Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till definitiv förordning angående statens upphandlingsoch entreprenadväsende. Herr J. H. G. Fredholm i Stockholm har uti en i Andra Kammaren väckt motion, n:o 45, hemstält »att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa års Första Kammarens Tillfälliga Utslcolts

1892-03-21 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1892:7, Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till definitiv förordning angående statens upphandlingsoch entreprenadväsende. Herr J. H. G. Fredholm i Stockholm har uti en i Andra Kammaren väckt motion, n:o 45, hemstält »att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa års Första Kammarens Tillfälliga Utslcolts

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens TiUfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

sluter, att Riksdagen må i skrifvelse till Kong}. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t behagade, efter vidtagande

af erforderlig utredning, taga under öfvervägande,

huru vida tillverkning af och handel med ost, hvari

ingår annat fettämne än sådant, som blifvit framstäldt

af mjölk, må kunna underkastas kontroll till förekommande

af missbruk.

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 26 mars 1892, kl. 1 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i

anledning äf väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t

med begäran om framläggande af förslag till definitiv

förordning angående statens upphandlings- och entreprenadväsende.

Herr J. H. G. Fredholm i Stockholm har uti en i Andra Kammaren

väckt motion, n:o 45, hemstält »att Riksdagen behagade i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utslcolts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 5

Riksdag afgifva förslag till definitiv förordning angående statens upphandlings-

och entreprenadväsende.»

Vid motiveringen af detta sitt förslag erinrar motionären derom,

att frågan om ordnandet af statens upphandlings- och entreprenadväsende

nu i mer än trettio år stått på dagordningen, i det att redan 1860

rikets ständer i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhöllo, »det Kongl. Maj:t

täcktes taga i nådigt öfvervägande, huru vida i nu gällande föreskrifter

angående upphandling och leveranser af varor för landtförsvarets behof

samt dylika varors besigtning kunde vidtagas sådan ändring, att utan

åsidosättande af kronans rätt spekulanternas täflan underlättas och besparing

i statens utgifter derigenom beredes». I anledning af denna

skrifvelse infordrades yttranden från vederbörande myndigheter, men

innan frågan af Kongl. Maj:t företogs till slutlig pröfning, erhöll den

en betydligt större omfattning till följd af en utaf motionären vid

januaririksdagen 1887 väckt motion (n:o 181), hvari föreslogs, att föreskrifterna

för hvad som vid leverans och entreprenad för statens räkning

vore att iakttaga borde sammanföras i en enda förordning, hvilken

alla förvaltande myndigheter skulle hafva att ställa sig till efterrättelse,

då af dem något för det allmännas räkning och på dess bekostnad

skulle anskaffas.

Sedan en komité, hvilken med anledning häraf den 27 juni 1887

af Kongl. Maj:t tillsattes för denna mera omfattande frågas lösning,

den 6 oktober 1888 afgifvit sitt betänkande jemte förslag till förordningar

dels angående besigtning af leveranser och arbeten för statens

behof, dels ock angående försäljning af staten tillhörigt gods, utfärdade

Kong!. Maj:t, som ansåg dessa förslag, hvilka ytterligare jemkats och

i vissa delar förändrats, böra försöksvis under någon tid tillämpas,

innan definitiv pröfning egde rum, under den 10 maj 1889 en kungörelse

angående förändrade föreskrifter rörande statens upphandlingsoch

entreprenadväsende att tillämpas från och med den 1 september

samma år till utgången af augusti månad år 1893 med åliggande för

de myndigheter, som hafva befattning med föreskrifternas tillämpning

att före den 1 juni innevarande år till Kongl. Maj:t inkomma med de

anmärkningar, hvartill tillämpningen kunde hafva gifvit, anledning.

