Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till gällande bestämmelser i riksdagsordningen rörande val till Riksdagens Andra Kammare.

1892-03-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1892:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till gällande bestämmelser i riksdagsordningen rörande val till Riksdagens Andra Kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 29 mars 1892, kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till gällande bestämmelser i riksdagsordningen

rörande val till Riksdagens Andra Kammare.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottets behandling

hänvisad motion, n:o 175, har herr P. G. Petersson i Brystorp

anfört, hurusom vid föregående riksdagar upprepade gånger framlagts

förslag om bestämmande af gemensam valdag för val af riksdagsmän

till Andra Kammaren. Orsaken till att dessa förslag icke

lyckats vinna afseende vore, enligt motionärens förmenande, företrädesvis

att söka deruti, att man icke kunnat ena sig om hvilken

dag vore den till valdag lämpligaste. I fråga härom ansåge motionären

att, då under september månad jordbrukaren vore träget upptagen

med skördens inbergande och derför mången gång hade svårt

att infinna sig vid valet, särdeles om förrättningsstället vore långt

aflägset från hans hem, och då vid många industriella inrättningar

arbetet måste helt och hållet inställas, för att, de röstberättigade arbetarne

skulle få tillfälle att utöfva sin rösträtt, om valet skedde å söckendag,

söndagen vore den för riksdagsmannaval lämpligaste dagen; och

då det numera vore tillåtet att å denna dag hålla kyrko- och komBih.

till Riksd. Prof. 1892. 8 Samt. 8 Höft. (N:o 8.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

munalstämmor, kunde det icke gerna vara fördömligt, att äfven riksmannaval

förrättades å söndag.

Uti § 16 riksdagsordningen funnes föreskrifvet, att vid de omedelbara

valen rösterna skulle afgifvas, särskildt för hvarje kommun,

inför kommunalstämmans ordförande eller magistrat, samt att valprotokollen

sedermera skulle insändas för kommunerna å landet till domhafvanden

och för städerna till magistraten i den stad, som största folkmängden

egde. Af detta stadgande framginge väl, att kommunalstämmans

ordförande skulle föra protokollet, men på hvilken skyldigheten

hvilade att till vederbörande insända dessa protokoll, derom funnes,

motionären veterligen, intet tydligt stadgande. Det hade flera gånger

inträffat, att kommunalstämmoordförande, inför hvilken riksdagsmannaval

förrättats, uraktlåtit att till vederbörande aflemna valprotokoll, och

kändt vore, att genom sådan försumlighet valkretsar kommit att representeras

af annan person än den, som vid riksdagsmannavalet erhållit

de flesta rösterna. Ett sådant förhållande syntes dock ovilkorligen

böra genom tydligt lagstadgande förebyggas.

På grunder, som sålunda blifvit anförda, föreslår motionären, att

Riksdagen måtte besluta:

dels att andra söndagen i september månad måtte bestämmas

såsom gemensam valdag för hela riket för val af riksdagsmän i Andra

Kammaren, dock att valen ej skulle företagas förr än klockan 2 eftermiddagen,

vid hvilken timme gudstjensten borde hinna att vara afslutad;

dels att de kommunalstämmoordförande, inför hvilka omedelbara

val skett, skulle vara skyldiga att på eget ansvar föra valprotokoll

samt till vederbörande inom bestämd tid samma protokoll insända;

dels och att domhafvande eller magistrat icke måtte ega rätt att

till slutligt afgörande handlägga valförrättningen förr, än fullständiga

valprotokoll inkommit, äfvensom att, derest dessa protokoll inom derför

bestämd tid icke skulle vara inkomna, domhafvande eller magistrat

skulle ega att på den försumliges bekostnad valprotokollen från vederbörande

ofördröjligen införskaffa och efter deras erhållande valförrättningen

afsluta.

Formuleringen af de tillägg till riksdagsordningen, som för vinnande

af motionens syfte blefve erforderliga, har motionären öfverlemnat

till konstitutionsutskottet att verkställa.

I fråga om bestämmande af en för hela riket gemensam dag för

val af riksdagsman till Andra Kammaren hafva många förslag blifvit

framstälda, men, oaktadt vid behandlingen af dessa förslag inom Riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

dagen det städse allmänt erkänts, att det skulle vara fördelaktigt om

en dylik valdag kunde bestämmas, har dock hvarje särskild dag, som

blifvit föreslagen, visat sig olämplig att såsom gemensam valdag för

hela riket fastställas. Med anledning af en vid 1888 års riksdag i sådant

syfte väckt motion yttrade konstitutionsutskottet, att, om än

det vore obestridligt, att en på förhand bestämd valdag i vissa hänseenden

kunde medföra fördelar, det likväl visat sig vara med stor

svårighet förenadt att bestämma en dag, som för hela vårt vidsträckta

land vore passande.

