Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af lagen angående byggnad och underhåll af kyrka m. m. den 12 juni 1885, af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885 samt af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnad för byggnad och underhåll af tingshus och hdradsfängelse den 26 september 1884.

1892-02-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1892:7, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af lagen angående byggnad och underhåll af kyrka m. m. den 12 juni 1885, af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård den 1 maj 1885 samt af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnad för byggnad och underhåll af tingshus och hdradsfängelse den 26 september 1884.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 9 febr. 1892, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad

lydelse af lagen angående byggnad och underhåll af kyrka

m. m. den 12 juni 1885, af lagen angående skyldighet att

deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård

den 1 maj 1885 samt af lagen angående skyldighet att deltaga

i kostnad för byggnad och underhåll af tingshus och

hdradsfängelse den 26 september 1884.

I tre särskilda, inom Andra Kammaren väckta och till utskottet

öfverlemnade motioner, n:is 13, 11 och 15, har herr O. Anderson i Hasselbol

förnyat sin vid sistlidne riksdag gjorda framställning om ändring

i den kommunala byggnadsskyldigheten och i sådant hänseende föreslagit:

i motionen n:o 13: »att, med ändring af hvad i lagen den 12 juni

1885 stadgadt är i byggningabalkens 25 kap., Riksdagen ville för sin

del antaga följande lag angående förevarande byggnads- och underhållsskyldighet:
Kyrka

med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstuga, skola, der icke annorlunda är särskilt förordnadt,

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskvlder efter åsatt fyrktal; dock vare de,

hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,

ej skyldige att i den kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än

som med samma privilegier må vara förenligt»;

Bill. till Riksd. Prot. 1892. 7 Sami. 5 Höft. (N:o 7).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

i motionen n:o 14: »att, med ändring af hvad i lagen den 1 maj

1885 stadgadt är i byggningabalkens 26 kap. rörande byggnad och underhåll

af prestgård, Riksdagen ville för sin del antaga följande lag:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författningar

det åligger socknemän att på sin bekostnad bygga eller bättra

husen å prestgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga lika efter åsatt fyrktal; dock

vare de, hvilka ega åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade

förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån

de ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade»;

samt slutligen i motionen n:o 15: »att, med ändring af hvad i lagen

den 26 september 1884 stadgadt är, Riksdagen ville för sin del antaga

följande lag angående skyldigheten att deltaga i kostnaden för

byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse:

I kostnaden för byggnad och underhåll af sådana byggnader skola

alla de, hvilka inom häradet eller tingslaget erlägga kommunalutskylder,

deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder finnes

stadgad; och skola vid förefallande behof dessa bidrag genom kommunalnämndens

ordförande af kommunens kassa utbetalas, enligt den af

häradets förtroendemän uppgjorda och honom tillstälda uppbördslängd,

på tid och ställe, som af dem bestämmes.»

I sin ofvan förstanförda motion, till hvilken de båda andra hänvisa,

andrager motionären enahanda skäl för sin ifrågavarande framställning,

som återfinnas i hans vid sistlidne riksdag väckta motioner n:is 42, 43

och 44, eller att den gamla beskattningsgrunden efter hemmantal vore

i alla afseenden en föråldrad beskattningsgrund, som förorsakade orättvis

beskattning icke allenast derigenom, att det ena hemmanet vore af

många gånger högre värde än det andra, utan ännu mera derigenom,

att kikare af industriella inrättningar, handel och handtverk m. fl., hvilka

hade fullt ut lika stor skatteförmåga som hemmansinnehafvaren, vore

antingen helt och hållet befriade eller blott bidroge med en ringa del

af vissa skattebelopp, samt att alla skattskyldige inom en kommun måste

anses i lika mån njuta fördelarne af de kommunala inrättningar, som i

motionärens framställning afsåges. Till ytterligare stöd för sin nu gjorda

framställning anför motionären vidare: »Om vissa beskattningsföremål

efter 2:a artikelns bevillningsförordning äro mera lösliga eller föränderliga

än fastighet, så tillerkänner nuvarande bevillningsförordning fullt

motsvarande fördelar derför, hvilket jag med några exempel skall påminna

om. Ett kapital på 9,000 kronor är bevillningsfritt, men om den

summan nedlägges i jordbruksfastighet, så pålägges en bevillning af 2

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

kronor 70 öre eller efter fyrk beräknadt 54 fyrk; en inkomst af 500

kronor eller ett kapital af 10,000 kronor får en bevillning af 50 öre

eller 5 fyrk, men en jordbruksfastighet på 10,000 kronor får en bevillning

af 3 kronor eller 60 fyrk; en inkomst af 1,000 kronor och ett

kapital af 20,000 kronor få en bevillning af 5 kronor 50 öre eller 55

fyrk, men en jordbruksfastighet på 20,000 kronor blifver beskattad för

icke mindre än 120 fyrk; en inkomst af 2,000 kronor och ett kapital af

40,000 kronor få en beskattning af 200 fyrk, emedan intet bevillningsafdrag

derpå tillåtes, men en jordbruksfastighet på 40,000 kronor får icke

allenast 200, utan 240 fyrk, alltså en väsentlig och fullt tillräcklig fördel

för skattskyldige efter andra artikelns bevillning.

