Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 32

1892-03-26 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1892:32, Lagutskottets Utlåtande N:o 32

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

1

V

N:o 32.

Auk. till Kiksd. kansli den 26 mars 1892, kl. 12 midd.

),f ''i.. v,b iUii ■ ;■ .-ii io -Ur.T.VCjj; i ti! I i'' * 1Of t < »n 1

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Majds proposition

angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen

den 5 juni 1885 än äfven väckta motioner

dels om ändring af § 35 mom. 2 samma lag och dels

om antagande af ny värnpligtslag.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 4 och 13 sistlidne januari har Kongl. Maj:t

i proposition n:o 2 sistnämnde dag till Riksdagens antagande framlagt

ett i propositionen intaget förslag till ändrad lydelse af § 1, § 3 mom. 1,

§§ 6, 14, 16, 17, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34 och 52 af

värnpligtslagen den 5 juni 1885 äfvensom § 53 af berörda lag, sådan

nämnda paragraf lyder i lagen den 5 mars 1886.

Härjemte har — under förutsättning att Kongl. Maj:ts berörda

förslag, i fråga om öfningstidens utsträckning, vinner Riksdagens bifall

samt med förklaring att det i sådan händelse synes följdrigtigt att

jemväl det vilkor, dagaflöningens höjande, hvaraf ett bifall till Kongl.

Maj:ts framställning i förevarande hänseende enligt mångas åsigt bör

göras beroende, varder i lag bestämdt — herr Jan Eliasson i en inom

Andra Kammaren väckt motion, n:o 70, föreslagit, att § 35 mom. 2 i

förenämnda lag måtte erhålla följande lydelse:

Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,

beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning, samt

dessutom 50 öre i dagaflöning.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 7 Sami. 19 Höft. (N:o 32, 33).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

Slutligen hafva i en likaledes inom Andra Kammaren framburen

motion, n:o 167, herrar Jolin Bratt, Richard Berg, Elis Nilson, Axel Ryding,

Christian Boven, E. A. Edelstam, Gustaf Svanberg, G. Peyron, C. Gethe,

Carl Palm, G. Thestrup, G. W. Skytte, M. Alsterlund och C. F. TVinkrans

på de skäl, som af statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll den 4 sistlidne januari anförts,

hemstält om antagandet af den värnpligtslag, hvartill underdånigt

förslag afgifvits den 12 mars 1891 af dertill förordnade komiterade.

Lagutskottet, till hvars behandling såväl propositionen som de

båda motionerna hänvisats och som derjemte fått emottaga det af bemälde

komiterade i sammanhang med utarbetande af förslag till grunder

för ny härordning tillika uppgjorda förslag till värnpligtslag, får härmed

i ett sammanhang afgifva utlåtande öfver de föreliggande ändringsförslagen.

Hvad då först angår det inom generalstaben utarbetade och af

härordningskomitén granskade förslag till värnpligtslag, hvilket genom

ofvan omnämnda, af herr Bratt m. fl. ledamöter inom Andra Kammaren

framburna motion dragits under Riksdagens ompröfning, framter nämnda

förslag väsentliga skiljaktigheter i förhållande till gällande värnpligtslag.

Såsom i statsrådsprotokollet den 4 sistlidne januari erinras, bar nemligen

ofvan bemälda komité icke stannat vid att, der ändringar i gällande

värnpligtslag betingades af komiténs förslag till iry härordning, göra

de t ramställningar, som i sådant hänseende visade sig erforderliga,

utan derjemte i flera fall, då värnpligtslagens stadganden skulle jemväl

efter den föreslagna nya härordningens antagande i sak förblifva desamma,

föreslagit betydliga redaktionsförändringar, åsyftande att närmare

utveckla redan förefintliga bestämmelser.

Utskottet ser sig förhindradt att förorda ett förslag, som till sin

egentliga innebörd omedelbart, påverkas af utgången utaf organisationsfrågor,

hvilkas svårlösta natur eu mera än tjuguårig erfarenhet till fullo

bekräftat och för livilkas lösning på den af motionärerna förordade

grundvalen af ren värnpligt utsigterna alltid måste ställa sig temligen

ovissa.