Förslag att bestämma en viss angifven söndag till gemensam

valdag var sistlidet år föremål för Riksdagens pröfning. I det yttrande,

konstitutionsutskottet med anledning deraf afgaf, anmärktes, att mot en

sådan anordning alltid anförts stora betänkligheter, och detta äfven

från deras sida, som förfäktat lämpligheten af en gemensam valdag.

Många skulle nemligen på grund af sin religiösa öfvertygelse anse sig

ej kunna deltaga i riksdagsmannaval, som anstäldes å söndag, och valförrättare,

som kunde hysa dylika betänkligheter, skulle mot sin öfvertygelse

blifva tvungna att då tjenstgöra. Redan enligt gällande bestämmelser

kunde visserligen riksdagsmannaval utsättas att förrättas

å söndag, men med införande i grundlagen af det föreslagna stadgandet,

skulle möjlighet saknas för valförrättaren att utsätta annan

dag, äfven om han visste, att inom valkretsen en bestämd mening

vore rådande mot valets förrättande å söndag. Ett dylikt stadgande

skulle säkerligen på många ställen inom landet uppväcka missnöje.

I öfrigt vore det tvifvelaktigt, huruvida möjlighet förefunnes att å söndag

förlägga valen till sådan tid, att gudstjensten derigenom icke stördes

eller hindrades. Redan å landsbygden skulle detta säkerligen ofta

vara förenadt med stora svårigheter, och hvad anginge städerna och

i synnerhet de större städerna, skulle det icke ens låta sig göra, då

tiden för valen derstädes måste utsträckas öfver en stor del af dagen,

om valmännen skulle beredas tillfälle att få afgifva sina röster och få

göra det på ett för dem lämpligt sätt. På grund häraf hemstälde

utskottet, att förslaget icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

och blef denna hemställan af båda kamrarne bifallen.

I följd af den utgång, frågan sålunda erhållit, och då icke något

blifvit anfördt, som torde föranleda till frångående af Riksdagens förlidet

år uttalade uppfattning, hemställer utskottet,

l:o att herr Peterssons motion, i hvad den afser

att andra söndagen i september månad måtte bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8■

mas såsom gemensam valdag för val till riksdagsmän

i Andra Kammaren, icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Beträffande motionen i öfrigt delar utskottet motionärens åsigt,

att åtgärder böra vidtagas till förekommande, så vidt möjligt, deraf att,

på sätt som skett, genom kommunalordförandes försumlighet de röstberättigade

i eu kommun kunna beröfvas inflytande på val af riksdagsman.

Att emot en dylik försumlighet utfinna några fullkomligt säkra

garantier, som derjemte, särskildt med hänsyn dertill, att ordförande i

kommunalstämma ej är tjensteman utan blott utöfvar ett förtroendeuppdrag,

äro lämpliga, låter sig dock svårligen göra, hvaremot en bestämmelse,

hvarigenom de kommunala myndigheterna erhölle påminnelse

om deras skyldighet med afseende på valprotokollens insändande, torde

vara för ändamålet tillräcklig.

På grundvalen af denna uppfattning framlade 1889 års konstitutionsutskott

till Riksdagens bepröfvande ett förslag till ändrad lydelse af

§ 18 riksdagsordningen, enligt hvilket vederbörande valförrättare skulle

i den kungörelse, hvarigenom underrättelse meddelades de vid val till

riksdagsman i Andra Kammaren röstberättigade om tid och ort för

valet, tillika bestämma viss dag före valets afsilande, inom hvilken de

kommunala myndigheterna — såväl ordföranden i kommunalstämma

som magistrat — hade att till valförrättaren insända valprotokollen. I

afseende härå anförde utskottet, att en dylik bestämmelse naturligtvis

icke borde ifrågakomma för den händelse, att valkretsen utgjordes af

allenast en kommun, hvadan bestämmelse borde intagas endast i kun- •

görelse om omedelbart val i valkrets, som bestode af flera kommuner.

Om emellertid denna påminnelse i något fall icke visade sig verksam,

skulle enligt förslaget valförrättaren ofördröjligen infordra det eller de

felande protokollen. Hvilket tillvägagående i sistnämnda fall borde

iakttagas kunde utan fara öfverlemnas åt valförrättaren sjelf att efter

omständigheterna i det särskilda fallet bestämma. Säkrast syntes väl

vara att anlita vederbörande kronobetjent, men äfven kunde en med

posten eller på annat sätt afsänd reqvisition antagas i vissa fall vara

tillfy 11 estgörande.