»Vore nu alla dessa beskattningsföremål en obetydlighet af det

hela, vore mindre att säga om uppskof med en rättvis lagändring, men

så är icke förhållandet, utan tvärt om. Af statistiska centralbyråns

statistik för år 1888 synes, att i 175 församlingar öfverstiger fyrktalet

för andra beskattningsföremål än fastighet fastighetsfyrken med en

sammanlagd summa af 1,395,000 fyrk; i 85 församlingar uppgår dessutom

inkomstfyrken till nästan samma belopp som fastighetsfyrken,

och sammanräknas de olika beloppen för hela riket, så förhåller sig inkomstfyrken

till fastighetsfyrken som 2 till 3. Andra beskattningsföremål

än fastighet spela sålunda en ganska stor rol.»

Slutligen erinrar motionären i samtliga motionerna, hurusom motionärens

framställningar, hvilka af utskottet vid sistlidne riksdag afstyrktes,

af dåvarande Andra Kammare blefvo utan votering bifallna.

I sitt utlåtande n:o 20 vid sistlidne riksdag, hvars Första Kammare

enhälligt utan diskussion afslog motionärens framställningar i

förevarande ämne, yttrade utskottet:

»I öfverensstämmelse med hvad utskottet anförde i sitt vid 1888

års riksdag afgifna utlåtande, n:o 26, öfver då väckt förslag om ändring

i bestämmelserna angående skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, får utskottet

i anledning af förevarande motioner erinra, att skäl väl kunna åberopas

för en ytterligare utjemning af den kommunala byggnadsskyldigheten

och att, derest fråga vore om en lagstiftning i ett alldeles nytt

ämne, nutida förhållanden icke skulle föranleda till en sådan fördelning,

som lagarne den 26 september 1884 samt den 1 maj och den 12 juni

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

1885 bestämma. Men då man tager i betraktande, hurusom de deri af

billighetshänsyn gifna bestämmelser utgöra ett icke oväsentligt steg i

den rigtning, som af motionären anses vara den rätta, torde det vara

att gå väl brådstörtadt till väga, om en förändring, så genomgripande

som den föreslagna, komme till stånd så jemförelsevis kort tid efter

antagandet af ett förslag, som dock utgjorde ett med tillfredsställelse

helsadt resultat af långvariga meningsbrytningar och upprepade framställningar

i ämnet. Likaledes vill utskottet, hvad särskilt vidkommer

den föreslagna förändringen i skyldigheten att bygga och underhålla

tingshus och häradsfängelse, jemväl denna gång erinra derom, att nya

lagberedningen i sitt betänkande angående rättegångsväsendets ombildning

föreslagit, att nämnda skyldighet måtte helt och hållet öfverflyttas

på staten, och att sålunda detta förslag torde i sammanhang med

frågan om domstolsorganisationen komma under statsmagternas pröfning.»

De skäl för sin afstyrkande hemställan, som utskottet i sitt berörda

utlåtande anfört, synas utskottet fortfarande ega full giltighet;

och hemställer utskottet följaktligen,

l:o) att motionen n:o 13 icke må af Riksdagen

bifallas,

2:o) att motionen n:o 14 icke må af Riksdagen

bifallas, samt

3:o) att motionen n:o 15 icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 9 februari 1892.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reservation:

dels af herrar Bergström och Claeson, hvilka ansett, att utskottets

afstyrkande hemställan bort på följande sätt motiveras: »Den fördel
ning

af den kommunala byggnadsskyldigheten, som genom lagarne den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7. 5