Såsom ofvan berörda statsrådsprotokoll utvisa, var det också betänkligheter

af nyss antydd art och på samma gång hänsynen till vigten

deraf att de åtgärder, som funnes oundgängliga för försvarets stäf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

kan de, å ena sidan snarast möjligt mätte leda till målet och .å andra

sidan icke blefve hinderliga för försvarets ombildande på annan grund,

om och när sådant profvades böra ske, som föranledde regeringen att i

stället för en på lnirordningskomiténs förslag byggd värnpligtslag framlägga

ett förslag till ändring i vissa delar af gällande värnpligtslag

sådant som det nu föreligganda.

Sistnämnda förslag är i allt väsentligt likartadt med det, som

förelåg till behandling vid senaste riksdag, men hvilket förslag, af

utskottet tillstyrkt, tillvann sig Riksdagens bifall allenast i hvad detsamma

""afsåg ändrad lydelse af §§ 14 och 25 samt af mom. 2 i § 27.

De ändringar, som nu föreslagits utöfver dem, hvilka upptagits från

det vid senaste riksdag fallna förslaget, afse §§ 14, 16 och 17 samt

vissa delar af § 53; och tillåter sig utskottet hänvisa till de skäl för

berörda ändringar, som finnas anförda i de båda, propositionen bilagda

statsrådsprotokollen.

Beträffande propositionen i dess helhet har densamma, oafsedt

att den synts utskottet kräfva några smärre jemkningar i redaktionen,

allenast i ett hänseende gifvit utskottet anledning till en erinran af

saklig innebörd. Donna erinran gäller den i mom. c af § 53 förekommande

bestämmelsen, att de värnpligtige i Gotlands län skola såväl

under fred som i krigstid vara befriade från tjenstgöring utom länets

område.

I förevarande afseende tillåter sig utskottet i minnet återkalla,

hurusom i anledning äf två särskilda vid sistlidne riksdag väckta framställningar

i ämnet Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1891 anhöll, att

Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och i hvad män invånarne

i Gotlands län kunde i fråga om sättet för värnpligtens fullgörande

likställas med rikets öfrige värnpligtige. De olikheter mellan de gotländske

och öfrige värnpligtiges skyldigheter, som för närvarande enligt

gällande värnpligtslag och kongl. förordningen den 17 december 1886

angående särskilda föreskrifter rörande inskrifning öch redovisning af

värnpligtige inom Gotlands län samt deras tjenstgöring m. m. förefinnas,

bestå som bekant deri, att tjenste- och öfningstiden för de förre

är längre än för de senare; alt tjenstetiden i Gotlands län inträder

tidigare; att öfningstiden är fördelad på annat sätt än å fastlandet; att

de gotländske värnpligtige hvarken under fred eller krig äro skyldige

tjenstgöra utom ön; samt att inskrifning i flottan af värnpligtige tillhörande

Gotlands län icke eger rum.

I anledning af Riksdagens berörda skrifvelse hafva utlåtanden

beträffande nämnda skiljaktigheter infordrats och afgifvits af chefen för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

generalstaben, Konungens befallningshafvande i Gotlands län samt militärbefälhafvaren

på Gotland, och får utskottet härmed hänvisa till den

redogörelse för innehållet af samma utlåtanden, hvilken återfinnes i

statsrådsprotokollet för den 4 sistlidne januari.