Med erinran om den stora vigt och betydelse ej blott för statsverkets

ekonomi utan äfven för det inhemska näringslifvet, som detta

anskaffningsväsende obestridligen eget-, samt om önskvärdheten af, att

de former, som till sist komma att för detsamma definitivt fastslås,

blifva fullt motsvariga dess dubbla uppgift att bereda statsverket största

möjliga trygghet och på samma gång tillgodose de inhemska närings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 törsta Kammarens Tillfälliga Utslcotls (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

idkarnes berättigade intressen, framhåller motionären vidare, beträffande

den förra, att de på senare åren ofta återkommande framställningarna

till Riksdagen om ersättningar utöfver eller jemte hvad som för entreprenadens

fullgörande blifvit med statens myndigheter kontraktsenligt

aftaladt vittna derom, att hittills varande former för anskaffningsväsendet

lemna!, åtskilligt öfrigt att önska. Han erinrar i detta hänseende

särskild!, hurusom en sådan framställning vid 1889 års riksdag gaf

herrar A. P. Danielson, 8. Nilsson och A. Persson anledning att till

statsutskottets utlåtande n:o 66 af den 25 april foga en reservation,

hvari de med påpekande af nyssberörda missförhållande yrkade, att

utskottet borde »i betraktande af den stora vigt ett rätt ordnadt entreprenadväsende

och isynnerhet befintligheten af bestämmelser för de

fall, då missräkningar förefunnits i de till grund för arbetets bedömande

uppgjorda förslag, för staten ega, såsom högeligen önskvärd! uttala,

att Kongl. Maj:t snarast möjligt ville efter Riksdagens hörande meddela

föreskrifter i detta ämne, egnade att åstadkomma full tydlighet

vid aftal om arbeten och leveranser för kronans räkning.»

Då den nu gällande kungörelsen utfärdades redan den 10 påföljande

maj, finner motionären häraf framgå, att Kongl. Maj:t icke

fäst något afseende vid den af förbemälda reservanter uttalade önskan,

att Riksdagen måtte i frågan höras, men han medgifver dock, att detta

måhända varit föranledt af den omständigheten, att ifrågavarande kungörelse

utfärdades endast på försök, i hvilket fall Kongl. Maj:t emellertid,

då den faststälda försökstiden utgår först med augusti månad nästa

år, icke saknar utväg att tillmötesgå berörda önskan genom att för

nästa års Riksdag framlägga förslaget till den förordning, som skall

blifva slutligt gällande.

Med afseende härå anför motionären såsom skäl för sin nu gjorda

hemställan: »För ett sådant Riksdagens hörande tala många skäl. Man

torde nemligen kunna få antaga, att de förvaltningsmyndigheter, som

inom den 1 juni detta år inkomma till Kongl. Maj:t med anmärkningar

mot kungörelsens föreskrifter, företrädesvis komma att rigta dessa mot

sådana föreskrifter, som vid tillämpningen visat sig vara för myndigheterna

såsom förvaltningsorgan i ett eller annat hänseende mindre

tillfredsställande. Men man kan knappast förvänta, att de från sin

ståndpunkt skola med samma omsorg som Riksdagen tillse, att förordningen

innehåller sådana bestämmelser, som trygga statsverket för

möjliga efterräkningar, eller, om sådana icke kunna helt och hållet

undvikas, åtminstone förebygga, att enskilda personers välstånd äfven
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (JV.-o 2) Utlåtande K:o 7.

tyras för de bristfälligheter i föreskrifterna, som lagstiftare!! icke lyckats

undanrödja. Äfvenledes torde man kunna påräkna, att Riksdagen, hvilken

inom sig räknar så många med näringslifvet förtrogna män, skall,

om den blir i frågan hörd, bättre än de förvaltande myndigheterna —

hvilka såsom sådana sakna hvarje anledning att särskilt bevaka handelns

och industriens intressen — kunna uppmärksamma ur näringslifvets

synpunkt befintliga brister, om sådana tilläfventyrs skulle förekomma

i det Riksdagen förelagda förslaget till definitiv förordning för

offentliga leveranser och entreprenader.»

