Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 10

1892-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1892:16, Lagutskottets Utlåtande N:o 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 26 febr. 1892, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

i gällande bestämmelser rörande iipprättandet af förslag

till klockare- och organisttjenst.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två

särskilda inom kammaren väckta motioner om ändring i gällande bestämmelser

rörande upprättandet af förslag till klockare- och organistbefattning.

Öfver dessa motioner, hvilka afgifvits, den ena, n:o 76, af herr O. TF.

Redelius och den andra, n:o 99, af herr Emil Hammarlund, får utskottet

härmed i ett sammanhang afgifva utlåtande.

I sin ofvan nämnda motion erinrar herr Redelius, huru som gällande

folkskolestadga den 20 januari 1882 i § 19 mom. 5 föreskrifver, att förslag

till ledig folkskoleläraretjenst skall upprättas af skolrådet, medan enligt

förordningen den 6 december 1878 upprättandet af förslag till ledig organistoch

klockaret.jenst tillkommer kyrkoherde ensam. För den händelse nu klockaretjenst,

äfvensom organist- och kyrkosångarebefattning, förenades med folkskoleläraretjenst,

kunde det, enligt motionärens förmenande, ifrågasättas:

a) om kyrkoherdes åliggande att upprätta förslag till klockare- och

organistbefattningar och kyrkosångaretjenst utan vidare kan i antydda fall

lagligen öfverflyttas på skolrådet;

b) huru betygen om kunskaper i orgel- och pianospelning, kyrkosång

m. in. enligt kongl. kungörelsen den 8 december 1881 skola mätas med

liih. till Riksd■ Frot. 1892. 7 Samt. 12 Höft. (N:is 16, 17). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

betygen om de kunskaper och färdigheter, hvarom folkskolestadgan lemnar

föreskrifter;

c) huru upprättadt förslag till förenade klockare- och folkskoleläraretjenster

skall kunna öfverklagas eller vinna laga kraft, då besvärstiden för

Överklagande af klockareförslag är 30 dagar enligt kongl. kungörelsen den

14 oktober 1887, hvaraf synes följa, att val till sådan befattning lagligen

kan ske, först sedan förslaget vunnit laga kraft; men folkskolelärareförslag

får öfvérklagas 30 dagar efter förrättadt val.

De anmärkta oegentligheterna skulle emellertid lätt kunna undanrödjas

samt reda och klarhet vinnas genom en föreskrift att förutnämnda tjenstår,

der de äro förenade, skola tillsättas i samma ordning som folkskoleläraretjenst;

och föreslår alltså motionären,

»att Eiksdagen behagade för sin del besluta sådant tillägg till § 27

af kongl. stadgan om folkundervisningen den 20 januari 1882, att med

lärarebefattning i folkskola förenad klockare- (organist- och kyrkosångare-)

tjenst må tillsättas i den ordning, som angående tillsättning af sådan läraretjenst

stadgad är».

Herr Hammarlund deremot anser, att det ej blott vore i det fall, att

organist- eller klockare^enst vore förenad med folkskolelärarebefattning, som

ändring tarfvades i gällande bestämmelser rörande upprättande af förslag,

utan att ändring jemväl påkallades i fråga om sättet för upprättande af

förslag till klockare- eller organisttjenst, der någondera tjensten ej vore med

annan förenad. Något rimligt skäl att numera öfverlemna uppsättandet af

dylikt förslag åt kyrkoherde ensam torde nemligen icke kunna förebäras.

Det rigtiga syntes vara, att sådant förslag uppgjordes af kyrkorådet, likasom

att, när organist- eller klockaretjenst vore förenad med folkskolelärarebefattning,

förslag till sålunda förenad tjenst uppsattes af skot- och kyrkoråd

gemensamt.

På grund häraf föreslår motionären,

»att Riksdagen måtte besluta den ändring i kongl. förordningen den

6 december 1878, att förslag till organist-, klockare- eller kyrkosångarebefattning

skall upprättas af kyrkorådet, och att, der dylik befattning är

förenad med folkskoleläraretjenst, förslaget upprättas af skol- och kyrkorådet

gemensamt.»

