Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6

1892-03-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1892:6, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

1

nr. n

N:o 6.

- albitmn;7.''i :>• i si t,: n ■ ;W: ,. s.- .}} i

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrar nes skiljaktiga

beslut vid behandling af dels utskottets utlåtande

n:o 3 rörande Kongl. Maj:ts proposition n:o 28 med förslag

till ändrad hjdelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28

riksdagsordningen, dels ock utskottets utlåtande n:o 4 angående

väckta motioner om ändring af §§ 6 och 13

riksdagsordningen äfvensom väckt motion om tillägg till

Kongl. Maj.ls berörda förslag.

[y„. ..... .. j.--, : ,iM|, ,v j:,,, i, ,j j.,j;

I afgifvet utlåtande n:o 3 hade utskottet tillstyrkt Riksdagen att till

hyllande för vidare grundlagsenlig behandling antaga Kongl. Maj:ts uti

proposition n:o 28 till innevarande års riksdag framlagda förslag till ändrad

lydelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen, och, för den

händelse att Kongl. Maj:ts berörda förslag blefve antaget att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling, hade utskottet derjemte i utlåtande n:o 4 under

3:dje punkten hemstält, att Riksdagen måtte till hyllande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande tillägg till den af Kongl. Maj:t föreslagna

lydelse af § 13 riksdagsordningen:

5. Uppgår städernas folkmängd till mer än en tredjedel af folkmängden

i hela riket, skall det här ofvan föreskrift]* antalet riksdagsmän

tvåhundratjugufem utses för landet och för städerna efter förhållandet mellan

folkmängden å landet och i städerna. Det antal riksdagsmän, som sålunda

bör utses för landet och för städerna, bestämmes af Konungen vid fastställande

af den i mom. 4 omförmälda ordning, dervid i öfrigt stadgandena

i mom. 2 och 3 skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Enligt till utskottet ankomna protokollsutdrag hafva Riksdagens kamrar

vid behandling af nämnda frågor fattat olika beslut, i det att Första

Bill. till Riksd. Prof. 181)2. 3 Sami. 6 Höft. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Kammaren bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, men Andra Kammaren,

med godkännande af Kongl. Maj:ts förslag i hvad det rörde §§ 6, 15, 16,

22 och 28 riksdagsordningen, beslutit, att i enlighet med den af herr Vahlin

vid utskottets utlåtande n:o 3 afgifna reservation antaga följande förslag

till ändrad lydelse af § 13 riksdagsordningen:

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio,

deraf etthundrafemtio för landet och åttio för städerna, väljas fölen

tid af tre år, räknade från och med januari månads början året näst

efter det, länder hvilket valet skett.

2. A landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas

köpingar, utses för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, för ernående af det bestämda antalet

riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna, så vidt ske kan häradsvis, indelas

i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman, öfverstiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfordras, domsagor,

som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sammanlagda folkmängden,

förenas, två och två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en åttiondedel

af folkmängden i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd eu

riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en åttiondedel af städernas

folkmängd. Städer, med mindre folkmängd än nu är sagdt, ordnas, så

vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar, som, med iakttagande

af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för uppnående af det i

mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock riksdagsmännens

antal för hvar och eu af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig berättigar

dem att utan förening med annan stad välja riksdagsman, bestämmes, efter

ofvan angifna grunder, hvart tionde år af Konungen. Den ordning, som

sålunda fastställes, vinner ej tillämpning förr än vid de val, hvilka näst

derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping eller annat samhälle,

som erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande

till landet, till dess ny valkretsordning varder faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd till mer än åttio tvåhund ratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna antalet

riksdagsmän tvåhundratrettio utses för landet och för städerna efter förhållandet

mellan folkmängden å landet och i städerna. Det antal riksdagsmän,

som sålunda bör utses för landet och för städerna, bestämmes af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o S.

3

Konungen vid fastställande af den i mom. 4 omförrnälda ordning, dervid

i öfrigt stadgandena i mom. 2 och 3 skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

I följd af detta Andra Kammarens beslut blef utskottets hemställan

i 3:dje punkten af utlåtandet n:o 4 af kammaren afslagen.

De af kamrarne fattade besluten äro endast så tillvida skiljaktiga,

att, under det enligt Första Kammarens beslut antalet ledamöter i Andra

Kammaren för städerna skulle utgöra 75, stadsrepresentanternas antal enligt

Andra Kammarens beslut skulle uppgå till 80, samt att det af Första

Kammaren i enlighet med utskottets hemställan i 3:dje punkten af utlåtandet.

n:o 4 vilkorligen beslutna tillägg till § 13 riksdagsordningen blifvit,

med den förändring allenast, som af Andra Kammarens beslut beträffande

representantantalet påkallades, af Andra Kammaren antaget såsom ett femte

moment till den af kammaren beslutna lydelse af samma paragraf.

