

Visserligen antyder införselstatistiken, att ett undantagsförhållande i

detta hänseende skulle hafva egt rum år 1888, då införseln omfattade

ett värde af 551,731 kronor, men deraf belöpte på införseln till Luleå icke

mindre än 525,231 kronor, hvilken införsel torde hafva skett, för det

engelska bolag, som egde1 Gellivarebanan. Deremot utgjorde införselvärdet

t. ex. år 1889 ej mer än 10,000 kronor och år 1890 14,850.

kronor. Det torde äfven vara allmänt bekant, att tillverkningen af

lokomotiver numera är en så uppdrifven inhemsk handtering, att någon

menlig konkurrens ifrån utlandet icke gerna kan befaras.

I rubriken 239 upptager Kongl. Maj:ts förslag, jemte artiklarna

jernvägs- och spårvägsvagnar, äfven »tendrar». Nu gällande taxa innehåller

ingen särskild bestämmelse om tullbehandlingen af tendrar. Det

synes emellertid utskottet obilligt, derest dessa oundgängliga tillbehör

till lokomotivet skulle, åtminstone då de inkomma jemte de lokomotiver,

Bih. till Iliksd. Prof. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 lläft. 4

Jernväg smateriel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Juft.

Kaffe.

Kanel.

26 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 9.

till hvilka de höra, och någon tvekan om det ändamål, för hvilket do

äro afsedda, således icke kan ifrågakomma, tullbehandlas annorlunda

än sjelfva lokomotivet.

Icke heller kan utskottet gilla den grundsats, åt hvilken gifvits

uttryck i den i taxeförslaget under nyssnämnda rubrik införda nya

anmärkning af innehåll, att till jernvägs- eller spårvägsvagnar skola

hänföras äfven sådana, i hvilka motor finnes anbragt. Obestridligt lärer

väl nemligen vara, att sådana vagnar äro närmast jemförliga med lokomotiver

och böra såsom sådana tullbehandlas.

Med afseende å hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

a) att för Lokomotiver måtte stadgas tullfrihet;

b) att ur rubriken 239 måtte uteslutas orden

»äfvensom tendrar»; samt

c) att anmärkningen under sistnämnda rubrik

måtte utgå.

38:o.

För artikeln Jäst föreslår Kongl. Maj:t tullförhöjning från 20 öre

till 25 öre per kilogram.

Sedan tullsatserna för spanmål numera blifvit nedsatta, anser

utskottet någon förhöjning af nu gällande tull å ifrågavarande artikel

icke erforderlig och hemställer derför,

att tullsatsen för Jäst, alla slag, måtte bibehållas

vid 20 öre per kilogram.

39:o.

Då den större eller mindre omfattning, i hvilken nu föreslagna

ändringar i gällande tullsatser vinna Riksdagens bifall, kan komma att

inverka på frågan, huruvida nu jemväl någon ändring bör göras i de

s. k. finanstullarne, har utskottet ansett sig icke böra i detta betänkande

till behandling upptaga tullsatserna för Kaffe och kaffesurrogat; hvilket utskottet,

som framdeles vill inkomma med betänkande rörande återstående

delar af tullbevillningen, härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

40:o.

Tullen å Kanel har i Kongl. Maj:ts förslag bibehållits vid gällande

belopp, 85 öre per kilogram. Enligt kommerskollegii värdeberäkning i

1890 års berättelse om utrikes handeln, utgör dock värdet å denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 27

vara endast 75 öre per kilogram; och synes det vid sådant förhållande

utskottet, att en nedsättning af denna tullsats bör ega rum. Utskottet

hemställer i sådant afseende,

att tullsatsen för de i rubriken 260 upptagna

artiklar Kanel, Kanelknopp, och Cassia lignea, måtte

bestämmas till 60 öre per kilogram.

41:o.

För Kardemummor har någon förändring i gällande tullsats, 1 krona

20 öre per kilogram, icke blifvit ifrågasatt. I betraktande deraf, att

varans medelvärde utgör, enligt kommerskollegii senaste uppgift, 7 kronor

80 öre per kilogram, anser emellertid utskottet, att en förhöjning af

tullen å denna artikel bör vidtagas, och hemställer,

att tullen å Kardemummor måtte bestämmas till

2 kronor per kilogram.

42:o.

Under rubriken 274, Kautschuk etc., arbetad, andra slag etc., föreslår

Kongl. Maj:t tullförhöjning från 1 krona till 1 krona 20 öre per

kilogram.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t under förevarande rubrik

föreslagit måtte af Riksdagen godkännas.

43:o.

Under rubriken 276, Kcmiskt-tekniska preparater, ej specificerade,

har Kongl. Maj:t, sedan dock rubrikens omfång blifvit betydligt inskränkt,

föreslagit tullförhöjning från 5 till 15 procent af varuvärdet.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit måtte

af Riksdagen bifallas.

44:o.

Under artikeln Kläder, ej specificerade, upptager det föreliggande

taxeförslaget främst följande bestämmelse:

»nya gångkläder eller delar deraf samt nya sydda duktyg, handdukar,

lakan, örngått med flera dylika hushållspersedlar, äfven då sådana

klädes- eller hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta eller försedda

med broderier, galoner, fransar, spetsar eller blonder; förtullas

Karde
mummor.

Kautschuk.

Kcmiskt-tekniska

preparater,

ej specificerade.

Kläder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget eller

det ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln hufvudsakligen består».

På grund af den till den 1 sistlidne februari gällande handelstraktat

med Frankrike har ifrågavarande tull senast varit bestämd till

20 procents förhöjning å tygets tull.

Utskottet har ansett det nu föreslagna stadgandet medföra en

alltför ojemn och ingalunda rättvis beskattning af hit hänförliga artiklar.

A ena sidan måste redan nu gällande tilläggstull af 20 procent anses

för hög, då sömnadsarbetet består endast i fållning och kantning. Grundsatsen,

att sådant arbete icke bör likställas med annan sömnad, har

vunnit erkännande i gällande mellanrikslag och synes äfven böra här

iakttagas. Å andra sidan skulle, då öfvertyget. och dettas hufvudbeståndsdel

skall läggas till grund för tullbehandlingen, en tull förhöj ning med

50 procent af tygets tull blifva för ringa för vissa klädespersedlar, nemligen

sådana, som äro försedda med garnering eller foder af viss dyrbarare

beskaffenhet; och särskildt vore det, med hänsyn till de för snörmakerier

och likartade artiklar föreslagna, jemförelsevis höga tullsatser,

att befara, att, derest tullen för kläder af nyssnämnda slag icke sattes

högre, än Kongl. Maj:ts förslag innehåller, försök skulle göras att kringgå

dessa tullsatser genom att anbringa sådana artiklar såsom tillfällig

garnering å införskrifna damkappor och dylika persedlar, från hvilka

de efter införseln utan svårighet kunde åter skiljas.

Vid sådant förhållande har utskottet funnit sig manadt att öfverväga,

huruvida icke någon ändring i bestämmelserna angående tullbehandlingen

af gångkläder och sydda hushållspersedlar skulle kunna

vidtagas i syfte att förebygga olägenheter af antydda slag; och får

utskottet — med erinran att bestämningen »nya», hvilken bestämning

uppenbarligen endast afser att antyda gränsen mellan området för ifrågavarande

rubrik och rubriken »Flyttsaker», icke torde vara mera erforderlig

vid artikeln kläder än i fråga om andra i taxan specificerade

beklädnadsartiklar — i sådant afseende hemställa,

att, i stället för ofvan anförda stadgande rörande

tullbehandlingen af gångkläder och sydda hushållspersedlar,

måtte i taxan införas följande bestämmelser:

»Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull samt

delar af sådana, äfvensom sydda hushållspersedlar,

alla slag, såsom duktyg, handdukar,

lakan, örngått, gardiner med flera

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N''-o 9. 29

dylika, äfven då sådana klädes- och hushållspersedlar

eller delar deraf äro med

broderier försedda; förtullas med 50 procents

förhöjning i den tull, som är bestämd för

tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning,

utgår .tullförhöjningen med blott 10 procent af den för

tyget bestämda tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat

ämne än linne eller bomull, samt delar af sådana:

försedda med broderier, fransar, snörmakerier,

spetsar eller blonder eller med foder, som

drager högre tull än det tyg eller ämne,

hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;

förtullas med 100 procents förhöjning

i den för sagda tyg eller ämne stadgade tull.

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning

i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf

klädespersedeln hufvudsakligen består.»

45:o.

För Knappar, ej specificerade, af sammansatta eller, såsom arbetade,

ej specificerade ämnen upptager Kongl. Majrts förslag en tullsats af

1 krona per kilogram. . ■ _

Utskottet har funnit den föreslagna tullsatsen för låg i fråga om

knappar, förfärdigade helt eller delvis af silke. Dylika knappar draga

i Danmark en tull af 4 kronor per kilogram. En så hög tullsats vill

utskottet visserligen icke föreslå, helst råsilket, hvilket i Danmark drager

eu tull af 2 kronor per kilogram, hos oss införes tullfritt; men

utskottet anser dock, att tullen för ifrågavarande slag af knappar icke

bör sättas lägre än 2 kronor per kilogram. I syfte af eu sådan ändrings

åvägabringande hemställer utskottet,

att Riksdagen ville till införande i tulltaxan, i

stället för de i Kongl. Maj:ts förslag upptagna stadganden

rörande artikeln Knappar, ej specificerade,

antaga följande bestämmelser:

Knappar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knifvar.

3# Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

? »Knappar, ej specificerade:

af silke, ensamt eller i förening med annat

material............................... 1 kg. 2 kr.

af sammansatta eller, såsom arbetade,

ej specificerade ämnen,

med undantag af knappar, i

hvilka silke ingår .................... 1 kg. 1 kr.

andra slag; tullbehandlas såsom

det ämne, arbetadt, hvaraf de

bestå.»

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta

ämnen tillverkade än att öglan är olikartad, böra de förtullas

på sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjelfva

knapparne äro förfärdigade.

Anm 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag

ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade,

eller för askar och papper, hvari de äro inlagda.»

46:o.

Mot de af tullkomitén förordade bestämmelser i fråga om artikeln

Knifvar, hvilka bestämmelser blifvit utan förändring tipptagna i Kongl.

Maj:ts förslag till tulltaxa, anmärka embetsverken följande:

»Den vid artikeln Knifvar af komitén föreslagna tullsats för rakoch

pennknifvar, 3 kronor per kilogram, anse embetsverken alltför hög.

Icke heller synes skäl förefinnas för ett sammanförande i gemensam

rubrik af dessa till beskaffenhet och värde väsentligt olika artiklar, utan

anse sig embetsverken böra hemställa, att desamma måtte, likasom i nu

gällande taxa, uppföras under olika rubriker, dervid tullsatserna torde

lämpligen kunna sättas till 1 krona för rakknifvar och 2 kronor för

pennknifvar, allt per kilogram.

Tälj-) sjömans- och gröfre arbetsknifvar böra, på grund af sin

beskaflenhet, otvifvelaktigt bibehållas vid samma tull som opolerade

jernarbeten, ej specificerade. Under förutsättning att tullen för sistnämnda

artikel bestämmes i enlighet med komiténs förslag, hemställa

derför embetsverken, att tullsatsen för detta slags knifvar sättes till

20 öre per kilogram.»

Utskottet, som instämmer i hvad sålunda anförts, finner ej heller

skäl tillstyrka den af tullkomitén förordade och af Kongl. Maj:t under

rubrikerna 287 och 288 föreslagna tullförhöjning för knifvar, bords- och

andra slag, ej specificerade, samt gafflar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Den af tullkomitén åberopade jemförligheten mellan detta slags

knifvar samt ej specificerade jern- och stålvaror finner nemligen utskottet

icke böra tillmätas afgörande betydelse. Det kan ju icke gerna förnekas,

att den svenska kniffabrikationen öfver hufvud taget och icke minst tillverkningen

af ifrågavarande artiklar numera intager en sådan ställning,

att något väsentligt högre tullskydd än det nuvarande icke kan anses

behöfvas eller ens vara denna industri till något afsevärdt gagn. Bästa

beviset härför är obetydligheten af importen under det att exporten, såsom

bekant, är högst ansenlig och vida större än statistiken utvisar,

enär, såsom äfven tullkomitén (se dess betänkande sid. 133 noten) erinrar,

en stor del knifsmide i utförseln upptages såsom ej specificerade

jern- och stålarbeten. I afseende å importen åter föreligga exakta siffror.

Importen af knifvar, bords- och andra ej specificerade samt gafflar har

utgjort t. ex. .-/•

Med skaft af

Med skaft af

; V./. > " 1 .. V. ‘ -

silfver etc.

andra ämnen etc.

År 1865 d;

... 222 kg..........

.................... 17,499 kg.

„ 1870 ....

.... 306 „ ........

..................... 16,638 „

„ 1875 ....

... 968 „

.................. 71,115 „

„ 1880 ...

1,317 „

.................. 31,746 „

„ 1885 ....

•••• 209 „ ..........

...................... 14,826 „

„ 1890 .....

182 „ .........

..................... 8,530 „

Vid sådant förhållande har utskottet ansett, att nu gällande tullsatser

för dessa slag af knifvar och gafflar, resp. 1 krona 18 öre och 24

öre per kilogram, borde bibehållas med afrundning till 1 krona 20 öre

och 25 öre.

Utskottet hemställer alltså:

a) att, i stället för rubriken 285 i Kong! Maj:ts

förslag, måtte i taxan införas två så lydande rubriker:

»Knifvar:

rak-.................................................. 1 kg. 1 kr.

penn-............................................. 1 kg. 2 kr.»

b) att tullsatsen under rubriken »tälj-, sjömanseller

gröfre arbetsknifvar» måtte bestämmas till 20 öre

per kilogram; samt

c) att i taxan måtte, i stället för rubrikerna 287

s. 32 Kontrollera mot PDF

Koeffyrer.

Koffertar.

Korkar.

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9.

och 288 i Kongl. Maj:ts förslag, upptagas två så lydande

rubriker:

» Knif var:

bords- och andra slag, ej specificerade samt

. • gafflar: ‘u; . i- <,

med skaft af silfver, förgyld

eller försilfrad

metall, elfenben eller

bvalrosständer ............ 1 kg. 1 kr. 20 öre.

med skaft af andra

ämnen...............:....U; 1 kg. 25 öre.»

. * _ __ .'' ■ ■ ■ ■''. - ■ ■ •f .

, '' '' 47:o.

Under förutsättning att, på sätt utskottet förordat, å vissa slag af

monterade fruntimmershattar sättes en tull af 4 kronor per stycke,

hemställer utskottet jemväl,

att tullsatsen för Koeffyrer, försedda med konstgjorda

blommor eller plymer, bestämmes till 4 kronor

per stycke.

48:o.

Beträffande Koffertar, hvilken artikel icke är i gällande taxa upptagen,

föreslår Kongl. Maj:t, bland annat, att å koffertar, »andra slag»,

sättes en tull af 60 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t

sålunda föreslagit.

\ :ö -t: .I.-.O

49:o.

För Korkar, skurna, utan beslag, bär tullkomitén förordat och Kongl.

Maj:t föreslagit tullförhöjning från 7 öre till 10 öre per kilogram, jemte

det att dermed sammanförts den nu i särskild rubrik upptagna artikeln

korksulor.

Då någon anledning till tullförhöjning för ifrågavarande artikel

enligt utskottets förmenande icke förefinnes, hemställer utskottet,

att tullsatsen för Korkar, skurna, utan beslag,

äfvensom korksulor, måtte bestämmas till 7 öre per

kilogram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o fl.

33

50:o.

Nu gällande tullsats för Krita, malen eller slammad, 1 krona per

100 kilogram brutto, har upptagits oförändrad i Kongl. Majrts förslag.

Den före den 1 juli 1888 för ifrågavarande artikel utgående tull

af 50 öre per 100 kilogram innefattade, enligt utskottets åsigt, ett fullt

tillräckligt skydd för de inhemska kritbruken. Redan denna tullsats

uppgick till ungefärligen 16 procent af varuvärdet. Den år 1888 inträdda

tullförhöjningen lärer icke heller kunna anses hafva nämnvärdt

inverkat på införseln, utan har dess storlek otvifvelaktigt reglerats af

andra förhållanden. Införseln, som under senare tider icke varit särdeles

betydande i jemförelse med utförseln, har visserligen äfven efter

tullförhöjningen i någon mån sjunkit men ingalunda i samma förhållande

som under tiden närmast före sagda förhöjning, såsom af nedanstående

siffror inhemta». In- och utförseln af malen krita har under nedanstående

år uppgått till följande belopp:

Införsel. Utförsel.

år 1870 .

1880.

1885.

1886 .

1887 .

1888.

1889.

1890.

11,945 kg.

191,964 „

337,132 „

449,320 „

106,985 „

76,935 „

77,359 „

58,213 „

383,334 kg.

3,020,037 „

2,649,485 „

2,004,051 „

3,278,132 „

3,643,949 „

5,763,502 „

5,993,302 „

Då således något giltigt skäl för bibehållande af den nuvarande

höga tullsatsen icke lärer kunna uppvisas, hemställer utskottet,

att tullen å Krita, malen eller slammad, kärlens

vigt inberäknad, måtte nedsättas till 50 öre per 100

kilogram.

51:o.

Tullsatsen under rubriken 317, Krut och andra sprängämnen, hvilken

för närvarande är bestämd till 12 öre per kilogram, upplages i Kongl.

Maj:ts likasom i tullkomiténs tulltaxeförslag till 25 öre.

Bih. till Jliksd. Prat. 18!)2. ti.Saml. 1 Afd. (i Käft. ö

Krita.

Krut.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kummin.

34 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 0.

Af hvad tuUkomitén anfört till stöd för sitt förslag'' inhemtas, att

ifrågavarande tullförhöjning föreslagits uteslutande för att skydda de

svenska krutbruken mot utländsk konkurrens. Komitén medgifver visserligen,

att en sådan åtgärd icke kan medföra skydd mot konkurrensen

från Norge, men anser det vara af ingalunda oväsentlig betydelse för de

svenska krutbruken,, derest den utländska konkurrensen i denna artikel

kunde inskränkas till den täflan, som till följd af mellanrikslagens bestämmelser

om tullfrihet för norska tillverkningar allt fortfarande måste

komma att ega rum från norsk sida.

Utskottet åter vågar antaga, att den föreslagna tullförhöjningen

icke skulle i något afseende gagna de svenska krutbruken. Komitén kar

grundat sitt antagande på uppgifterna om 1888 års införsel. Men granskar

man 1890 års införselstatistik, finner man, att af 33,769 kilogram »krut

och andra sprängämnen», som det året till riket infördes, inkommo icke

mindre än 33,087 kilogram från Norge. Af sistnämnda qvantitet var

visserligen en del tullpligtig. Tullinkomsten af krut och andra sprängämnen

under ifrågavarande år utgjorde dock endast 210 kronor, h vilket

förhållande visar, att under år 1890 införts endast 1,750 kilogram »krut

och andra sprängämnen» af icke norsk tillverkning. I betraktande häraf

lärer man få medgifva, att den föreslagna tull förhöj ningen icke kan

medföra någon väsentlig nytta för våra krutbruk. Åtgärden skulle deremot

möjligen kunna verka förhöjning i priset å sprängämnen, något

som ingalunda kan anses önskvärdt.

Med afseende å hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att tullsatsen under ifrågavarande rubrik måtte

bibehållas vid 12 öre per kilogram.

52:o.

I nu gällande tullsats för Kummin, 4 öre per kilogram, har någon

förändring icke föreslagits.

Varans värde upptages emellertid af kommerskollegium till 40 öre

per kilogram, och vid sådant förhållande lärer nämnda tullsats få anses

allt för låg. Utskottet hemställer med afseende härå,

att tullen å Kummin måtte höjas till 10 öre per

kilogram.

53:o.

För Lack föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med tullkomiténs hem
-

Lack.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 35

Btällan, tullförhöjning från nu gällande belopp, 47 öre per kilogram, till

75 öre.

Då varans värde af kommerskollegium beräknas till endast 3 kronor

30 öre per kilogram och för öfrigt någon mera betydande införsel af

lack icke eger rum, anser utskottet någon väsentlig höjning af den nuvarande

tullsatsen icke af omständigheterna betingad och hemställer

derför,

att tullsatsen under ifrågavarande rubrik måtte

bestämmas till endast 50 öre per kilogram.

54:o.

fivrJ^no! jiiMirji.d »itKlL n • V
Enligt

Kongl. Maj:ts förslag skulle, likasom enligt gällande taxa,

Leksaker, af trä eller sammansatta ämnen, draga en tull af 2 kronor per

kilogram, men deremot -»andra slag» förtullas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Efter hvad utskottet inhemtat, kringgås ofta nog den högre tullen

för leksaker af sammansatta ämnen derigenom, att de särskilda delarne

införas i olika kolli för att efter införseln åter sammansättas. Utskottet,

som anser en förhöjning af tullen å leksaker af andra enkla ämnen än

trä så mycket mindre böra väcka betänklighet, som tillverkningen af

leksaker inom landet under senare åren tilltagit icke obetydligt, får, till

förekommande af tullens eluderande på nyss omförmälda sätt, hemställa,

att i taxan måtte rörande artikeln Ijeksaker införas,

i stället för de i Kongl. Maj:ts förslag upptagna

bestämmelser, följande rubrik med tillhörande anmärkning:
»Leksaker,

alla slag, utan afseende å

materialet, äfvensom delar dertill ... 1 kg. 2 kr.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papper och

dylikt omslag, hvari leksaker äro inlagda, eller för kartor,

hvarå de äro uppfästade.»

55:o.

Med afseende å den betydelse, Lerjordslujdrat. och ren lerjord börjat

erhålla vid alun tillverkningen, har utskottet ansett dessa artiklar böra i

taxan upptagas såsom tullfria. Utskottet hemställer alltså,

Lekuaktr.

Lerjordthydrat

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lerjord,

svafvelsyrad,

in. m.

Lervaror.

Likör.

Maski ner in. m.

30 Bevillningsutskottets Betänkande N‘o 0.

att å vederbörligt ställe i taxan måtte införas en

så lydande rubrik:

5)Lerjord, ren; äfvensom lerjordshydrat........... fria.»

56:o.

Under rubriken 329 föreslår Kongl. Maj:t för Lerjord, svafvelsyrad,

äfvensom s. k. A lunkakor (Alumcakes) en tullsats af 1 krona per 100

kilogram.

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit måtte

af Riksdagen bifallas. ; , i

57:o.

Under gruppen Lervaror har Kongl. Maj:t föreslagit, att å de hithörande,

nn tullfria artiklarne rör cell rördelar måtte sättas tull med 75

öre per 100 kilogram.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte bifalla hvad sålunda föreslagits.

58:o.

Tullsatsen för Likör har i Kongl. Maj:ts förslag upptagits till samma

belopp som i gällande taxa, 1 krona 50 öre per liter. Med hänsyn till

do för Bränvin och Sprit samt Vin föreslagna tullförhöjningar hemställer

emellertid utskottet,

att ifrågavarande tullsats måtte höjas till 2 kronor

per liter.

59:o.

bör Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificera^,

hvilka artiklar nu åtnjuta tullfrihet, föreslår Kongl. Maj:t, lika med

tullkomitén, en tullsats af 10 procent af värdet. • •

Utskottet kan icke tillstyrka Riksdagen att bifalla Kongl. Maj:ts

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 37

förslag i denna del. Enligt utskottets uppfattning måste det anses

både obilligt och ekonomiskt oklokt att genom åsättande af tull å

ifrågavarande artiklar beskatta det kapital, som nedlägges i dessa,

de mest omedelbara hjelpmedel i jordbrukets, industriens och handtverksnäringens

tjenst. Att denna skatt blefve ganska betungande, lärer

väl också få anses stäldt utom allt tvifvel. Enligt tullkomiténs beräkning

skulle densamma belöpa sig till den, särskildt för en produktionsskatt,

ansenliga summan af mer än 1,200,000 kronor årligen. Äfven

om jordbruksmaskiner samt redskap och verktyg endast i mindre omfattning

importeras, torde man dock kunna antaga, att äfven priset å

dem skulle till följd af tullen stegras. För industrien skulle densamma

dock blifva ännu mera känbar. Ty jemte det att de för vissa industrier

erforderliga maskiner icke äro föremål för inhemsk tillverkning och i

anseende till den jemförelsevis obetydliga omfattning, i hvilken de inom

landet kunna vinna afsättning, icke, oaktadt huru högt tullskydd som

helst, kunna antagas komma att tillverkas härstädes, komme väl äfven

af sådana maskiner, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, allt

fortfarande någon import att ega rum. Ständigt nya uppfinningar och

förbättringar inom maskintekniken, utan hvilkas tillgodogörande den

inhemska industrien svårligen skulle kunna bestå i konkurrensen med

den utländska, göra det nemligen nödigt att ofta nog från utlandet införskrifva

äfven maskiner af sistnämnda slag; och då sådana nya uppfinningar

och förbättringar oftast äro föremål för patent, kunde vanligen

lika litet i fråga om dessa maskiner som i afseende å de ofvanberörda

någon konkurrens från de inhemska mekaniska verkstäderna

ega rum. Till följd häraf skulle uppenbarligen i begge dessa fall de

respektive industrierna komma att skattbeläggas med ett hela tullen

motsvarande belopp utan någon som helst nytta för annan svensk

industri. Och något vederlag för denna beskattning kunde åtminstone

icke genom ökadt tullskydd beredas de näringar, hvilka söka sin

marknad utom landet.

Men icke ens för de mekaniska verkstäderna sjelfva skulle den

ifrågasätta tullen vara uteslutande till fördel. Dess åsättande skulle

nemligen verka minskning i tillfällena för maskinindustriens idkare att

tillgodogöra sig den erfarenhet om n}ra maskinkonstruktioners lämplighet

för våra förhållanden, som landets näringsidkare förvärfva vid användningen

af från utlandet införda maskiner.

För öfrigt torde det ingalunda vara af nöden att till fromma för

de mekaniska verkstäderna försvåra produktionsvilkoren för andra nä
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

ringar. Det kan nemligen icke med fog påstås, att de mekaniska

verkstäderna lidit synnerligt men af utländsk konkurrens. Få näringsgreuar

inom vårt land förete en så snabb utveckling som just denna.

Till stöd för detta påstående tillåter sig utskottet att ur den officiela

statistiken anföra följande data. År 1858, då maskiner och redskap

blefvo tullfria, funnos i landet 48 mekaniska verkstäder och gjuterier

med 2,500 arbetare och ett tillverkningsvärde af 4,3 millioner kronor,

utgörande 8 procent af hela den inhemska fabriksindustriens tillverkningsvärde.

De mekaniska verkstäderna och gjuterierna intogo då

fjerde rummet bland landets fabriksnäringar. År 1890 deremot stodo

de, till ett antal af 214 stycken med 15,804 arbetare samt ett tillverkningsvärde

af 37,8 millioner kronor eller 14 procent af hela fabriksindustriens

tillverkningsvärde, främst bland de näringsgrenar, som denna

industri omfattar.

Dessa data tyda åtminstone icke på att tullskydd skulle vara ett

oeftergifligt vilkor för de mekaniska verkstädernas trefnad och fortfarande

utveckling.

Förbises bör dessutom icke, att den inhemska maskintillverkningen

åtnjuter ett naturligt skydd i de jemförelsevis icke obetydliga transportkostnader

och andra likartade utgifter, som äro förbundna med införsel

från utlandet af åtminstone större maskiner.

Utskottet vill heller icke lemna oanmärkt en ytterligare omständighet,

som talar emot den ifrågasatta tullen. Redan bevillningsutskottet

vid 1880 års riksdag, då fråga oro tull å maskiner, redskap och verktyg

förevar, fäste i sitt betänkande angående tullbevillningen uppmärksamheten

derå; och tillåter sig utskottet alt ur sagda betänkande

citera följande:

»Slutligen tillåter sig utskottet såsom sin åsigt uttala, att införandet

af en maskintull med nödvändighet skulle framkalla ett system

af licenser för tullfri införsel af maskinerier, med alla af ett sådant

system följande olägenheter. I detta afseende vill utskottet erinra om

de förhållanden, som i fråga om införsel af maskinerier före år 1855

egde rum. Redskap och maskinerier vorö då i sjelfva taxan upptagna

med 25 procent införseltull af värdet, men i underrättelserna till taxan

var föreskrifvet, att för nya fabriksanläggningar erforderliga maskinerier

fingo med kommerskollegii särskilda tillstånd tullfritt införas i de

fall, då sådana alldeles icke eller ej till full godhet vid inhemska maskinfabriker

tillverkades eller ock från dem icke kunde inom lämplig tid

erhållas, samt att likaledes med kommerskollegii särskilda tillstånd redskap,

maskinerier och verktyg, som i öfrigt för inhemska näringar er
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 39

fordrades, fingo af vederbörande slöjdidkare införas mot 5 procent tull

af värdet. Att den vida öfvervägande delen af införda redskap och

maskinerier ock inkommo utan tull framgår deraf, att under det sammanlagda

värdet af redskap och maskinerier, som under åren 1852, 1853

och 1854 infördes, utgjorde omkring 1,241,000 riksdaler, deraf infördes

mot 25 procents tull för 55,000 riksdaler, mot 5 procents för 457,000

riksdaler och utan tull för 729,000 riksdaler.»