26 september 1884 samt den 1 maj och den 12 juni 1885 är faststäld,

har, såsom bekant, tillkommit på grund af medlingsförslag,_ framstälda

efter långvariga meningsbrytningar. Till stöd för det medlingsförslag,

som ledde till antagande af lagen den 26 september 1884, anförde lagutskottet

vid 1884 års riksdag, att egandet af andra beskattningsföremål

än fastighet icke innebure samma stadigvarande intresse, och att

■ med den större rörlighet, dessa beskattningsföremål företedde, de under

stundom kunde komma att med kort mellantid inom olika kommuner

eller tingslag deltaga i ganska betydliga kostnader för ifrågavarande

byggnader samt följaktligen skulle kunna blifva jemförelsevis för tungt

beskattade i förevarande afseende, derest de skulle deltaga i skyldig

hetens utgörande med hela det dem åsätta fyrktal; hvarför utskottet

ansåg eu nedsättning till deltagande med allenast en fjerdedel af det

åsätta fyrktalet kunna för dem medgifvas. Dessa skäl synas fortfarande

ega o-iltighet icke allenast hvad angår tingshus och häradsfängelse,

utan äfven beträffande kyrka och prestgård. Om man än icke kan med

bestämdhet påstå, att just denna fördelning är den pnncipielt rätta,

synas dock skäl tala för densammas bibehållande.»

dels af herr J. Anderson, som anfört: .

»De kommunala bördor, hvarom här är fråga, härleda sig från

tider, då inga andra beskattningsföremål förefunnos än den personliga

samt hemmånstalet. Det är ej många år sedan det var både lag och

bruk, att vid kyrkobyggnad nästan allt arbetet, under ledning af byggmästaren

och vissa förmän, utgjordes af de inom socknen boende i tur

efter »matlag», lika många dagsverken af den fattige som den rike.

Numera har dagsverksskyldigheten upphört och byggnadsskyldigheten

blifvit lagd på dem, som i en eller annan form erlägga bevillning, nemligen

så, att de skattskyldige skola deltaga »för fastighet efter hela och

för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal».

Genom sådan förändring hafva i de allra flesta fall fastigheterna

kommit i betydligt sämre ställning än förut. .

Då såväl kyrka med hvad dertill hörer, som prestgård och tingstad

skola upprätthållas, bör det vara eu skyldighet, att alla inom området

skola efter lika grunder i mån af skatteförmåga i kostnaden deltaga,

och detta så mycket hellre, som i fråga om presterskap^ aflöning

fastigheterna, så länge nuvarande lönekonventioner galla, fa

betala ojemförligt högre afgifter än andra, ofta nog mera än jordbiuket

vinstgifvande inrättningar.

Bill. till Likså. Prof. 1802. 7 Sand. 5 Käft. (N:o 7.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Något missnöje öfver att alla skattskyldige efter fyrk få bekosta

byggnad och underhåll af folkskole- och småskolehusbvggnader, har

mig veterligen icke försports. Enahanda blir säkerligen förhållandet,

om de af motionären föreslagna förändringar antagas. Rättsmedvetandet

komme alltid att erkänna en sådan förändring. Med sådan uppfattning

har jag inom utskottet yrkat bifall till motionernas syfte».

dels af herrar F. Andersson, H. Andersson, O. EricJcson och Näslund,

hvilka ansett, att motionerna, såsom grundade på billighet och rättvisa,

bort af utskottet tillstyrkas;

dels slutligen af herr Manhem, som yttrat:

»Mot det slut, till hvilket utskottet kommit, får undertecknad anmäla

reservation af följande skäl.

Såväl ur rättvisans som nationalvälmågans synpunkt synes angeläget,

att de kommunala bördor, hvarom här är fråga, så fort möjligt

lika fördelas på alla beskattningsföremål och derigenom jordbruket

lättas från dess särskilda onera. Det skäl, som i förevarande fall förnämligast

anföres mot bifall till den föreliggande motionen, nemligen

att så nyligen ett steg i den rätta rigtningen blifvit taget som 1884

och 1885, synes ej med fog kunna användas, då detsamma var följden

af en kompromiss, hvarigenom de på reformen yrkande måste nöja sig

med det, som för tillfället kunde fås, men derför ingalunda afsade sig

rättigheten att påyrka stegets tagande fullt ut så fort som möjligt.

Föga giltighet synes dessutom kunna tillmätas den förnämsta invändning,

som deremot göres, nemligen att andra skatteföremål än fastighet skulle

vara af så flyttbar natur, att de flera gånger efter hvarandra kunde nödgas

bidraga till samma onus i olika församlingar eller tingslag. Ty oberäknadt

att detta blott i ringa mån är fallet, så kan detsamma äfven inträffa

med egare af fastighet. I öfrigt må anmärkas, att redan nu byggnad och

underhåll af skolhus, som torde kunna betraktas såsom ett vida besvärligare

onus, än de i motionen åberopade byggnader, utgå efter

den af motionären föreslagna grunden, och att sådant utan olägenhet

visat sig kunna ske. I följd deraf får jag påyrka bifall till motionerna».

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.