Det tillfälliga utskott, till hvilket ärendet af Andra Kammaren

hänvisades, yttrade härom: »Vid öfvervägande af detta ärende har

utskottet icke kunnat undgå att finna de af motionären anförda skälen

för Riksdagens hörande i nu förevarande fråga väl grundade. Det

offentliga anskaffningsväsendets synnerligt stora betydelse så väl för

statens ekonomi som för landets näringslif gör det till en oafvislig

pligt att noga tillse, det de föreskrifter, som vid detta anskaffningsväsen

skola tillämpas, äro fotade på fullt rationella grunder samt tillräckligt

tydliga och fullständiga, på det att ej blott staten måtte med

största möjliga trygghet mot efterkraf erhålla nödig säkerhet för en

ekonomisk och ändamålsenlig användning af de betydliga summor,

som årligen utgifvas till leveranser och arbeten för det allmännas räkning,

utan äfven de inhemska näringsidkarnes berättigade intressen

behörigen tillgodoses. Att vinna eu fullt tillfredsställande lösning af

denna dubbla uppgift kan tydligen icke vara någon lätt sak. Så mycket

angelägnare synes det då vara, att det förslag till definitiv författning, som

är att vänta såsom frukt af försöket med de nu gällande föreskrifternas

tillämpning, underkastas eu noggrann granskning ur olika synpunkter

och särskilt äfven ur andra än de, som för de administrativa myndigheterna

helt naturligt måste vara företrädesvis bestämmande. I detta

hänseende torde, enligt utskottets mening, det icke kunna annat än

lända till sakens fromma, om äfven Riksdagen med den mångsidighet

i sakkunskap och intressen, som derinom är representerad, får tillfälle

att deltaga i berörda granskningsarbete. Utskottet anser sig följaktligen

böra hemställa,

att Andra Kammaren må för sin del besluta, att

• Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det

Kongl. Maj:t, innan definitiv förordning rörande statens

upphandlings- och entreprenadväsen utfärdas, täcktes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga■ Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

bereda Riksdagen tillfälle att yttra sig öfver det i

sådant afseende uppgjorda förslag.»

Sedan Andra Kammaren bifallit utskottets berörda hemställan, har

jemlikt 63 § 3 mom. riksdagsordningen, detta beslut genom utdrag af

protokollet delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt

andra tillfälliga utskott.

Då ordnandet af statens upphandlings- och entreprenadväsende

hittills skett genom Kongl. Maj:t utan Riksdagens hörande, synes det

ej vara anledning att härutinnan göra någon afvikelse, såvida ej synnerligen

afsevärda skäl för Riksdagens ingripande kpnna påvisas. Så

är dock icke förhållandet. Innan någon slutlig förordning i ämnet

kommer att utfärdas, vill ju Kongl. Maj:t, enligt redan meddelade bestämmelser,

inhemta yttrande från alla de myndigheter, hvilka hafva

befattning med föreskrifternas tillämpning och som dervid tvifvelsutan

äro i tillfälle att angifva jemväl de önskemål, som af spekulanterna

hysas. Det finnes ingen anledning betvifla, att icke Kongl. Maj:t skall

tillse, att de föreskrifter, som meddelas, fotas på fullt rationella grunder

samt varda tillräckligt tydliga och fullständiga, så att ej blott

staten med största möjliga trygghet mot efterräkningar erhåller nödig

säkerhet för ekonomisk och ändamålsenlig användning af de betydliga

summor, som årligen utgifvas för leveranser och arbeten för det allmännas

räkning, utan äfven de inhemska näringsidkarnes berättigade intressen

behörigen tillgodoses. Genom nådiga kungörelsen den 10 maj

1889 hafva redan meddelats bestämmelser, åsyftande att i vissa fall

lemna vederbörande friare händer att fästa afseende mera vid den bjudandes

förmåga att väl fullgöra sitt åtagande än vid det lägsta anbudet.

Hvad angår de omförmälda efterräkningarne, mot hvilka staten skulle

fredas, eger ju den enskilde, hvilken emot bestämd summa åtagit sig

att utföra ett arbete eller aflemna en vara, icke lagligt anspråk på

högre ersättning än den utfästa, och att genom lag förhindra enskilde

att missräkna sig vid afgifvande af entreprenadaubud torde befinnas

orimligt. Den speciella beskaffenheten af de bestämmelser, hvarom

fråga är, synes icke göra dessa egnade för behandling af Riksdagen,

som icke lärer tillsätta vederbörande ständiga utskott med afseende å

ledamöternas sakkunskap i fråga om leveranser till kronan. Riksdagens

hörande i ärendet skulle dessutom tilläfventyrs medföra den olägenhet,

att förändringar, som vid ett eller annat tillfälle kunna erfordras, icke

anses kunna vidtagas utan Riksdagens hörande.

Utskottet hemställer alltså,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra

Kammarens beslut.

Stockholm den 21 mars 1892.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

Reservation

af herr Spånberg, som ansett att utskottet bort tillstyrka Första

Kammaren att biträda Andra Kammarens beslut.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1892. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Raft.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.