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta, att gällande tullfrihet

för Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar

deraf’, ej specificerade, skall bibehållas.

* »< • s fi* h V t i> . i '' ’ M. * f

60:o.

Mattor, endast hopsydda eller kantade, böra, enligt utskottets

åsigt, förtullas på samma sätt som filtar, hopsydda eller kantade. Utskottet

hemställer derför:

. \ V- A’* > v >'' •'' : (* ! i : ! t i l''''.M, ’ ; i ; i i ! i ’ l, V.'' vi . • A; ''*■}!• I ; )- H.luAil jVV, *|.*3hr ul tffii .* &

att den anmärkning, som förekommer sist under

artikeln Mattor, och som torde böra omfatta endast

mattor »af andra ämnen, väfda eller stampade», måtte

.i:. erhålla följande förändrade lydelse:

*Avm. Mattor, af andra ämnen, väfda eller stampade, å

hvilka sömnadsarbete nedlagts, förtullas såsom Kläder.

Äro de endast hopsydda eller kantade, förtullas de på

sätt under artikeln Kläder stadgas i fråga om sydda

hushållspersedlar, å hvilka annan sömnad än fållning

och kantning icke förekommer.»

Under gruppen Metaller och ej specificerade arbeten deraf hafva i

det föreliggande tulltaxeförslaget sammanförts, ordnade i särskilda underafdelningar,

de för närvarande på olika ställen i taxan upptagna särskilda

slagen af metaller i oarbetad form jemte de flesta bearbetningar

deraf.

61:o.

I afdelningen A) Bly föreslås för rör och rördelar en tull af 5 öre

per kilogram.

Mattor,

Metaller

(Bly).

s. 40 Kontrollera mot PDF

Metaller

(Jern och Stål)

40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Förbrukningen af blyrör är visserligen icke stor, men då de i

allt fall eg a användning inom industrien och någon inhemsk tillverkning

af sådana rör icke förekommer, anser utskottet, att gällande tullfrihet

bör bibehållas för ifrågavarande artikel, som vid sådant förhållande

lämpligen torde kunna sammanföras mod de tullfria artiklarna i

rubriken 361. Utskottet hemställer alltså,

att i taxan måtte, i stället för rubrikerna 361

och 362 i Kong!. Maj:ts förslag, intagas en så lydande

rubrik:

''»Bly:

arbetadt:

plåt och tråd; äfvensom rör och rördelar.

.................................................... fria.»

62:o.

De vigtigaste och mest betydande förändringar i nu gällande bestämmelser

angående metaller förekomma i afdeluingen C) Jern och Stål.

Kong!. Maj:t föreslår här först och främst, att å de nu tullfria

artiklarna tack- och barlastjern samt skrot måtte sättas eu tull af 80

öre per 100 kilogram. Tullkomitén hade föreslagit för tack- och barlastjern

en tull af 1 krona och för skrot 80 öre, allt per 100 kilogram;

men detta förslag har Kongl. .Maj: t icke funnit sig böra i oförändrad t

skick för Riksdagen framlägga. Anledningen härtill framgår af herr

statsrådets och chefens för finansdepartementet, anförande till statsrådsprotokollet

den 13 sistlidne januari, i hvilket anförande herr statsrådet,

efter att hafva anmärkt, hurusom angående ändamålsenligheten af tull

å tackjern, lika väl som i fråga om den af komité:) jemväl förordade

rälstullen, olika meningar uttalats så väl inom tullkomitén som vid tulltaxeförslagets

granskning inom embetsverken, vidare yttrar:

»Beträffande först frågan om tull å tackjern tillåter jag mig erinra,

att 1888 års Riksdag beslöt, att å denna artikel jemte barlastjern och

skrot skulle sättas en tull af 80 öre per 100 kilogram; att emellertid

med afseende derå, att den emellan de förenade rikena och Spanien

år 1883 afslutade handelstraktat bland varor, som i Sverige tillförsäkrades

tullfrihet, upptog jemte »bly i tackor» äfven »andra metaller,

oarbetade», underhandlingar inleddes med spanska regeringen i syfte

att från spansk sida erhålla en förklaring, att tackjern icke inbegrepes

under den nämnda rubriken och således bland de artiklar, för hvilka

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

tullfrihet vore genom traktaten utfäst; samt att, då spanska regeringen

icke kunde förmås att lemna ett sådant medgifvande, Kongl. Maj:t dels

den 28 juli samma år fann Riksdagens beslut om tull å tackjern icke

kunna till vidare åtgärd föranleda, dels ock, efter inhemtande af ej

mindre tullkomiténs yttrande än äfven kommerskollegii och generaltullstyrelsens

gemensamma utlåtande, huru vida vid sådant förhållande

skäl kunde förefinnas för genomförande af Riksdagens beslut rörande

tull å, bland annat, barlastjern och skrot, den 5 april 1889 fann hvad

i denna fråga förekommit icke föranleda till annan åtgärd än att

handlingarne i ärendet meddelades Riksdagens bevillningsutskott till

kännedom.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då spanska traktaten,

efter af Spanien gjord uppsägning, den 1 instundande februari

tilländalöper, anser jag mig väl böra hemställa, att Kongl. Maj:ts framställning

till Riksdagen så till vida göres öfverensstämmande med komiténs

förslag, att tull föreslås för artikeln tackjern likasom äfven, till

följd deraf, för barlastjern och skrot; men då jag stöder denna min

hemställan på Riksdagens omförmälda beslut, kan jag icke förorda bifall

till komiténs förslag, oförändradt, enligt hvilket tack- och barlastjern

skulle åsättas en tull af 1 krona samt skrot 80 öre per 100 kilogram,

utan tillstyrker jag i underdånighet, att, i öfverensstämmelse med Riksdagens

åberopade beslut, för samtliga förenämnda artiklar upptages eu

gemensam tullsats till belopp af 80 öre per 100 kilogram.»

Af det anförda, jemfördt med tullkomiténs yttrande att tullsatsen

borde för att kunna medföra det gagn, som dermed åsyftades, åtminstone

vara så hög, att konkurrens jemväl i pris med engelskt gjuttackjern

här i landet i allmänhet möjliggjordes, och att med afseende

derå tullsatsen ej borde bestämmas lägre än 1 krona per 100 kilogram,

framgår åtminstone icke att de skäl, som åberopats till stöd för tackjernets

beläggande med tull, obetingadt vunnit erkännande inom Kongl.

Majrts regering. Berörda skäl lära väl också svårligen kunna anses

hålla stånd gent emot hvad mot tullen invändts. Utskottet tillåter sig

att såsom eu sammanfattning af dessa motskäl här anföra hvad eu af

tullkomiténs ledamöter, f. d. öfverdirektören K. Styffe, i sin vid komiténs

betänkande fogade reservation i detta ämne anfört. Reservanten

yttrar nemligen:

»På sätt komiterade omförmält, är det tackjern, som hit importeras,

uteslutande gjuttackjern, och af allt det tackjern, som här i

landet användes till framställning af gjutgods, är blott eu mindre del

Bih, till Jiilcsd. Prot. 1892. r, Sami. i Afd. 6 Iluft. C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

svenskt, hvilket ensamt, eller i blandning med engelskt, företrädesvis

användes till maskindelar och andra föremål, hvartill ett starkt material

erfordras. Det engelska tackjern, som hit införes, är, hufvudsakligen

till följd af sin stora kiselhalt, visserligen svagare än det kiselfattigare

och äfven i öfrigt, renare svenska, men det är i allmänhet icke blott

mera lättflytande, utan ock mycket lättare att efter gjutningen bearbeta,

samt har vidare mindre benägenhet att vid gjutningen blifvit sprödt,

och skulle derför till de flesta gjuteribehof föredragas framför vanligt

svenskt gjuttackjern, äfven om prisen å båda vore lika. Af så kiselrikt

gjuttackjern som det engelska finnes mig veterligt icke för närvarande

i Sverige någon regelbunden tillverkning, och för att utan alltför stor

kolåtgång kunna framställa ett sådant, erfordras en mycket hög temperatur

hos blästern vid masugnsprocessen, till åstadkommande hvaraf

åter behöfvas högst kostsamma varmapparater. Blott 2 svenska jernverk

äro nu försedda med dylika apparater, och vid så små tillverkningsbelopp,

som våra allra flesta verk ega, kan det alldeles icke löna

sig att, ensamt för tillverkning af gjuttackjern, göra så dyrbara anläggningar.

En tillverkning af gjuttackjern med så hög kiselhalt, som

det engelska har, skulle alltså för närvarande här endast kunna ifrågakomma

vid de nämnda 2:ne jernverken; men då träkol är ett vida

dyrare bränsle än kåks i stenkolsförande länder, måste tillverkningskostnaden

för sådant gjuttackjern, ensamt af denna anledning, här

alltid komma att blifva mycket högre än i England. Erfarenheten

visar ock, att sådant engelskt gjuttackjern, som i Sverige mest användes

(Cleveland n:is 1 och 3), i Stockholm oftast ställer sig mer än 1

krona billigare per 100 kilogram än svenskt gjuttackjern. Innevarande

vinter hafva härstädes prisen per 100 kilogram varit: å svenskt gjuttackjern

omkring 7,2 5 kronor, å Clevelandtackjern n:o 1, 4,7 5 kronor,

och å Clevelandtackjern n:o 3, 4,5 0 kronor, hvadan prisskilnaden per

100 kilogram emellan svenskt gjuttackjern och de nämnda engelska

tackjernssorterna uppgått till ej mindre än 2,50 å 2,75 kronor. Äfven

med den föreslagna tullen af 1 krona per 100 kilogram skulle alltså

svenska tillverkare af gjuttackjern i allmänhet icke kunna ens i Stockholm

i pris täfla med det engelska, samt ännu mindre i rikets södra

och vestra orter, dit det mesta engelska tackjernet införes, och dit

frakten från våra bergslager är betydligt högre.

Att använda ett så rent och dyrbart bränsle som träkol för tillverkning

af gjuttackjern är för öfrigt ett slöseri, och det är för oss

vida fördelaktigare att spara våra mycket begränsade tillgångar å träkol

till sådana fabrikater, som fordra ett rent bränsle och bättre betalas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 43

på verldsmarknaden. Af alla jernfabrikater är oförädladt tackjern naturligtvis

det billigaste, och med den träkolsmängd, som erfordras till

sådant, i fall det skall tillverkas uteslutande med träkol, kunna framställas

andra mera förädlade jernvaror af flera gånger högre saluvärde,

helst om annat inhemskt eller utländskt bränsle begagnas till de processer,

der ett mindre rent bränsle utan olägenhet kan användas.

Huru vida åter det vid en införselstull å tackjern skall löna sig att

här anlägga kåksmasugnar, för att tillverka gjuttackjern m. m., beror

väsentligen ej blott af denna tulls storlek, utan äfven af de tullsatser,

hvarmed vissa andra jerneffekter, som vid de nya verken skulle kunna

framställas, komma att beläggas, samt huru vida dessa tullsatser eu

längre tid få fortfara, hvilket väl svårligen lärer kunna anläggarne

garanteras. En enda kåksmasugn af nyare konstruktion kan nemligen

tillverka mycket mer gjuttackjern, än Sverige nu importerar, hvarför

en sådan anläggning ej gerna kan grundas uteslutande på tillverkning

af dylikt tackjern. Om emellertid en eller flera kåksmasugnar skulle

komma att anläggas t. ex. vid Oxelösund, hvarifrån ett engelskt bolag,

såsom bekant, några år exporterat temligen stora qvantiteter rik och

billig jernmalm, finge de förutvarande svenska tillverkarne af gjuttackjern

naturligtvis en ny konkurrent, som kanske ensam toge fördelen af

tackjerustullen, och denne konkurrent kunde möjligen blifva ett utländskt

bolag.

En tackjernstull skulle derföre icke kunna gagna den nuvarande

svenska jernhandteringens idkare; men den komme säkerligen att medföra

en tullen ungefär motsvarande prisstegring å sådant gjuttackjern,

som nu hit införes, och derigenom äfven en märkbar prisstegring åtminstone

å allt gröfre gjutgods, samt vore följaktligen till skada icke

blott för våra gjuterier och mekaniska verkstäder, utan äfven för alla

andra, som använda gröfre gjutgods.

Af Sveriges hela tackjernstillverkning, som under åren 1884—88

i medeltal uppgick till omkring 450,000 tons årligen, torde föga mer

än 2 procent användas till gjutgods, och Sveriges import af tackjern

under samma år har icke uppgått till mer än omkring 5 procent af

vår tackjernstillverkning. Den nya afsättning för vårt tackjern, som

man nu afser att vinna genom eu hög tackjernstull, kan således, äfven

om det skulle lyckas att här utestänga allt utländskt tackjern, hvilket

alldeles icke är antagligt, icke blifva annat än jemförelsevis obetydlig.

Någon prisförhöjning å smidestackjern kan en tackjernstull icko

medföra, enär det utländska tackjernot icke med fördel kan af oss såsom

smidestackjern användas, och vi exportera ungefär dubbelt så

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

mycket smidestackjern, som vi importera gjuttackjern. En höjning af

priset å smidestackjern skulle dessutom vara mycket ofördelaktig för

alla jernbruk, som köpa sådant, och kan icke för vår jernhandtering

vara önskvärd i annan händelse, än att priset å allt svenskt jern å

verldsmarknaden samtidigt stegras.»

Instämmande i hvad sålunda anförts emot åsättande af tull å tackjern

— dermed barlastjern och skrot naturligen böra likställas — får

utskottet hemställa,

a) att för tack- och barlastjern samt skrot gällande

tullfrihet måtte bibehållas.

I fråga om jern- och stålgöten samt smältstycken föreslår Kongl.

Maj:t bibehållande af gällande tullsats, 2 kronor per 100 kilogram.

Utskottet hemställer,

b) att hvad sålunda föreslagits måtte af Riksdagen

godkännas.

Vidare skulle, enligt Kong]. Maj:ts förslag, artikeln rälsspik, som

i nu gällande taxa är upptagen i samma rubrik som stångjern och sålunda

drager en tull af 2 kronor 50 öre per 100 kilogram, flyttas till

rubriken för »skarfbultar med muttrar för jernvägsskenor» m. fl. artiklar,

hvilka enligt förslaget skulle, likasom för närvarande, draga en tull af 6

kronor per 100 kilogram. Tullkomitén har nemligen ansett rälsspik vara

närmast jemförliga med den i sistnämnda rubrik upptagna artikeln naglar.

Utskottet, som, i betraktande af den jemförelsevis ringa kostnad,

som tillverkning af rälsspik kräfver, och denna artikels betydelse för

landets jernvägar, icke funnit det af komitén åberopade skäl för den

föreslagna tullförhöjningen tillfyllestgörande, får hemställa,

c) att artikeln rälsspik måtte afföras ur rubriken

377 i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa och i stället

intagas i samma rubrik som »andra valsade eller

smidda stänger».

Under rubrikerna 380 och 381 föreslår Kongl. Maj:t, i fråga om

valsade eller smidda plåtar: slipade, polerade, målade, fernissade, lackerade,

emaljerade, äfvensom med tenn, zink eller annan oädel metall Öfverdragna,

att desamma skola, då de ega en tjocklek af 1 m. m. och der
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 45

öfver, draga en tull af 6 kronor per 100 kilogram samt, då de äro af

mindre tjocklek, åtnjuta tullfrihet.

Utskottet hemställer,

d) att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit måtte

af Riksdagen bifallas. ,

Rör och rördelar af jern, likasom af hvarje annat ämne, hänföras

för närvarande i tullbehandlingsafseende till Maskiner, Redskap och

Verktyg och åtnjuta sålunda tullfrihet. Enligt Kongl. Maj:ts, med tullkomiténs

i detta hänseende öfverensstämmande förslag skulle för rör

och rördelar af jern gälla olika bestämmelser, allt efter som dessa

artiklar vore gjutna eller af smidbart jern. I afseende å de förra innehåller

Kongl. Maj:ts förslag i rubrikerna 382 och 383 följande bestämmelser:
»Jern

och Stål:

rör och rördelar:

gjutna:

af mer än 15 cm. inre diameter ...................................... fria.

af 15 cm. inre diameter eller derunder ... 100 kg. 1 kr. 50 öre.»

Tullkomitén anför angående gjutna jernrör följande:

»Gjutna rör af gröfre dimensioner kunna icke antagas komma att

här i landet tillverkas. Tillrustningarne för upptagande af en sådan

industri äro nemligen mycket dyrbara, och den inhemska konsumtionen

af dessa rör i hög grad vexlande. Komitén har vid sådant förhållande

ansett sig höra hemställa om fortfarande tullfrihet för rör åt mer än

15 centimeters inre diameter.

Gjutna rör af mindre diameter torde deremot kunna blifva föremål

för inhemsk tillverkning. Komitén häri'' derför ansett sig böra föreslå

åsättande af en tull å sådana rör; och torde med hänsyn till den

större kostnad, en dylik tillverkning kräfver, samt den konkurrens med

utlandet, som alltid kan emotses, tullsatsen böra bestämmas något

högre än för tackjern eller till 1 krona 50 öre per 100 kilogram.»

Vid det kända förhållande, att såsom material till de gjutna rören

erfordras det lättflytande engelska tackjernet, anser utskottet anledning

saknas till det antagande, att gjutna jernrör af vissa mindre dimensioner

skulle under nuvarande omständigheter kunna blifva föremål för inhemsk

tillverkning; och då sålunda den föreslagna tullen skulle komma att

ega endast statsfinausiel betydelse och tillika, såsom uppgående till icke

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

mindre än omkring 16 procent af varuvärdet, skulle i väsentlig mån

höja varans pris och derigenom i synnerhet känbart stegra kommuners

och enskildes utgifter för gas- och vattenledningar, dervid dylika rör

mest finna användning, synes det utskottet, att hvarje, om ock endast

skenbart, skäl för varans beläggande med tull saknas.

Då utskottet sålunda anser, att jemväl gjutna rör och rördelar

af de dimensioner, som i rubriken 383 afses, böra fortfarande vara

tullfria, får utskottet hemställa,

e) att i taxan måtte, i stället för rubrikerna 382

och 383 i Kongl. Maj:ts förslag, upptagas en så lydande

rubrik:

''i jern och Stål:

rör och rördelar:

gjutna ....................................................... fria.»

Beträffande arbeten af jern- och ståltråd upptager Kongl. Maj:ts

förslag, näst efter rubriken 386, bland annat följande bestämmelse:

»linor, stängselduk och annan duk; beläggas med dubbla tullbeloppet

å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.»

Härvid har utskottet intet annat att erinra, än att den icke särskildt

specificerade artikeln stängsellinor, hvilken för närvarande förtullas såsom

»andra, ej specificerade jern- och stålvaror, andra slag» och sålunda,

enligt Kongl. Maj:ts förslag, hädanefter skulle draga en tull af 20 öre

per kilogram, synes icke skäligen böra beläggas med högre införselafgift

än andra linor. Det jemförelsevis obetydliga arbete, som nedlägges

å stängsellinor, måste nemligen anses fullt tillräckligt skyddadt

genom en tullsats, dubbelt så hög som den & tråden, hvaraf sådana

linor förfärdigas.

Utskottet hemställer derför,

f) att ifrågavarande af Kongl. Maj:t föreslagna

stadgande rörande tullbehandlingen af linor, stängselduk

och annan duk af jern- och ståltråd måtte godkännas,

allenast med den ändring, att näst efter ordet »linor»

tilläggas orden »stängsellinor deri inbegripna».

Gällande taxa stadgar rörande kedjor och kettingar af jern och stål

följande:

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

»Jern och Stål;

kedjor och kettingar, hvari länkjernet

har eu diameter af:

25 mm. och deröfver ........................ 100 kg. 3 kr. 50 öre

från och med 6 mm. till 25 mm. ... 100 kg. 7 kr.

under 6 mm..................................... 100 kg. 10 kr.»

Häri föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad tull
komitén

förordat, den ändring, att högsta tullsatsen, 10 kronor per 100

kilogram, måtte bestämmas att gälla äfven för sådana kedjor och kettingar,

hvari länkjernet har en diameter af 6 till 10 mm.

Då nu gällande bestämmelser angående kedjor och kettingar tillkommit

så nyligen som år 1888 och något giltigt skäl att redan nu,

i ändamål af tullförhöjning, vidtaga ändring i dessa bestämmelser icke

visats, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka Kongl. Maj:ts förslag

i detta afseende utan hemställer,

g) att nu gällande tulltaxas bestämmelser angående

kedjor och kettingar af jern och stål måtte

bibehållas oförändrade.

I fråga om det gröfre gjutgodset af jern upptager Kongl. Majrts

förslag under rubrikerna 396—399 följande bestämmelser:

»Jern och Stål:

gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter 1 kg. 2 öre.

spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar samt gjutna, icke med emalj

eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor,

mortlar, krubbor och afloppstrattar ......... 1 kg. 4 öre.

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, portoch

dörrfyllningar, lyktarmar,''press- och strykjern

samt gjutna, med emalj eller annan ytbetäckning

försedda grytor, pannor, mortlar,

krubbor och afloppstrattar ................................... 1 kg'' 10 öre.

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar,

trädgårdsurnor, kaffe- och köttqvarnar,

fruktskalnings- och andra dylika för

hushållsbehof afsedda maskiner......................... 1 kg. 20 öre.»

Med hänvisning till hvad tullkomitén anfört rörande behofvet af

ökadt tullskydd för ifrågavarande artiklar, hemställer utskottet,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9.

h) att Kongl. Maj:ts förslag i denna del måtte

af Riksdagen godkännas.

Kassaskåp, kassakistor och sängar af jern, draga för närvarande

en tull af 10 procent af värdet. Häri föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet

med tullkomiténs hemställan, den ändring, att artikeln sängar måtte

nr rubriken utgå och sålunda komma att förtullas såsom andra ej

specificerade jernvaror, samt att tullsatsen för kassaskåp och kassakistor

måtte höjas till 15 procent af värdet.

Då tillverkning af kassaskåp och kassakistor redan genom dessa

artiklars tyngd och deraf föranledda svårigheter i afseende å transporten

åtnjuter skydd och dessutom någon afsevärd införsel icke eger rum,

kan utskottet ej finna anledning till tullförhöjning för nämnda artiklar.

Icke'' heller kan utskottet dela tullkomiténs uttalade åsigt derom, att

artikeln sängar skulle kunna utan olägenhet, i likhet med andra ej

specificerade jernvaror, förtullas efter vigt. Uppenbart är nemligen,

att, då en ansenlig del af de sängar, som införas, äro lackerade och

äfven delvis försedda med förgyllning, en vigttull skulle, i synnerhet

med de förhöjda tullsatser, som Kongl. Maj:t nu föreslagit, ganska

hårdt drabba ifrågavarande artikel. Utskottet tillåter sig äfven att

härvid erinra om, huru som redan bevillningsutskottet vid 1862—1863

års riksdag anmärkte, att artikeln sängar icke gerna kunde, i anseende

till sin tunga beskaffenhet, hänföras till »Manufaktur- och

handtverkssmide, ej specificeradt», enär, enligt utskottets åsigt, tullafgiften

då komme att uppgå till ett i förhållande till värdet alltför

högt belopp, samt hurusom nämnda Riksdag också, i enlighet med

utskottets hemställan, bestämde värdetull för ifrågavarande artikel,

hvilket förtullningssätt allt sedan bibehållits. Enligt utskottets åsigt

bör icke heller nu någon ändring i detta afseende ske; och något skäl

till förhöjning af den nu gällande tullsatsen har utskottet icke kunnat

finna. Af statistiska skäl torde emellertid artikeln sängar böra icke,

såsom för närvarande, sammanföras med kassaskåp och kassakistor,

utan upptagas under särskild rubrik.

Med afseende å hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

i) att tullsatsen för Kassaskåp och Kassakistor

måtte bibehållas vid 10 procent af värdet;

k) att näst efter rubriken för kassaskåp och

kassakistor måtte i taxan införas eu så lydande rubrik:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 49

■»Jern och Stål:

Sängar.....:.i................................... 100 kr. 10 kr.

Under rubrikerna 402 och 403 har Kongl. Maj:t, i enlighet med

hvad tullkomitén hemstält, föreslagit för eggvapen af jern och stål särskilda

bestämmelser så lydande:

»Jern och Stål:

floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och

dylika vapen; äfvensom delar deraf:

förgylda eller försilfrade.................................. 1 kg. 2 kr.

andra slag.............................................................. 1 kg. 1 kr.»

I afseende å dessa bestämmelser anföra embetsverken följande:

»För floretter, sablar m. fl. eggvapen har komitén ansett de vid

ej specificerade jern- och stålvaror föreslagna tullsatser icke bereda

tillräckligt skydd och har i anledning deraf för dem uppfört särskilda

rubriker med högre tullsatser än de nyssnämnda.

Embetsverken kunna för sin del icke biträda detta komiténs förslag.

Hufvudsakligaste införseln af dylika vapen torde omfatta floretter;

och för dessa, som till stor del äro afsedda för skolornas behof, lärer

en högre tull, än som för ej specificerade jern- och stålvaror föreslagits,

icke skäligen böra ifrågakomma. Embetsverken anse sig fördenskull

böra hemställa, att rubrikerna 401 och 402 i komiterades förslag till

taxa måtte utgå.»

Utskottet, som delar embetsverkens åsigt i förevarande fråga,

hemställer derför,

l) att några särskilda bestämmelser rörande vapen

af ifrågavarande slag icke måtte i taxan inflyta.

Den i Kongl. Majfis förslag vid slutet af afdelningen Jern och

Stål förekommande anm. 2 rörande beräkningen af eu skrufs diameter

har utskottet ansett med mera skäl böra i stället upptagas på de

ställen inom förevarande afdelning, der artikeln Skrufvar förekommer;

hemställande utskottet alltså,

m) att ifrågavarande anmärkning måtte på förstnämnda

ställe utgå och i stället införas efter hvardera

af de rubriker, som i Kongl. Maj:ts förslag äro

betecknade med nummer 377 och 395.

Bill. till Riksd. Vrot. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 Käft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Metaller

(Koppar).

63:o.

Under afdelningen D) Koppar m. m. innehåller Kongl. Maj:ts förslag,

i öfverensstämmelse med hvad tullkomitén förordat, bland annat

följande bestämmelser:

»Koppar och deraf med zink, tenn eller annan

oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare be
-

arbetning; äfvensom bult och spik ... 1 kg. 5 öre.

rör och rördelar ....................................... 1 kg. 10 öre.

tråd:

förgyld eller försilfrad ........................ 1 kg. 2 kr. 50 öre.

öfverspunnen uteslutande med silke,

annat textilämne eller papper; tullbehandlas

såsom Karkasser.

öfverdragen på annat sätt; äfvensom

elektriska ledningskablar ................ 100 kr. 10 kr.

andra slag............................................ 1 kg. 10 öre.»

Uti sin i början af detta betänkande omförmälda motion anför

herr Z. Larsson, bland annat, att den af tullkomitén föreslagna tullen

å bearbetad koppar ej kunde skäligen antagas tillräckligt stor att uppmuntra

svenska fackmän och kapitalister att riskera tid och penningar

i dyrbara verks anläggande; att den således förfelade det åsyftade målet

af skyddstull för svensk kopparindustri; samt att tullen, derest den

skulle vara af någon verklig nytta för den inhemska industrien, således

måste höjas; och har motionären i sådant afseende föreslagit följande

tullsatser:

»kopparplåt under 10 mm. tjocklek 10 öre pr kilogr.

d:o 10 mm. tjocklek och deröfver 15 „ „ „

kopparrör, lödda ...................................... 12 „ „ „

d:o solidt dragna....................... 15 „ „ ,,

koppartråd, öfverdragen på annat sätt 15 „ „ „

d:o andra slag utan betäckning 15 „ „ „ »

Ur bilagan I till tullkomiténs betänkande tillåter sig utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 9.

med anledning af förenämnda motion, att anföra följande siffror rörande

tillverkning af bearbetad koppar samt in- och utförsel af kopparplåt

under nedanstående år:

År

tillverkning

införsel

utförsel.

1865

220,039 kg.

66,992 kg.

24,569 kg.

1870

273,021 „

160,976 „

11,987 „

1875

220,950 „

387,754 „

9,309 „

1880

274,954 „

253,983 „

9,777 „

1885

351,855 „

457,902 „

17,235 „

Enligt kommerskollegii numera tillgängliga berättelser för år

1890 utgjorde motsvarande tillverknings- samt in- och utförselqvantiteter

sistnämnda år resp. 362,510 kg., 572,276 kg. och 23,453 kg.

Häraf framgår, att bearbetningen inom landet af koppar under de

sista 25 åren gått något framåt, om än ökningen i tillverkning icke står

i förhållande till ökningen af importen. Att denna senare tillväxt i så

anmärkningsvärd grad, beror dock otvifvelaktigt hufvudsakligen på det

starka prisfallet å koppar under de senare årtiondena. Värdet af denna

metall har nemligen sedan år 1865 sjunkit med ungefär 50 procent.

Beträffande rör- och rördelar kan af den officiela statistiken någon

upplysning icke vinnas om in- och utförselns storlek, enär dessa artiklar

tullbehandlas såsom Maskiner, Redskap och Verktyg. Det är dock

ett kändt faktum, att under de sista tre årtiondena förbrukningen af

kopparrör inom landet högst betydligt tilltagit. Införseln torde sålunda

och då någon större tillverkning af denna artikel ej eger rum inom

landet vara icke obetydlig.