Hvad nu särskilt angår ifrågavarande undantagsbestämmelse om

de värnpligtiges i Gotlands län befrielse från tjenstgöring utom länets

område; så har densamma tillkommit för att bereda de gotländske värnpligtig0

ett vederlag för de större kraf man på grund af Gotlands isolerade

läge funnit sig böra med hänsyn till försvaret ställa på Gotlands

värnpligtige. Häremot erinrade motionärerne i ämnet vid sistlidne

riksdag, att ifrågavarande förmån icke vore önskad af öns befolkning

och att den i hvarje fall vore skadlig för landets försvarsväsende i dess

helhet. Nämnda förmån hade år 1811 erbjudits åt de gotländske sockenombud,

som hördes öfver den då erbjudna beväringskonventionen, och det

vore förklarligt nog, att dessa ombud, som väl icke varit okunniga om de

öden, som drabbat landtvärnet under sista ryska kriget, i valet emellan

att som förstärkningsmanskap bortkommenderas och att i hemorten

bilda landstorm föredragit det senare alternativet. Den gångna tidens

erfarenhet har emellertid ådagalagt, att denna förmån varit för Gotlands

beväring allt för dyrköpt. Derigenom hade nemligen en bestämd

gränslinie blifvit uppdragen emellan Gotlands och det öfriga rikets beväring,

så att, under det den senare på allt sätt omhuldats, den förra

råkat i förgätenhet, till dess från och med år 1887 en annan sakernas

ordning tagit sin början. Tillämpad i krigstid kunde ifrågavarande bestämmelse

dessutom varda till verklig förargelse. Det läte nemligen

tänka sig, att Gotland vore fullkomligt skyddadt exempelvis af en vänskaplig

magts flotta, men att likväl Sveriges existens berodde på anskaffandet

af erforderliga stridskrafter till någon hotad punkt å fastlandet.

Men dertill skulle den gotländska beväringen icke få användas.

Man kunde äfven tänka sig, att någon afdelning af de gotländska trupperna,

vikande för en öfvermägtig fiende, lyckats rädda sig undan till

fastlandet, der den till äfventyrs kunde göra någon nytta i förening

med någon annan truppstj^rka. Men äfven detta skulle vara att våldföra

värnpligtslagen.

Utskottet — som vid öfvervägande af de skäl, hvilka af chefen

för generalstaben och militärbefälhafvaren på Gotland i ofvan berörda

utlåtanden anförts för bibehållande af den skiljaktighet i fråga om tidpunkten

för värnpligtsskyldighetens inträde och öfningstidens fördelning,

som för närvarande råder emellan Gotlands län och fastlandet, äfvensom

af de å Visby sjömanshus inskrifne värnpligtiges säregna ställning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

icke vidare finner eig böra förorda likställighet i berörda afseenden —

anser deremot fortfarande önskligt, att Gotlands stridskrafter må kunna

användas till fastlandets försvar och att sålunda härutinnan likställighet

bör åstadkommas mellan nämnda ö och fastlandet, helst, på sätt chefen

för generalstaben erinrat, några rent militära skäl icke kunna framdragas

för bibehållandet af ifrågavarande undantagsbestämmelse, och de

båda inkast mot densamma, som gjorts af ofvan bemälde motionärer,

grunda sig på strategiskt tänkbara krigslägen. Samme motionärers

förmenande att tillvaron af en dylik bestämmelse ingalunda betraktas

såsom en verklig förmån af gotländingarne sjelfva vinner också stöd af

de uttalanden i frågan, som, enligt hvad af statsrådsprotokollet den 4

sistlidne januari jemväl inhemtas, gjordes vid åtskilliga af Gotlands försvarsförbund

förliden sommar anordnade möten å olika orter inom ön.

I enlighet härmed har utskottet ansett mom. c i § 53 böra utgå.

Utskottet har vidare anmärkt, att andra stycket i tredje paragrafens

första moment, så lydande: »I krigstid bestämmer dock endast

behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet», i det nu

föreliggande förslaget till ändrad lydelse af nämnda tnoment utelemnats.

Anledningen härtill är uppenbarligen den, att någon ändring i lydelsen

af ifrågavarande stycke icke åsyftas, men fullständigheten har likväl

synts utskottet kräfva, att momentets affattning blir densamma som i

det vid sistlidne ldksdag framlagda föi-slaget, och att sålunda jemväl

momentets senare stycke medtages.

För de af utskottet i öfrigt vidtagna jemkningar i redaktionen

tarfvas icke någon redogörelse.

Hvad härefter vidkommer det af herr Jan Eliasson i hans ofvan

omförmälda motion framstälda förslag, att med borttagande af de i §

35 mom. 2, sådant detta för näi-varande lyder, förekommande slutorden:

»samt dessutom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser», i lagen

fastställa dagaflöningens belopp till 50 öre, synes berörda förslag utskottet.

icke vara lämpligt. Enligt hvad utskottet har sig bekant, föreligga

till behandling af statsutskottet två särskilda inom Andra Kammai-en

väckta motioner, den ena af herr J. A. Lundström, n:o 115, och

den andra af herr J. Sjöberg, n:o 129, hvilka båda afse att bereda

värnpligtig ökad dagaflöning, den förra motionen med högre belopp än

motionären förordat och den senare med enahanda belopp. Frågan

kommer alltså att, om ock under annan form än den motionären föreslagit,

varda föremål för Riksdagens pröfning.

