Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken. , V) /It f , . ?: /-. Förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken hafva vid innevarande riksdag blifvit framstälda i sju särskilda motioner, hvilka genom remiss från dels Första, dels Andra Kammaren blifvit hänvisade till förberedande behandling af bankoutskottet.

1892-04-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1892:11, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken. , V) /It f , . ?: /-. Förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken hafva vid innevarande riksdag blifvit framstälda i sju särskilda motioner, hvilka genom remiss från dels Första, dels Andra Kammaren blifvit hänvisade till förberedande behandling af bankoutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1892, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare

afdelning skontor af riksbanken. ,

V) /It f , . ?: /-.

Förslag om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken

hafva vid innevarande riksdag blifvit framstälda i sju särskilda motioner,

hvilka genom remiss från dels Första, dels Andra Kammaren blifvit

hänvisade till förberedande behandling af bankoutskottet.

Af motionärerna hafva två gjort framställning om öppnande af

riksbankskontor i Karlskrona, nemligen herr af Buren, som i motion

n:o 3 i Första Kammaren föreslagit,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor i Karlskrona residensstad

under samma vilkor och bestämmelser, som gälla för

riksbankens senast inrättade afdelningskontor»;

samt herr P. Pehrson i Törneryd m. fl. som i motion n:o 37 i

Andra Kammaren^yrkat,

»att Riksdagen ville besluta, att ett afdelningskontor

af riksbanken må under loppet af år 1893 för

Blekinge län inrättas i staden Karlskrona under de

vilkor och bestämmelser med afseende å kontorets

verksamhet och rörelse, som baukofullmägtige kunna

komma att föreskrifva».

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 0 Sami. 1 Afä. 9 Höft. (Nås 11, 12).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N;o il.

Vidare hafva i Andra Kammaren herrar L. T. Odell och A. Halm

föreslagit, den förre i motion n:o 59,

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett riksbankens

afdelningskontor i Örebro under samma vilkor,

som gälla för senast inrättade afdelningskontor»;

samt den senare i motion n:o 86,

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett afdelningskontor

af riksbanken i Örebro under de vilkor

och bestämmelser med afseende å kontorets verksamhet

och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva».

Slutligen hafva nedannämnda motionärer, samtliga tillhörande

Andra Kammaren, yrkat,

herr O. Larsson i Mörtlösa m. fl. i motion n:o 56,

»ätt Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett

afdelningskontor af riksbanken i Linköping för Östergötlands

län under de vilkor och bestämmelser i afseende

å lånerörelsen, som bankofullmägtige ville

bestämma, men för öfrigt på Samma grunder, som

gälla för riksbankens öfriga afdelningskontor»;

herr A. Johansson i LöfåSen m. fl. i motion n:o 61,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor för Skaraborgs län i

Mariestad med samma vilkor, som gälla för senast

inrättade afdelningskontor»; samt

herr A. G. Gyllensvärd m. fl. i motion n:o 62,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett

riksbankens afdelningskontor i Halmstad med det distrikt,

som bankofullmägtige finna lämpligt att bestämma

samt under de vilkor i öfrigt, hvilka fullmägtige

jemväl må ega ätt föreskrifva».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

3

I det yttrande, som fullmägtige i riksbanken efter anmodan i

frågan afgifvit, hafva desamma anfört följande: »Beträffande de vid de

senaste riksdagarne väckta motioner om inrättande af nya afdelningskontor

hafva fullmägtige i sina deröfver till utskottet afgifna yttranden

betonat vigten af att iakttaga tillbörlig varsamhet så till vida, att icke

flere kontor blifva inrättade samtidigt, äfvensom att i regeln ett nytt

sådant icke borde ifrågakomma oftare än hvartannat år, hvarjemte fullmägtige

såsom sin åsigt uttalat, att ett snabbare fortskyndande i inrättandet

af nya kontor bör vara beroende af bankfrågans lösning i

den rigtning, att större utrymme beredes åt riksbankens sedlar. Då

emellertid under hvardera af åren 1889 och 1890 ett nytt kontor blifvit

inrättadt, hade fullmägtige, som fortfarande fasthölle vid sin ofvan

anförda mening, enligt hvad de för 1891 års bankoutskott gifvjt till

känna, funnit sig sakna anledning att för det dåvarande tillstyrka bifall

till någon af de i ämnet vid 1891 års riksdag väckta motionerna
»Bankoutskottet

vid sistnämnda års riksdag beslut att tillstyrka

inrättandet af ett nytt riksbankskontor i Falun. Den af fullmägtige

uttryckta åsigten vann dock så till vida afseende, att. enligt utskottets

sedermera af Riksdagen bifallna hemställan, tiden för kontorets öppnande

bestämdes till år 1892, hvarigenom, och då det närmast förut

inrättade afdelningskontoret öppnats under loppet af år 1890, ungefär

två år skulle komma att förflyta, till dess ytterligare ett dylikt

kontor trädde i verksamhet.

»Vid sådant förhållande, och då fullmägtige hvarken i de nu föreliggande

motionerna eller eljest funnit särskilda skäl anförda, som

skulle kunna påkalla ett frånträdande af fullmägtiges åsigt, anse sig

fullmägtige icke böra tillstyrka inrättandet vare sig under innevarande

eller nästkommande år af något nytt afdelningskontor.»