Hvad nu bland de nämnda artiklarne plåt samt rör- och rördelar

angår, kan utskottet icke förorda deras beläggande med tull. En sådan

åtgärd skulle, enligt utskottets åsigt, i fråga om plåt och rör af koppar

blifva utan afsevärd betydelse för den svenska kopparindustrien. Kopparplåten

finner nemligen hufvudsakligen användning till förhydning af

fartyg men enligt 8 § tulltaxeunderrättelserna medgifves tullrestitution

för materialier och skeppsförnödenheter, hvilka användas vid nybyggnad.

förbyggnad och reparation af såväl svenska som utländska fartyg

af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet; och beträffande rör af koppar

vågar utskottet draga i tvifvelsmål, huruvida någon afsevärd tillverkning

af de solidt dragna, skulle, ens med den af motionären föreslagna

tullsats, kunna inom landet framkallas. Men tullen skulle icke blott drabba

plåt och rör af koppar utan äfven dylika artiklar af kopparlegeringar,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskotfets Betänkande N:o 9.

således bland annat messing; och med hänsyn härtill vågar utskottet

påstå, att tullens åsättande skulle för landets näringslif verka högst

skadligt. Man besinne blott, i hvilken utsträckning plåt och rör af

messing förbrukas vid tillverkning af lokomotiver och en mängd andra

maskiner; och man skall lätteligen inse, att de mekaniska verkstäderna

skulle blifva i hög grad lidande genom en tull å dessa artiklar. Varans

pris skulle nemligen ganska sannolikt höjas med tullens hela belopp,

hvilken prisförhöjning otvifvelaktigt skulle inverka i hög grad hämmande

å exporten af maskiner och äfven skulle försvåra konkurrensen

i sistnämnda artikel med Norge, der tullfrihet eger rum för både plåt

och rör af såväl koppar som messing. Slutligen må ock erinras, att

tillverkning af plåt och rör af messing i någon afsevärd myckenhet

numera eger rum inom landet endast vid ett verk; och att till förmån

för detta enda verk pålägga en så vigtig och omfattande industri som

maskintillverkningen en särskild beskattning borde redan i och för sig

väcka synnerliga betänkligheter men torde, ifall utskottets hemställan

om fortfarande tullfrihet för maskiner vinner Riksdagens godkännande,

icke billigtvis vidare kunna ifrågasättas. Då utskottet sålunda anser,

att så väl plåt som rör- och rördelar af den metall, hvarom nu är fråga,

böra förblifva tullfria, lära samtliga dessa artiklar kunna upptagas under

en och samma rubrik; börande naturligen, på sätt ock Kongl.

Maj:t föreslagit, de föga betydande artiklarne bult och spik med plåten

likställas.

Beträffande derefter träd af koppar anser utskottet, lika med tullkomitén,

att nu gällande tull, 10 öre per kilogram, för dylik tråd, saknande

öfverdrag, hvilken tullsats bibehållits oförändrad i Kongl. Maj:ts

förslag, är tillfredsställande, och att densamma sålunda icke bör, på

sätt motionären föreslagit, höjas. Koppartråd, öfverdragen med papper,

lärer, enligt hvad utskottet inhemtat, icke kunna erhållas af tillfredsställande

beskaffenhet inom landet; och torde denna artikel vid så*dant

förhållande böra utgå ur stadgandet näst under rubriken 410. Dessutom

anser utskottet det vara lämpligt, att i stället för detta stadgande

upptages en sjelfständig rubrik med samma tullsats som för Karkasser.

Vidkommande slutligen de i rubriken 411 upptagna artiklar,

koppartråd öfverdragen på annat sätt, äfvensom elektriska ledningskablar,

kan utskottet icke förorda bifall till förslaget om dessa artiklars

beläggande med tull. Ty, oafsedt att utskottet här ofvan hemstält om

fortfarande tullfrihet för så väl fysiska instrumenter som maskiner, redskap

och verktyg, talar emot en sådan tulls åsättande ifrågavarande

artiklars stora betydelse för telegraf, telefon, elektrisk belysning och

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

elektrisk kraftöfverföring äfvensom den omständighet, att någon afsevärd

inhemsk tillverkning af åtminstone elektriska ledniugskablar icke kan

emotses, enär dels förbrukningen inom landet är alltför obetydlig för

att kunna uppehålla en sådan industri och dels åtskilliga för tillverkningen

erforderliga materialier icke kunna här i landet erhållas eller

åtminstone icke fås så billigt som i utlandet. Tullen skulle alltså

endast blifva en finanstull och äfven såsom sådan af föga värde, då

en betydande del af de hit hänförliga artiklar inkomma för statsverkets

räkning.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, hemställer utskottet

derföre:

a) att, Riksdagen ville, med afslag å herr Larssons

motion, för så vidt den afser plåt och rör af ifrågavarande

metall, besluta den ändring i hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, att i taxan skall, i stället för rubrikerna

408 och 409, införas en så lydande rubrik:

»Koppar och deraf med zink, tenn eller annan

oädel metall framstälda legeringar, såsom

messing, brons, nysilfver, britanniametall

m. fl.:

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,

äfvensom bult och spik

samt rör och rördelar......................... fria»

b) att Riksdagen måtte, med afslag å herr Larssons

motion i hvad den afser tråd af ifrågavarande

metall, besluta, att i taxan skola, i stället för hvad

Kongl. Maj;t i ämnet föreslagit, införas följande förändrade

bestämmelser:

»Koppar och deraf med zink, tenn eller annan

oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:

tråd:

förgyld eller för
silfrad

.................. 1 kg. 2 kr. 50 öre.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Metaller

(Tenn).

Metaller

(Zink).

54 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 0.

))Koppar och deraf med zink, tenn eller annan

oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:

tråd:

öfverspunnen uteslutande

med silke

eller annat

textilämne......................

..... 1 kg.

1 kr.

öfverdragen på au-

nät sätt; äfven-

som elektriska

ledningskablar...............

fria

andra slag .......................

1 kg. 10

öre.»

64:o.

Under afdelningen H) Tenn föreslår Kong!. Maj:t, bland annat, att

å de nu tullfria artiklarne rör och rördelar måtte sättas en tull af 5 öre

per kilogram.

Af liknande skäl, som i fråga om blyrör anförts, anser sig dock

utskottet böra hemställa,

att gällande tullfrihet för ifrågavarande artiklar

måtte bibehållas.

65:o.

Under afdelningen I) Zink upptager Kong!. Maj:ts förslag i rubriken

429 en tullsats af 5 öre per kilogram för de nu tullfria artiklarne

rör och rördelar.

Utskottet anser emellertid, att rör af denna metall böra, då de

icke kunna antagas blifva föremål för inhemsk tillverkning, lika väl

som de af bly och tenn åtnjuta tullfrihet, och att de för sådant ändamål

lämpligen kunna sammanföras med de tullfria artiklarne under rubriken

428, samt hemställer i öfverensstämmelse härmed,

att i taxan måtte, i stället för rubrikerna 428

och 429 i Kongl. Majrts förslag, upptagas en så

lydande rubrik:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

»Zink:

arbetad:

plåt, spik och tråd

äfvensom rör och rördelar .................... fria.»

66:o.

Den i Kong!. Maj:ts förslag till tulltaxa under gruppen Metaller

intagna anm. 2 angående tullbehandling af pläterade metallarbeten anser

utskottet kunna utgå. Sådana arbeten förekomma numera endast

undantagsvis; och derest de någon gång inkomma, lärer, äfven utan

uttrycklig föreskrift om sättet för deras tullbehandling, någon tvekan

i sådant afseende icke ifrågakomma; hemställande alltså utskottet,

att ifrågavarande anmärkning måtte utgå.

67:o.

Sedan tullen å mjöl af spanmål blifvit nedsatt till 2 kronor 50 W01-

öre per 100 kilogram, hemställer utskottet,

att jemväl tullsatsen för Mjöl af arrowrot och

andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål

eller hänföras till medicinalier, bestämmes till 2

kronor 50 öre per 100 kilogram.

68:o.

I hänvisningen rörande tullbehandlingen af Murklor anser ut- Murklor.

skottet, att för tydlighetens skull en mindre redaktionsförändring bör

ega rum, och hemställer

att ifrågavarande hänvisning måtte erhålla följande

lydelse:

y>Murklor; se svampar, ätbara.»

69:o.

För Muskott och Muskottblomma har Kong!. Maj:t icke ifrågasatt Musicott m. m.

någon ändring i gällande tullsats, 1 krona 20 öre per kilogram. Men

då dessa artiklar hafva ungefärligen samma värde som kardemummor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

>56 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

med hvilken artikel de jemväl för närvarande äro i afseende å tullsats

likstälda, hemställer utskottet,

att tullsatsen för ifrågavarande artiklar måtte

höjas till 2 kronor per kilogram.

70:o.

Målningar Af anförda skäl hade tullkomitén hemstält, att tullfrihet måtte

medgifvas icke allenast, såsom för närvarande, för oinfattade Målningar

och Ritningar utan äfven för infattade. I enlighet med denna hemställan

har också rubriken för nämnda artiklar blifvit i Kongl. Maj:ts

förslag till tulltaxa affattad.

Utskottet fruktar dock, att ett sådant medgifvande skulle kunna

föranleda missbruk i sådant afseende, att målningar eller ritningar af

föga eller intet värde infattades i jemförelsevis dyrbara ramar i ändamål

att få dessä senare införda tullfritt; och anser utskottet förty försigtigheten

bjuda, att någon ändring i hvad nu gällande taxa i förevarande

hänseende stadgar icke vidtages, samt hemställer derför,

att, i stället för ifrågavarande rubrik, måtte i

taxan bibehållas de i ämnet nu gällande bestämmelser,

så lydande,

■»Målningar och Ritningar oinfattade ............ fria

infattade; se Tafvelramar.»

71:o.

Mössskärmar. För Möss-sJcärmar upptager Kongl. Maj:ts förslag en tullsats af

1 krona 20 öre per kilogram. Då emellertid denna tullsats skulle fölen

stor del möss-skärmar uppgå ända till 100 procent af varuvärdet,

anser sig utskottet böra hemställa,

att den för Möss-skärmar, alla slag, pappersomslagets

vigt inberäknad, nu gällande tullsats, 60 öre

per kilogram, måtte bibehållas oförändrad.

72:o.

Nattsäckar Under rubriken 454 upptager förslaget en tullsats af 1 krona

20 öre per kilogram för Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande No 9. 57

Utskottet hemställer,

att den för ifrågavarande artiklar sålunda föreslagna

tullsats måtte af Riksdagen godkännas.

73:o.

För den tullförhöjning från 40 till 50 öre per kilogram, som i

fråga om artikeln Nålar föreslagits, anser utskottet skäl icke förefinnas.

Af synålar lärer nemligen icke någon inhemsk tillverkning kunna förutsättas

komma till stånd, då några få fabriker i Tyskland och England

tillverka nästan hela den myckenhet af denna artikel, som afsättes

på den europeiska marknaden; och hvad den inhemska tillverkningen

af hår- och knappnålar beträffar, har det icke blifvit visadt, att densamma

är i behof af högre tullskydd än det nuvarande.

Utskottet hemställer vid sådant förhållande,

att för den under rubriken 459 i Kongl. Maj:ts

förslag till tulltaxa upptagna artikeln Nålar, af annat

ämne än guld eller silfver och ej hänförliga till Bijouterivaror

nu gällande tullsats, 40 öre per kilogram, måtte

bibehållas.

74:o.

För Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade, hur

Kongl. Maj:t i enlighet med tullkomiténs hemställan, föreslagit tullförhöjning

från 35 öre till 50 öre för de olackerade och från 60 öre

till 2 kronor för de lackerade, allt per kilogram.

Jemte det att, såsom äfven embetsverken erinrat, en tull af 2

kronor för de lackerade arbetena icke står i skäligt förhållande till en

tull af 50 öre för de olackerade, har utskottet icke kunnat undgå att

anmärka, det någon tullförhöjning öfver hufvud icke kan anses erforderlig

för ifrågavarande artiklar. Redan de nu gällande tullsatserna

belöpa sig, efter de medelvärdeu, kommerskollegium beräknat för hithörande

artiklar, till 12 procent af varuvärdet; och att det skydd dessa

tullsatser innebära, är fullt tillräckligt, anser utskottet vara ådagalagdt

af det kända förhållande, att åtminstone en svensk fabrik under flera

år med fördel drifvit tillverkning af sådana artiklar, hvarom nu är fråga.

Med hänsyn härtill får utskottet hemställa:

Bih. Ull Riksd. Prot. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 lläft.

KåU-1.

Papp-, Pappers-

och Pap

persmasscarbe

ten, ej specificerade.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Par af fin.

58 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

a) att. tullsatsen under rubriken 478 i Kongl.

Maj:ts förslag till tulltaxa måtte bibehållas vid gällande

belopp, 35 öre per kilogram;

b) att tullsatsen under rubriken 479 i Kongl.

Maj:ts förslag måtte likaledes bibehållas vid gällande

belopp, 60 öre per kilogram.

75:o.

Beträffande Paraffin upptager, under rubrikerna 486 och 487,

föreliggande tulltaxeförslag, lika med nu gällande taxa, den oraffinerade

såsom tullfri men den raffinerade såsom tullpligtig. I afseende å den

senare stadgar nu gällande taxa, att den skall förtullas såsom kemiskttekniska

preparater, ej specificerade, d. v. s. draga tull med 5 procent

af värdet. Förslaget åter upptager för denna artikel en tullsats af 5

öre per kilogram, hvilket, enligt de tullkomitén meddelade upplysningar,

skulle ungefär motsvara 5 procent af värdet.

Till utskottets kännedom har kommit, att tullmyndigheterna, på

grund af sakkunnig persons utlåtande, under senaste tiden börjat att

till raffinerad paraffin hänföra icke blott den hvita, till konsistensen

fasta paraffin, som användes dels å apoteken och dels vid ljustillverkningen

utan äfven den mindre rena paraffin, af mörkare färg och mindre

fast konsistens, hvilken eger icke obetydlig användning inom tändsticksfabrikationen.

Det synes dock utskottet billigt, att sistnämnda

industri, hvilken hufvudsakligen på den utländska marknaden afsätter

sin tillverkning, befrias från den beskattning, hvaraf den sålunda nu

drabbats, helst Riksdagen, enligt hvad förhandlingarne vid 1879 års

riksdag utvisa, icke afsett, att den paraffin, som användes såsom beredniugsämne

inom tändsticksfabrikationen, skulle draga tull; och då, såvidt

utskottet kunnat inhemta, raffinering af paraffin icke bedrifves inom

landet och tullen sålunda eger uteslutande statsfinansiel betydelse samt

densamma^ icke tillför statskassan någon mera afsevärd inkomst, har

utskottet i angifna syfte funnit sig böra hemställa,

att i taxan måtte, i stället för rubrikerna 486

och 487 i Kongl. Maj:ts förslag, införas en så lydande

rubrik:

»Par af fin, oraffinerad och raffinerad.............. fri».

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 9.

59

76:o.

För Paraplyer och Parasoller, andra slag, upptager förslaget en

tullsats af 50 öre per stycke i stället för den nu gällande, 25 öre;

hvarjemte föreslås viss förhöjning i den för delar af paraplyer och

parasoller: ställningar m. m. samt öfvertyg nu utgående tull äfvensom

i tullen å fodral af tyg, lösa.

Då, enligt inhemtade uppgifter, redan nu gällande tull å paraplyer

och parasoller, andra slag, i fråga om bomullsparaplyer belöper

sig till mer än 20 procent af varuvärdet, anser utskottet någon förhöjning

i denna tull icke böra ega rum; och lärer, derest denna utskottets

åsigt af Riksdagen biträdes, icke heller den af Kongl. Maj:t föreslagna

tullförhöjningen för vissa delar af eller fodral till paraplyer och

parasoller böra ifrågakomma* Utskottet hemställer derför:

fhO ''.iOlt i" * »1 ''".H* it-V'' I; -j ,''Uii <;;■?» \ ‘ U V''

a) att den för Paraplyer och Parasoller, andra

slag, nu gällande tullsats, 25 öre per kilogram, måtte

bibehållas oförändrad;

b) att tullsatsen för delar af Paraplyer och Parasoller:

ställningar, sammansatta, äfvensom käppar, synbarligen

af sedda till paraplyer och parasoller, bestämmes

till 35 öre per kilogram;

c) att tilläggstullen för delar af Paraplyer och

Parasoller: öfvertyg, tillskurna eller sydda bibehålies vid

nu gällande belopp, 20 procent åt väfnadens tull;

samt

d) att tilläggstullen för paraply- och parasollfodral

af tyg, lösa, likaledes bibehålies vid 20 procent

af väfnadens tull.

77:o.

För artikeln Patroner upptager Kongl. Maj:ts förslag förhöjda

tullsatser, under rubriken 492 för patroner, »laddade med krut eller

annat sprängämne», 25 öre och under rubriken 493 för »oladdade eller

endast försedda med tändsats», 50 öre, allt per kilogram.

Paraplyer och

ParatolUr.

Patroner.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Plymer.

60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Sedan utskottet här ofvan förordat bibehållande af nu gällande

tull å krut, 12 öre per kilogram, får utskottet i afseende å nu förevarande

artikel hemställa:

a) att tullsatsen under rubriken 492 bibehålies

vid nu gällande belopp, 12 öre per kilogram; samt

b) att tullsatsen under rubriken 493 likaledes

bibehålies vid gällande belopp, 35 öre per kilogram.

78:o.

För Plymer upptager förslaget under rubriken 506 en tullsats af

15 kronor per kilogram.

Eu stor del af de hit hänförliga artiklar utgöres af strutsfjäder.

Tillverkning af detta slags plymer eger numera rum äfven här i landet,

d. v. s. fjädrarne införas i oarbetadt skick och underkastas här spritning,

tvättning, blekning och färgning. Vid dessa operationer minskas

emellertid fjäderns vigt högst betydligt. Denna omständighet åter nödvändiggör

åsättande af en högre tull å den bearbetade än å den oarbetade

varan, för så vidt den inhemske fabrikanten skall blifva likstäld

med den utländske. Med afseende härå och då vid bearbetningen omkring

hälften af vigten går förlorad, får utskottet, som anser att någon

oloflig införsel af ifrågavarande artikel icke är att befara, hemställa,

att i taxan måtte, i stället för rubriken 506 i

Kongl. Maj:ts förslag jemte tillhörande anmärkning,

upptagas följande bestämmelser:

x> Plymer:

oarbetade........................................... 1 kg. 15 kr.

arbetade ........................................... 1 kg. 30 kr.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt

omslag».

79:o.

För Portföljer, andra slag än af hel- och halfsiden, föreslår Kongl.

Maj:t en tull af 1 kr. 20 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

att hvad sålunda föreslagits måtte af Riksdagen

godkännas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9,

61

80:o.

Under rubriken 515 föreslår Kongl. Maj:t, att å dragremmar, afläder,

hopsydda, hopnitade eller på annat sätt hopfästade, äfvensom andra,

ej specificerade, måtte sättas en tull af 10 procent af värdet.

Enär utskottet, på sätt här ofvau inhemtas, funnit sig böra förorda

tullfrihet för maskiner, får utskottet jemväl hemställa,

- .-.i : {i i ;?''• ’2; **•

att för den under ifrågavarande rubrik upptagna

artikel måtte stadgas tullfrihet.

8l:o.

Tullsatsen för Russin, hvilken för närvarande är bestämd till 14

öre per kilogram, har i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa upptagits till

25 öre.

Tullkomitén, som för ifrågavarande artikel föreslog en tull af 15

öre per kilogram, anförde till stöd härför följande:

»Russin. Gällande tullsats, 14 öre per kilogram, har, med afseende

å den stora utsträckning, i hvilken denna artikel förbrukas af

den stora allmänheten, ansetts icke böra undergå någon vidare höjning

än en afrundning till 15 öre.»

Utskottet, som i detta hänseende delar tullkomiténs uppfattning,

vill, med erinran att nu gällande tullsats motsvarar nära 30 procent

af varans värde, hemställa,

att tullsatsen för ifrågavarande artikel måtte

bestämmas till 15 öre per kilogram.

82:o.

Under förutsättning att utskottets här ofvan vid gruppen »Metaller»

gjorda hemställan beträffande eggvapen af jern och stål vinner

Riksdagens godkännande, hemställer utskottet jemväl,

att hänvisningen rörande Sablar måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

»Sablar; hänföras under Metaller: Jern och Stål.»

Remmar.

Rutten.

Sablar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

02

Bevillningsutskottets Betänkande N:o !) .

Sadelmakare
arbeten.

Saffran.

Salmiak.

Salpetersyra.

83:o.

Under rubriken 525, Sadelmakarearbeten, föreslår Kongl. Maj:t tullsatsens

bestämmande till 1 krona 20 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

-■»‘■•t ''llir. •!:..»« 1"; i Iji t t\ ?.''/*''• > '' ''i r v. :*, « J . _ j,

att Kong]. Maj:ts förslag i denna del måtte af

Riksdagen bifallas.

84:o.

I fråga om Saffran föreslår Kongl. Maj:t bibehållande af nu gällande

tull, 5 kronor per kilogram.

Då värdet af denna vara utgör ungefär 60 kronor per kilogram,

anser sig utskottet böra hemställa,

att tullsatsen för ifrågavarande artikel höjes till

6 kronor per kilogram.

-‘It: o a: u;d »uor^oibi t e.io i ! -os -föiJ''. ,

85:o.

För ^eu händelse Riksdagen bifaller den af utskottet här ofvan

föreslagna ändring i fråga om benämningen af den vara, som finnes

upptagen under rubriken 11 i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa, får utskottet

hemställa,

_ att hänvisningen rörande Salmiak efter rubriken

526 i Kongl. Maj:ts förslag ändras till följande lydelse:

»Salmiak; se Ammonik: klorammonium».

86:o.

,^^5, ^en nu fuhfria artikeln Salpetersyra eller Skedvatten föreslår

**ongl. Maj.t, under rubriken 527, i enlighet med tullkomiténs hemställan,

en tull af 2 öre per kilogram brutto.

Hufvudsakligaste användningen bär salpetersyra vid sprängämnestillverkningen.

Men, såsom äfven tullkomitén anmärkt, tillverka sprängämnesfabrikerna

sj elfva den salpetersyra, de förbruka. Vid sådant förhållande

och då dessutom införseln af ifrågavarande artikel under de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 6B

senare åren .ganska ansenligt minskats (från 96,337 kilogram år 1886

till 29,738 kilogram år 1890), lärer skäl icke förefinnas att tullbelägga

densamma, i synnerhet om, på sätt utskottet här nedan förordar, den

nuvarande tullen å svafvelsyra upphäfves. Utskottet hemställer derför,

att i taxan måtte, i stället för rubriken 527 i

Kongl. Maj:ts förslag, intagas följande, med nu gällande

bestämmelse i ämnet öfverensstämmande rubrik:

Salpetersyra eller Skedvatten ...................... fri».

87:o.

Saxar, andra slag än skräddare- etc., draga för närvarande tull,

allteftersom de äro opolerade eller polerade, med antingen 24 öre eller

59 öre per kilogram. Kongl. Majrt har, lika med tullkomitén, föreslagit

en delning af hvardera rubriken i två, den ena för saxar af mer än

15 cm. längd och den andra för sådana af 15 cm. längd och derunder.

Enligt förslaget skulle de opolerade åsättas en tull åt 50 öre för de

större och 1 krona för de mindre samt de polerade 2 kronor för de

större och 4 kronor för de mindre, allt per kilogram.

Embetsverken hafva med rätta anmärkt, att dessa tullsatser torde

få anses vara icke obetydligt högre än som kan ur skyddssynpunkt

anses nödigt, och hafva med afseende derå hemstält om tullsatsernas

upptagande till endast hälften så höga belopp.

För sin del kan utskottet icke finna annat än att importen af

ifrågavarande artikel är jemförelsevis alltför obetydlig för att påkalla

vare sig någon vidsträktare specifikation i taxan än den nuvarande eller

någon annan höjning af de nu gällande tullsatserna — 24 öre för de

opolerade och 59 öre för de polerade, allt per kilogram och utan afseende

å olika längd — än dessa tullsatsers afrundning till resp. 25 öre

och 60 öre. Införseln omfattade år 1890 följande qvantiteter, nemligen

opolerade 3,910 kilogram och polerade 1,034 kilogram.

Utskottet hemställer alltså,

att, åt taxans bestämmelser rörande Saxar, andra

slag, måtte gifvas följande lydelse:

T>Saxar:

andra slag:

opolerade ............................i.... 1 kg. 25 öre.

polerade .................................. 1 kg. 60 öre.

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor

och pappersomslag».

Saxar.

s. 64 Kontrollera mot PDF

I

64

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9.

Schalar fn.

Senap.

88:o.

Väfda Schalar, Schaletter och andra Dukar, å hvilka annat sömnadsarbete

än fållning icke förekommer, synas icke böra draga högre tull än

den, som är bestämd för vissa slag af Kläder, å hvilka annat sömnadsarbete

än fållning icke nedlagts.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att anmärkningen under stadgandet rörande väfda

Schalar, Schaletter och andra Dukar måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Anm. Med tillsydda eller påknutna fransar hänföras under

art. Kläder. Äro de endast fållade, förtullas de på sätt under

artikeln Kläder stadgas i fråga om klädespersedlar af linne

eller bomull, å hvilka annan sömnad anställning och kantning

icke nedlagts».

89:o.

I fråga om Senap, omalen, föreslår Kongl. Majrt bibehållande af

gällande tull, 7 öre per kilogram.

Enär denna vara har ungefär samma värde som kummin, får utskottet,

med afseende å hvad under sistnämnda artikel anförts, hemställa,

att tullsatsen för Senap, omalen, bestämmes till

10 öre per kilogram.

90:o.

Beträffande artikeln Silke föreslår Kongl. Maj:t dels, under rubriken

541, att rätt, o färg ad t må åtnjuta tullfrihet, och dels, under rubriken

542, att färgadt eller blekt må draga en tull af 1 krona per kilogram.

Utskottet hemställer:

a) att hvad Kongl. Maj:t under rubriken 541

föreslagit, måtte bifallas;

b) att hvad Kongl. Maj:t. under rubriken 542

föreslagit likaledes måtte bifallas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

65

91:o.

För Skodon, ej specificerade, upptager Kongl. Maj:ts förslag följande

bestämmelser:

■»Skodon, ej specificerade:

af hel- eller halfsiden ................................... 1 kg. 6 kr.

af yllefilt eller segelduk, med eller utan

lädersulor........................................................ 1 kg. 1 kr. 50 öre.

af annan väfnad, äfvensom af saffians-,

karduans-fargade, pressade eller lackerade

skinn ............................................................. 1 kg. 4 kr.

med bottnar af trä, äfvensom becksöms
och

sjöstöflar .......................................... 1 kg. 60 öre.

andra slag ........................................................ 1 kg. 2 kr.

Anm. 1. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas såsom Skodon.

Anm. 2. Ingå i öfverdelar till skodon olika materialier, tullbehandlas varan såsom

skodon af det slag, för hvilket högsta tullafgiften är bestämd; skolande dock afseende ej

fästas å foder, resårer och stroppband.

Anm. 3. För askar, papper och dylikt omslag äfvensom för inlägg göres intet

afdrag i vigten.»

I dessa bestämmelser har utskottet beslutit, föreslå Riksdagen vissa

ändringar. Till en början anser utskottet, att tullen å skodon af hel- eller

halfsiden bör, på grund af varans egenskap af lyxartikel, höjas till 9

kronor per kilogram. Egenskapen af lyxvara har utskottet ansett tillkomma

jemväl skodon af saffians-, korduan«-, färgade, pressade eller

lackerade skinn och med afseende derå funnit tullsatsen för dem böra

sättas till 6 kronor per kilogram.

De med sistnämnda slag af skodon nu i gemensam rubrik sammanförda

skodon af annan väfnad än siden, yllefilt eller segelduk — hvartill

hänföres, bland annat, en stor mängd billiga sommarskodon och gymnastikskor

— hafva dock synts böra uppflyttas i näst föregående rubrik,

hvars tullsats, 1 krona 50 öre per kilogram, torde bättre öfverensstämma

med sådana skodons värde.

Slutligen har utskottet beträffande skodon med bottnar af trä samt

becksöms- och sjöstöflar, med afseende å dessa artiklars prisbillighet och

ansenliga tyngd samt på grund deraf, att de förbrukas uteslutande af de

mindre bemedlade samhällsklasserna, beslutit föreslå en tullsats af endast

25 öre per kilogram.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 5 Samt. 1 Afd. 6 Höft.

Skodon.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Skyfflar m. fn
-

Snörmakare
arbeten.