Slutligen vill utskottet erinra derom, att i sammanhang med den

föreliggande propositionen till Riksdagen aflåtits propositioner angående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

dels afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter ni. m., n:o 3,

dels ock ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885, n:o 6, samt att båda dessa propositioner aflåtits under

förutsättning, bland annat, att Riksdagen bifaller ifrågavarande proposition

angående ändring i värnpligtslagen, i livad densamma afser förändrad

lydelse af § 1, § 3 mom. 1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och

3 samt §§ 34, 52 och 53 i samma lag.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hem-''

ställa,

i 1'' r ; t ‘, ..

l:o) att herr J. Bratts m. fl. motion icke må af

Riksdagen bifallas:

2:o) att icke heller herr Jan Eliassons motion må

af Riksdagen bifallas; samt

3:o) att Riksdagen, med förklarande att Kongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition angående ändring i vissa

delar af värnpligtslagen icke kan oförändrad antagas,

ville — hvad angår ändrad lydelse af §§ 14, 16 och 17

utan vilkor samt beträffande förändring af § 1, § 3 mom.

1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34,

52 och 53 i nämnda lag under förutsättning att Riksdagen

godkänner Kongl. Maj:ts propositioner angående

dels afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter

m. m. och dels ändring i lagen om lindring i

rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 —

för sin del antaga följande

Lag

angående förändrad tydelse i vissa delar af värnpligtslagen

den 5 juni 1885.

i,vi -in ,:!•;.■! r. :!''/;! : ■: ■ - .5. s ,■

Härigenom förordnas, att § 1, § 3 mom. I, §§ 6,

14, 16, 17, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt §§

34 och 52 i värnpligtslagen den 5 juni 1885 äfvensom

§ 53 i berörda lag, sistnämnda paragraf sådan den

lyder i lagen den 5 mars 1886, skola erhålla följande

ändrade lydelse: * -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 3%.

(Kong!. Maj:ts förslag:) (Lagutskottets förslag:)

V '' * ! '' • 1 rf, 4 7

;1''. iji;v fjiilliwirii

juli : .4am obiM/sö.hy!!**--

! Hvarje svensk man är värnpligtig

från och med det kalenderår,

under hvilket han fyller tjuguett

år, till och med det, under hvilket

han fyller 40 år.

~''io)ni niunot^noij .•fbmriödvdio / nio:

§ 3 mom. 1.

im o-^i.lyihjir».iv u;;!

1. Yärnpligten fullgöres i beväringen

oc.h landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet.

Tjenstetiden är åtta år i första

och derefter 4 år i andra upp-,

bådet

lu>:-.'':r -ni. ->L<n;|!öl.|*.i:ii !ti

flMgiij sill MIM IM i|: fft'' ■ >! ,

rf A i i; i j'' ''Vil■ t ,nlol ■

-lö‘]<» iMl-nl *j.t :l!t aOUUtlod IMg-ifllJ

•lina , •; < i (i - ‘fn ■!-- Mi i, * > f.:.?i;(<ibS

;:/fi p iotii;laiif^gniir

tös dfjc.b ;''/jjé. utom nogdnoai&q

: , > Hvarje svensk man < är värnpligtig

från och med det kalenderår,

under hvilket han fyller tjuguett

år, till och med det, under hvilket

han fyller fyratio årm- m ,!

’Åa $!iiifJtlmo fegmnih>lnm lfiT

r/jidtr- .-Ml afgift 3# in ii •/ o b terrin

v ’'': i < i'' ■'' nogni ilir-MM i - - it M

1. Värnpligten fullgöres i be■

vänligen och landstormen.;i! Beväringen

delas i första och andra uppbådet.

Tjenstetiden är åtta år i första

och derefter fyra år i andra

uppbådet

I krigstid bestämmer dock endast

behofvet tjenstetidens längd

för det uppkallade manskapet.

it>iagn = frin>!>-.m wv .i>lii/l- -.''ill''» gm!

.''gfl(jn‘i:!o i:i!lo iiov>ör:»

6.

-■( ( j ii f . Ml.;:; ’ i;; . - i- i.| ii:v i 4! - .i'';< - ;! i ; i - i: - i -1 it • ■; .[t--

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig

till inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans

station, hvilken han vill tillhöra. För bifall härtill fordras, att han är

till krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han

anmäler sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess åtta år förflutit från

och med det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna paragraf inskrift^, äfven innan de i värnr

pligtsåldern inträda

§ 14.