Med afseende å hvad fullmägtige sålunda anfört har vid behandlingen

af förevarande motioner utskottet lika med fullmägtige auaett

någon utsträckning af riksbankens rörelse medelst ökadt antal afdelningskontor

under för handen varande förhållanden icke höra ega rum,

hvadan utskottet på grund häraf föranlåtes hemställa,

att ofvan omförmälda motioner icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 1 april 1892.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 11.

Reservationer:

af herr Gumcelius, med hvilken instämt herrar Anders Hansson,

hav Månsson, Nils Persson i Vadensjö och P. Pehrsson i Norrsund:

»De vid hvarje riksdag talrikt inkommande förslagen att inrätta

nya riksbankskontor bära vittne om den inom landet spridda åsigten,

att sådana kontor äro för de särskilda orterna önskvärda, och de län,

som ännu icke erhållit riksbankskontor, synas hafva skäliga anspråk att

inom en icke allt för aflägsen framtid derutinnan jemnställas med de

11 eller 12 hittills gynnade länen.

Kunde en sådan orternas önskan villfaras genom inrättande af

ett kontor om året, dröjer det dock ett stycke in på 1900-talet, innan

denna beqvämlighet och den dermed vanligen följande räntejemkningen

tillgodokommer de ännu derpå väntande länen. Långsammare bör det,

enligt vår mening, icke få gå.

Så vida det ej för riksbanken blir allt för svårt att i sådan mån

göra de särskilda orterna rättvisa. Somliga säga så; vi tro det icke.

Ett sådant kontor tager med nuvarande arbetssätt i allmänhet

ett par millioner riksbanksmedel i anspråk, då man frånser hufvudkontoret

i Stockholm samt kontoren i Göteborg och Malmö, som naturligtvis

fordra mera. Dervid bidrager afbetalningslånefonden, hvars

tillgångar äro väl tillräckliga, med må hända en half million för ett vanligt

landsortskontor af riksbanken, af hvars öfriga medel alltså ungefär

halfannan million torde till sådant kontor behöfva anvisas. Utom det

att det centralkontor, från hvars område ett afdelningskontor afskiljes,

samtidigt ser sitt fondbehof minskas, erhåller ju riksbanken vanligen i

behållna vinstmedel och således i fondökning för hvarje år ungefär

den halfannan million, som ett nytt landsortskontor om året skulle efter

medeltalsräkning komma att draga till sig.

Att en lokalstyrelse bättre känner ortens bankkunder, än det

stundom aflägsna centralkontorets styrelse, är påtagligt. I följd af

sådan personkännedom erhålla utan tvifvel nu, till dömes i Jernband,

många personer vid _ riksbankens kontor i länet en kredit, som de förtjena

och som före Östersunds-kontorets inrättande ej stod dem öppen;

och faran för banken att i den orten förlora på mindre goda eller rent

af falska papper har minskats, i jemnbredd med att lånehandlingarnes

antal i orten ökats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutshottets Utlåtande N:o 11.

5

Sålunda hafva vi reservanter bildat oss den mening, att man bör

och kan inrätta ett afdelningskontor om året.

Ense derom, hafva vi tagit i öfvervägande, hvilken af de fem

platser, som nu af många motionärer föreslås — Halmstad, Karlskrona,

Linköping, Mariestad, Örebro — bör i förevarande fall ställas främst;

och vi ha dervid — med hänsyn till de nu befintliga kontorsområdenas

relativa omfång till de fem föreslagna städernas nuvarande bankrörelses

storlek och afkomst, till platsernas egen betydenhet och liflighet samt

till de omgifvande orternas behof af rörelsemedel o. s. v. — kommit

till det slut, att, då det ena väges mot det andra, Örebro denna gång

bör taga försteget.

Dervid har icke särskild vigt fästs vid ett förhållande, som dock

kan förtjena här omtalas, nemligen att svårighet icke i Örebro, såsom

kanske somligstädes, möter att för ett riksbankskontor få en lämplig

lokal, då, enligt hvad motionärerna från Örebro län visat, i stadens

midt nu uppföres ett solidt sparbankshus, som bland annat inrymmer

en efter mått och andra från riksbanksstyrelsen inhemtade uppgifter

ordnad lokal, särskildt afsedd till riksbankskontor för den händelse ett

sådant ifrågakommer att i Örebro inrättas, hvadan byggandet af särskildt

riksbankshus där på platsen icke torde behöfva ifrågakomma.

Då vi anse riksbankens styrelse böra i fråga om afdelningskontorens

inrättande och skötsel hafva mycket fria händer, så att dessa

kontor, lämpade efter förefintliga förhållanden, måtte kunna göras möjligast

ändamålsenliga såväl ur riksbankens som ortens särskilda synpunkter,

ansluta vi oss, vid valet mellan de två motionerna om afdelningskontor

i Örebro, till den som är väckt af herr Hahn m. fl., och

hemställa alltså,

att Riksdagen måtte besluta inrättande inom år

1893 af ett riksbankens afdelningskontor för Örebro

län i staden Örebro, under vilkor och bestämmelser,

med afseende å kontorets verksamhet och rörelse, som

bankofullmägtige ega föreskrifva.»

af herrar Sjö och Göransson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.