66 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Utskottet hemställer alltså:

a) att tullsatsen för Skodon, ej specificerade: af

hel- eller halfsiden bestämmes till 9 kronor per kilogram;

b) att den under rubriken 545 af Kong!. Maj:t

föreslagna tullsats, 1 krona 50 öre per kilogram, må

bestämmas att gälla för Skodon, ej specificerade: af

annan väfnad än hel- eller halfsiden, med eller utan

läder sulor;

c) att tullsatsen för Skodon, ej specificerade: af

saffians-, karduans-, färgade, pressade eller lackerade

skinn Ilöjes till 6 kronor per kilogram;

d) att tullen å Skodon, ej specificerade: med bottnar

af trä, äfvensom becksöms- och sjöstöflar nedsättes

till 25 öre per kilogram; samt

e) att hvad Kongl. Maj:t. i öfrigt rörande artikeln

Skodon, ej specificerade, föreslagit, måtte af Riksdagen

bifallas.

92:o.

Sedan utskottet förordat tullfrihet för Maskiner, Redskap och Verktyg,

får utskottet jemväl hemställa,

att gällande tullfrihet måtte bibehållas för de i

rubriken 550 af Kongl. Maj:ts förslag upptagna artiklar,

Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar, af jern eller

stål, med eller utan skaft.

93:o.

Under rubrikerna 556 och 557 har Kongl. Maj:t föreslagit för Snörmakarearbeten

af hel- eller halfsiden en tullsats af 6 kronor samt för

Snör makar earbeten, andra slag, 1 krona 75 öre, allt per kilogram.

Utskottet, som förskaffat sig pris- och vigtuppgifter på snörmakarearbeten

af flera olika slag, har funnit de föreslagna tullsatserna alltför

låga såväl ur skyddssynpunkt som med afseende å hithörande artiklars

egenskap att i de flesta fall utgöra lyxvaror. Sålunda skulle de föreslagna

tullsatserna, tillämpade å prof, som förevisats utskottet, hafva —

om man lemnar utan afseende den på grund af varans bruttoförtullning

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 67

inträdande förhöjning, hvilken icke kunnat af utskottet beräknas — belöpt

sig för snörmakerier af silke till endast 3 å 4 procent, för halfsidenarbeten

till 5 å 36 procent samt för »andra slag» till 5 a 22 procent

af varuvärdet. Utskottet har med afseende härå funnit sig böra

hemställa:

a) att tullsatsen under rubriken 556 bestämmes

till 9 kronor per kilogram; samt

b) att tullsatsen under rubriken 557 sättes till

. 3 kronor per kilogram.

94:o.

Tullsatserna för artiklarne Socker och Sirap, för hvilka artiklar tullkomitén

föreslagit tullnedsättning, hafva i Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa

upptagits till samma belopp som i nu gällande taxa d. v. s. för socker,

raffineradt, alla slag, samt oraffineradt, icke mörkare än n:o 18 af

den holländska standarden, 33 öre, för oraffineradt, mörkare än nämnda

standardnummer, 23,5 öre och för sirap 10 öre, allt per kilogram räknadt.

1 sin här ofvan omförmälda motion har herr J. Anderson i Tenhult,

under erinran att socker och sirap vore verkliga näringsämnen,

som inginge i både den fattiges och den rikes födoämnen, samt att jordbruket

icke behöfde skydd mot sockerinförsel från andra land, föreslagit,

bland annat, hvarom nu icke är fråga, »att tull å alla slag raffineradt

socker nedsättes från nuvarande 33 öre till 15 öre och å oraffineradt,

till färgen mörkare än n:o 18 af den i verldshandel gällande holländska

standard, nedsättes från 23,5 till 8 öre; och att tull å sirup, nu 10 öre,

nedsättes till 4 öre, allt per kilogram»; äfvensom »att dessa tullnedsättningar

må vinna tillämpning så fort ske kan, dock senast från och med

den 1 juli detta år.»

Af det vid den kongl. propositionen angående ny tulltaxa fogade

statsrådsprotokoll inhemtas, att det varit hufvudsakligen på grunder,

hvilka anförts af kommerskollegium och generaltullstyrelsen vid deras

granskning af tullkomiténs betänkande, som herr statsrådet och chefen

för finansdepartementet funnit sig icke kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att

föreslå Riksdagen någon nedsättning i gällande tull å socker och sirap.

Hvad einbetsverken i berörda hänseende anförde lydde sålunda:

»Med erinran att de s. k. finanstullarnes belopp bör bestämmas

uteslutande med hänsyn till statsverkets behof af inkomster, har komitén,

under förutsättning af lmfvudsakligt bifall till de af komitén för
-

Soektr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 0.

ordade tullförhöjningar, funnit sig böra, med afseende å den icke obetydliga

ökning af tullinkomsten, dessa förhöjningar kunde beräknas

medföra, föreslå, att tullen å Socker måtte nedsättas från nu gällande

belopp, 33 öre per kilogram för raffineradt och oraffineradt ljust samt

23,5 öre per kilogram för oraffineradt mörkt, till respektive 27 öre och

18 öre, äfvensom att tullen å'' Sirup måtte sänkas från 10 öre per kilogram

till 8 öre. En sådan åtgärd måste dock, enligt embetsverkens

åsigt, möta ganska stora betänkligheter. Förutom att, på sätt äfven

komitén erinrat, det icke är möjligt att med någon större grad af sannolikhet

på förhand bestämma resultatet af de tullförhöjningar, som i anledning

af komiténs förslag kunna varda beslutade, torde, ifall embetsverkens

hemställanden om nedsättning i vissa af de föreslagna tullsatserna

vinna afseende, ökningen af tullinkomsten blifva icke obetydligt

mindre än hvad komitén egt skäl att antaga. Och vidare må icke

lemnas obeaktadt, att statsverkets inkomst af sockertullen, hvilken

hittills tillfört statskassan en ganska väsentlig del af tulluppbörden,

redan nu anmärkningsvärdt minskats, för så vidt det raffinerade sockret

angår. Härtill kommer, att med den alltjemt fortgående utvecklingen

af den inhemska betodlingen och betsockertillverkningen äfven införseln

af råsocker otvifvelaktigt kommer att nedgå, hvilket särskild t de hittills

tillgängliga statistiska uppgifterna för innevarande år antyda; och så

länge nuvarande bestämmelser angående beskattningen af hvitbetsockerindustrien

förblifva gällande, kommer jemväl sistberörda förhållande att

medföra en minskning i statsverkets inkomst af sockerförbrukningeu,

hvilken minskning skulle, vid det förhållande att hvitbetsockertillverkningsafgiften

är bestämd att utgå i visst förhållande till tullen å råsocker,

blifva ändå mera betydande i den mån, råsockertullen komme

att sänkas. Lägges härtill sannolikheten af att statsverkets utgiftsbehof

komma att fortfarande ökas, torde väl ur statsfinansiel synpunkt öfvervägande

skäl tala emot den föreslagna nedsättningen af tullen å ifrågavarande

artiklar. Och för så vidt afsigten med en sådan åtgärd skulle

vara att bereda de mindre bemedlade samhällsmedlemmarne någon afsevärd

fördel, kan dessutom ifrågasättas, huruvida detta syfte skulle ernås.

A ena sidan torde nemligen den föreslagna tullnedsättningen icke vara

tillräcklig för att i form af nedsättning i varans pris nå fram till de

konsumenter, hvilka för sina inköp äro hänvisade till den mindre detaljhandeln,

och å andra sidan är det ett ofta anfördt, och erkändffaktum,

att af sockerförbrukningen den vida större delen faller på de mera

burgna samhällsklasserna. Vid undersökning, som i detta hänseende

nyligen verkstälts i vårt granland Norge, der väl förhållandena härut
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande AV© 9. 69

innan torde i det stora hela vara ungefär lika med hos oss, har befunnits,

att »arbetarebefolkningens» årliga förbrukning af socker —

oberäknadt sirup — per individ icke uppgår till mera än i medeltal

3,50 kilogram, under det att årliga förbrukningen per individ af hela

befolkningen i genomsnitt belöper sig till 5,7 8 kilogram.

På grund af hvad sålunda anförts, anse sig embetsverken böra

hemställa, att någon ändring i nu gällande tullsatser för artiklarne

socker och sirup för närvarande icke måtte vidtagas.»

Med hänsyn till hvad sålunda anförts och då tullen å spanmål,

omalen och malen, vid innevarande riksdag blifvit nedsatt samt utskottet

nu föreslår åtskilliga nedsättningar i de tullsatser, som Kongl.

Maj:ts förslag upptager, kan utskottet icke annat än hemställa,

att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande

motion, för så vidt den afser tullen å socker och sirup,

godkänna de af Kongl. Maj:t för nämnda artiklar

föreslagna tullsatser.

95:o.

Under rubriken 574 föreslår Kong]. Maj:t, att nu gällande tull

för Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör, 10 procent af värdet,

måtte bibehållas oförändrad.

Utskottet hemställer,

att hvad sålunda föreslagits måtte af Riksdagen

bifallas.

96:o.

För Stenkol upptager Kong]. Maj:ts förslag, lika med gällande

taxa, tullfrihet.

I sin ofvan om förmälda motion har deremot herr Wallin på anförda

skäl föreslagit, att å ifrågavarande artikel, likasom äfven å cokes,

måtte sättas en tull af 6 öre per hektoliter.

Med hänvisning till hvad utskottet vid artikeln Cokes yttrat, hemställer

utskottet,

Stenkol.

att, utan afseende å herr Wallins ifrågavarande

motion, i hvad den afser artikeln Stenkol, gällande tull
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Strumpor.

Strumpstickor.

Superfosfat.

70 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

frihet för denna artikel måtte, på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit, bibehållas.

97:o.

Å Strumpor och annat strumpstolsgods, af hel- eller halfsiden, bar

Kongl. Maj:t, under rubriken 583, i enlighet med tullkomiténs hemställan

föreslagit en tull af 6 kronor per kilogram.

Med afseende å varans egenskap af lyxartikel har utskottet funnit

tullsatsen lämpligen kunna höjas till samma belopp som för snörmakarearbeten

af hel- eller halfsiden förordats, och hemställer fördenskull,

att för de i rubriken 583 af Kongl. Maj:ts förslag

till tulltaxa upptagna varuslag måtte stadgas en

tullsats af 9 kronor per kilogram.

98:o.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna höjning af tullen å Strumpstickor

från nu gällande belopp, 25 öre per kilogram, till 50 öre eller samma

belopp som den för polerade jernarbeten föreslagna tullsats kan utskottet

för sin del icke förorda. I värde torde strumpstickor vara närmast

jemförliga med opolerade jern- och stålvaror, ej specificerade ;''och lärer

vid sådant förhållande den nuvarande tullsatsen få anses vara tillräckligt

hög. Utskottet hemställer derför,

att nu gällande tullsats för Strumpstickare 25 öre

per kilogram, måtte bibehållas oförändrad.

99:o.

För den händelse att hvad utskottet här ofvan beträffande Gödningsämnen

förordat, vinner Riksdagens godkännande, hemställer utskottet,

att hänvisningen rörande Superfosfat måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

»Superfosfat; hänföres till Gödningsämnen».

100:o.

I rubriken 591 upptager Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa för

Svafvelsyra.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9.

71

Svafvelsyra den sedan år 1888 gällande tullsats, 0,5 öre per kilogram,

med tillagd föreskrift, att vid tullbehandlingen kärlens vigt skall i varans

inberäknas.

Att bibehålla tullpligtighet för denna vara medför, enligt utskottets

förmenande, endast en ökad beskattning för vissa afnämare utan nytta

för den inhemska svafvelsyrefabrikationen. Införseln var, äfven innan

tullen åsattes, icke särdeles betydande; och tullen har, såsom nedanstående

siffror visa, ingalunda inverkat å införselns storlek. Af svafvelsyra

infördes: ■■■>■''* • . • ■•...''of-i/

år 1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

i»

n

77

77

77

77

..... 383,997

kg.

..... 614,356

77

..... 490,861

77

..... 385,338

77

..... 508,505

77

..... 398,257

77

..... 611,404

77 J

utgörande dessa qvantiteter eu försvinnande obetydlighet i jemförelse

med årliga tillverkniugsbeloppet vid de inhemska fabrikerna, hvilket

senare t. ex. år 1890 uppgått till 16,714,413 kilogram.

Med afseende härå anser sig utskottet böra förorda återställande

af tullfrihet för ifrågavarande artikel; hemställande alltså utskottet,

att förevarande rubrik måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

''»Svafvelsyra ..................... „•....a .j.;.W....... fri».

101:o.

Sedan utskottet förordat tullfrihet för Maskiner, Redskap och Verktyg,

ej specificerade, anser sig utskottet jemväl böra föreslå tullfrihet

för de artiklar, som i Kongl. Maj:ts förslag upptagas under rubriken

594, Symaskiner och Stickmaskiner eller delar deraf,, ej specificerade, samt

under rubriken 595, Sågar, Sågblad och Sägbladsämnen; hemställande

utskottet, alltså:

a) att Riksdagen måtto besluta, att Symaskiner

och Stickmaskiner eller delar deraf, ej specificerade, skola

fortfarande vara tullfria; samt

Symaskiner

m. m. Sågar

vi m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Tafvtlramar.

Tobak.

Torfmull och

Torfttrö.

72 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

b) att Riksdagen likaledes måtte besluta bibehållande

af tullfrihet för Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen

(otandade sågblad).

102:o.

I händelse Riksdagen bifaller utskottets hemställan i fråga om

Målningar och Ritningar, lärer den i Kongl. Maj:ts förslag under hänvisningen

rörande Tafvelramar förekommande anmärkning befinnas öfverflödig.

Under nämnda förutsättning hemställer derför utskottet,

att ifrågavarande anmärkning icke måtte i taxan

upptagas.

103:o.

Af samma skäl, som här ofvan vid artikeln Kaffe anförts, har

utskottet ansett sig böra låta med frågan om tullen å Tobak anstå och

alltså i förevarande betänkande icke upptagit tullsatserna för denna

artikel till behandling; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

104:o.

Den vid 1888 års riksdag å Torfmull och ''Torfströ satta tull, 30

öre per 100 kilogram, har i Kongl. Maj:ts förslag bibehållits oförändrad.

Det torde dock svårligen kunna bestridas, att denna tull, ehuru

uppgående till 30 procent af varans värde, är utan betydelse för den

svenska torfströberedningen. Enär ifrågavarande artiklar före år 1888

icke voro i taxan specificerade, kan bestämd uppgift om införseln före

sagda år icke erhållas. Af den motionär, på hvars yrkande tullen

åsattes, uppgafs emellertid, att år 1887 till Göteborg införts från Rotterdam

omkring 400,000 kilogram. Af hvad införselstatistiken för de följande

åren visar, torde kunna slutas, att detta också utgjort hela rikets

import af torfmull och torfströ under nämnda år, ty ungefär så mycket

införes fortfarande årligen från Holland till Göteborg (266,038 kilogram

under senare halfåret 1888; 339,345 kilogram 1889 och 484,784

kilogram 1890), och någon annan införsel eger icke rum. Häraf lärer

framgå, att tullen icke haft någon annan verkan än den prisförhöjning,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 73

som otvifvelaktigt drabbat importörerne. Förklaringsgrunden dertill,

att nämnda införsel fortfarande eger rum, får måhända sökas i fraktförhållanden.

Enligt hvad utskottet inhemta!, beräknas jern vägsfrakten

inom landet för ifrågavarande artikel till 2,35 öre per 100 kilogram för

hvarje mil, d. v. s. jernvägsfrakt för 13 mil uppväger den nu gällande

tullsatsen. ''.7 {in, no .t ''gifmy-dv •;flarn; !*-»{> ma. löt totmilat i

Den obetydliga import, som alltså eger rum,i kan dessutom icke

i nämnvärd män skada den inhemska torfströberedningen, hvilken numera

vunnit den utveckling, att vida större qvantiteter än de förenämnda

årligen exporteras. Så utfördes år 1890 en myckenhet af 640,504

kilogram. .rni>Tg>ib,f tm in i, !t iijt nwirunts
Med

afseende å hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att artiklarne Torfmull och Torfströ måtte förklaras

tullfria.

;t*j i i■ ji/; 1 <i ri/ igiH./f •iijfaoiöl a -3 u kAuu> npÅil i

Under Trävaror har Kongl. Maj:t föreslagit, bland andra förändringar

‘i gällande taxa, tullförhöjning från 4 öre per kilogram till 8

öre för tunnbindarearbeten af annat träslag än furu eller gran.

Med hänsyn till dels den bohuslänska fiskebedriften, för hvars

behof jemväl tunnor af björk införas, och dels mejerihandteringen, som

skulle käubart drabbas af förhöjd tull å de s. k. smördrittlarne,''hvilka

tillverkas af bok, kan utskottet icke tillstyrka eu sådan tullförhöjning

utan hemställer,

inv ''7 -''In'' *if ; mgcU-n.i’j inb ni: ''in

att tullsatsen för tunnbindarearbeten af annat

träslag än furu filer gran måtte bibehållas vid nu

gällande belopp, 4 öre per kilogram.

106:O;

För Tvål, parfymerad, hvilken artikel i nu drager eu tull af 28 öre

per kilogram, upptager Kongl. Majrts förslag, lika med tullkomiténs,

en tullsats af 75 öre per kilogram.

Vid granskningen af tullkomiténs förslag anmärkte embetsverken

följande:

»l)eu Tvål, som förtullas såsom parfymerad, är ofta af mycket simBtiu

till Riksd. Prof. 1892. 5 Samt. 1 Afd. (i Uäfty. • jo

Trävaror.

Tvål.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande N:o 9.

pel beskaffenhet. Med afseende ej mindre å denna omständighet än

äfven å varans användning och den icke särdeles betydande införsel,

som deraf eger rum, hemställa embetsverken, att tullsatsen, hvilken

komitén föreslagit till 75 öre per kilogram, icke måtte sättas högre än

40 öre per kilogram».

Utskottet för sin del anser visserligen en tull af 75 öre per kilogram

vara allt för hög men finner sig dock kunna tillstyrka en något

högre än den af embetsverken förordade samt hemställer,

att tullsatsen för ifrågavarande artikel måtte

bestämmas till 50 öre per kilogram.

107:o.

I fråga om artikeln Ur föreslår Kongl. Maj:t, bland annat, i enlighet

med tullkomiténs hemställan, att tullen å lösa eller oinfattade

verk till vägg- eller studsareur, äfvensom delar afur, ej specificerade, höjes

från nu gällande belopp, 1 krona per kilogram, till 1 krona 50 öre.

Med åberopande af den upplysning, tullkomitén meddelat derom,

att fodren till vägg- och studsareur i regeln representera ett betydligt

högre värde än verken, hafva embetsverken hemstält, att någon förhöjning

af ifrågavarande tullsats från nu gällande belopp icke måtte

ega rum.

Vid anförda förhållande anser äfven utskottet, att den nu gällande

tullsatsen står i lämpligare förhållande till tullsatserna för färdiga

ur än den föreslagna; hemställande förty äfven utskottet,

att tullsatsen under förevarande rubrik måtte

bibehållas vid 1 krona per kilogram.

108:o.

Värdet å Vanilj, för hvilken artikel, jemte Vanilin, i förslaget

upptagits en tull af 13 kronor per kilogram, motsvarar ungefärligen

värdet å Saffran. Också är, på sätt bil. 3 till tullkomiténs betänkande

visar, tullen å vanilj och å saffran i utlandet allmänt bestämd till

samma belopp. Med afseende härå och under erinran att införseln af

vanilj under de senare åren uppgått till i medeltal endast omkring 450

kilogram årligen och att tullen å ifrågavarande artikel således ej eger

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o ,9.

afsevärd betydelse i statsfinansielt afseende, får utskottet, som för saffran

förordat en tull af 6 kronor per kilogram, hemställa,

att jemväl tullsatsen för Vanilj och Vanilin bestämmes

till 6 kronor per kilogram.

i > ''’•< hv * H * • i* i n :/!<*;: I :• V;? 0» 7 H O /l *1 ; *4 > v, 1» l: J • i i.» i <, 1 fl»''

109:o.

V.- i .<''>■?.v■ rf*?- « ''_•«»rtö- - hOl...a

För Vantar: hel- eller halfsiden upptager förslaget en tull af 6

kronor per kilogram.

Sedan utskottet, såsom här ofvan anförts, funnit tullen å Strumpor:

hel- och halfsiden-, böra höjas till 9 kronor per kilogram, hemställer

utskottet,

att jemväl tullsatsen under rubriken Vantar:

hel- eller halfsiden höjes till 9 kronor per kilogram.

110:o.

För Vin af till och med 25 procent alkoholhalt, på fat, större

eller mindre, föreslår Kongl. Maj:t en tull af 50 öre per kilogram.

För vin af enahanda alkoholkalt, inkommande på andra kärl, föreslås

en tull af 1 krona 50 öre per liter för mousserande och 80 öre per

liter för icke mousserande,

Utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit måtte

bifallas.

;, ;; ..... j:,;, ■ .|,i r. ,

11 l:o.

För artikeln Vindrafvor har i Kongl. Maj:ts förslag upptagits en

tullsats af 30 öre per kilogram.

Då värdet å vindrufvor beräknas utgöra omkring 1 krona 70 ore

per kilogram samt varan måste såsom lyxartikel anses, finner sig utskottet

böra hemställa,

att tullsatson för ifrågavarande artikel höjes till

50 öre per kilogram.

Panter.

Vindrujeor.

)>• ni

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets Betänkande N:o ,9.

Vitriol.

Väfnader

(siden-).

U2:o.

I fråga om Vitriol, alla slag, för hvilken artikel Kongl. Maj:t, i

enlighet med tullkomiténs hemställan, föreslagit en tull af 10 procent

af värdet, anförde embetsverken vid granskningen af tullkomiténs taxeförslag

följande:

»Med afseende å den betydelse Vitriol eger såsom beredningsämne

för flera vigtiga industrigrenar, hvilkas tillverkningar ej skulle

erhålla högre skydd än för närvarande, finna embetsverken sig icke

kunna biträda komitens förslag om åsättande af tull å ifrågavarande

artikel, utan hemställa om dess upptagande till fortfarande tullfrihet.»

Instämmande i hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att gällande tullfrihet för Vitriol, alla slån. måtte

bibehållas.,

113:o.

. Under gruppen Väfnader upptager Kongl. Maj:ts förslag, under

rubriken 666, för helsiden-, guld- och silfvertyg derunder inbegripna,

en tullsats af 12 kronor och, under rubriken 667, för halfsiden- 4

kronor, allt per kilogram räknadt; öfverensstämmande dessa tullsatser

med de af tullkomitén föreslagna.

Vid granskningen af tullkomiténs förslag anmärkte embetsverken :

»För Väfnader, helsiden-, har komitén, under antagande att priset

utgjorde i medeltal för felb och plys 50 kronor och för andra slag 90

kronor per kilogram, föreslagit en tullsats af 12 kronor per kilogram.

Enligt hvad uti ett af ofvan omförmälda till kommerskollegium inkomna

skriftliga yttranden af en sidenfabrikant meddelats, belöper sig emellertid

medelpriset å de sidentyger, som förnämligast importeras, eller

klädningssiden af billigare slag, till icke mer än 30 å 50 kronor per

kilogram. Med afseende å denna omständighet i och för sig och särskildt

med hänsyn till den beaktansvärda fara för oloflig införsel, som

skulle framkallas af en i förhållande till det verkliga värdet så hög

införselafgift, som den komitén föreslagit, hemställa embetsverken, att

tullsatsen icke måtte upptagas till högre belopp än det, som af en

reservant inom komitén föreslagits, eller 8 kronor per kilogram; och

synes i händelse af bifall härtill tullsatsen för halfsidenväfnader, hvilken

af komitén föreslagits till 4 kronor per kilogram, böra, med stöd

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

af komiterades motivering vid denna artikel, bestämmas till högst 3

kronor per kilogram».

Utskottet, som delar embetsverkens åsigt, hemställer:

. o * < I [ i

a) att tullsatsen för de i rubriken 666 af Kongl.

Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna slag af väfnader

bestämmes till 8 kronor per kilogram;

b) att tullsatsen för den i rubriken 667 upptagna

artikel, halfsidenväfnader, bestämmes till 3 kronor

per kilogram.

i in

114:o.

ÖlI,

.c!

y triol

Beträffande Väfnader, ylle- upptager Kongl. Maj:ts förslag, bland

anuat, under rubriken 668, för pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt

för fabriksbehof en tull af 25 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

.I/U

mai

KlUi

i 11: v i •

att hvad sålunda af Kongl. Maj:t föreslagits,

måtte af Riksdagen godkännas

lavin

''U.

•-As tf

moll

Kimn

i.nni; -

n\>

• in i

i/ b> "

i/l

Du irr

115:o.

7 U Jill

I afseende å Väfnader af lin, hampa ml m. a) släta, tvåskaftade

och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke

mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen, föreslår Kongl. Maj:t,

under rubriken 671, för dem, som på en yta af 1 centimeter i qvadrat

innehålla tillsammans högst 25 varp- och inslag strådar, äfvensom all segelduk,

en tull af 25 öre per kilogram, under rubriken 672, för dem, som

på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehålla tillsammans mer än 25 till

och med 35 varp- och inslagstrådar, 45 öre per kilogram och under rubriken''

673, för dem, som på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehålla

tillsammans mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar, 1 krona

per kilogram.

Utskottet hemställer:

a) att hvad Kongl. Maj:t under rubriken 671

föreslagit, måtte bifallas;

b) att den under rubriken 672 af Kong], Maj:t

föreslagna tullsats måtte godkännas; samt

Väfnader

(ylle-).

Väfnader

(af lin in. m.)

s. 78 Kontrollera mot PDF

Väfnader

(bomulls-).

Värjor.

Ångmaskiner

m. in.

78 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

c) att likaledes Kongl. Maj:ts förslag under rubriken

673 måtte bifallas.

116:o.

1 fråga om Väfnader, bomullsupptager Kongl. Maj:ts förslag,

under rubriken 678, för maskinfilt, ändlös för fabriksbehof, en fullsatts

af 20 öre per kilogram, äfvensom, under rubriken 679, för segelduk

en tullsats af likaledes 20 öre per kilogram.

Utskottet hemställer,

a) att hvad Kong], Maj:t under rubriken 678

föreslagit måtte bifallas;

b) att jemväl den under rubriken 679 af Kongl.

Maj:t föreslagna tullsats måtte godkännas.

-M ‘ j t V; . ''j Uv5 (/« il) ! rf» é it,) \ 1 '' V i O d, }, ''. V ’ ‘ > l

117:o.

Under förutsättning att utskottets här ofvan vid gruppen »Metaller»

gjorda hemställan beträffande eggvapen af jern och stål vinner

Riksdagens godkännande, hemställer utskottet jemväl,

att hänvisningen rörande Värjor måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

» Värjor \ hänföras under Metaller: Jern och Stål».

118:o.

Sedan utskottet beslutit förorda tullfrihet för Maskiner i allmänhet,

får utskottet jemväl hemställa,

att för de i rubriken 697 af Kongl. Maj:ts förslag

upptagna artiklar, Ångmaskiner, ej specificerade,

och Ångpannor måtte bibehållas nu gällande tullfrihet.

i r

_i

iåiii

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande No 9.

79

Tulltaxeunderrättelserna.

. ,!■ au.

119:o.

, In;*!i i:!•; !:■.:•>silf''.! S''. : i. «n; . ''.•il nUt<v; ;.ui*r* '' in •. :.n ■b

I § 5, hvilken innehåller vissa bestämmelser i fråga om förtullning

efter värde, föreslås en mindre ändring, nemligen införande af

föreskrift derom,-att godsegaren skal! vid uppgifvande af varans

inköpspris medräkna, jemte frakt m. m., hvarom redan nu är stadgadt,

äfven emballage.

Af hvad tullkomitén anfört inhemtas, att den föreslagna ändringen

öfverensstämmer med gällande praxis.

Utskottet hemställer,

att åt ifrågavarande § måtte gifvas den förändrade

lydelse, som Kongl. Maj:t föreslagit.

120:o.

För § 8 föreslår Kongl. Maj:t följande delvis förändrade lydelse:

»1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg

af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet, vare sig svenskt eller utländskt,

blifvit nybygdt, förbygdt eller repareradt, vare berättigad att

för dervid använda, från utrikes ort införda tullpligtiga materialier och

skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller

proviantartiklar, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften,

under vilkor:

a) att afsigten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas

användning till förberörda ändamål vid deras införsel och

angifning till tullbehandling skriftligen aumäles;

b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna

användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes

vara i fullfärdigt skick;

c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare,

när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflemnar en af

honom under edlig förpligtelse afgifven och af tvenne hans biträden,

som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver

myckenheten af alla till fartyget använda olika materialier och skeppsförnödenheter,

materialförlusten vid arbetet deri inberäknad, för hvilka

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

restitution af tullafgift sökes, jemte under samma förpligtelse afgifven

försäkran, att dessa materialier och förnödenheter äro åt utländskt ursprung,

och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd, samt

uppgift om tiden, då de till riket inkommit, och den lägenhet, med

hvilken införseln skett; samt

d) att varfs- eller verkstadsinnehafvaren är förbunden att underkasta

sig all den kontroll i öfrig!, hvilken generaltullstyrelsen kan

finna skäligt föreskrifva.

2. De Bkeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes ort

återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade

tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.»