Vid inskrifningsförrättning är med undantag af den, som är å sjömanshus

inskrifven eller tillhör lots- och fyrinrättningarna med lifrädd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

(Kongl. Maj:ts förslag:) (Lagutskottets förslag:)

ningsanstalterna, hvarje till densamma inkallad värnpligtig skyldig att

personligen inställa sig; dock att vederbörande inskrifningsnämnd må

kunna, der omständigheterna sådant påkalla, utan personlig inställelse

inskrifva den, som vid tiden för förrättningen har fast anställning utomlands

eller derstädes uppehåller sig för idkande af studier eller utbildning

i sitt yrke och tillika i den ordning, Konungen föreskrifver, styrker

att han är till krigstjenst duglig.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjenstemän införskaffa

de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,

hvaruti skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans

värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet

m m. dylikt.

: "J '' " ’ § 16.

-!’• 1. Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifnings
förrättning

kan medgifvas värnpligtig, som af en eller annan möjligen

öfvergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling

eller dydikt, vid inskrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen

eller olämplig.

2. Sådant uppskof kan ock meddelas ende arbetsföre sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader

eller till enka eller ogift qvinna, ende arbetsföre fostersonen till

orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder, äfvensom ende

arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa

syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller

fosterföräldrar eller syskon äro af hans arbete för sitt uppehälle beroende

och med honom sammanbo.

3. Förefinnes anledning till befrielse enligt denna § ännu vid inskrifhingsförrättningen

det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt

tjugufjerde lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande

i beväringen.

§ 17-

1. Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären

eller flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig

fyller tjugutvå år, medgifvas:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

(Kongl. Maj:ts förslag:) (Lagutskottets förslag:)

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afsilande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som

till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,

inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom

tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabrikseller

annan industriel rörelse samt vid inskrifningsförrättningen befinnes

af eu eller annan anledning -icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt

sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han

för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

2. Uppskof till nästföljande år med den i § 27 föreskrifna tjenstgöring

under 2:dra tjensteåret må beviljas i den ordning, Konungen

bestämmer.

3. Har sådant förhållande, som omnämnes i § 16 mom. 2 inträdt

för värnpligtig efter undergången inskrifning, må i den ordning, Konungen

bestämmer, uppskof med föreskrifven tjenstgöring eller entledigande

från redan påbörjad dylik honom beviljas. Önskar värnpligtig förnyadt

uppskof, åligger det honom att vid nästinfallande inskrifningsförrättning

inställa sig inför behörig inskrifningsmyndighet; och skola dervid å

honom tillämpas bestämmelserna i § 16 mom. 3.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjenstgöra under fredstid i nittio dagar, hvilken tjenstgöring

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan

under det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med

sextioåtta dagar under det första året och tjugutvå dagar under det

derpå följande.

2- Från all öfning i fredstid befrias:

a) de i § 25 mom. 1 b) omförmälde värnpligtige;

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han

fyller tjuguett år, antingen varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra

år och deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart

eller ock efter inskrifning å sjömanshus såsom eldare eller maskinist

Bill till Likså. Prot. 1892. 7 Sami. 19 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottds Utlåtande N:o 32.

(Kongl. Maj:ts förslag:) (Lagutskottets förslag:)

under minst ett år varit i dylik befattning använd, med skyldighet likväl

att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv under hela

sin värnpligtstid.

§ 28.

1 Då rikets försvar det kräfver, må Konungen efter statsrådets

hörande till tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de större

eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets

försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon

del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen

derom förordna, sedan han statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är

samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse

utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd

vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att

statsrådet blifvit hördt samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens

medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas

utom de förenade rikenas gränser.

§ 33 mom. 2 och 3. § 33.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens

första uppbåd, gäller dessutom:

a) att om han vill för längre tid än två månader vistas utom

kompaniområdet, anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande

kompanibefäl;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan, så väl före afflyttningen

hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en

månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl

vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock

annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och tillhör

första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus till

annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid så väl det ena som

det andra af de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus äro

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

(Kongl. Maj:ts förslag:) (Lagutskottets förslag:)

belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,

skall dylik anmälan göras dels hos kompanibefälet vid det kompaniområde,

inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast varit inskrifven,

dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han är

bosatt; börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad,

efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är

vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser

rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller

vid afflyttning.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter

erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i beväringen,

tillhöra dess första uppbåd.

