Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående utvidgad rätt för medlemmar af svenska kyrkan att ingå äktenskap inför borgerlig myndighet. Under hänvisande till sin framställning i ämnet vid sistlidne Riksdag

1892-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1892:10, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående utvidgad rätt för medlemmar af svenska kyrkan att ingå äktenskap inför borgerlig myndighet. Under hänvisande till sin framställning i ämnet vid sistlidne Riksdag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 10

1

t

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 15 febr. 1892, kl. 12 midd

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

utvidgad rätt för medlemmar af svenska kyrkan att ingå

äktenskap inför borgerlig myndighet.

Under hänvisande till sin framställning i ämnet vid sistlidne

Riksdag (motion n:o 153 inom Andra Kammaren) har herr P. Waldenström

uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet öfverlemnad

motion, n:o 60, å nyo förordat införandet af fakultativt civiläktenskap för

medlemmar af svenska statskyrkan och i sådant hänseende anhållit,

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, att Kongl.

Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring af nu gällande lag om formen för äktenskaps ingående, att

äktenskap mellan medlemmar af svenska kyrkan, som det önska, må

kunna afslutas inför borgerlig myndighet».

I den motion, hvartill i d^n nu föreliggande framställningen hänvisas,

-erinrade motionären, huru som det hvarken för staten, kyrkan

eller kontrahenterna sjelfva kunde vara gagneligt, att en kyrklig handling

såsom vigseln påtvingades de sistnämnde, ehuru de ansåge en

Bill. till Riksd. Prat. 1892. 7 Rami. 8 Höft. (Näs 10, 11.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

dylik ceremoni fullkomligt värdelös, ja, må hända öppet uttalade sitt

förakt för densamma, samt huru det för vigselförrättaren måste vara

vidrigt att nödgas utföra en kyrklig akt, som han icke kunde betrakta

annorlunda än såsom en osanning.

Hvad motionären och vid förhandlingarne inom Riksdagen hans

meningsfränder sålunda anfört till stöd för den föreslagna reformen,

har icke förmått rubba utskottets tillförene flera gånger uttalade öfvertygelse,

att den frihet att efter godtycke välja emellan den kyrkliga

och den borgerliga formen för äktenskaps ingående, som påyrkas af

motionären, icke bör komma till stånd. När nemligen staten för stiftandet

af ett lagligt äktenskap bestämt en viss form, hvilken den från

sin synpunkt funnit vara den mest värdiga för en i samhällets såväl

som den enskildes lif så djupt ingripande handling som ingåendet af

en äktenskaplig förening, bör staten icke heller göra den eftergift till

förmån för ett fåtals subjektiva uppfattning, som medgifvandet af en

dylik valfrihet onekligen skulle innebära. Utan att ingå i någon pröfning

af frågan, huru vida den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps

ingående är den med handlingens inre väsen mest öfverensstämmande,

anser utskottet sig likväl böra erinra, att den kyrkliga

formen enligt gällande lag är den regelmessiga, medan den borgerliga

allt fortfarande har karakteren af undantag, som lagstiftaren, dertill

manad af omsorgen för upprätthållande af det organiska sambandet

emellan stat och kyrka, sett sig föranlåten att medgifva. Redan hänsyn

till denna omständighdt borde enligt utskottets förmenande väcka

betänkligheter mot beviljandet af den valfrihet, motionären begärt.

Ännu betänkligare varder ett dylikt steg, om man i likhet med utskottet

beaktar, huru som uppfattningen af äktenskapet och utsigterna för förverkligandet

af dess uppgifter i ej ringa mån bestämmas af det sätt,

hvarpå äktenskapet ingås. Detta sätt bör nemligen framför allt vara

i sin mån egnadt att väcka och underhålla en allvarlig uppfattning af

äktenskapet, men om redan i fråga om sättet för ingåendet af en äktenskaplig

förbindelse ett visst godtycke får göra sig gällande, lärer

sådant snarare komma att undergräfva än stärka en dylik uppfattning.

Det torde jemväl kunna befaras, att den ifrågastälda valfriheten, derest

den komme till stånd, skulle komma att framkalla allehanda slitningar

mellan kontrahenterna och deras anhöriga, äfvensom inverka störande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N;o 10.

på den religiösa och moraliska uppfattningen hos vårt lands befolkning.

Att hos vårt folk någon allmännare önskan skulle förefinnas efter en

reform i motionens syfte, vågar utskottet fortfarande bestämdt bestrida;

och denna omständighet utgör slutligen för utskottet ett ytterligare

skäl att fasthålla den ståndpunkt, som utskottet i föreliggande fråga

städse häfdat.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, föranlåtes utskottet

hemställa,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 15 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation:

dels af herrar Lilienberg, J. Anderson, F. Andersson och H. Andersson

och dels af herr Mankell, som ansett att utskottet bort tillstyrka den

af motionären föreslagna skrifvelsen. •

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.