Härom anfördes till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne januari

af herr statsrådet och chefen för finansdepartementet följande:

»I 8 § 1 mom. af underrättelserna till gällande tulltaxa stadgas,

bland annat, att varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd

med erläggande af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter,

som i detta moment afses, till dess frågan huruvida — på sätt förut

i momentet omförmäles — befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord,

kan, efter hos generaltullstyrelsen derom gjord anhållan, erhålla

sådant anstånd, om han för samma afgift ställer säkerhet, som generaltullstyrelsen

finner betryggande. Denna bestämmelse, som på förslag

af enskild motionär beslöts af sistlidet års Riksdag, innefattar ett till

förmån för en enda klass af näringsidkare meddeladt undantag från den

eljest undantagslösa regeln, att tullafgiften skall genast, då vara till

disposition inom landet uttages från tullverket, eller, i fall tullverket

eger säkerhet för tullafgiften, inom viss kortare tid derefter gäldas;

och medgifvandet, borde redan af denna anledning väcka betänklighet.

Så mycket mera bör emellertid detta blifva förhållandet i betraktande

deraf, att bestämmelser saknas, genom hvilka undantaget kan inskränkas

till att, såsom med Riksdagens beslut åsyftats, gälla endast för sådana

materialier och förnödenheter, som verkligen finna användning för det

i momentet angifna ändamål. Jag vill icke förutsätta, att någon varfseller

verkstadsinnehafvare skulle enligt ifrågavarande författningsrum

förskaffa sig anstånd med erläggande af tullafgift för sådana varor af

ifrågavarande slag, hvilka han aldrig ens haft för afsigt att använda

till fartygs nybyggnad, förbyggnad eller reparation, ehuru stadgandet

i och för sig icke lägger något hinder i vägen för ett sådant förfaringssätt,

allenast varorna angifvas såsom afsedda för dylikt ändamål; men

deremot torde det väl kunna antagas inträffa, att materialier och förnödenheter,

som vid införseln varit ämnade att användas på förenämnda

s. 81 Kontrollera mot PDF

Becillningmtskottets Betänkande N:o 0. 81

sätt, på grund af förändrade konjunkturer eller af annan anledning

komma att annorlunda tillgodogöras. Möjligt vore visserligen att i viss

mån inskränka dessa fall genom föreskrift om böter eller annan menlig

påföljd; men dels fruktar jag, att en sådan föreskrift skulle komma

att möta vissa svårigheter vid tillämpningen, och dels anser jag medgifvandet

i och för sig innebära en betänklig nyhet i tullagstiftningen,

lätteligen föranledande anspråk på en liknande förmån från andra

näringsidkares sida till hinder för tullinkomstens jemna inflytande.

Med afseende härå och då någon större olägenhet icke gerna kan förorsakas

varfs- och verkstadsinnehafvare af den jemförelsevis obetydliga

ränteförlust, som blifver den enda menliga följden af skyldigheten för

dem att — i likhet med alla andra näringsidkare, hvilka införa varor

i ändamål att desamma i förädladt skick återutföra — vid varornas

disponerande erlägga belöpande tull med rätt att under stadgade vilkor

i sinom tid restitutionsvis återbekomma densamma, anser jag mig böra

i underdånighet hemställa, att i Kongl. Maj:ts förslag ifrågavarande

bestämmelse måtte uteslutas. Derjemte får jag med anledning af de

anmärkningar emot den af Riksdagen beslutade lydelsen af ifrågavarande

moment, som kommerskollegium och generaltullstyrelsen framstält i

sitt den 4 sistlidne september afgifna gemensamma underdåniga utlåtande

öfver Riksdagens skrifvelse angående tullbevillningen, tillstyrka,

att momentet omredigeras så, att dels vissa oegentligheter i språkligt

hänseende undanrödjas och dels bestämdt angifves, hvem som eger åtnjuta

den i momentet medgifna förmån af tullrestitution.»

Utskottet hemställer,

att åt ifrågavarande § måtte gifvas den förändrade

lydelse, som af Kongl. Maj:t sålunda föreslagits.

121:o.

Då § 9 innehåller bestämmelser om tullrestitution för, bland andra

artiklar, arbetad tobak samt utskottet låtit, på sätt här ofvan inhemtas,

med frågan om tullen å denna artikel anstå, anser utskottet

sig ej heller böra i detta betänkande till behandling upptaga ifrågavarande

paragraf; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Bih. till Rihsd. Vrot. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 Raft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets Betånkunde Ko 9.

122:o.

Under erinran, att Riksdagen redan fattat beslut angående tullsatserna

för följande artiklar, nemligen:

Bröd, andra slag; Fläsk: rökt; och andra slag; Gryn: ris-, och

rismjöl; Ister; Kli; Kreatur: nöt-; får; och svin; Kött: af fogel, alla

slag; samt andra slag, ej specificerade; Oleomargarin; Ost, alla slag;

Potates, äfven krossad eller rifven; Ris, oskaladt, eller Paddy; Rötter,

ej specificerade, ätbara; Smör: naturligt; och konstgjord^ Spanmål,

omalen: a) råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor; b) hafre och

vicker; c) malt, äfven krossadt; och d) andra slag, ej specificerade;

samt Spanmål, malen: mjöl och gryn, alla slag; äfvensom angående

beloppet af den tullrestitution, som må åtnjutas vid utförsel af bröd,

andra slag, som af utländska råämnen tillverkats inrikes;

får utskottet, som vid de öfriga bestämmelser i Kong], Maj:ts

förevarande förslag till tulltaxa, hvilka ej blifvit här ofvan särskildt

omförmälda, icke haft något att anmärka, hemställa,

att samtliga dessa bestämmelser måtte af Riksdagen

godkännas.

,.: j.! . i '' :

124:o.

Kongl. Maj:t har i sin till Riksdagen aflåtna proposition föreslagit,

att den nya tulltaxan må tillämpas från och med den dag under innevarande

år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Utskottet får, med erinran om nödvändigheten af att de förhöjda

tullsatser, som kunna varda af Riksdagen beslutade, träda i kraft

snarast möjligt, på det att icke den af tullförhöjningen påräkuade

ökning i statsinkomst må för längre tid uteblifva, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t

i förevarande hänseende föreslagit.

Stockholm den 25 april 1892.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

83

Reservationer:

Vid punkten 1 (Album): af utskottets samtliga ledamöter från Första

Kammaren: herrar friherre Barnekow, Fock, Sederholm, Lithander, Almström,

Cavalli, Stephens, iJ. J. Andersson, a/ Buren och Fhilipson:

»Sedan en tillverkning af Album numera kommit till stånd inom

landet och importen af denna artikel, som år 1887 uppgick till 32,673 kg

med ett värde af 163,365 kronor, år 1890 nedgått till 17,631 kg., värde

88,155 kronor, synes det oss strida mot all omtanke om och billighet

emot det yrke, som bland annat äfven har tillverkning af denna artikel

till föremål och som under de senaste åren gjort anmärkningsvärda framsteg,

att medelst en nedsättning af den år 1888 beslutade tullsatsen försvåra,

kanske t. o. m. omöjliggöra vidare tillverkning af denna för yrket

ej ovigtiga vara. Ofta återkommande rubbningar i tullsatserna på industrialster

måste dessutom alltid störande inverka på näringarne.

Obilligheten af den föreslagna nedsättningen framstår så mycket

bjertare som någon förändring af den icke höga tullsatsen på böcker i

andra band än papper och cloth äfvensom med guldsnitt icke blifvit

ifrågasatt. Då härtill kommer, att album icke äro nödvändighetsvaror

utan måste räknas till de artiklar, å hvilka vi anse att jemförelsevis

höga tullsatser böra sättas, äfven om skydd derigenom icke beredes inhemsk

industri, hemställa vi, beträffande tullsatsen för ifrågavarande

artikel,

att Kongl. Maj:ts förslag måtte bifallas»;

vid punkten 3 [Ammoniak): af utskottets samtliga herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»På grund af hvad tullkomitén anfört och med särskild hänsyn dertill,

att möjlighet beredes för utöfvandet af kemisk-teknisk fabriksverksamhet

inom landet, anse vi, att hvad Kongl. Maj:t. under rubrikerna 8—10 föreslagit

bör oförändradt bifallas; synnerligen som de föreslagna tullsatserna

icke uppgå till mer än omkring 10 procent af varuvärdet och de icke

kunna i nämnvärd grad inverka menligt på någon annan industri. Den

af utskottet särskildt omnämnda salpetersyrade anmioniaken tillverkas

just vid de fabriker, som sedermera använda densamma.

Vi få alltså hemställa:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

a) att tullsatsen för Ammoniak, kaustik, måtte

bestämmas till 5 öre per kilogram;

b) att tullsatsen för Ammoniak, kolsyrad (hjortkornsåll)

måtte sättas till 7 öre per kilogram; och

c) att för Ammoniak, salpetersyrad, måtte stadgas

en tullsats af 10 öre per kilogram»;

vid punkten 5 [Band af siden): af herrar Sederliolm, Almström,

Cavalli, af Buren och O. B. Olsson emot utskottets förslag till tullsatser

å Band: silkessammets- och helsiden- samt halfsiden

»Då vi i reservation emot utskottets förslag till tullsatser å helsidenoch

halfsidenväfnader yrkat, att dessa artiklar måtte åsättas en tull af

resp. 12 kronor och 4 kronor per kilogram, samt band af dessa väfnader

böra draga samma tull som sjelfva väfnaden, så få vi hemställa:

a) att tullsatsen under rubriken Band: silkessammets-

och helsiden måtte bestämmas till 12 kronor per

kilogram; samt

b) att tullsatsen under rubriken Band: halfsidenmåtte

bestämmas till 4 kronor per kilogram»;

af herr P. J. Andersson, som instämt i ofvanstående hemställan,

så vidt den angår Band: silkessammets- och helsiden-;

vid punkten 10: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren, herrar J. Johansson i Noraskog, A. Andersson i Intagan, Arhusiander,

Collander, S. M. Olsson i Sörnäs, Bokström, Fredholm, G. Jansson

i Krakerud, O. B. Olsson i Maglehult och friherre von Schwerin:

»Bokstaf sstämplar och hoktrycksstilar, hvilka förut voro fria från införseltull,

åsattes vid 1888 års riksdag en tullsats af 25 öre för kilogram

eller samma tull, som nu blifvit af Kongl. Maj:t och utskottet föreslagen.

Lägger man kommerskollegii uppgift å artiklarnes tullvärde till

grund för beräkningen, utgör tullsatsen 12 å 13 procent af artiklarnes

värde, och i betraktande af den högst betydande andel, hvarmed stillagret

ingår i boktrycksindustriens förlagskostnader, blifver denna tullsats

sålunda ganska betungande för boktryckerierna inom riket.

Såsom skyddstull betraktad kan den endast till en del fylla den

uppgift, som med en sådan afses. De få stilgjuterier, som finnas i vårt

land — enligt kommerskollegii berättelser uppgick deras antal åren närmast

före 1888 till tre, och har efter införandet af ifrågavarande tull

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 85

antalet, icke ökats — kunna nemligen endast tillverka de vanliga små

stilarne eller den s. k. brödstilen och äro icke ens i stånd att fullgöra

alla de beställningar, som å dylik stil här ifrågakomma. Hvad deremot

den vida dyrare titelstilen beträffar, så tillverkas deraf intet inom landet,

utan äro till och med de boktryckerier, som hafva egna stilgjuterier, nödgade

att taga sitt behof af denna stil från utlandet.

Då stilgjuterierna således icke kunna anses blifva, mer än till en

ringa del, berörda af tullens borttagande och denna ej heller såsom

statsinkomst är af afsevärd betydenhet men deremot i hög grad betungande

för boktryckerierna, hemställa vi,

att Bokstaf sstämplar och Boktrycksstilar måtte förklaras

tullfria»;

vid punkten 13: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Vid granskning af tullkomiténs förslag hafva embetsverken, rörande

artikeln Böcker med inbundet rent eller linieradt papper, yttrat:

»Den omständighet, att förhöjda tullsatser föreslagits för åtskilliga af de

till Böcker med inbundet rent eller linieradt papper erforderliga materialier

såsom lärft och skinn, har komitén ansett höra föranleda en höjning

af tullsatsen för nämnda bokbinderialster till 35 öre per kilogram; men

då embetsverken äro af den åsigt, att, på grund af den ringa mängd

lärft och skinn, som åtgår för dessa arbeten, någon nämnvärd stegring

af materialiernas pris icke kan antagas inträda, och då dessutom införseln

af hit hänförliga artiklar till väsentlig del omfattar de i allmänhet

prisbilliga s. k. notisböckerna, deri papperet — för hvilket ingen förändring

i tullsats föreslagits — utgör hufvudbeståndsdelen, anse sig

embetsverken ega skäl att hemställa, det tullsatsen måtte bibehållas vid

nu gällande belopp af 25 öre per kilogram»;

Instämmande i hvad embetsverken sålunda anfört, och då vi derförutom,

på sätt här nedan anföres, funnit någon tullförhöjning icke böra

ske å det för tillverkningen af förevarande artikel i allmänhet erforderliga

materialet, skinn, hemställa vi,

att tullsatsen för Böcker med inbundet rent eller

linieradt papper måtte bibehållas vid 25 öre per kilogram»

;

vid punkten 15 {Cement): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9

»Angående tullen å Cement yttrade tullkomitén följande: »Då de

för cementtillverkningens bedrifvande erforderliga anläggningar taga i

anspråk betydande kapital, och då den inhemska tillverkningen af cement

.är af icke ringa omfattning samt utgör en industri, för hvilken

naturliga förutsättningar finnas flerstädes inom landet, har komitén, i

anledning af gjord framställning och med afseende å den skarpa konkurrens

från utlandet (Tyskland och England), för hvilken denna näring

fortfarande är utsatt, funnit sig böra hemställa om tullsatsens höjande

till 60 öre per 100 kilogram.»

På grund af de skäl, hvilka sålunda anförts för höjning af ifrågavarande

tull, hemställa vi,

att för Cement, kärlens vigt inberäknad, måtto

bestämmas den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats, 60

öre per 100 kilogram»;

vid punkten 16 (Cirklar m. m.): af utskottets samtliga herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Af det statsrådsprotokoll för den 13 januari innevarande år, hvithet

finnes bilagdt Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ny tulltaxa,

inhemtas, att herr statsrådet och chefen för finansdepartementet beträffande

tullen å Cirklar, Passare och Cirkelbestick anfört följande:

»För cirklar, passare och cirkelbestick, hvilka artiklar enligt gällande

taxa hänföras till matematiska instrumenter och sålunda åtnjuta tullfrihet,

har komitén, som för sistnämnda artikel föreslagit förtullning efter värde,

upptagit vigttull till belopp af 1 krona 50 öre per kilogram. Embetsverken

hafva med afseende å dels den föreslagna tullsatsens förhållande

till värdet af gröfre, tunga och billiga cirklar och passare samt dels den

omständighet, att behof af ändring i det nuvarande fiörtullningssättet

icke visats, hemstält om bibehållande af gällande taxas bestämmelser.

Mig synes emellertid, att hvad vid rubriken instrumenter, kirurgiska,

matematiska in. fl. anföres angående behofvet af tull å dylika instrumenter,

eger tillämplighet äfven i fråga om cirklar, passare och cirkelbestick.

Dessa artiklar äro föremål för ganska stor inhemsk förbrukning,

hvilken dock hittills icke motsvarats af någon mera betydande

tillverkning inom landet, enär de svenske tillverkarne icke kunnat täfla

med de utländske i prisbillighet. Det nu anförda gäller egentligen om

finare hithörande artiklar. Hvad angår gröfre cirklar och passare —

hvilka snarast borde likställas med redskap och verktyg, ehuru de af

tulltekniska skäl måste hänföras under ifrågavarande rubrik — lärer

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 87

val vårt land ega alla naturliga förutsättningar för tillverkning af sådana,

och torde förty tullen icke böra befaras medföra någon afsevärdt

menlig verkan för konsumenterna. Förslaget att bestämma tullsatsen

.under förevarande rubrik efter vigt synes äfven utgöra en fullt rigtig

tillämpning af hvad komitén i sitt underdåniga betänkande anfört rörande

grunden för tullafgiftens beräknande i allmänhet. Den ifrågasatta

tullsatsen torde icke heller kunna anses för hög beträffande de

artiklar, som hufvudsakligen importeras, nemligen cirkelbestick samt

finare cirklar och passare. Hos en af Stockholms större importörer

verkstälda profvägningar och erhållna prisuppgifter hafva gifvit vid handen,

att tullsatsen skulle för de billigare slagen af cirkelbestick, som

äro föremål för införsel, uppgå till i medeltal omkring 17 procent af

varuvärdet, under det att för de finare slagen tullen skulle blifva så

ringa i förhållande till varans värde, att den i vissa fall icke belöpte sig

till fullt 3 procent deraf.»

Åberopande hvad sålunda anförts, få vi hemställa,

att åt bestämmelserna rörande ifrågavarande artiklar

måtte gifvas följande med Kongl. Maj:ts förslag

öfverensstämmande lydelse:

»Cirklar, Passare och Cirkelbestick 1 kg 1 kr. 50 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappersomslag»;
vid

punkten 19 (Elektricitetsmätare) af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Då vi, på sätt här nedan omförmäles, ansett fysiska instrumenter

böra draga den af Kongl. Maj:t föreslagna tull, 10 procent af värdet, få

vi beträffande Elektricitetsmätare — med erinran att denna artikel för

närvarande drager tull med 15 procent af värdet — hemställa,

att den af Kongl. Maj:t för ifrågavarande artikel

föreslagna tullsats, 10 procent af värdet, måtte varda

antagen»;

vid punkten 23 (Fyrapparater): af utskottets samllige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Utskottets hemställan om tullfrihet för den hittills tullpligtiga

artikeln Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade, hafva vi icke

kunnat biträda. Äfven om, på sätt utskottet hemstält, tullfrihet bi
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

behölles för Maskiner, Redskap och Verktyg, synes ett sådant förhållande

icke mera nu än förut böra föranleda tullfrihet för fyrapparater. De dyrbarare

apparaterna tillverkas visserligen icke inom landet, men då staten

är den enda afnämaren af dem, är det af ingen betydelse, om tullsatsenå

dem bibehålies. Af de mindre och enklare apparaterna eger deremot

tillverkning rum, och denna tillverkning anse vi böra bevaras åt landet,

hvilket svårligen lär kunna blifva fallet, om ej ens det skydd, den nu

åtnjuter, bibehålies. För öfrigt erinrande, att vi reservationsvis förordat

bifall till Kongl. Maj:ts förslag om åsättande af tull å Maskiner, Redskap

och Verktyg, få vi hemställa,

att å Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade,

måtte sättas den af Kongl. Maj:t föreslagna

tull, 10 procent af värdet»;

vid punkten 24 mom. c): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Då, enligt vunna upplysningar, zinkhvitt kostar 46 å 50 öre per

kilogram, belöper sig den nuvarande tullen eller 5 öre per kilogram

till ungefär 10 procent af varuvärdet. Tager man så i betraktande,

dels att zinkhvitt ingår såsom hufvudbeståndsdel i nästan all den hvita

färg, som användes särskildt vid inredningen af våra bostäder, dels ock

att någon inhemsk tillverkning af zinkhvitt icke förekommer, kan man

finna, hvilken dryg beskattning på allmänheten denna tull utgör utan

att vara till förmån för någon inhemsk näring.

Vi vilja derför hemställa,

att för artikeln zinkhvitt måtte stadgas tullfrihet»;

vid punkten 25 {Gas- och Vattenmätare): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Af enahanda skäl, som här ofvan i afseende å Elektricitetsmätare

af oss anförts, hafva vi funnit oss icke kunna biträda utskottets hemställan

om tullfrihet för de hittills tullpligtiga artiklarne Gas- och Vattenmätare,

utan hemställa vi,

att för ifrågavarande artiklar måtte, på sätt

Kong]. Maj:t föreslagit, bestämmas eu tullsats af 10

procent af värdet»;

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Vid punkten 26 mom. a): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Patentglas och glastakpannor samt för fartyg afsedda sidventilglas

med eller utan ramar voro före år 1888 upptagna i tulltaxan under särskilda

rubriker samt fria från införseltull. Vid sistnämnda års riksdag

sammanslogos de emellertid under en rubrik och åsattes för att bereda

skydd åt den tillverkning af dylikt glas, som inom landet egde rum,

en tullsats af 7 öre för kilogram. Af skäl allenast att införseln af

artiklarne år 1889 varit obetydlig, har nu emellertid tullkomitén ansett

deras bibehållande under egen rubrik icke vara af behofvet påkallad

och deraf tagit sig anledning att inflytta artiklarne under en rubrik,

hvarest tulltaxan upptager en tullsats af ända till 43 procent högre

belopp än den artiklarne förut dragit, eller 10 öre för kilogram. Det

är så långt ifrån, att vi kunna finna det af komitén anförda förhållandet

utgöra skäl för en ytterligare höjning af en skyddstull, att vi tvärt

om betrakta den ringa införseln såsom ett bevis på obehöfligheten af

dylik tull; och då dertill särskild! tullen å sidventilglasen utgör ett

onödigt betungande af skeppsbyggerinäringen, som väl är af större

betydelse för vårt land än den här befintliga, obetydliga tillverkning af

förevarande artiklar, vilja vi hemställa,

att patentglas och glastakpannor samt för fartyg

afsedda sidventilglas med eller titan ramar måtte utgå

ur rubriken 169 och upptagas under särskild rubrik

med bestämmelse om tullfrihet»;

vid punkten 26 mom b) (Glas): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Rörande de i förevarande mom. upptagna artiklar anför tullkomitén:

»För fönster- och spegelglas, oslipade, eller mattslipade och of''olierade,

s. k. glasämnen derunder inbegripna, bestämmer gällande taxa, i öfverensstämmelse

med franska traktaten, en tull af 7 öre per kilogram.

Denna tullsats är i förhållande till varuvärdet otvifvelaktigt tillräckligt

hög för glas af mindre dimensioner. Annorlunda är åter förhållandet

beträffande glas af större dimensioner. För dess tillverkning erfordras

dyrbarare anläggningar och större arbetsskicklighet hos den dermed

sysselsatta arbetspersonalen. Till följd häraf och då derjemte materialet

i dylikt glas i allmänhet är af bättre beskaffenhet än i fönsterglas

af mindre dimensioner, är det äfven betydligt dyrare än detta senare.

Enligt från ett af våra glasbruk meddelade uppgifter utgör bruttopriset

för billigare glassorter af mindre än 0,4 qv.-meters yta 22 kronor per

Bill. till llilcsil. Frot. 1892. 5 Sand. 1 Afd. 6 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

»låda om 120 qv.-fot», under det att lika många qv.-fot glas af »större

dimensioner» kosta ända till 55 kronor.

Med hänsyn härtill och då tillverkningen af större fönsterglas

utgör eu jemförelsevis ny industri här i landet och sålunda är i behof

af ett någorlunda verksamt skydd mot den utländska — företrädesvis

den belgiska — konkurrensen, har komitén, på sätt ett par glasbruk

hemstält, föreslagit en något högre tullsats, 10 öre per kilogram, för

det större fönsterglaset. Gränsen mellan detta och det mindre torde

kunna bestämmas lika med motsvarande gräns i fråga om om spegelglaset

eller till \ qv.-meters yta. Enligt 1863 års taxa var fönsterglas underkastadt

en tull af 4 öre per skålpund (=.- 9,4 öre per kilogram).»

I öfverensstämmelse härmed har tullkomitén tillstyrkt samt Kong!.

Maj:t under n:is 171 och 172 föreslagit, att i taxan måtte införas två

så lydande rubriker:

Glas:

fönster- och spegel-:

oslipade och ofolierade, s. k.

glasämnen derunder inbegripna:

af t. o. m. | qv. no. yta ............................ 1 kg. 7 öre

af större dimensioner................................... 1 kg. 10 öre».

Under åberopande af hvad tullkomitén sålunda anfört, hemställa vi,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag måtte bifallas»;
vid

punkten 26 mom c) (Glas): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Med åberopande af hvad tullkomitén till stöd för den af komitén

tillstyrkta och af Kongl. Maj:t i rubrikerna n:is 173, 174, 175 och 176

föreslagna tullförhöjning anfört, hemställa vi,

att förevarande rubriker måtte erhålla följande

af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

»Glas:

fönster och spegel:

ofolierade, mattslipade eller slipade och polerade:

af t. o. m. ^ qv.-m. yta.................................. 1 kg. 20 öre

af större dimensioner....................................... 1 kg. 30 öre

folierade:

af t. o. m. | qv.-m. yta................................... 1 kg. 30 öre

af större dimensioner......................................... 1 kg. 50 öre»;

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillningsutskottets Betänkande A :o 9.

vid punkten 26 mom d): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Under den omfångsrika rubriken Glas, andra slag innefattas icke

blott de finare och dyrbarare glasvarorna, utan äfven en del nödvändighetsartiklar

af mera simpel och billigare beskaffenhet. Dessa, som

redan af den nu gällande tullsatsen, 35 öre per kilogram, drabbas allt

för hardt, skulle med den föreslagna tullen af 60 öre icke vidare kunna

blifva föremål för någon införsel, hvarigenom producenterna af dessa

billigare artiklar skulle lemnas tillfälle till vinst på bekostnad af den

del af den stora allmänheten, för hvilken äfven en i och för sig ringa

prisförhöjning alltid blir känbar.

Då vi icke äro i tillfälle att föreslå eu uppdelning af förevarande

rubrik med hänsyn till artiklarnes värde, en uppdelning, som antagligen

också skulle orsaka vissa olägenheter i afseende å tullbehandlingen,

få vi hemställa,

att tullsatsen för Glas, andra slag, ej specificerade,

karafiner och pressade eller slipade flaskor derunder

inbegripna, måtte bibehållas vid 35 öre per kilogram»;

vid punkten 28: af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Vid granskning af tullkomiténs taxeförslag, som jemväl upptager

den af Kongl. Maj:t och utskottet föreslagna tullsats å Handskar, eller

6 kronor per kilogram, hafva embetsverken mot samma tullsats yttrat:

»Då Handskar äro en vara, som lätteligen kan göras till föremål

för smuggling, och i allt fall dess förtullning brutto verkar eu icke

oansenlig höjning af den nominella tullsatsen, anse sig embetsverken

böra hemställa, att denna icke sättes högre än differentialtullkomitén

föreslog, eller 3 kronor per kilogram, hvilket belopp ur skyddssynpunkt

måste, då tullsatsen för skinn, andra slag, icke föreslagits till högre

belopp än 65 öre per kilogram, anses fullt tillräckligt».

Instämmande uti de af embetsverken sålunda anförda motiv, kunna

vi så mycket mindre biträda, hvad utskottet rörande handsktullens

belopp föreslagit, som vi, på sätt här nedan anföres, funnit någon

tullförhöjning å skinn, andra slag, icke böra ske, hvadan vi hemställa,

att tullsatsen för Handskar, alla slag, måtte bestämmas

till 3 kronor per kilogram»;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

vid punkten 29 (Hattar): af herrar Lithander, Almström och af

Buren:

»Med åberopande af de skäl tullkomitén anfört och med hänsyn

dertill, att införseln af hattar ännu är rätt betydlig samt att i de bland

hattar af annat ämne upptagna slag deraf ingå ej blott de billigare af

filt tillverkade hattarne och hattämnena, utan äfven de af hår tillverkade

bely^dligt dyrbarare varorna, få vi, då, efter hvad uppgifvit blifvit, svårighet

lärer möta att vid förtullning skilja emellan de olika slagen,

yrka bifall till de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatserna»;

vid punkten 33: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Knappt någon artikel i tulltaxan har under de sista årtiondena

varit underkastad sådana förändringar i fråga om tullsatsens belopp

som Hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, och deribland särskild!

sulläder. Sålunda utgick tullen för sistnämnda artikel till och med

1859 med 88,2 öre per kilogram. Sedan tullen derefter varit bestämd

till 25 öre, nedsattes den i sammanhang med franska handelstraktatens

afslutande först till 35,3 öre och derefter till 23,5 öre per kilogram.

År 1875 nedsattes densamma ytterligare eller till 14,t öre per kilogram.

Sedan vid 1879 och 1882 års riksdagar väckts motioner om höjning

af ifrågavarande tullsats, hvilka dock icke tillvunnit sig Riksdagens

bifall, beslöts vid 1885 års riksdag, på grund af nya motioner i ämnet,

och emot bevillningsutskottets afstyrkande, en höjning af tullen till 24

öre per kilogram, med hvilket belopp densamma från och med år 1886

utgått.