§ 52. ■

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges

öfningstid skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att

vid rytteriet, artilleriet och ing eniörtr uppoma samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtig, tillhörande

första årsklassen, öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige,

tillhörande andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus

inskrifne, i femton dagar; . .

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i trettioåtta dagar;

under åren 1891 och 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen,

öfvas i fyratio dagar; och

under år 1893 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i

sextiosex dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottet Ustlåtanäe N:o 32.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Lagutskottets förslag:)

under hvardera af åren 1889 och 1890 värnpligtige, tillhörande

första årsklassen, öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

under åren 1891 och 1892 värnpligtige, tillhörande första årsklassen,

öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,

i femton dagar; och

_ under år 1893 värnpligtige, tillhörande första årsklassen, öfvas i

fyrat.iofyra dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i femton

dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

§ 53.

Denna lag skall af invånarne

i Gotlands län tillsvidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden

och sättet för värnpligtens fullgörande:
a)

att värnpligten för invånare

i Gotlands län inträder vid början

af det kalenderår, under hvilket han

fyller nitton år, och fortfar till och

med det, under hvilket han fyller

trettioåtta år;

b) att den värnpligtige är, sedan

han blifvit inskrifven, skyldig

att för sin utbildning tjenstgöra under

fredstid i nittio dagar, hvilken

tjenstgöring skall fullgöras under

tre på hvarandra följande år med

sextiosex dagar under första samt

tolf under hvardera af de båda

följande åren; dock att under år

1892 första årsklassen öfvas allenast

trettio dagar och under år 1893

fyratiotvå dagar; samt

c) att så väl under fred som i

krigstid de värnpligtige i Gotlands

län skola vara befriade från tjenstgöring

utom länets område.

§ 53.

Denna lag skall å invånarne

i Gotlands län tillsvidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden

och sättet för värnpligtens fullgörande:
a)

att värnpligten för invånare

i Gotlands län inträder vid början

af det kalenderår, under hvilket han

fyller nitton år, och fortfar till och

med det, under hvilket han fyller

trettioåtta år;

b) att den värnpligtige är, sedan

han blifvit inskrifven, skyldig

att för sin utbildning tjenstgöra under

fredstid i nittio dagar, hvilken

tjenstgöring skall fullgöras under

tre på hvarandra följande år med

sextiosex dagar under första samt

tolf under hvartdera af de båda

följande åren; dock att under år

1892 första årsklassen öfvas allenast

trettio dagar och under år 1893

fyratiotvå dagar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

(Kong!. Maj:ts förslag.)

Der för tillämpning af de i

denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande

i Gotlands län erfordras undantag

i ett eller annat hänseende

från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom

förordna.

(Lagutskottets förslag.)

Der för tillämpning af de i

denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande

i Gotlands län erfordras undantag

i ett eller annat hänseende

från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom

förordna.

Stockholm den 26 mars 1892.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reservationer:

af herrar J. Anderson och O. Erickson, hvilka förenat sig om följande

yttrande:

Då vi ej kunna i allo biträda de åsigter, utskottet i sitt utlåtande

uttalat, eller det slut, hvartill utskottet kommit, men icke heller ansett

oss böra i sin helhet afböja den kongl. propositionen, få vi, med åberopande

af motiveringen till vår reservation vid lagutskottets utlåtande

n:o 41 vid sistlidet års riksdag, vördsamt hemställa,

att Riksdagen — under förutsättning, dels att hvad

Kongl. Maj:t i sina till Riksdagen aflåtna propositioner

n:is 3 och G föreslagit angående afskrifning af de å

viss jord hvilande grundskatter in. m. samt lindring

i rustnings- och roteringsbesvären vinner Riksdagens

bifall, dels att, med anledning af i ämnet väckta motioner,

uppskattning af kostnaden för rustnings- och

roteringsbesvären beslutas skola ega rum hvart tionde

år, och lindring beräknas efter den senast verkstälda

uppskattningen af värdet, dels ock att, enligt J. A.