Enär, enligt utskottets åsigt, den mellan kamrarne uppkomna skiljaktighet

med afseende å antalet af städernas representanter i Andra Kammaren

icke är af någon väsentlig betydelse samt, vid det förhållande att

Kong]. Maj:ts proposition icke blifvit oförändradt bifallen, det icke längre

kan möta betänklighet att, på sätt Andra Kammaren besluta, utan vilkor

antaga det ifrågasatta tillägget till § 13 riksdagsordningen, har utskottet,

med hänsyn till såväl dessa omständigheter som ock angelägenheten deraf

att förevarande fråga snart måtte vinna en, såvidt möjligt, tillfredsställande

lösning, funnit eu sammanjemkning af kamrarnes beslut kunna och böra.

ske på det sätt, att Första Kammaren, med frånträdande af sina beträffande

§ 13 riksdagsordningen samt det utaf utskottet föreslagna tillägg till samma

§ fattade beslut, godkänner den af Andra. Kammaren till tadlande antagna

lydelse af § 13 riksdagsordningen.

Utskottet hemställer alltså,

att Första Kammaren måtte, med frånträdande af

sina beträffande § 13 riksdagsordningen samt det utaf

utskottet under 3:dje punkten i dess utlåtande n:o 4

vilkorligt föreslagna tillägg till samma § fattade beslut,

antaga följande förslag till ändrad lydelse af § 13 riksdagsordningen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 0.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

$

1. Andra Kammarens ledamöter

väljas för en tid af tre år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under hvilket

valet sjvett.

2. A landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en

riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt

dertill hörande städer, har

större folkmängd än fyratiotusen,

varde dock af Konungen, så vidt ske

kan häradsvis, indelad i två valkretsar,

som välja hvardera en riksdagsman.

3. I hvarje stad, som eger en folkmängd

af tiotusen eller mer, utses en

riksdagsman för hvarje fullt tal af

tiotusen. Öfriga städer skola första

gången af Konungen, och derefter

hvart tionde år af kammaren, ordnas,

så vidt ske kan länsvis, i särskilda

valkretsar, som hvardera utse

en riksdagsman, och skall hvarje sådan

valkrets innehålla en folkmängd

af minst sextusen och högst tolftusen.

13.

1. Andra Kammarens ledamöter

skola till ett antal af tvåhundratrettio,

deraf etthundrafemtio för landet

| och åttio för städerna, väljas för en

tid af tre år, räknade från och med

januari månads början året näst efter

det, urider hvilket valet skett.

2. Ä landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en

riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, för

ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,

de folkrikaste domsagorna,

så vidt ske kan häradsvis, indelas i

! två valkretsar, som hvardera välja

en riksdagsman. Öfverstiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola,

i deri män sådant erfordras, domsagor,

som gränsa intill hvarandra

och hafva minsta sammanlagda folkmängden,

förenas, två och två, till

I en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppj:

går till eller öfverstiger en åttionde
del

af folkmängden i rikets alla städer,

väljes efter stadens folkmängd

en riksdagsman för hvarje fullt tal,

motsvarande eu åttiondedel af städernas

folkmängd. Städer, med mindre

folkmängd än nu är sagdt, ordnas,

i så vidt lämpligen ske kan länsvis, i

så många valkretsar, som, med iakttagande

af att hvardera utser eu riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o C.

5

i) ni :u<: !.e - i,*:

»- . r |i i (? s*. | i _l1} U »il '' R

*j ■ uti)* ,.{) ,iu »* - i i//

■''fn .i''*> . i''. • i i • - r ;?v it ?<.*

4;t huoilwH-noyf ‘U: nni/i^

t ''i

dagsman, erfordras för uppnående af

det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän

för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar,

så ock riksdagsmännens antal

för hvar och eu af de städer,

hvilkas folkmängd i och för sig berättigar

dem att utan förening med

annan stad välja riksdagsman, bestämmes,

efter ofvan angifna grunder,

hvart tionde år af Konungen. Den

ordning, som sålunda fastställes, vinner

ej tillämpning förr än vid de

val, hvilka näst derefter, enligt § 15

mom. 1, skola ega rum. Köping

j eller annat samhälle, som erhåller

! stadsprivilegier, räknas i fråga om

riksdagsmannaval fortfarande till landet,

till dess ny valkretsordning varder

I faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd

'' till mer än åttio tvåhund ratrettionde
delar

af folkmängden i hela riket,

skall det här ofvan föreskrifna antalet

riksdagsmän tvåhundratrettio utses

för landet och för städerna efter

förhållandet mellan folkmängden å

landet och i städerna. Det antal

; riksdagsmän, som sålunda bör utses

i för landet och för städerna, bestämmes

af Konungen vid fastställande

i af den i mom. 4 omförmälda ordi

ning, dervid i öfrig! stadgandena i

mom. 2 och 3 skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

Stockholm den 28 mars 1892.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Reservationer:

af herr Ljungman, som ansett, att utskottet med anledning af kamrarnes

skiljaktiga beslut bort för dessas sammanjemkning till båda kamrarnes

pröfning och antagande framlägga ett äfven i formelt hänseende mer

tillfredsställande förslag till lydelse af de ifrågavarande grundlagsbestämmelserna