Under förmenande, att berörda tullförhöjning icke visat sig utgöra

ett tillräckligt skydd mot den öfvermägtiga konkurrens, som den

inhemska läderindustrien har att utstå med utlandets, särskild! Amerikas

produktion, har tullkomitén föreslagit en ytterligare tullförhöjning å

hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, hvilken förhöjning äfven

utskottet tillstyrkt. Svårigheterna, för hvilka den svenska läderindustrien

varit och ännu är utsatt, hafva emellertid enligt vårt förmenande

icke orsakats af bristande tullskydd, utan hafva sin grund deri, att industrien

icke velat eller ännu icke kunnat tillgodogöra sig utlandets,

särskildt Amerikas förbättrade tillverkningsmetoder, hvilka verkat derhän,

att bättre varor kunnat åstadkommas på samma gång som tillverkningskostnaderna

förminskats. Att nu med tullar vilja skydda en

industri mot en konkurrens, som af sådana anledningar uppstår, är att

döma industrien att alltid förblifva på eu låg och outvecklad stånd
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 93

punkt och skulle dessutom i längden icke låta sig göra, åtminstone ej

utan städse upprepade tullförhöjningar. Att ett sådant förfaringssätt

skulle utgöra den största orättvisa mot konsumenterna, är naturligt, särskilt

när varan, såsom här åtminstone i fråga om sulläder och bindsulläder

är fallet, nästan uteslutande användes i och för tillverkningen

af sådan beklädnadsartikel som skodon, hvilka i vårt klimat ovedersägligen

äro att hänföra till de oumbärligaste förnödenhetsvarorna.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställa vi:

a) att tullsatsen för Hudar och Skinn, ej hänförliga

till pelsverk, beredda: sulläder och bindsulläder måtte

bibehållas vid 24 öre per kilogram; samt

b) att tullsatsen för Hudar och Skinn, ej hänförliga

till pelsverk, beredda: andra slag, jemväl måtte bibehållas

vid nu gällande belopp eller 47 öre per kilogram»;
vid

v punkten 34 mom. b): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Lika med embetsverken, hvilka vid granskning af tullkomiténs

förslag framstält anmärkning mot hvad i detsamma rörande pelsvarupersedlar

upptagits, anse vi särskilt den k pelsverk, beredda, andra slag

föreslagna tullsats eller 3 kronor för kilogram vara allt för hög. Under

nämnda rubrik hänföras nemligen eu del billigare artiklar, såsom pelsfoder,

kragar, muffar och dylikt, och å dessa belöper sig, enligt de

upplysningar vi inhemtat, den nu gällande tullsatsen 2 kronor för kilogram

redan till 12 å 15 procent af varuvärdet. Den föreslagna tullsatsen

kommer således att utgöra ända till 18 å 23 procent af varuvärdet,

hvilket enligt vår åsigt utgör en allt för hög tull å varor, som

ingalunda kunna anses såsom lyxartiklar, utan i betraktande af våra

klimatiska förhållanden äro verkliga nödvändighetsvaror. Då den föreslagna

tullsatsen å de under 214 upptagna dyrare pelsvarupersedlarne

utgör en vida lägre procent af deras värde, framstår den af utskottet

i förevarande punkt biträdda tullförhöjning såsom ännu mer olämplig.

Härtill kommer att, genom det af utskottet i öfverskriften till rubrikerna

214 och 215 efter orden »med pelsverk till öfvertyg» föreslagna

tillägg »eller foder», tullförhöjningen blir än mer effektiv, då derigenom

en hel mängd persedlar, som förut tullbehandlats såsom kläder, kommer

att ingå under gruppen pelsverk.

Då det för öfrigt ej är längre sedan än 1886, som tullsatsen å

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

pelsverk, beredda, andra slag, bestämdes till nuvarande belopp, hemställa

vi,

att tullsatsen för pelsverk, beredda; hopsydda

skinn samt delvis arbetade eller fullfärdiga persedlar

med pelsverk till öfvertyg eller foder, andra slag måtte

bibehållas vid 2 kronor per kilogram»;

vid punkten 35 mom. b): af utskottets samtlig^ herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Då, enligt vunna upplysningar, varuvärdet å Hängslen, äfvensom

Bälten, Strumpeband m. fl. dylika persedlar, andra slag, i allmänhet

uppgår till 4 kronor per kilogram, belöper sig den föreslagna tullsatsen

till ungefär 44 procent af varuvärdet, hvilket, enligt, vår åsigt,

utgör en öfverdrifvet flög tull å en vara, som blifvit, oumbärlig för den

stora allmänheten. Ehuru vi ingalunda kunna medgifva rigtigheten

af den utaf tullkomitén först framstälda, af utskottet sedan biträdda

uppfattning, att hängslen och andra dermed jemförliga persedlar böra

draga samma tull som band af motsvarande ämne, förneka vi dock

icke, att tullen å band, som ingå jemte annat, såsom en beståndsdel

i förevarande artiklar, i någon mån bör inverka å artiklarnes tullsats,

och då nu utskottet hemstält om en förhöjning af bandtullen, bör äfven

tullsatsen å ifrågavarande artiklar undergå någon höjning, hvadan vi

föreslå,

att för Hängslen, äfvensom Bälten, Strumpeband,

Klädnings- och Armhållare med flere dylika persedlar

eller delar deraf, andra slag. derunder inbegripna äfven

sådana af silke, hvari kautschuk eller likartad! ämne

ingår, stadgas eu tull af 75 öre per kilogram»;

vid punkten 36 mom. a) (Instrumenter): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»I fråga om artikeln Instrumenter anför tullkomitén, bland annat:

»De slag af instrumenter, som i nu gällande taxa upptagas under

rubriken kirurgiska m. fl., äro på grund af franska traktatens bestämmelser

tullfria. Vissa till nämnda rubrik hänförliga artiklar tillverkas

redan nu inom landet. Någon mera betydande omfattning har

dock denna industri, till följd af konkurrensen från utlandet, icke erhållit,

utan måste de flesta mera komplicerade instrumenter af detta

slag utifrån införas. För den sjelfständigt forskande vetenskapsmannen

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9* 95

likasom för vissa yrkesidkare, som tidt och ofta hafva behof af att få

nya instrumenter konstruerade eller gamla förändrade, medför emellertid

saknaden af eu utvecklad inhemsk instrumenttillverkning stora

olägenheter. Med afseende härå och då inom vårt land en sådan industri

ännu icke kan eg a bestånd endast på tillgodoseende af förenämnda

behof, utan för att kunna med fördel bedrifvas måste hafva

sig tillförsäkrad utsigt att kunna täfla med utlandet jemväl i framställandet

af instrumenter, som äro föremål för en mera allmän förbrukning

inom landet, har komitén ansett, att instrumenter af ifrågavarande

slag borde åsättas tull. Tullsatsen synes, vid det förhållande att det

icke sällan vid tullbehandlingen möter svårighet att afgöra, hui-uvida

en artikel bör hänföras under förevarande rubrik eller till Maskiner,

Redskap och Verktyg, lämpligen kunna sättas lika med den för sistnämnda

varuslag eller 10 procent af värdet».

I öfverensstämmelse med tullkomiténs hemställan har ock Kongl.

Maj:t, sedan, på sätt af statsrådsprotokollet för den 13 sistlidne januari

inhemtas, herr statsrådet och chefen för finansdepartementet på anförda

skål anslutit sig till tullkomiténs åsigt i förevarande afseende, föreslagit,

att i tulltaxan måtte införas en så lydande rubrik:

»Instrument er:

kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska, och navigations-,

alla slag, ej specificerade.............................. 100 kr. 10 kr.»

I allo instämmande i hvad till stöd för ifrågavarande tull sålunda

anförts, hemställa vi,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande rubrik n:o

229 föreslagit måtte bifallas»;

vid punkten 36 mom. b): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

»Vid granskning af tullkomiténs betänkande hafva embetsverken

erinrat, hurusom införseln af de till rubriken Instrumentera optiska,

hänförliga artiklar hufvudsakligen omfattade simpla och billiga

varor, samt med anledning häraf ansett, att tullsatsen icke borde sättas

högre än 1 krona per kilogram.

Instämmande i denna embetsverkens åsigt, hemställa vi,

att tullsatsen för Instrumentera optiska, ej specificerade,

derunder inbegripna kikare, glasögon och infattade

optiska glas; barometrar och termometrar måtte

bestämmas till 1 krona per kilogram»;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

vid punkten 37 mom. a) (Jomväg smat er iel): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Då vi, på sätt här nedan inhemtas, yrkat bifall till Kongl. Maj:ts

förslag om tull å Ångmaskiner, hemställa vi,

att den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats för

lokomotiver, 10 procent af värdet, måtte af Riksdagen

godkännas»;

vid punkten 37 mom. b) (Jemnägsmateriel): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Då, på sätt tullkomiten erinrar, tendern icke är annat än en

jern vägs vagn, torde den under alla omständigheter böra, i öfverensstämmelse

med hvad nu jemväl eger rum, såsom sådan tullbehandlas;

och hemställa vi fördenskull

att rubriken 239 i Kongl. Maj:ts förslag måtte

godkännas oförändrad»;

vid punkten 37 mom. c) (Jernväg smat er iel): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Med anslutning till den af tullkomitén uttalade åsigt om rätta

tullbehandlingen af jernvägs- och spårvägsvagnar, deri motor finnes

anbragt, hemställa vi,

att i taxan måtte å vederbörligt ställe intagas

en anmärkning af samma lydelse som den under rubriken

239 i Kongl. Maj:ts förslag införda»;

vid punkten 42: af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Oafsedt den oegentlighet, hvartill utskottet, åtminstone från deras

synpunkt, som dikterat utskottets förevarande hemställan, måste anses

hafva gjort sig skyldigt, då utskottet hemstält om en högre tullsats

vid rubriken Kautchuk, arbetad, andra slag etc. än den för arbeten, andra

slag, af celluloid och horn föreslagna, kunna vi ej biträda utskottets

hemställan under förevarande punkt. Det vigtigaste varuslaget af de

härunder förekommande ^artiklarne är nemligen skodon af kautschuk,

galoscher. Då. enligt embetsverk en meddelade upplysningar, den nu

gällande tullsatsen, eller 1 krona för kilogram, belöper sig till 25 pro
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 97

cent af varuvärdet eller mera, kommer den föreslagna tullsatsen att

uppgå till 31 å 32 procent, hvilket, enligt vår åsigt, utgör eu alldeles

för dryg tull å en vara, hvilken, såsom förevarande, har blifvit en

nödvändighetsartikel för den stora allmänheten. Att under de senare

åren ett par fabriker för tillverkning af guttaperkagalocher uppstått i

landet, utgör visserligen ett skäl för bibehållande till en början åtminstone

af gällande tullsats, men ingalunda till en förhöjning af densamma.

Industrien har naturligtvis inrättat sig på grundvalen af nu

gällande tullagstiftning och en tullförhöjning, hvars varaktighet icke kan

beräknas och som, derest en förändrad uppfattning skulle föranleda

återgång till den lägre tullsatsen, endast skulle medföra missräkningar

och betydande förluster, kan långt ifrån att vara till gagn för industrien

i stället blifva orsak till densammas tillbakagående.

På grund af det anförda få vi hemställa,

att tullsatsen för Kautschuk etc., arbetad, andra

slag, ej specificerade, härunder inbegripna skodon och i

trähylsa infattad kautschuk, måtte bibehållas vid 1 krona

per kilogram»;

vid punkten 43: af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Såsom skäl emot den i förevarande punkt föreslagna tullförhöjning

tillåta vi oss anföra hvad t. f. presidenten i kommerskollegium

C. Fr. Waern i sin vid embetsverkens utlåtande öfver tullkomiténs betänkande

fogade reservation i ämnet anfört. Reservanten yttrar nemligen:
»I

afseende å de ej specificerade kemiskt-tekniska preparaterna

är såsom hufvudskål för förhöjningen anfördt att, vid det förhållandet

att åtskilliga specificerade artiklar ansetts böra åtnjuta tullfrihet eller

få införas mot särskild låg tull, komitén funnit de öfriga utan olägenhet

kunna — såsom af idkare af den kemiskt-tekniska industrien blifvit

yrkadt -- åsättas förhöjd afgift; komitén vore nemligen öfvertygad

om att icke någon industri använder hithörande artiklar i så stor

myckenhet att en måttlig förhöjning af tullsatserna å dem kan i någon

afisevärd mån verka betungande.

Tullfrihet för några artiklar, hvilka af vissa fabrikanter användas,

kan väl svårligen förklara att tredubbling af tullen å andra varor, som

för andra fabrikanter äro behöfliga, icke för dem skulle verka betunBih.

till liiksd. Vrot. 1892. 5 Sami 1 Afd. 6 Iläft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets Betänkande N:o tf.

gande, och äfven om de upplysningar, som, oafsedt saknaden af officiella

uppgifter, kunnat vinnas om myckenheten af de syror och salter,

cyan-, klor- och jodföreningar, magnesia och karbolsyrad kalk, som

blifvit föreslagna till tullfrihet, varit sådana att de bibringat komitén

öfvertygelse att efter deras afdrag från hela införseln öfriga kemiska

preparater icke i afsevärd myckenhet användas, så kan dock det förhållande,

om hvilket man på detta något osäkra sätt erhållit kunskap,

i bästa fall blott vara det för dagen befintliga, men förändringar i tulltaxan

böra afse en längre framtid, och äfven om det antages att tullen

å de ifrågavarande artiklarne väl nu med hänsyn till de ringa qvantiteter,

som infördes, icke vore — men om införseln skedde i större

myckenhet skulle för vissa industrier blifva — betungande, så måste

tullförhöjningen blifva ett hinder för dessa industriers utveckling, eller

åtminstone göra de fabrikanter, som med dem sysselsatte sig, fullkomligt

beroende af möjligheten för eller benägenheten hos andra fabrikanter

att till pris, som det för dem vore möjligt att betala, förse

deras behof. Man får härvid icke glömma att det ej blott är fråga

om skyddade industrier, utan äfven om dem, som i utlandet skola

söka afsättning för sina produkter och äro beroende af en konkurrens,

som ofta till det yttersta reducerar möjligheten af någon vinst.

Icke heller bör man förbise fraktförhållaudena i vårt vidsträckta

land, hvilka ofta göra det omöjligt att, utan väsentligt ökad kostnad

från en aflägsen inhemsk kemiskt-teknisk fabrik, i stället för från en

närbelägen utländsk, hemta behöfliga beredningsämnen.»

Instämmande i hvad sålunda anförts emot ifrågavarande tullförhöjning,

få vi hemställa,

att tullsatsen under rubriken Kemiskt-tekniska

preparater, ej specificerade, måtte bibehållas vid 5 procent

af varuvärdet»;

vid punkten 46 mom. a) (Knif v av): af utskottets samtliga herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»På grund af hvad tullkomitén anfört beträffande artiklarne rakoeh

pennknifvar hemställa vi,

att tullsatsen för dessa artiklar bestämmes, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till 3 kronor per kilogram»;

vid punkten 46 mom. b) (Knifvar): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

»Med hänvisning till hvad tullkomitén anfört rörande tälj-, sjömans-

eller gröfre arbets k nifvar, hemställa vi,

att tullsatsen för dessa artiklar måtte, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, bestämmas till 50 öre per

kilogram»;

vid punkten 46 monn. c) (Knifvar): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Beträffande de artiklar, som i förevarande mom. afses, har tullkomitén

anfört följande:

»För bordsknifvar och gafflar m. m. med skaft af silfver o. s. v.

har föreslagits samma tull som för försilfrade metallarbeten. Knifvar

med skaft af äkta silfver torde endast undantagsvis vara föremål för

införsel. Hit hänförliga artiklar väga, enligt komitén meddelad upplysning,

i medeltal per dussin 1 kilogram. Med detta slags knifvar

och gafflar hafva ock, på grund af jémförlighot. i pris, sammanförts sådana

med skaft af perlemor eller porslin.

För bordsknifvar och gafflar m. m. med skaft af andra ämnen har

föreslagits samma tull som för ej specificerade jern- och stålvaror, polerade,

med hvilka arbeten de ansetts fullt jemförliga. På 1 kilogram

lära i medeltal gå 10 stycken, och uppgifves priset derå till 4 kronor

25 öre.»

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställa vi

att hvad Kongl. Maj:t under rubrikerna 287 och

288 föreslagit måtte bifallas»;

vid punkten 48: af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Rörande Koffertar, andra slag har tullkomitén ansett, att desamma

torde lämpligen kunna åsättas eu tull, motsvarande högsta tullsatsen

för ej specificerade trävaror, eller 60 öre för kilogram. I betraktande

emellertid af det förhållande, att förevarande artikels vigt genom de

metallbeslag, som ingå såsom en nödvändig beståndsdel i artikeln, i

allmänhet är betydligt större än de af komitén mod densamma jemförda

trävarornas, på samma gång dessa sistnämndas värde i de flesta

fall öfverstigor koffertarnes, kunna vi ej biträda den af komitén föreslagna

relation, utan anse en tullsats af 30 öre för kilogram eller

den å mindre dyrbara, bearbetade trävaror, ej specificerade, föreslagna

såsom lämpligare, hvadan vi hemställa,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

att tullsatsen för Koffertar, andra slag, måtte

bestämmas till 30 öre per kilogram»;

vid punkten 50 (Krita): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Enligt 1880 års tulltaxa var krita, såväl omalen som malen, tullfri,

men vid 1882 års Riksdag åsattes den malna eller slammade kritan

en tull af 0,5 öre per kilogram, hvilken tull vid 1888 års riksdag

höjdes till nu gällande belopp.

Enligt hvad af 1882 års tullkomités betänkande inhemtas, hade

eu industriidkare inför komitén upplyst följande rörande de inhemska

kritbrukens dåvarande ställning:

»Beträffande krittillverkningen i Skåne upplystes, att denna tillverkning

bedrifves vid fem bruk, hvilka, ehuru förvaltade hvar för sig,

hafva gemensam försäljning. Tillverkningen är till hela sitt omfång

rent svensk, emedan allt som förbrukas, exempelvis 20,000 staf om

året, tages inom landet, hvilket genom krittillverkuingen i materialier,

transporter och arbetslöner tillskyndas en årlig vinst af öfver 100,000

kronor. I de skånska kritbruken är placeradt ett kapital af 400,000

kronor. Hela afsättning^ representerar ett värde af 150,000 kronor,

men kunde, om tillräcklig afsättning förefunnes, uppdrifvas till ett värde

af 400,000 kronor. Varan är af utmärkt beskaffenhet, emedan den

skånska kritan håller 99 procent kolsyrad kalk, under det den danska

håller 95 procent och Motalakritan endast 87 procent. Priset på krita

är f ,4 0 kronor per centner netto, men säljes i parti något billigare.

Detta allt oaktadt, gå kritbruken i Skåne med förlust och komma

med all sannolikhet att nedläggas, om ej tull kan åsättas krita; ty

skall nemligen den påbörjade exporten kunna fortsättas, så är det för

denna ett vilkor, att tillverkningen skall kunna stödja sig på den inhemska

förbrukningen. Nu kunna de ej uppehålla sig i konkurrensen

särskild! med Danmark, fastän de lemna bättre vara, och detta af följande

skäl. I Danmark och äfven i Tyskland ligga kritbruken vid

hamn, och kritlagren befinna sig ofvan jord. I Skåne deremot ligger

kritan under jordytan och bruken långt ifrån hamn, i följd hvaraf der

såväl arbets- som transportkostnader måste blifva större, hvilket förhållande,

med afseende å en så billig och tung vara som krita, spelar

en afgörande roll. Med undantag för Norge och Tyskland, i hvilka

länder kritan är tullfri, hafva alla andra länder, äfven Danmark, till

hvilka export härifrån kan ifrågakomma, tull på denna vara. I Danmark

utgår tullen med 4,16 kronor per 100 kilogram, i Ryssland med

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 101

48 kopek för samma qvantitet och har efter den 1 januari detta år

höjts med 10 procent. I Finland är tullen 40 penni per centner och

i Amerika utgör den ej mindre än 1 dollar för samma vigt.»

I en vid 1888 års Riksdag väckt motion, hvilken föranledde den

då vidtagna tull förhöjningen, erinrade motionären bland annat om den

svåra ställning de inhemska kritbruken intoge gent emot de utländska

derigenom att det svenska kritfabrikatet hade att bära transportkostnader

från de inuti landet belägna kritfälten till kustorterna, derifrån

skeppning kunde ega rum, samt hurusom under de ändrade förhållanden,

som i Opolitiskt hänseende i våra grannländer på senare åren

uppstått, i det man der på alla områden sökt genom höjda införselafgifter

från sig utestänga främmande arbetsprodukter, en så jemförelsevis

obetydlig tullsats som den år 1882 åsätta ej vidare gjorde

tillfyllest.

1888 års Riksdags bevillningsutskott framhöll, hurusom af förhållandet

mellan importen och exporten af krita framginge, att Sveriges

behof deraf mer än väl kunde tillgodoses inom landet, hvadan och då

dertill komme att de danska kritlagren läge i dagen, medan deremot

i Skåne kritan ofta förekomme djupare, den af motionären föreslagna

förhöjda tullsats, 1 krona för 100 kilogram, syntes utskottet väl motiverad.

Oss synes de af utskottet anförda siffror rörande import och export

af malen krita tydligt nog angifva de välgörande verkningarne

af 1888 års tullförhöjning. Importen har nemligen allt sedan oafbrutet

minskats samtidigt med att exporten ökats.

Vid sådant förhållande kunna vi icke finna, att skäl föreligga till

ett sådant äfvent.yrande af ifrågavarande industris ställning, som den

af utskottet förordade tullnedsättning innebär, utan hemställa,

att för krita, malen eller slammad, kärlens vigt

inberäknad, måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bibehållas

nu gällande tullsats 1 krona för 100 kilogram»

;

vid punkten 56: af herrar J. Johansson i Noraskog, A. Andersson

i Intagan, Colländer, O. B. Olsson i Maglehult samt friherre von Schwerin:

»Vid 1888 års riksdag beslöts, att artikeln Svafvelsyrad lerjord,

som förut, enligt en af generaltullstyrelsen meddelad resolution, förtullats

såsom kemiskt-tekniskt preparat eller med 5 procent af värdet,

skulle införas under särskild rubrik i tulltaxan och åsättas en tull

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

af 1 krona per 100 kilogram eller den ännu gällande tullsatsen. Tullkomitdn

har nu under samma rubrik infört den af svafvelsyrad lerjord

hufvudsakligen bestående artikeln Alunkakor (Alumcakes), hvilken artikel

för närvarande tullbehandlas såsom kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade. Varuvärdet belöper sig å svafvelsyrad lerjord till

10 å 8 kronor, allt efter som varan är jernfri eller ej, samt å alunkakor

till något mindre belopp, allt för 100 kilogram, och kommer således

den föreslagna tullsatsen att utgöra, å den förra artikeln lOåll

procent, och å den senare artikeln en ännu högre procent af varuvärdet.

Enligt de uppgifter, som 1888 års Riksdags bevillningsutskott

förskaffat sig, skulle i Sverige årligen förbrukas omkring 850,000 kilogram

svafvelsyrad lerjord, som skulle användas sålunda: i pappersbruken

700,000 kilogram, i färgerierna 100,000 kilogram samt för

diverse andra industriella ändamål 50,000 kilogram. Häraf kan man

inse, att förevarande tull utgör en ingalunda obetydlig beskattning å

industrigrenar, hvilka onekligen äro långt vigtigare och kanske i skyddshänseende

sämre stälda än den obetydliga tillverkning, som man med

denna tull velat skydda. Då en tullsats af 50 öre för 100 kilogram

motsvarar ungefär 5 procent af artiklarnes varuvärde eller den tull,

som föie höjningen år 1888 påfördes svafvelsyrad lerjord, och som för

närvarande gäller för alunkakor, hemställa vi,

att tullsatsen för Lerjord, svafvelsyrad, äfvensom

s. k. Alunkakor (Alumcakes) måtte bestämmas till 50

öre per 100 kilogram»;

vid punkten 51: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»I afsigt att emot utländsk konkurrens skydda den tillverkning af

lerrör, som under de senaste årtiondena uppstått i vårt land, har tullkomitén

föreslagit den af utskottet i förevarande punkt biträdda tullsats

75 öre per 100 kilogram, utgörande enligt tullkomiténs uppgift i allmänhet

15 procent af varuvärdet. Då emellertid tillverkningen af lerrör

genom dessas tyngd och skrymmande beskaffenhet samt deraf följande

dryga fraktkostnad redan åtnjuter ett naturligt skydd emot utländsk

konkurrens, kan denna tullsats icke anses behöflig. Också har, såsom

bekant torde vara, den import af lerrör, som förut egt rum särskildt från

England, under de senaste åren aftagit. i sådan grad, att vårt lands behof

af denna artikel numera nästan uteslutande torde tillfredsställas af

inhemsk tillverkning. Under sådana förhållanden, och då dessutom ut
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 103

skottet gjort hemställan om bibehållande af tullfrihet å rör af metaller,

kunna vi icke finna någon anledning, hvarför ifrågavarande artikel bör

draga tull, utan hemställa,

att de under gruppen Lervaror upptagna artiklarae

rör och rör delar måtte förklaras tullfria»;

vid punkten 59 (Maskiner in. m.): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»I fråga om Maskiner, Redskap och Verktyg anför tullkomitén:

»Maskinerier och verktyg »till begagnande vid fabriker eller handtverk

eller för jordbruket samt för jernvägarnes behof» blefvo i Sverige

jemförelsevis tidigt (år 1858) tullfria. De för näringarne i öfrig! afsedda

maskiner och redskap likasom äfven artikeln verktyg förblefvo tills vidare

tullafgift underkastade, men år 1873 medgafs äfven för dem tullfrihet.

Att tillämpning i större eller mindre utsträckning af frihandelssystemets

grundsatser icke allestädes medfört tullfrihet för ifrågavararande artiklar

lika snart som hos oss, visar t. ex. den tyska tullagstiftningen. I Tyskland

voro maskiner belagda med tull ända till år 1877. Den då inträdande

tullfriheten för denna artikel upphörde, såsom naturligt var, vid

tariffens revision i skyddsvänlig rigtning år 1879.

Orsaken dertill att vår maskin- och redskapstillverkning hittills

icke nått den utveckling, man i betraktande af våra utmärkta råmaterialier

och våra verkstäders med rätta berömda arbetsskicklighet haft

skäl att vänta, är otvifvelaktigt i ganska väsentlig mån att söka uti

den obeliindrade införseln af utländska tillverkningar, hvilka de svenska

visserligen oftast öfverträffa i soliditet, men med hvilka de deremot ofta

nog ej kunna täfla i prisbillighet. Värdet af vår årliga import af maskiner,

redskap och verktyg gifver nogsamt vid handen, att konkurrensen

med utlandet å detta område är ganska skarp. År 1889 uppgick

berörda införselvärde till mer än 12 millioner kronor, hvilket belopp

öfversteg det motsvarande för år 1888 med mer än 3^ millioner

kronor. Samtidigt belöper sig årliga utförselvärdet till endast omkring

2j millioner kronor.

I och för sig måste det anses innebära en oegentlighet, derest i

en tulltariff, afsedd att bereda skydd åt det inhemska arbetet, tull icke

skulle åsättas artiklar, å hvilka så mycket arbete är nedlagdt och hvilkas

framställande skaffar sysselsättning åt så många personer, som hvad i

fråga om maskiner, redskap och verktyg är fallet; och om det å ena

sidan får anfagas, att åsättaudet af tull å ifrågavarande artiklar skulle

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

väsentligen gagna den inhemska tillverkningen deraf — och i sådant

afseende kan visserligen icke råda något tvifvel — är å andra sidan

någon större olägenhet för industrien i öfrigt knappast att befara af en

dylik åtgärd. Med undantag af vissa specialmaskiner, hufvudsakligast

för textilindustriens behof, samt snällpressar och maskiner för papperstillverkning,

förfärdigas redan nu alla slags såväl maskiner som redskap

och verktyg inom landet, och våra mekaniska verkstäders icke obetydliga

antal borgar för, att någon väsentlig prisförhöjning å ifrågavarande

artiklar icke skulle till följd af tullen inträda. Det synes för öfrigt vara

endast en skyldig gärd af rättvisa, att åt denna näringsgren beredes

något skydd för dess tillverkningar, helst åtskilliga för densamma erforderliga

råmaterialier äro belagda med tull.

Den omständighet att, såsom nämndt är, vissa slag af maskiner icke

för närvarande tillverkas inom landet, bär föranledt komitén att taga i

öfvervägande, huruvida icke fortfarande tullfrihet skulle kunna beredas

för dylika maskiner; men komitén har dervid kommit till det resultat,

att någon klassifikation af artikeln maskiner, i ändamål af olika tullbehandling,

icke lämpligen kan eg a rum. För såvidt tullfrihet derigenom

skulle kunna beredas nyssberörda slag af maskiner, skulle nemligen klassifikationen

grundas på det med maskinen afsedda ändamål. En sådan

indelning förekommer visserligen i åtskilliga främmande taxor, men

näppeligen lärer den kunna anses vara praktisk. Ofta möter det mycket

stor svårighet för tulltjenstemannen att förvissa sig om den för maskinen

afsedda användning, till och med om densamma inkommer sammansatt,

och naturligtvis blir svårigheten ännu större, om maskinen inkommer

i delar. Beträffande lösa, för sig inkommande maskindelar är

det icke sällan alldeles omöjligt att, bestämma, till hvilket slags maskiner

de äro ämnade.

I fråga om tullsatsen under ifrågavarande rubrik anse komiterade,

att densamma bör bestämmas efter värde. De skäl, som ofvan i det underdåniga

betänkandet anförts för värdetullars åsättande i vissa fall, ega här

i fullaste mått tillämplighet ; och dessutom bör beträffande ifrågavarande

artiklar särskild! märkas, att, äfven med deras klassificerande efter materialets

beskaffenhet, skulle desamma allt för ojemn! drabbas af en

vigttull.

Tullsatsen torde, för så vidt den skall kunna antagas blifva effektiv,

icke böra sättas lägre än 10 procent, hvilket t. ex. utgör den tullsats,

som danska taxan alternativt stadgar för artikeln maskiner.»