Lundströms och Joh. Jonssons motioner, de värnplig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

tiges dagaflöning, slitningsersättning för de s. k. småpersedlarne

inräknad, höjes till 80 öre — för sin del

beslutar, att följande §§ i värnpligtslagen den 5 juni

1885 skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 1.

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med

det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år,

till och med det, under hvilket han fyller 34 år.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen.

Beväringen delas i första och andra uppbådet.

Tjenstetiden är sex år i första och derefter

fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens

längd för det uppkallade manskapet.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling

anmäla sig till inskrifning och dervid uppgifva

den truppafdelning eller flottans station, hvilken han

vill tillhöra. För bifall härtill fordras, att han är till

krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst,

hvartill han anmäler sig. Han tillhör likväl första

uppbådet, intill dess sex år förflutit från och med det

år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller

i tillämpliga delar för de enligt denna paragraf inskrifne,

äfven innan de i värnpligtsåldern inträdt.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven,

skyldig att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid

i sextio dagar, hvilken tjenstgöring skall fullgöras vid

rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna samt flottan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

under det första året, men vid fotfolket och trängen

under två år med fyratiotvå dagar under det första

året och aderton dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias — — —

(lika med utskottet).

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående

de värnpligtiges öfningstid skola endast efter

hand tillämpas på det sätt, att

vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i trettiosex

dagar och under år 1887 värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus

inskrifne, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige,

tillhörande första åldersklassen, öfvas i trettioåtta

dagar;

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i fyratio dagar;

under år 1893 värnpligtige, tillhörande första årsklassen,

öfvas i femtio dagar;

under hvartdera af åren 1894 och 1895 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i femtiotre dagar;

under hvartdera af åren 1896 och 1897 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i femtiosex

dagar; #

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft;

samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i tjuguen

dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,

i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugutre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utledande N:o 32.

dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,

i femton dagar;

under hvardera af åren 1891 och 1892 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i tjugufem

dagar, och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,

i femton dagar;

under år 1893 värnpligtige, tillhörande första årsklassen,

öfvas i trettiofem dagar, och värnpligtige, tillhörande

andra årsklassen, i femton dagar;

under hvardera af åren 1894 och 1895 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i trettioåtta

dagar och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen,

i femton dagar;

under hvardera af åren 1896 och 1897 värnpligtige,

tillhörande första årsklassen, öfvas i fyratio dagar

och värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i sexton

dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

Slutligen hemställa vi, att värnpligtige i Gotlands län blifva i allo

likstälde med värnpligtige på fastlandet, och att sålunda § 53 måtte

helt och hållet utgå.

af herr F. Andersson, hvilken under hänvisande till sin vid lagutskottets

utlåtande n:o 41 vid sistlidne riksdag fogade reservation förklarat

sig fortfarande vidhålla de i samma reservation uttalade skäl för

afstyrkande af propositionen,

af herr H. Andersson, hvilken dels i hufvudsak hänvisande till sin vid

lagutskottets utlåtande n:o 41 vid sistlidne riksdag fogade reservation

ansett, att utskottet bort afstyrka bifall till propositionen, dels och för

sin del tillstyrkt bifall till herr J. Eliassons motion,

af herr Näslund, som ansett, att propositionen bort afstyrkas,

samt af herr Mankön, hvilken yttrat:

Med hänvisande i öfrigt till min x-eservation vid lagutskottets betänkande

n:o 41 vid föregående låksdag äfvensom till mitt yttrande i

Andra Kammaren den 4 maj vid samma riksdag under diskussion om

ändring i vissa delar af beväringslageu, ber jag få erinra om följande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utledande N:o 32.