än det, som vunnit Andra Kammarens bifall;

af herr Alin, som yttrat:

»Utan att inlåta mig på det omtvistliga spörsmålet, huruvida det för

lösningen af den s. k. representationsfrågan är nödigt eller lämpligt, att det

förslag till ändring af riksdagsordningens §§ 6, 13 in. fl., som af Andra

Kammaren antagits, blir vid innevarande riksdag förklarad! hvilande, eller

icke, anser jag, att konstitutionsutskottet af den omvårdnad, som utskottet

särskildt har till åliggande att egna åt helgden af konstitutionel lag och

stadgad konstitutionel praxis, hade bort finna sig hindradt att till Första

Kammaren ingå med hemställan, att kammaren ma, med frånträdande af

sitt beslut om bifall till Kongl. Maj:ts proposition i oförändradt skick, biträda

det beslut, hvari Andra Kammaren med anledning af denna proposition

stannat.

Då § 63 riksdagsordningen angående sättet för förening af kamrarnes

olika beslut i eu fråga sådan som den föreliggande stadgar, att vederbörande

utskott skall söka att »de olika meningarna, så vida möjligt är, sammanjemka

och med förslag derom till kamrarne inkomma», visar stadgandets

formulering enligt min mening tydligen, att det utgår från den förutsättningen,

att sammanjemkningsförslaget skall vara af beskaffenhet att föranleda

beslut åt båda kamrarne. Ett sammanjemkningsförslag, som till

innehåll och form är sådant, att det föranleder beslut endast af den ena

kammaren, går således på sidan om grundlagen.

Ett dylikt förslag står tillika i bestämd strid med det sätt, hvarpå

nu ifrågavarande stadgande hittills tolkats och tillämpats. Att kamrarne

vid ett tillfälle godkänt ett lagutskottets sammanjemkningsförslag, som till

innehållet kan likställas med den hemställan, som utskottet nu beslutit, är

ett förhållande, som icke hade bort föranleda utskottet att afvika från eu

tolkning, hvilken vunnit sådan stadga som den, hvarom nu är fråga.

Att inbjudningar af samma art som utskottets nu beslutna hemställan

förekomma under det gamla riksdagsskickets tid, är väl bekant. Men det

är ock bekant, att denna sed berodde på förhållanden, som nu ej mera

existera, och det torde ej heller vara obekant, att den ledde till missbruk,

som ingen torde önska finna upplifvade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

7

Det kan sägas, att en dylik hemställan i en fråga, der meningsskiljaktigheten

mellan kamrarne icke är större än i den nu föreliggande, ej

bör vålla betänkligheter. Jag vill deremot erinra, att, är det första steget väl

taget, så följer lätteligen det andra, det tredje o. s. v., till dess man, utan

att rätt veta huru, finner sig vara inne på en väg, som man gerna skulle

vilja, men ej vidare kan, öfvergifva. »Misstagen här i verlden», har eu af

våra främste statsmän yttrat, »komma icke deraf, att man med öppna ögon

rusar emot dem, utan deraf att man tycker, att det här, ett steg, gör så

litet, derför kan man väl gå det; men detta, taget, medför genom sakernas

eget inre sammanhang ännu ett steg, och sålunda kommer man, till

sin egen öfverraskning, slutligen till de ej annat än förderfliga följderna af

att hafva beslutat sig för det första steget.»

För min del anser jag vådorna af den nya ordning för ärendenas

behandling inom Riksdagen, som utskottets nu beslutna hemställan torde

komma att medföra, icke kunna uppvägas af de fördelar, som man deraf

kan vänta sig. Att konstitutionsutskottet, för att i ett särskildt fall vinna

ett mål, som utskottet anser vara godt, ej dragit i betänkande att inviga

en konstitutionel praxis, som till sitt värde är minst sagdt tvifvelaktig, som

går på sidan om grundlagen och som direkt strider mot stadgad grundlagstolkning,

kan jag ej annat än beklaga, och jag anser mig skyldig att deremot

afgifva min reservation;»

samt af herr Hedin, som instämt med herr Alin.

Herr Behm har velat tillkännagifva, att han ej deltagit i behandlingen

af den i detta memorial omförmälda fråga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.