Af hvad sålunda anförts till stöd för förslaget om tull å ifrågavarande

artiklar bör särskild! fasthållas komiténs erinran om den be
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

tydande personal, som inom landet har sin utkomst af maskinindustrien.

Möjlighet för denna industri att bereda sina arbetare tillräcklig sysselsättning

skulle otvifvelaktigt högst väsentligt tryggas genom den föreslagna

tullens antagande. Ej heller bör lemnas ur sigte, att äfven om

genom den föreslagna tullsatsen en ökad tillverkning kommer till stånd,

importen dock fortfarande torde blifva af betydenhet och derigenom tillföra

statsverket en inkomst, som särskildt torde vara förtjent af beaktande

i en tid, då nya skattekällors anlitande ställes i utsigt.

Med afseende å hvad sålunda anförts hemställa vi,

att för Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade, måtte stadgas den af Kongl.

Maj:t föreslagna tullsats 10 procent af värdet»;

vid punkten 59. (Maskiner in. rn.): af herr Fredholm:

”Vid bedömandet af ett industriföretags ekonomiska förutsättningar ingår

alltid kännedomen om marknadens storlek som en vigtig faktor. 1 ett litet

land, som vårt, är denna kännedom af så mycket större vigt som svaret på

den frågan, om det lönar sig att i konkurrens med utlandet här införa en

ny fabrikstillverkning eller utvidga en redan befintlig, i främsta rummet

måste blifva beroende deraf, att den inhemska marknaden är tillräckligt stor

för att medgifva en i teknisk mening rationel tillverkning. Häraf framgår

tydligt, att det ur näringsintressets synpunkt måste vara af största vigt, att

landets så väl in- som utförsel noggrant bokföres, eftersom den inhemska

marknadens storlek bestämmes icke blott af den för handen varande tillverkningen

inom landet, utan äfven af införselöfverskottet.

Vid uppgörandet af sitt förslag till tulltaxa har tullkomitén ej heller

underlåtit att i flera fall ordna tulltaxans uppställning med fästadt afseende

på detta näringsintressets kraf, men beklagligt nog har så ej skett i fråga

om varugruppen: maskiner, redskap och verktyg. Denna varugrupp är likväl

af flera skäl i vida högre grad förtjent af att egnas en uppmärksamhet sådan

som den komitén icke dragit i betänkande att skänka andra äfven jemförelsevis

obetydliga alster af förädlingsindustrien.

Med afseende på landets in- och utförsel representerar maskingruppen

ett af de största tullvärdena. År 1890 uppgingo dessa värden för införseln

till 15 och för utförseln till 3 millioner kronor. Blott några få artiklar representera

ett större införselvärde, såsom stenkol 30.5, omalen spanmål 23,

kaffe 20.6, socker 16.3 och bomull 15.2 millioner kronor. För en rigtig

insigt i landets näringsförhållanden vore det ensamt af denna anledning icke

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 5 Sand. 1 Afd. 6 Raft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

utan betydelse att veta, livilka slags maskiner företrädesvis bidraga till detta

höga införselvärde. Men af ännu större vigt är denna kännedom för bedömandet

af vår maskinindustris afsättningsförhållanden. Åt sistnämnde omständighet

torde man icke kunna undgå att tillmäta ett afgörande inflytande

med afseende på behofvet af den statistiska kunskap, hvarom nu är fråga,

eftersom maskinindustrien är vårt lands främsta fabriksnäring så väl med afseende

på antalet sysselsatta arbetare, 16,000, som med afseende på tillverkningsvärdet,

37.8 millioner kronor, eller 15 procent af fabriksindustriens hela

tillverkningsvärde.

Utan att ringakta de svårigheter, som kunna anses vara förenade med

att sönderdela gruppen maskiner, redskap och verktyg på ett i allo tillfredsställande

sätt, torde man dock kunna våga det påståendet, att det icke

bör vara med synnerlig ansträngning förenadt att uppdela denna grupp på

ett mer rationelt sätt än det, som nu förekommer i kommorskollegii berättelse

om utrikes handel och sjöfart och som grundar sig på tulltaxans uppställning.

I denna berättelse, der maskiner m. m. äro upptagna endast med

angifvande af varuvärdet, men utan uppgift på stycketal, förekommer jemte

hvarandra: Maskiner afsedda för jordbruket med sex underafdelningar, tillsammans

representerande 531,000 kronor; för industrien, deruti inbegripet symaskiner

7.5 millioner; maskiner, andra slag 6.4 millioner; Ångmaskiner,

Ångpannor, Brandsprutor, Gasmätare, Stråkardor och Kardborrar, de begge

sistnämnde i värde uppgående till 30,000 kronor. Det otillfredsställande i

denna indelning är allt för mycket i ögonen fallande för att vidare behöfva

omordas.

Det mål, som med en sönderdelning af gruppen maskiner, verktyg och

redskap bör eftersträfvas, är beredandet af kännedom om antalet och värdet

af de maskiner, som förnämligast utgöra föremål för införsel. För vinnandet

af denna kännedom får man dock icke drifva sönderdelningen allt för långt,

ty derigenom skulle i berättelsen öfver utrikes handeln för stort utrymme

tagas i anspråk och öfverskådligheten i jembredd dermed försvåras. Ej heller

får man åtnöja sig med ett allt för litet antal underafdelningar, ty då vinnes

ej det eftersträfvade ändamålet. Den här framhållna motsättningen torde

dock kunna lösas på det sätt, att inom hvarje underafdelning upptages särskilt

de slag af dithörande maskiner, som gjort sig mer än andra bemärkansvärda

genom att införas i stor myckenhet, eller genom att representera ett

stort värde. Ofriga till underafdelningen hörande maskiner kunna derefter

sammanföras i en grupp.

Med iakttagande häraf anser jag, att åt nummer 356 i Kongl. Majrts

förslag till tulltaxa bör gifvas följande uppställning:

Maskiner, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 107

Motorer: vatten- och vindhjul, turbiner, ång-, luft- och gasmaskiner

samt lokomobiler m. fl.;

Apparater: ångpannor, vacuumpannor, gasgeneratorer, ventilations-

och värmeapparater, bränneri-, bryggeri- och mejeriapparater

m. fl.;

Arbetsmaskiner: biåsverk, ångpumpar, sprutor, ånghammare,

hejare, kranar, krossar, hissar, tryckpressar, pappersmaskiner,

separatorer, torf- och tegelslagningsmaskiner, såg- och

qvarnmaskiner m. fl.;

Verktygsmaskiner: spinnmaskiner, väfstolar, symaskiner, svarfva^

hyfvel-, klipp-, borr- och fräsmaskiner, cirkel- och

bandsågar m. fl.;

Landtbruksmaskiner och -redskap: plogar, jordbearbetningsmaskiner,

sånings-, slåtter- och skördemaskiner, tröskverk,

sädesrensare, rotfruktsskärare, hackelsemaskiner, krossar

m. fl.;

Maskiner och redskap: andra slag

Verktyg”; h ,

vid punkten 62 mom. a) (Metaller: jern och stål): af utskottets samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

”Under åberopande af hvad herr statsrådet och chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet den 13 sistlidne januari anfört i fråga om

tack- och barlastjern samt skrot, få vi hemställa,

ij, ! * ■: i''.: i ‘ t V : y. i £ ''it .T» * V * j.''?;*;!•) ju’ ;i 1 ’ >. r. jifi ’ y

att tullsatsen för ifrågavarande artiklar måtte, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bestämmas till 80 öre per

100 kilogram”;

vid punkten 62 mom. b): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

~»Jern- och Stälgöten samt Smältstycken, hvilka artiklar förut voro fria

från införseltull, blefvo, på bevillningsutskottets hemställan, vid 1888 års

riksdag belagda med gällande tullsats eller 2 kronor för 100 kilogram.

Något annat skäl härför anförde utskottet emellertid icke, än att under åren

närmast före 1888 en import af utländska göten egt rum samt att desamma

bearbetades i landet, af hvilket förhållande utskottet befarade, att de svenska

jernprodukternas anseende, som just berodde på konsumenternas öfvertygelse

om den öfverlägsna beskaffenheten af det inhemska materialet, skulle komma

att å den utländska marknaden gå förloradt. Då emellertid import af ut
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

ländska göten måste betraktas såsom ett undantagsförhållande och införande i

tullagsstiftningen af särskilda bestämmelser på grund af sådana förhållanden

måste anses olämpligt, kunna vi icke biträda ofvan anförda skäl för tull å

ifrågavarande artiklar, och då något annat knappast lärer kunna anföras,

hemställa vi,

att Jern- och Stålgöten samt Smältstycken måtte

förklaras tullfria”;

vid punkten 62 mom. d): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

”Vid granskning af tullkomiténs förslag har kommerskollegium, beträffande

den af komitén föreslagna tull å förtenta jernplåtar, andragit

följande:

”Jernplåt, öfverdragen med rent eller blyhaltigt tenn, är icke föremål

för tillverkning inom landet, och då den engelska fabrikationen af förtent

jernplåt är mycket högt uppdrifven samt derjemte utmärker sig genom sin

prisbillighet, vill det synas kollegium, som om föga utsigt förefunnes att äfven

med det föreslagna tullskyddet kunna här åstadkomma en fördelaktig dylik

tillverkning, helst försök dertill i andra länder misslyckats.

På grund häraf och med hänsyn äfven dertill, att en stegring af priset

å förtent jernplåt skulle menligt inverka på flera vigtiga näringsgrenar inom

landet, såsom tändsticksfabrikation och konservindustrien, inom hvilka näringsgrenar

en icke obetydlig myckenhet förtent jernplåt förbrukas, anser kollegium

sådan plåt fortfarande böra vara tullfri; och hemställer till följd häraf

kollegium, att, uti öfverensstämmelse i öfrigt med senast församlade Riksdags

beslut, i stället för rubriken 380 i förslaget, måtte upptagas tre särskilda

rubriker af följande lydelse:

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

C. Jern och Stål:

plåtar, valsade eller smidda, äfven om etc.--upp
vikta:
slipade,

polerade, målade, fernissade, lackerade, emaljerade,

äfvensom med zink eller annan oädel metall,

med undantag af tenn, öfverdragna:

af mm. tjocklek och deröfver...... 100 kg. 6 kr.

af mindre tjocklek ............................................. fria,

med rent eller blyhaltigt tenn öfverdragna.........fria”;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 9. 109

Instämmande uti kommerskollegii såväl motivering som på grund deraf

gjorda framställning, få vi hemställa, att i stället för de i Kongl. Maj:ts

taxeförslag förekommande rubrikerna 380 och 381, till hvilka utskottet

yrkat bifall, måtte i taxan införas tre särskilda rubriker af följande lydelse:

C. Jern och Stål:

plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro klippta,

höjda, med hål försedda eller hafva kanterna uppvikta:

slipade, polerade, målade, fernissade, lackerade, ernaljerade,

äfvensom med zink och annan oädel metall,

med undantag af tenn, öfverdragna:

af f mm. tjocklek och deröfver ...... 100 kg. 6 kr.

af mindre tjocklek ............................................ fria,

med rent eller hlyhaltigt tenn öfverdragna ...... fria”.

vid punkten 62 é) (Rör af jern): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

”Angående gjutna jernrör anförde tullkomitén; ”Gjutna rör af gröfre

dimensioner kunna icke antagas komma att här i landet tillverkas. Tillrustningarne

för upptagande af en sådan industri äro nemligen mycket dyrbara,

och den inhemska konsumtionen af dessa rör i hög grad vexlande. Komitén

har vid sådant förhållande ansett sig böra hemställa om fortfarande tullfrihet

för rör af mer än 15 centimeters inre diameter.

Gjutna rör af mindre diameter torde deremot kunna blifva föremål för

inhemsk tillverkning. Komitén har derför ansett sig böra föreslå åsättande

af tull å sådana rör; och torde med hänsyn till den större kostnad, en dylik

tillverkning kräfver, samt den konkurrens med utlandet, som alltid kan

emotses, tullsatsen böra bestämmas något högre än för tackjern eller till 1

krona 50 öre per 100 kilogram.”

Anslutande 03s till tullkomiténs åsigt om utsigterna för en inhemsk

tillverkning af gjutna jernrör af mindre dimensioner, hemställa vi,

att hvad Kongl. Maj:t under rubrikerna 382 och

383 föreslagit måtte af Riksdagen bifallas”;

vid punkten 62 mom. f): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Andra Kammaren:

”1 betraktande dels af den ringa arbetsskicklighet och kostnad, som

tillverkningen af de i detta moment förekommande artiklar kräfver, dels ock

det stora naturliga skydd mot utländsk konkurrens, tillverkningen redan i

artiklarnes tyngd och skrymmande beskaffenhet samt deraf följande frakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

kostnad eger, är en dylik skyddstull som den föreslagna högst orimlig. Om

dessa fabrikat åsättas 50 procent högre tull än materialet, hvaraf de förfärdigas,

måste detta anses fullt tillräckligt; och vi hemställa fördenskull,

att arbeten af jern- och ståltråd: linor, stängsellinor

deri inbegripna, stängselduk och annan duk förtullas

med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd

för tråden, hvaraf de äro förfärdigade”;

vid punkten 62 mom. h): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

>Då utskottet gjort framställning om bibehållande af nu stadgad

tullfrihet å tackjern eller å råvaran för hithörande artiklar, bortfaller för oss

hvarje anledning att höja nu gällande tullsatser under de i förevarande moment

behandlade taxerubriker, hvadan vi yrka:

b i : >~F'' in V ■’ NkJI; la v :v ‘

att tullsatsen för artiklarna gjutna balkar, eldstads
r

ost er, hällar, lod och vigter måtte bestämmas till 1 öre

per kilogram;.

att tullsatsen för spisar, ugnar, kaminer, kolonner,

lyktstolpar, staket, grafvårdar samt gjutnaicke med

emalj eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor,

mortlar, krubbor och aflopp strattar måtte bestämmas till

2 öre per kilogram;

att tullsatsen å bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,

port- och dörrfyllningar, lyktarmar, yress- och

strykjern samt gjutna, med emalj eller annan ytbetäckning

försedda grytor, pannor, mortlar, krubbor och af - loppstrattar måtte bibehållas vid 8 öre per kilogram; samt

,r(i: f,, : att jemväl tullsatsen för hopiepressar, eldredskaps
och

paraplyställ, blomsterställningar, trädgårdsurnor, kaffeoch

köttqvarnar, frukts halning s- och andra dylika för

hushållsbehof af sedda maskiner måtte bibehållas vid 15

öre per kilogram;

vid punkten 62 i) (Kassaskåp): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Då någon olägenhet icke torde kunna föranledas af en tullförhöjning

för kassaskåp och kassakistor, deraf någon afsevärd införsel ju icke eger rum,

men det måste anses lämpligt, att tullen å dessa artiklar bestämmes till samma

belopp som tullen å varor, i taxan ej specificerade, arbetade, hemställa vi,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande*N:o 9. Ill

att tullsatsen för kassaskåp och kassakistor måtte,

på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bestämmas till 15 procent

af värdet»;

vid punkten 62 k) (Sängar): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren;

»Med kännedom om den icke obetydliga omfattning, tillverkningen af

jernsängar numera vunnit inom landet, syne3 man icke ega grundad anledning

till det antagande, att en förhöjning i tullen å denna artikel skulle

verka särdeles betungande. Det torde böra märkas att en stor del af de

sängar, som införas, äro af ganska dyrbar beskaffenhet och med hänsyn

härtill näppeligen kunna anses såsom förnödenhetsartiklar. Det torde vid

sådant förhållande icke befinnas olämpligt, att ifrågavarande artikel förtunna

lika som andra ej specificerade jern- och stålvaror. Ett sådant förtullningssätt

torde: icke heller medföra någon afskräckande tullförhöjning.

Man må nemligen ihågkomma dels att de smärre delar af en säng, å hvilka

förgyllning finnes anbragt, nästan alltid införas lösa och dels att, jemlikt,

anm. 1 under rubrikerna för ej specificerade jern- och stålvaror, tullen för

den del af vigten, som öfverstiger 10 kilogram, utgår med endast 4 öre per

kilogram, och detta äfven i det fall, att varan är lackerad.

På grund häraf hemställa vi,

!;ö : : ^ ‘ ■ ^ \ ■ /. .-..klen! jr.l

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, artikeln sängar

icke måtte i taxan specificeras»;

vid punkten 63 a) (Plåt och Rör m. m. af Koppar)?1 af utskottets

samtlige herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Då tullkomiténs utredning nogsamt ådagalägger behofvet af ett verksammare

skydd för vår kopparindustri än det nuvarande, hafva vi funnit oss

böra hemställa,

:,;ii[>* -.i.;.'' :-u. ■ . f.

att, på sätt Kong]. Maj:t under rubrikerna 408 och

409 föreslagit, å plåt och andra ämnen för vidare bearbetning

äfvensom å bult och spik sättes en tull af 5

öre per kilogram samt å rör och rördelar 10 öre per

kliogram»;

vid punkten 72: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Såsom jemväl fullkommen anmärkt, äro Nattsäckar, Kappsäckar, och

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Hattfodral jemförliga med sadelmakarearbeten samt böra draga samma tull

som dessa, och då vi här nedan hafva yrkat bibehållande af nu gällande tullsats

å sadelmakarearbeten, eller 50 öre per kilogram, hemställa vi,

att tullsatsen jemväl för Nattsäckar, Kappsäckar

och Hattfodral måtte bibehållas oförändrad eller vid 50

öre per kilogram»;

vid punkten 74 a) (Pappersarbeten m. in., olackerade): af utskottets

samtlige herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Rörande papp- och pappersarbeten anförde tullkomitén: »Papp- och

pappersarbeten drogo enligt 1863 års taxa tull, de olackerade med 40 öre

och de lackerade med 65 öre per skålpund (= 94 öre och 1 krona och

53 öre per kilogram). De för dessa varuslag nu gällande, af traktaten med

Frankrike beroende tullsatser, respektive 35 öre och 60 öre per kilogram,

äro med afseende å varornas art och värde utan tvifvel alldeles för låga.

Exempelvis må anföras, att för bukett-, tårt- och hyllpapper, deraf betydande

qvantiteter införas, den nuvarande införselafgiften belöper sig, enligt komitén

meddelade specifika uppgifter, till endast \ å 5| procent af varuvärdet. Införseln

har också ökats ganska ansenligt under de senare åren. År 1884

infördes af dylika arbeten 42,662 kilogram olackerade och 29,414 kilogram

lackerade. År 1889 hade motsvarande införsel stigit till 103,588 kilogram

olackerade och 35,319 kilogram lackerade arbeten. I allmänhet äro de utländska

tullsatserna å artiklar af ifrågavarande slag vida högre än vår taxas.

1 Norge, Danmark, Finland och Ryssland draga pappersarbeten (lackerade

och olackerade) en tull af respektive 60 öre, 67 öre, 1 krona 27 öre och

2 kronor 49 öre, allt per kilogram. Att Tysklands och Frankrikes tullsatser

för dessa artiklar äro jemförelsevis låga, beror derpå, att tillverkningen af

dylika arbeten derstädes är sedan lång tid tillbaka högt uppdrifven.

Med afseende å det anförda föreslår komitén, — som anser, att den

nuvarande indelningen af hithörande artiklar i de olika tullsats åsätta slagen

olackerade och lackerade m. m. bör bibehållas — att tullsatserna måtte

höjas för de olackerade till 50 öre per kilogram och för de lackerade till

samma belopp, som för galanterivaror föreslagits, eller 2 kronor per kilogram.»

Till hvad sålunda anförts vilja vi beträffande nu ifrågavarande olackerade

arbeten endast tillägga, att det synes oss högst oegentligt att, i likhet

med utskottet, vilja bibehålla en genom franska handelstraktaten tillkommen

tullsats af endast 35 öre per kilogram för ett fullt färdigt pappersarbete,

under det att tullen å t. ex. etiketter och blanketter skulle utgå med 50 öre

per kilogram; hemställande vi,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 113

att den af Kongl. Maj:t under rubriken 478 föreslagna

tullsats måtte af Riksdagen godkännas»;

vid punkten 74 b) (Pappersarbeten in. m., lackerade in. m.): af utskottets

samtlige herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Åberopande tullkomiténs ofvanintagna anförande beträffande pappoch

pappersarbeten, lackerade m. fl. slag, hvilka i rubriken 479 af Kongl.

Majfls förslag omförmälas, och hvilka icke kunna rubriceras såsom nödvändighetsvaror,

hemställa vi,

att den af Kongl. Maj:t under ifrågavarande rubrik

föreslagna tullsats måtte godkännas»;

vid punkten 76 a) (Paraplyer in. in.): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Rörande paraplyer och parasoller, andra slag, anförde tullkomitén

följande:

»Enligt meddelade upplysningar väger i medeltal öfvertyget till ett

paraply af vanlig storlek (61 centimeter), då detsamma utgöres af ylletyg,

150 gram och, då det består af bomullstyg, 140 gram. Med tillämpning

af tullsatserna för ylleväfnader, andra slag, och bomullsväfnader, andra

slag, blekta eller färgade, d. v. s. respektive 1 krona 75 öre och 90 öre

per kilogram, utgör sålunda tullen för öfvertyget i förra fallet 26,3 öre

och i senare fallet 12,6 öre. Ett paraplyställ väger i medeltal 370 gram.

Derå belöpande tull efter af komitén föreslagen tullsats, 50 öre per kilogram,

utgör 18,5 öre. Tullen för det osömmade öfvertyget och ställningen

belöper sig sålunda till sammanlagdt 31,1 å 44,8 öre. Vid sådant förhållande

har komitén ansett tullsatsen för paraplyer och parasoller, andra slag,

böra höjas till 50 öre per stycke.»

På grund af anförda förhållanden hemställa vi,

att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj-.ts

förslag, bestämma tullsatsen för paraplyer och parasoller,

andra slag, till 50 öre per stycke»;

vid punkten 76 b) (Paraplyer in. m.): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Då »ställningar» till paraplyer bestå af lackerade jernspröten, böra

de ock draga samma tull som lackerade jernvaror, ej specificerade, för

Bill. till Riksd. Prat. 1892. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Ser ill nin gsu t,“ko Hets Betänkande N:o Ä,

hvilken sistnämnda artikel utskottet förordat en tull af 50 öre per

kilogram.

Med afseende härå hemställa vi,

att tullsatsen under rubriken 490 i Kongl. Maj:ts

förslag bestämmes till 50 öre per kilogram»;

vid punktea 76 c) (Paraplyer m. m.): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Med afseende å den af utskottet tillstyrkta tullförhöjningen för artikeln

kläder anse vi tilläggstullen för tillskurna eller sydda öfvertyg till paraplyer

och parasoller icke böra sättas lägre än till 50 procent af väfnadens tull,

och hemställa alltså,

att hvad Kongl. Maj;t rörande ifrågavarande artikel

i stadgandet näst efter rubriken, 490 föreslagit måtte

bifallas»;

vid punkten 76 d) (Paraplyer m. m.): af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

Af enahanda skäl, som vid momentet c) i förevarande punkt anförts,

hemställa vi,

att hvad Kongl. Maj:t under Paraplyer och Parasoller

föreslagit rörande fodral, af tyg, lösa, måtte bifallas».;

vid punkten 79: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Då Portföljer, andra slag, hufvudsakligen äro att likställa med

Album samt Bokpermar, lösa, äfvensom permar till infattning af bref, räkningar

m. m. och sistnämnda artiklar af utskottet ansetts böra draga en

tullsats af 1 krona för kilogram, hemställa vi,

att tullsatsen för Portföljer, andra slag, måtte bestämmas

till 1 krona per kilogram»;

vid punkten 80 [Remmar): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Oafsedt den omständighet, att vi för vår del förordat tull å maskiner,

tillåta vi oss att såsom ytterligare skäl för antagande af den tullsats, som

af Kongl. Maj:t föreslagits för dragremmar, 10 procent af värdet, erinra derom,

att en mycket stor del af sådana remmar äro tillverkade af sulläder, för

s. 115 Kontrollera mot PDF

B ev illn ingsKtskottet s Betänkande N:o 9. 115

hvilken artikel utskottet tillstyrkt en tull af 40 öre per kilogråm, samt att

det är just den värdefullaste delen af hudarne, hvilken användes till rémtaar.

På grund häraf hemställa vi,

att den af Kong! Maj:t under rubriken 515 föreslagna

tullsats måtte godkännas»;

vid punkten 81 (Russin): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Första Kammaren:

Tullkomitén har för ifrågavarande artikel föreslagit en tullsats af 15

öre per kilogram eller närmast den enligt franska handelstraktaten gällande,

samt i öfverensstämmelse härmed hemstält, att tullen å korinter måtte nedsättas

från 25 öre till 15 öre per kilogram. Häremot hafva embetsverken

framhållit, att det måhända icke borde möta några mera afsevärda betänkligheter

att åsätta såväl den ena som den andra af dessa begge artiklar

samma tull som fikon, plommon och sviskon samt torkade frukter i allmänhet,

eller 25 öre per kilogram, och bar herr statsrådet och chefen för finansdepartementet,

under åberopande af hvad embetsverken anfört, hemstält, att

för dessa artiklar tullsatserna måtte i Kongl. Maj:ts förslag i stället upptagas

till 25 öre per kilogram.

Med bifall härtill är ock Kongl. Maj:ts förslag affattadt.

I det vi instämma i hvad här ofvan till stöd för den högre tullsatsen

blifvit anfördt samt med erinran om den betydelse tullsatsen för russin eger

i statsfinansielt afseende, få vi hemställa,

att den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats å russin,

25 öre per kilogram, måtte bifallas.

vid punkten 83: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Då vi här ofvan hemstält om bibehållande af nu gällande tullsatser

å läder, och dä vi sakna anledning att antaga, att den proportion, som i nu

gällande tulltaxa förefinnes emellan materialet och fabrikatet Sadelmakarearbeten

eller 6 å 7 procent högre tull å det senare än å det förra, icke är

rigtig, hemställa vi,

att tullsatsen för Sadelmafcarearbeten, ej specificerade,

med eller utan beslag måtte bibehållas vid 50 öre

per kilogram»;

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

vid punkten 86 (Salpetersyra): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Då önskvärdheten af den kemiska industriens fortbestånd och utveckling

inom landet väl torde allmänt medgifvas, lärer det icke kunna anses

välbetänkt att undandraga denna industri skydd för sådana vigtiga artiklar

som Salpetersyra och Svafvelsyra, hvilka dessutom kunna i fullt tillräcklig

myckenhet erhållas inom landet. Med stöd häraf och under åberopande af

hvad tullkomitén beträffande denna artikel anfört, hemställa vi,

att för saltpetersyra eller skedvatten, kärlens vigt

Oberäknad, måtte, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, stadgas

en tull af 2 öre per kilogram»;

vid punkten 87 (Saxar): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Första Kammaren:

»Efter att hafva erinrat om hurusom de för jern- och stålvaror i allmänhet

och särskildt för artikeln knifvar föreslagna tullförhöjningar jemväl

borde medföra tullförhöjning för artikeln saxar, andra slag, har tullkomitén

rörande ifrågavarande artikel vidare anfört: »I anledning af från saxfabrikanter

inkomna framställningar har komitén upptagit olika tullsatser för

saxar, andra slag, såväl opolerade som polerade, allt efter som de hålla i

längd till och med 15 centimeter eller mera. Olikheten i pris motiverar till

fullo en sådan åtskilnad. De förras medelpris har uppgifvits till 60 kronor

för de polerade och 30 kronor för de opolerade. De senares åter till 24

kronor för de polerade och 12 kronor för de opolerade, allt per kilogram,

hvarå beräknats gå i medeltal 12 stycken af det större slaget och 40 af det

mindre. Tullsatserna hafva, på grund af berörda uppgifter ansetts böra höjas

till 4 kronor för de mindre och 2 kronor för de större polerade samt 1

krona för de mindre och 50 öre för de större opolerade, allt per kilogram

räknadt. De sålunda föreslagna tullsatserna äro, ehuru icke obetydligt högre

än de nu gällande, dock i förhållande till varuvärdet, särskildt hvad de

finare slagen beträffar, ganska måttliga».

Med afseende å hvad sålunda anförts anse vi oss böra hemställa,

att åt taxans bestämmelser rörande artikeln saxar,

andra slag, måtte gifvas den förändrade lydelse, som af

Kongl. Maj:t föreslagits;»

vid punkten 90: af herrar J. Johansson i Noraskog, A. Andersson i

Intagan, Arhusiander, Collander, S. M. Olsson i Sörnäs, Bokström, Fredholm

och friherre von Schwerin:

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A’:o 9. 117

»På samma gång utskottet bibehåller förut gällande tullfrihet för råsilke,

har utskottet till Riksdagen hemstält om en höjning af tullen å sidenväfnader

från nu gällande tullsats 2 kronor 80 öre till 8 kronor per kilogram.

Denna tullförhöjning, som för sidenfabrikationen medför ett nära tre

gårtger ökadt tullskydd mot förut, utgör i och för sig en lockelse till inrättande

af nya eller utvidgade af gamla sidenfabriker. En på sådan grund

uppväxt industri kommer emellertid att stå i sådant beroende af de förhöjda

tullsatsernas bibehållande, att derest förändrade förhållanden, t. ex. nya handelstraktater,

skulle föranleda återgång till lägre tullsatser, sidenindustriens bestånd

då skulle äfventyras.