Mellan de kongl. propositionerna n:is 2—6 finnes det inbördes sam
manhang,

att å ena sidan medgifves:

afskrifning af grundskatterna och lindring af roteringsbördan;

mot å andra sidan:

värnpligtens utvidgande genom ökandet af ålderklassernas antal

i allmänhet och beväringsklassernas särskilt samt förlängandet af beväringens

öfningar;

indelningsverkets bibehållande såsom militärbörda;

medels beviljande till stammens ökande för så väl de värnpligtiges

förlängda öfningar som Norrlands försvar och andra ändamål;

ökande af bevillningen för jordbruksfastighet, jemte deraf följande

ändringar i bevillningsförordningen och kommunalstadgarne;

hvarförutom af det protokoll öfver finansärendena den 13 januari

1892, som finnes bifogadt Kongl. Maj:ts proposition n:o 3, framgår, att,

om äfven lifsmedelstullarne under år 1892 delvis suspenderas, de likvisst

under år 1893 å nyo skola inträda, samt att dessutom skattebördan så

val till bestridande af de ökade militära kostnaderna, som till ersättande

af de afskrifna grundskatterna och lindringen af roteringsbördan, jemte de

minskade statsinkomsterna, under åren 1893 och 1894 kommer att ökas

med omkring 10 millioner, nemligen i runda tal 5 i nya tullar, 3 i maltskatt,

1 i stämpelskatt och 1 i bevillning — allt förutom de ytterligare

statsinkomster, som sedermera påräknas för afskrifningens fortsättande

och stegrade _ militära utgifter, hvartill äfven torde böra räknas en

-eller annan million till höjning af de värnpligtiges aflöning och till det

bibehållna indelningsverkets ersättande med dess verkliga kostnad, som

ej finnes upptagen i den kongl. propositionen.

På jag anser, att svenska folket, långt ifrån att längre kunna

bära lifsmedelstullarne, äfven om de något skulle nedsättas, jemte nyssnämnda

ökade skatter, hvaraf eu del företrädesvis kommer att drabba

de obemedlade klasserna, snarare för närvarande är i behof af genomgripande

skattelindringar och skattejemkningar, finner jag mig redan

af dessa finansiella skäl föranledd att afstyrka bifall till de kungliga

förslagen.

Derjemte vidblifver jag min åsigt, att värnpligten icke bör utvidgas,

utan att de obemedlade klasserna, som företrädesvis komma att

tryckas af dess kostnader och tillämpande, samtidigt erhålla allmän

rösträtt och visshet om alla ökade försvarskostnaders bestridande med

progressiv tilläggsbevillning. Men då dessa vilkor för närvarande hafva

Bih. till Riltsd. Prof. 1892. 7 Sami. 19 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

ringa utsigt att uppfyllas, finner jag äfven deruti ett skäl till afstyrkande.

Härtill sälla sig ytterligare de redan i reservationen från föregående

år af mig anförda militärtekniska skälen, nemligen att i de kongl.

propositionerna ej tillfyllestgörande skäl eller utredningar förefinnas:

för åldersklassernas ökande,

för behöfligheten af andra beväringsuppbådet,

för ökandet af stamtruppernas antal i Norrland och för andra nybildningar

till stammens stärkande,

hvarjemte saknas stadganden om den ordningsföljd, enligt hvilken

de värnpligtiges särskilda åldersklasser böra uppkallas, och hvilka

måste anses lika betryggande för befolkningen som nödvändiga för en

god ordning inom armén.

Ehuru h. ex. statsministerns yttrande till statsrådsprotokollet uti

bilagan till kong], propositionen n:o 2, sid. 61 o. f., tyckes gifva vid

handen, att någon öfvergång till den rena värnpligtsorganisationen för

närvarande icke åsyftas, framgår dock af herr krigsministerns kostnadsberäkning

i samma bilaga, sid. 41, 44 och 45, jemförd med statsregleringspropositionen

rörande fjerde hufvudtiteln, att der föreslagna kostnader

för förstärkningar af stammen hafva afseende på en sådan öfvergång,

som af honom äfven förordas. Och då jag måste anse inkonseqvent

att förstärka stammen, när man åsyftar dess afskaffande och införande

af en ren värnpligtsarmé, ser jag äfven i denna omständighet en anledning

till afstyrkande.

Vill man behålla stammen, då bör densamma enligt min åsigt ombildas

enligt de grunder, som finnas angifna i herr Olof Jonssons i Hof

m. fl. i Andra Kammaren väckta motion n:o 138, hvilken afser att med

samma kostnader som för närvarande få en vida starkare och bättre

utbildad stam än den nu befintliga till ett lämpligare stöd för de värnpligtige.

På dessa samfälda grunder anser jag, att lagutskottet bort afstyrka

den kongl. propositionen om ändringar i värnpligtslagen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:61 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition n:o 2 angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885. s. 21 i texten