Af en jemförelse mellan de båda nu anförda motionerna framgår, huru

som de i mer än ett afseende skilja sig ifrån hvarandra. Dels går nemligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16. 3

herr Hammarlund med sin motion längre än herr Redelius, i det den sistnämnde

med sin framställning allenast afser sättet för upprättandet af förslag till

förenad folkskolelärare- och klockare- eller organist^ enst, och dels hafva de häda

motionärerne, i hvad deras framställning har samma mål, vält olika vägar

för uppnåendet af detta mål. Medan nemligen herr Redelius förordar ett

tillägg till § 27 i gällande folkskolestadga, enligt hvilket tillägg det skulle

tillkomma skolrådet att upprätta förslag till folkskolelärarebefattning, jemväl

då sådan befattning är förenad med klockare- eller organist- eller kyrkosångaretjenst,

vill herr Hammarlund, som således icke lemnat frågans kyrkorättsliga

sida alldeles ur sigte, förlägga den af honom åsyftade ändringen till en

blandadt administrativ-kyrkorättslig författning samt öfverlemna förslagets

uppsättande till gemensamt kyrko- och skolråd.

Hvad först angår frågan om sättet för upprättande af förslag till

förenad folkskolelärare- och klockare- eller organist^ enst — utskottet lemnar

nemligen å sido kyrkosångarebefattningen, som visserligen finnes omnämnd i

administrativa förordningar, men deremot icke utgör föremal för kyrkolagens

eller annan kyrkorättslig författnings bestämmande, och hvilken befattning

sålunda, der den förekommer, är af en rent kommunal karakter och underkastad

församlingens förfogande — tillåter sig utskottet erinra, huru som

berörda fråga sedan någon tid tillbaka utgör föremål för lagstiftningsarbeten

af förberedande art. Sedan nemligen senaste kyrkomöte i skrifvelse den 19

september 1888 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes gifva bestämmelser derom,

huru tillgå skall vid upprättande af förslag och hållande af val till förenad

klockare-, organist- och folkskolelärarebefattning, till förenad organist- eller

klockare- och folkskolelärarebefattning samt till förenad klockare- och organistbefattning,

har Kongl. Maj:t, som den 21 november 1890 uppdragit åt en

komité att utarbeta förslag till lagbestämmelser, med anledning af framställningar

utaf kyrkomötet och Riksdagen, rörande ändringar i kyrkolagen m. m.,

till nämnda komité öfverlemnat jemväl berörda framställning, och lärer

komitén, enligt hvad utskottet försport, redan utarbetat törslag till författning

i ämnet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad herr Hammarlund

i sin ofvan berörda motion föreslagit. Då det vid sadant förhållande icke

kan vara lämpligt, att Riksdagen redan nu uttalar sig i den föreliggande

frågan, föranlåtes utskottet hemställa,

1) att herr Redelius och herr Hammarlunds motioner,

den sistnämndes motion, i hvad densamma afser sättet för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

upprättande af förslag till förenad folkskolelärare- och

klockare- eller organist tjenst, icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Hvad härefter angår herr Hammarlunds förslag att till kyrkorådet

öfverflytta den befogenhet att upprätta förslag till klockare- och organisttjenst,

som enligt gällande kyrkolag tillkommer kyrkoherde, finner utskottet

samma förslag väl grundadt, och då utskottet, som i fråga om den af

motionären jemväl omnämnda kyrkosångarebefattningen hänvisar till hvad

utskottet derom redan anfört, tillika anser önskligt, att jemväl förevarande

förslag vinner behandling af den komité, som, på sätt utskottet här ofvan

haft tillfälle att erinra, för närvarande är sysselsatt med arbeten inom kyrkolagstiftningens

område, har utskottet ansett frågan böra medelst en skrifvelse

öfverlemnas till Kongl. Maj:t, som icke lärer underlåta att hänskjuta densamma

till berörda komités handläggning.

Utskottet hemställer alltså,

2) att Riksdagen, i anledning af herr Hammarlunds

motion, så vidt den samma afser sättet för upprättandet

af förslag till klockare- eller organistbefattning, ville i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, huru vida icke dylikt förslag

må af kyrkoråd upprättas, och derefter för Riksdagen

framlägga proposition i ämnet.

Stockholm den 26 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.