Yi anse derför klokhet och försigtighet bjuda att minska tullskyddets

storlek genom att med bibehållande af den föreslagna tullen å sidenväfnader

jemväl åsätta råsilke en tull af lämplig storlek. Yid bestämmande af sistnämnda

tullsats hafva vi i saknad af någon utredning ansetts oss kunna med

trygghet föreslå den i Danmark gällande tullen af 2 kronor per kilogram

för råsilke, eftersom tullen å sidenväfnader derstädes, lika som här blifvit

föreslaget, utgår med 8 kronor per kilogram.

Med bibehållande af den relation, som utskottet ansett böra eg a rum

mellan tull å rått och färgadt silke, skulle tullen å det senare sålunda blifva

3 kronor per kilogram.

Genom införandet af en sådan tull å råsilke förorsakar man den nu i

landet varande sidentillverkningen långt ifrån något minskadt tullskydd, utan

i stället ökar man detta betydligt.

Då emellertid export af sidenväfnader eger rum till våra grannländer,

blifver genom åsättandet af tull å råsilke nödvändigt att äfven medgifva restitution

å sidenväfnader.

På grund af hvad vi sålunda anfört anse vi, att utskottet bort hemställa,

att för artikeln Silke: rätt, ofärgadt måtte bestämmas

tull af 2 kronor per kilogram, samt

att för artikeln Silke: färgadt eller blekt måtte bestämmas

tull af 3 kronor per kilogram>;

af herrar G. Jansson i Krakerud och O. B. Olsson i Maglehult:

»Då vi i likhet med utskottets öfrige ledamöter från Andra Kammaren

anse det vara nödvändigt att vid så hög tull å sidenväfnader, som den af

utskottet föreslagna, belägga råvaran för dessa väfnader, silket, med tull, få

vi, under den förutsättning att tullsatsen å sidenväfnader skulle af Riksdagen

höjas i enlighet med en vid utskottets hemställan angående nämnda artikel

fogad reservation eller till 12 kronor för väfnader af helsiden, hemställa,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

att för artikeln Silke: ratt, ofärgadt måtte bestämmas

tull af 3 kronor per kilogram; samt

att för artikeln Silke: färgadt ellei'' blekt måtte bestämmas

tull af 4 kronor per kilogram»;

0

vid punkten 91 mom b): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Då vi, såsom här nedan anföres, föreslagit en tullsats å skodon, andra

slag, af 1 krona per kilogram, vilja vi, i betraktande deraf, att de under

detta moment förekommande slag af skodon i allmänhet hafva ett lägre värde

än skodon, andra slag, hemställa,

att tullsatsen för Skodon, ej specificerade: af annan

väfnad än hel- eller halfsiden, med eller utan lädersidor

måtte bestämmas till 80 öre per kilogram»;

vid punkten 91 mom. e): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

»Beträffande särskilt Skodon, andra slag, har t. f. presidenten i

kommerskollegium, C. Fr. Wsern i en vid embetsverkens utlåtande öfver tull

komiténs betänkande fogad reservation anfört följande:

»Tullkomitén har för skodon, andra slag, föreslagit en tull af 2 kronor

per kilogram och embetsverken hafva ansett den böra till 1 krona 50

öre bestämmas, eller i allt fall tillstyrkt en förhöjning af 56 öre i nu gällande

tull.

Införseln af skodon, andra slag, inklusive sjöstöflar och skodon med

bottnar af trä, som nu äro i tulltaxan sammanförda, har varit i starkt stigande.

Den har i årligt medeltal under de sist förflutna qvinqvennierna

upptagits i värde:

1871—75 till ....................................................... kronor 159,417

1876-80 „ ................. „ 258,173

1881—85 „ ..................................................... ,, 398,821

1886—90 „ „ 963,994

och beräknades sistnämnda eller fjolåret till icke mindre än kronor 1,519,845.

Under de senaste fem åren har fabriksmässig tillverkning af skodon

äfven i Sverige uppkommit och likaledes varit i starkt tilltagande. Dess värde

uppgifves för åren

1885 till ............................................................ kronor 94,400

1886 ,, ................................................................. „ 179,360

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nio .9. 119

1888 till ...................’.................................j...... kronor 238,740

1889 „ ................................................................. „ 491,550

1890 „ .......................,,..................................... „ 935,045

Den högst betydligt ökade konsumtion af skodon, hvarom dessa ömsesidiga

tal vittna, kan i ett land, der det ännu för några få årtionden sedan

var för den fattigaste befolkningen brukligt att äfven under oblidare årstiden

gå barfota, icke vara annat än glädjande. Att nu genom tullförhöjning

hämma den alltjemt tilltagande förbrukningen af en sådan nödvändighetsvara

som fotbeklädnad, förefaller mig i hög grad olämpligt och synes äfven från

skyddsvänlig synpunkt vara bevisligen obehöflig, då icke blott den inhemska

tillverkningen företer en så stor årlig ökning, som ofvan synes, utan Sverige

också bär en årligen starkt tilltagande utförsel af skodon, ej specificerade.

Denna var:

1885 kilogram

2,136

med 1

beräknadt

värde af kronor

32,040

1886 „

5,568

11

11 11

ii

83,520

1887 „

7,221

n

11

11 11

v

108,315

1888 „

10,289

11

11

11 11

ii

154,335

1889 „

11,396

11

V

n ii

ii

170,940

1890

23,789

V

11

ii ii

ii

356,835

Skomakeriernas

och deras arbetares antal var i

ärligt medeltal

qvinqvennierna:

1871—75 ......

skomakerier.

. 3,137 ..

arbetare.

... 3,404

1876—80 ......

. 3,673 ...

... 4,148

1881—85 .......

. 3,743 ...

... 4,226

och var under åren

1886 .......

. 3,737 ...

... 4,299

1887 .......

. 3,799 ...

... 4,335

1888 .......

. 3,896 ...

... 4,290

samt 1889, det sista år för hvilket

sammanräknade uppgifter föreligga,

3,932 ...

... 4,353

och har således icke till följd af de inhemska skodonsfabrikernas tillkomst

eller skodonsinförseln minskats.»

Instämmande i hvad sålunda blifvit anfördt, kunna vi icke biträda den

af utskottet i förevarande moment gjorda hemställan, i hvad den afser tullförhöjning

å förevarande slag af skodon. För att emellertid utjemna den nu

gällande tullsatsen, vilja vi hemställa,

att tullsatsen å Skodon, ej specificerade: andra slag,

måtte bestämmas till 1 krona per kilogram».

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Vid punkten 95: af utskottets samtlige herrar ledamöter af Andra

Kammaren:

»Tillverkningen af de i detta moment upptagna artiklar har, särskild! i

fråga om brandsprutor, gjort sig så fördelaktigt känd, att densamma icke blott å

den svenska marknaden utan äfven å utlandets kunnat med framgång upptaga

konkurrensen med utländingen, hvaraf följer att denna tillverkning icke

kan anses vara i behof af något tullskydd. Då det under sådana förhållanden

icke finnes någon anledning att fördyra en för skyddande af egendom

så vigtig artikel.som brandsprutor, och då derförutom utskottet föreslagit tullfrihet

å öfriga maskiner och redskap, hemställa vi,

att Sprutor, brand- och trädgårds- äfven som tillbehör

måtte förklaras tullfria»;

vid punkten 100 (Svafvelsyra): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

»Med hänvisning till hvad vi här ofvan i fråga om artikeln salpetersyra

anfört, och då något fullgiltig! skäl icke blifvit anfördt för borttagande

af nu gällande tull å denna artikel, hemställa vi,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, den för svafvelsyra

nu gällande tullsats, 0,5 öre per kilogram, brutto,

måtte bibehållas»;

vid punkten 101 mom. a) (Symaskiner och Stickmaskiner): af samtlige

herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Ehuru symaskiner och stickmaskiner eller delar deraf, ej specificerade,

i tillräckligt antal och af bästa qvalitet tillverkas inom landet, äro dessa artiklar

dock föremål för en ej obetydlig import, och få vi med hänsyn härtill

och på grund af hvad vi angående maskiner, redskap och verktyg anfört, yrka

att å Symaskiner och Stickmaskiner eller delar deraf

ej specificerade, måtte, i likhet med Kongl. Maj:ts förslag,

sättas en tullsats af 10 procent af värdet»;

vid punkten 101 mom. b) (Sågar m. in.),: af utskottets samtlige herrar

ledamöter från Första Kammaren:

»Af liknande skäl som vi här ofvan under mom. a) af förevarande punkt

anfört, yrka vi,

att den af Kongl. Maj:t för sågar, sågblad och såg
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

bladsämnen (otandade sågblad) föreslagna tullsats, 10 procent

af värdet, måtte af Riksdagen godkännas»;

vid punkten 110: af herrar Gollander och friherre von Schwerin:

»Utskottets hemställan om bifall till Kongl. Majts förslag, i hvad det

afser artikeln Vin af till och med 25 procents alkoholhalt, hafva vi icke

kunnat biträda. Emot tullkoiniténs förslag i denna del, med hvilket Kongl.

Maj:ts öfverensstämmer, hafva kommersköllegium och generaltullstyrelsen anmärkt

följande:

»Enligt komiténs förslag skulle Vin af till och med 25 procent alkoholhalt

åsättas förhöjd tull till belopp af 50 öre per liter, då varan inkomme

på fat, större eller mindre, samt, då varan infördes på andra kärl, respekive

1 krona 50 och 80 öre, allt efter som densamma vore mousseraude eller

icke mousserande. Jemte det att embetsverken, med afseende å den omständighet,

att de mousserande vinerna ofta icke ega ett högre värde än de

icke mousserande, finna olika tullsatser för de förra och för de senare icke

böra fastställas, hålla embetsverken äfven före, att tullsatserna för artikeln

vin i allmänhet blifvit af komitén upptagna till för höga belopp, och att desamma

lämpligen böra begränsas till de af såväl 1882 års tullkomité som

differentialtullkomitén föreslagna belopp, Indika i det närmaste öfverensstämma

med dem, som näst före afslutandet af traktaten med Frankrike voro varan

åsätta och hvilka i allt fall uppgå för viner på fat till två gånger och för

viner på andra kärl till mer än fyra gånger nu belöpande tull.»

Instämmande i hvad sålunda anförts, få vi hemställa, att i öfverensstämmelse

med hvad embetsverken förordat åt taxans bestämmelser rörande

vin af till och med 25 procents alkoholhalt måtte gifvas följande, från Kongl.

Maj:ts förslag afvikande, lydelse:

»Vin:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre ............................. 1 kilogram 30 öre

på andra kärl ................................................ 1 liter 65 öre»;

vid punkten 112 (Vitriol): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Första Kammaren:

»Med hänvisning till hvad tullkomitdn anfört, rörande tillverkning samt

införsel af ifrågavarande artikel, och då vi här ofvan förordat bibehållandet

af nu gällande tullsats för svafvelsyra, hemställa vi,

att den af Kongl. Maj:t för ifrågavarande artikel

föreslagna tullsats, 10 procent af värdet, måtte af Riksdagen

godkännas»;

Bill. till Riksd. Prat. 1892. 5 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

vid punkton 113 (Vöfnader, siden-): af herrar Sederliolm, Almström,

Cavalli och af Buren,

»Tullkomitén anför beträffande ifrågavarande slag af väfnader hufvudsakligen

följande:

»Redan behofvet af skydd för den inhemska sidenfabrikationen påkallar

en förhöjning af gällande tullsatser för sidenväfnader. Denna industri —

som dock bedrifves endast vid två fabriker inom landet — har under senare

tider befunnit sig bett oafbrutet tillbakagående. Så hade tillverkningsvärdet,

hvilket ännu år 1883 uppgick till ett belopp af 808,984 kronor, år 1888

sjunkit till 515,054 kronor (1888 års tillverkning utgjordes af 45,656 fot

(= 13,556 meter) diverse väfnader och 79,552 stycken dukar m. m.), och

den vid ifrågavarande fabriker sysselsatta arbetspersonal, som förstnämnda

år utgjorde 337 personer, hade 1888 nedgått till 303 personer.

Skyddssynpunkten måste emellertid i fråga om denna vara komma

att ega en underordnad betydelse, enär varan, på grund af sin egenskap

af lyxartikel, under alla omständigheter bör underkastas en hög tullbeskattning.

Den lätthet, hvarmed sidenväfnader kunna göras till föremål

för oloflig införsel, bjuder dock att vid bestämmande af tullsatser derå gå

till väga med varsamhet, så att icke frestelsen till lagöfverträdelse må blifva

allt för stor. Före traktaten med Frankrike voro, enligt tulltaxan af den 4

december 1863, sidenväfnader, andra slag, belagda med tull till belopp

af 6 riksdaler riksmynt för helsiden och 3 riksdaler för halfsiden, allt per

skålpund, (= per kilogram 14 kronor 12 öre och 7 kronor 6 öre), hvarjemte

särskilda tullsatser voro bestämda dels för sammet dels ock, på sätt

ännu eger rum, för felb, plys och filtar. Enligt den utredning, som 1865

års tullkomiterade egnat dessa slutsatser, utgjorde medelpriset å de allmännaste

helsidentyger och dukar, sådana de här hufvudsakligen tillverkades

och förbrukades, omkring 40 riksdaler per skålpund. Härmed synes

det nuvarande priset ganska nära öfverensstämma. I kommerskollegii

berättelse för år 1888 upptages detsamma för helsidenväfnader, andra slag

— deri dock numera inbegripes äfven sammet — till 90 kronor per kilogram.

Tullsatsen för helsidenväfnader, andra slag, sådan den var i nyssberörda

taxa bestämd, motsvarade sålunda omkring 15 procent af varuvärdet.

Genom en sådan tullsats synes en ur statsfinansiel synpunkt tillfredsställande

beskattning drabba förbrukningen af denna vara utan att,

på grund af tullsatsens storlek, synnerlig fara för smuggling kan antagas

inträda. Koiuitén har emellertid ansett det ur flera synpunkter, icke minst

med afseende å svårigheten att vid tullbehandlingen skilja mellan sammet

och plys, .lämpligt, att de för närvarande särskildt specificerade artiklarne

felb och plys (under halfsidenväfnader jemväl filtar) blefve i afseende å

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 123

tullsatsen med öfriga sidenväfnader likstälda, så att de särskilda rubrikerna

för felb etc. kunde ur taxan utgå. Men då i enlighet härmed i förslaget

upptagits en gemensam rubrik för alla väfnader af helsiden och en för alla

af halfsiden, har komitén med hänsyn dertill, att felb och plys i allmänhet

äro mindre dyrbara varuslag än andra sidenväfnader, funnit sig icke kunna föreslå

så höga tullsatser, som, med bibehållande af den nuvarande rubriceringen,

bort för »andra slag» ifrågakomma. En tullsats af tolf kronor per kilogram

för väfnader af helsiden, alla slag, har synts komitén lämplig; motsvarande

densamma, enligt kommerskollegii värdeberäkning, för felb och plys, hvilka

artiklar beräknats i medeltal kosta 50 kronor per kilogram, 24 å 25 procent

af varuvärdet och för öfriga väfnader 13 å 14 procent.

Den gamla grundsatsen, att —■ med undantag för felb och plys —

halfsidenväfnader skulle draga hälften så hög tull som väfnader af helsiden,

kan numera icke läggas till grund för en rättvis tullbeskattning af s. k.

halfsidenväfnadet. Under sistnämnda beteckning inbegripas nemligen nu

delvis helt andra väfnader än fordom, då dermed afsåga endast verkligt halfsiden.

Dit hänföres enligt nu gällande taxa hvarje väfnad, deri silke ingår,

om ock till aldrig så ringa del; och i de flesta af de såsom »halfsiden» införtullade

väfnader utgör silket en obetydlighet i jemförelse med det öfriga

väfnadsmaterialet. Vid sådant förhållande har tullsatsen för väfnader af halfsiden,

alla slag, för närvarande bestämd till 2 kronor 35 öre per kilogram,

synts skäligen icke kunna sättas högre än 4 kronor per kilogram. Med

hänsyn till den synnerligen vexlande beskaffenheten af dessa väfnader och i

saknad af statistiska uppgifter, utvisande huru stor del af de såsom halfsiden

förtullade väfnader utgöres af verkligt halfsiden i den mening, allmänna

språkbruket fäster vid denna benämning; möter det naturligtvis nästan oöfverstigliga

svårigheter att bestämma något tillförlitligt medelvärde å hithörande

artiklar. Kommerskollegium har upptagit värdet till 22 kronor för felb och

plys och 30 kronor för »andra slag», allt per kilogram. Enligt denna beräkning

skulle den föreslagna tullsatsen belöpa sig till 13 å 18 procent af

varuvärdet.

Införseln af sidenväfnader år 1889 omfattade:

Helsiden: Halfsiden:

Felb etc............. 6,625 kg. Felb''etc............. 2,326 kg.

Andra slag ......... 31,237 „ Andra slag ........ 70,401 „

Sidenväfnader äro, med mer eller mindre utförlig specifikation, i nedannämnda

länder underkastade införselafgift till följande belopp, per kilogram,

nemligen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Helsiden. Halfsiden.

Kronor. Kronor.

Danmark..,.............................. 8,00. 3,oo å 5,33.

Finland..,...,............................. 13,54 å 30,53. 8,50 å 13,64..,:''

Frankrike (med vissa undantag) fria. 2,68.

Italien ...................................... 5,04 å 9,36. 2,88 å 7,20.

Ryssland..............................,. 51,26. 22,70.

Tyskland.................................. 7,04 å 8,8 0. 3,9 6.

Österrike................................ 8,90. 4,45 å 7,12.»

■ • . ; • . rf‘ '' ■ .''■ '' !.

I det vi ansluta oss till tullkomiténs i Kong]. Maj:ts proposition n:o

9 upptagna förslag, få vi till stöd för detsamma än ytterligare anföra:

Dtskottet har enhälligt föreslagit tullsatserna å skodon, snörmakarearbeten,

strumpor och vantar af hel- eller halfsiden, till 9 kronor per kilogram.

Då dessa artiklar i allmänhet endast till en del bestå af siden, är

det tydligtvis synnerligen inkonseqvent att sätta tullsatsen för dem till 9

kronor, under det att helsidenväfnaden endast föreslås att draga en tull åt

8 kronor. Än bjertare framstår oegentligheten i dessa förslag, om man betänker,

att för t. ex. ett skodon af halfsiden skall för hela dess vigt, således

för sula, klack och inre beläggning m. m., erläggas en högre tull än

för det vida värdefullare och dyrbarare ämnet helsiden.

På grund häraf hemställa vi:

a) att tullsatsen för de i rubriken 666 af Kongl.

Maj:ts förslag till tulltaxa upptagna slag af väfnader måtte

bestämmas till 12 kronor per kilogram; och

b) att tullsatsen för den i rubriken 667 upptagna

artikel, halfsidenväfnader, måtte bestämmas till 4 kronor

per kilogram»;

af herr P. J. Andersson, som på grund af hvad här ofvan blifvit

anfördt instämt i reservationen, så vidt den angår Väfnader: helsiden-,

guld- och silfvertyg derunder inbegripna;

samt af herr O. B. Olsson, som anfört följande:

»Med undantag af den del af motiveringen, som rör behof vetaf skydd

för den inhemska sidenfabrikationen, genom påvisande, att denna sedan år

1883 gått tillbaka, instämmer jag i allt öfrigt i den här ofvan af herr

Cavalli med flere afgifna reservationen rörande högre tull af hel- och halfsidenväfnader»;
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o ''0. 125

vid punkten 114: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren: ; . ■''

”Då ändlös maskinjilt för fabriksbehof utan all fråga är att hänföra

till delar af maskiner, och utskottet gjort framställning om bibehållande af

tullfrihet å sistnämnda artiklar, hemställa vi, i. ;

att jemväl den under ylleväfnader i rubriken 668

upptagna artikel ändlös maskinjilt för fabriksbehof måtte

förklaras tullfri»;

vid punkten 115: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Då någon höjning af tullsatserna å materialet för de i förevarande

punkter upptagna artiklar icke blifvit ifrågasatt, afser den å artiklarne föreslagna

tullförhöjning, såsom också tullkomitén uppgifvit, endast att bereda

den inhemska linneväfnadsindustrien ökadt skydd mot utländsk konkurrens.

Då emellertid erfarenheten från de tio år, under hvilka artiklarne dragit nu

gällande tullsatser, icke gifvit särskild anledning att antaga, det idkarne af

nämnda industri vore mer än idkarne af den öfriga textilindustrien i behof af

ökadt tullskydd, och då en förhöjning af förevarande tullsatser således allenast

kommer att bereda producenterna af de varor, hvarom nu är fråga, en vinst

på bekostnad af den stora allmänheten, för hvilken dessa varor utgöra vigtiga,

ja, rent af oumbärliga förnödenheter, kunna vi ej biträda annan ändring

i de nu å artiklarne gällande tullsatser, än att den å det simplaste slaget

bestämda tullsats 19 öre per kilogram utjemnas till 20 öre.

Yi hemställa sålunda,

a) att tullsatsen för de under rubriken 671 i tulltaxeförslaget

upptagna artiklar måtte bestämmas till 20 öre

per kilogram;

b) att tullsatsen för de under rubriken 672 i tulltaxeförslaget

upptagna artiklar måtte bibehållas vid 35 öre

per kilogram; samt

c) att tullsatsen jemväl för de under rubriken 673

i tulltaxeförslaget upptagna artiklar måtte bibehållas oförändrad

eller vid 90 öre per kilogram.

vid punkten 116 mom. a): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

”Af enahanda skäl, som vi här ofvan i fråga om ändlös maskinfilt af

ylle för fabriksbehof anfört, hemställa vi,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

att jemväl den under bomullsväfnader i rubriken

678 upptagna artikel maskinjilt, ändlös för fabriksbehof,

måtte förklaras tullfri”;

''.‘f. rf :• • (•■>; ''• ■ i"!; i'' v . :j- >/<;•> liv- .;v •/; il
vid

punkten 116 inom. b): af utskottets samtlige herrar ledamöter från

Andra Kammaren:

”1 betraktande af den stora betydelse, som segelduk har för tvenne af

vårt lands vigtigaste näringar, rederinäringen och fiskebedriften, kunna vi

icke medgifva, att denna artikel fördyras genom en särskild tull utöfver

tullsatsen å garnet, utan hemställa,

att tullsatsen för den under bomullsväfnader i rubriken

679 upptagna artikel segelduk måtte bestämmas

till 15 öre per kilogram»;

vid punkten 118 (Ångmaskiner): af utskottets samtlige herrar ledamöter

från Första Kammaren:

”På de skäl, vi här ofvan anfört för tull å maskiner i allmänhet och

särskilt med hänsyn till tullen å plåt, hemställa vi,

att den af Kongl. Maj:t för ångmaskiner, ej specificerade,

och ångpannor föreslagna tullsats, 10 procent af

värdet, måtte af Riksdagen godkännas";

r <•;*_ ; f-v . ''j

vid punkten 119: af utskottets samtlige ledamöter från Andra Kammaren:
»Då

emballagets värde stundom är ganska betydligt, kommer det af

Kongl. Maj:t föreslagna, af utskottet biträdda tillägget till § 5 af tulltaxeunderrättelserna

att mången gång verka en icke oväsentlig höjning af de i

tulltaxan upptagna värdetullarne. I de fall, då godsegaren icke är i tillfälle

att med faktura styrka sin uppgift angående emballagets värde, kommer

härtill dröjsmålet och besväret med den besigtning, som för sådan händelse

är i §:n föreskrifven. På grund af nu anförda skäl kunna vi icke biträda det

gjorda tillägget, så mycket mindre som, enligt vår åsigt, de i förslaget upptagna

värdetullarne icke äro för lågt beräknade; hvadan vi hemställa,

att den nuvarande lydelsen af § 5 i tulltaxeunderrättelserna

måtte bibehållas oförändrad»;

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9. 127

Vid punkten 120: af utskottets samtlige herrar ledamöter från Andra

Kammaren:

»Sistlidne års Riksdag beslöt med bifall till bevillningsutskottets hemställan,

att § 8 mom. 1 af tulltaxeunderrättelserna bland annat skulle innehålla

följande stadgande:

»Varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd med erläggande

af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter, som i detta mom. afses,

till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord,

kan, efter hos generaltullstyrelsen derom gjord anhållan, erhålla sådant anstånd,

om han för samma afgift ställer säkerhet, som generaltullstyrelsen

finner betryggande; skolande, angående tullverkets rätt att, efter utgången af

den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande beviljats, af sådan

säkerhet göra sig betäckt för belöpande tullafgift i tillämpliga delar, gälla

de i § 31 tullstadgan meddelade föreskrifter.))

Detta stadgande har chefen för finansdepartementet ansett böra ur

Kongl. Maj:ts förslag till tulltaxa utgå, hvarför såsom skäl anförts: att stadgandet

tillkommit på förslag af en enskild motionär; att bestämmelser saknas

för att stadgandet kommer att gälla endast sådana materialier, som verkligen

finna användning för det i momentet angifna ändamål; och att medgifvandet

innebär en betänklig nyhet i tullagsstiftningen, lätteligen föranledande liknande

anspråk från andra näringsidkare.

Med afseende på hvad sålunda anförts tillåta vi oss fästa uppmärksamheten

på, att ett Riksdagens beslut med afseende på sin betydelse ingalunda

kan anses vara beroende på, om det tillkommit på grund af enskild motion

eller icke, men, äfven detta antaget, har nu ifrågavarande stadgande icke

tillkommit på förslag af enskild motionär, utan på grund af bevillningsutskottets

derom till Riksdagen gjorda hemställan. Någon fara för att en

verkstadsinnehafvare skulle genom stadgandet kunna förskaffa sig anstånd

med erläggande af tullafgifter för sådana varor, sotn han icke användt till

fartygs nybyggnad eller reparation, anse vi i hög grad osannolik, icke allenast

på grund af bestämmelserna i punkt c) af förevarande §:s första moment,

utan förnämligast derför att han enligt punkt d) är skyldig att underkasta

sig all den kontroll, hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Hvad åter beträffar det betänkliga i denna nyhet såsom innebärande

eu lockelse till efterföljd, så bör vid en sådan betänklighet icke kunna fästas

mycken vigt, då ingen näring inom landet med afseende på vilkoren för

dess bedrifvande står i sådant förhållande till den utländska konkurrensen,

som just skeppsbyggnadsindustrien.

Oafsedt att de för stadgandets uteslutande anförda skäl synas oss

mycket litet vägande, anse vi, att utskottet haft så mycket mindre anledning

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets Betänkande N:o. 9.

att tillstyrka bifall till Kong! Maj:ts förslag, som vid tiden för afgifvandet

af detta förslag äfvensom för fattandet af utskottets beslut någon erfarenhet

om stadgandets större eller mindre lämplighet icke vore vunnen eller kunnat

vinnas, efter som detta stadgande i samband med tulltaxan i sin helhet först

trädde i kraft den 1 januari detta år.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt kunna vi icke inse, att anledning

för Riksdagen förefinnes att nu frångå sitt : sistlidna år fattade beslut,

hvadan vi hemställa,

att den nuvarande lydelsen af § 8 mom. 1 i punkt

d) oförändrad bibehålies.»

Dessutom hafva herrar Sederholm, Lithander, Almström, Stephens,

P. J. Andersson, af Buren och Philipson begärt få anteckuadt, att de

inom utskottet yrkat, att den af 1888 års Riksdag fartyg och båtar af jern

äfvensom ångfartyg af trä åsätta men af 1891 års Riksdag borttagna tullsats,

10 procent af värdet, måtte å nyo upptagas i tulltaxan, alldenstund

denna skyddstull vore af stor vigt och stode i nära samband med det skydd,

man velat bereda såväl jernindustrien som andra näringar. Enär emellertid

hvarken någon kongl. proposition eller enskild motion om skydd för skepps-,

byggerinäringen förelegat, samt den bär ofvan uttalade mening icke vunnit

majoritet inom utskottet, så hade det icke återstått annat än att om hvad

sålunda förekommit göra anmälan.

>i<>•>! •.r•: i’ A .'':>i ‘ jd>iu

STOCKHOLM,''ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillägg till Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Tillägg

till bevillningsutskottets betänkande n:o 5, angående tullbevillningen.

Reservation:

Vid punkten 92. (Skyfflar m. m.):

af utskottets samtlige herrar ledamöter från Första Kammaren:

»Då Första Kammarens alla ledamöter i utskottet reserverat sig

mot utskottets beslut om tullfrihet för Maskiner, Redskap och Verktyg

och förordat bifall till Kongl. Maj:ts förslag, samt nu ifrågavarande artiklars

tillverkning är af vigt och betydelse för vår jernindustri, och då

dessutom såväl jern och stål som plåt, hvilka utgöra råämnet för nämnda

industri, draga tull, få vi hemställa,

att skyfflar, spadar, grepar och högafflar af jern

eller stål, med eller utan skaft, måtte, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts förslag, åsättas en tull af 10

procent af värdet».

I den vid punkten 29 (Hattar) af herrar Lithander, Almström och

af Buren afgifna reservation hafva utskottets öfrige herrar ledamöter

från Första Kammaren instämt.

Rättelse

i förenämnda betänkande.

Numret å sista punkten i betänkandet skall vara 123 i stället för

124.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 5 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.