Detta förslag blef väl af Första Kammaren förkastadt, men i

Andra Kammaren godkändes detsamma utan votering; och då utskottet

fortfarande finner det utaf utskottet föreslagna grundlagsstadgandet behöfligt

och för ändamålet lämpligt, samt utskottet icke lyckats utfinna

något annat sätt, som bättre än detta förslag afhjelper den anmärkta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 5

bristen i lagstiftningen, anser utskottet sig böra å nyo för Riksdagen

framlägga samma förslag. Visserligen torde genom det af utskottet

ifrågasatta förfaringssätt tiden för riksdagsmannavalens afslutande i någon

mån fördröjas. Men denna betänklighet anser utskottet sakna betydelse

vid det förhållande, att de allt mer lättade kommunikationerna

tillåta valförrättarne att utsätta de särskilda tidsbestämmelserna på sådant

sätt, att de sannolikt ej i allmänhet behöfva öfverskrida den tidrymd,

inom hvilken under nuvarande förhållanden valförrättningarna plägat

afslutas.

På grund häraf, och då någon tvekan ej torde förefinnas om hvem

skyldigheten att till valförrättaren insända valprotokoll tillkommer,

hvadan uttryckligt stadgande i sådant afseende icke, såsom motionären

antager, torde vara erforderligt, får utskottet hemställa,

2:o att Riksdagen i anledning af herr Peterssons

motion i de delar, som icke genom utskottets hemställan

under punkten l:o blifvit besvarade, måtte till

hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande förslag till ändrad lydelse af

Riksdagsordningen.

§ 18.

(Nuvarande lydelse:)

Konungens befallningshafvande

— -— —---skyndsamt

kringsända.

(Föreslagen lydelse:)

Konungens befallninghafvan
de

—--— — — skyndsamt

kringsända.

I kungörelse om omedelbara val

i valkrets, som består af flera komi

muner, skall valförrättaren tillika be''

stämma viss dag före valets afslutande,

inom hvilken valprotokollen

skola till valförrättaren insändas. Hafva

å sålunda bestämd dag valprotokollen

frän hela valkretsen icke inkommit,

läte valförrättaren felande

protokoll skyndsamt infordra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

För kallelse till elektorsval —

----— stadgadt är.

Der elektorsval hållet är —

— — utdrag af valprotokollet.

För kallelse till elektorsval —

------stadgadt är.

Der elektorsval hållet är--

--— utdrag af valprotokollet.

Stockholm den 28 mars 1892.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

mot utskottets hemställan i l:sta punkten:

af herr Hedin, som ansett utskottet böra tillstyrka, att andra söndagen

i september månad måtte bestämmas till gemensam valdag för

hela riket vid val till Andra Kammaren; och

mot utskottets hemställan i 2:dra punkten:

af herr Bergius, som yttrat:

»Då det af utskottet föreslagna stadgande, enligt min uppfattning,

skulle föranleda dröjsmål med riksdagsmannavals afslutande, utan att

leda till det mål, man dermed vill vinna, nemligen att före rösternas

sammanräknande må från hvarje kommun till valförrättaren inkomma

valprotokoll, så affattadt, att det kan godkännas, anser jag mig icke

kunna biträda förslaget. Så vidt jag varit i tillfälle erfara, är det mycket

sällan som ordförande i kommunalstämma helt och hållet underlåter att

till domaren insända valprotokoll, hvaremot det ofta inträffar att inkomna

protokoll äro så ofullständiga, att de måste kasseras. För min

del håller jag före, att de ifrågavarande olägenheterna kunna i väsentlig

män afhjelpas derigenom, att strafflagen ändras så, att kommunalstämmas

ordförande, som vid elektors- eller riksdagsmannaval begår

fel eller försummelse, derför varder underkastad ansvar, samt att, likasom

formulär till statistiska uppgifter angående riksdagsmannaval nu

tillhandahållas kommunalstämmornas ordförande, desse erhålla jemväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

formulär till valprotokoll, hvarom dock något stadgande i grundlag icke

erfordras;»

af herrar Behm, von Strokirch, Samzelius, friherre Wrangel von

Brehmer och Rudebeck, som instämt med herr Bergius;

• samt af herr Ljungman.

Herrar Billing och Bengtsson hafva velat tillkännagifva, att de icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.