Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3

1892-05-14 · 25 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1892:3, Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Hankön t skottets Utlutande N:o 3.

3

N:o 3.

A.nk. till Riksd. kansli den 14 maj 1892, kl. 11 f. in.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om ändring i

gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad

som rörer deras befattning med statsverket, dels om

antagande af instruktion för Riksdagens revisorer af

stats-, banko- och riksgäldsverken.

Till sammansatta stats- och bankoutskottet hafva från statsutskottet

öfverlemnats två till sistnämnda utskott remitterade, inom Andra Kammaren

väckta motioner, nemligen n:o 22 af herr P. Andersson i Högkil

om upphäfvande af § 5 i instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad

som rörer deras befattning med statsverket och n:o 92 af herr J. H. G.

Fredholm om antagande af ny instruktion för Riksdagens revisorer.

Herr P. Andersson erinrar i sin motion till en början derom, att

uti § 5 af instruktionen för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras

befattning med statsverket stadgas:

»Enär någon af statskontorets ledamöter inför revisorerna företer

Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för honom att, under förrättningen,

revisorerna med nödiga upplysningar tillhandagå, skall han ega rättighet

att till revisorernas protokoll lemna sådana meddelanden, som med revisionsåtgärden

hafva gemenskap.»

Då för revisorernc tillhandahölles: l:o alla statsverkets räkenskaper

för revisionsåret; 2:o statskontorets, så ock alla öfriga vederbörande verks

och myndigheters till Kongl. Maj:t afgifna berättelser om tillståndet och

styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.

samma tid, samt 3:o alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, utan

undantag, på Indika nämnda räkenskaper och berättelser sig- grundade;

då revisorerna egde att åt sig utse sekreterare, så ock erforderligt

kameral- och kanslibiträde, helst ibland de embets- och tjenstemän, som

varit eller vore i statskontoret anstälde; och

då revisorerna, om de funne sig för sina göromål behöfva af någon

embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller skriftliga

upplysningar, egde rättighet att hos statsministern begära befallning till

vederbörande om de äskade underrättelsernas meddelande,

borde det efter motionärens förmenande vara tydligt och klart, att

ofvan anförda paragraf vore helt och hållet öfverflödig.

Då härtill komme det vigtiga skäl, att revisorerna, fria och oberoende

borde få fullgöra sitt magtpåliggande och ansvarsfulla uppdrag,

föresloge motionären, att Riksdagen ville besluta, att § 5 uti instruktionen

för Riksdagens revisorer i hvad som rörer deras befattning med

statsverket skulle upphöra att vara gällande.

Herr Fredholm åter föreslår i sin ofvan berörda motion, att Riksdagen

behagade antaga det af sammansatta stats- och bankoutskottet

vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till instruktion

för Riksdagens revisorer, med den ändring, att i stället för den der

föreslagna 15 § införes motsvarande stadgande i nu gällande instruktion

för Riksdagens revisorer af statsverket.

Till stöd för detta sitt förslag anför motionären, bland annat, följande:

»Behofvet af en förnyad instruktion för Riksdagens revisorer har

länge gjort sig känbart. Revisorerna sjelfve hafva vid mer än ett tillfälle

erinrat om behöfligheten af en omarbetning af nu gällande instruktioner.

Senast uttalade sig 1884 års revisorer om önskvärdheten af att

eu ny instruktion för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken

måtte utarbetas, och med anledning af detta uttalande tillsatte Kongl.

Maj:t en komité med uppdrag att afgifva förslag till eu sådan instruktion.

Det sålunda utarbetade förslaget framlades för 1885 års Riksdag.

Vid föredragning i kamrarne af detta förslag med deri af det sammansatta

stats- och bankoutskottet gjorda ändringar stannade kamrarne i olika

beslut. Denna skiljaktighet i besluten föanledde ett sammanjemkningsförslag,

som antogs i Andra Kammaren men föll i den Första med anledning

deraf, att sistnämnde kammare icke ville godkänna den lydelse,

som 15 § i sammanjeinkningsförslaget egde. Första Kammaren ville

nemligen icke, att revisorerna skulle i instruktionen medgifvas rätt afl

genom sin ordförande direkt inhemta upplysningar från vederbörande

myndigheter, utan skulle detta fortfarande som hittills, enligt nu gällande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 5

instruktioners föreskrift, ske på en omväg på så sätt, att revisorerna

genom sin ordförande till statsministern derom framstälde begäran.

Denna skiljaktighet i uppfattning om hvad den 15 § rätteligen

borde innehålla synes mig hafva en mera teoretisk än praktisk betydelse.

Ty lika litet som nu gällande stadgande i 4 § af instruktionen för revisorerna

af statsverket kunnat förhindra, att genom omständigheternas

magt eu praxis utbildat sig i nära öfverensstämmelse med lydelsen af

sammanjemkningsförslagets 15 §, lika litet torde bibehållandet af förstnämnda

stadgande i en ny instruktion kunna medföra den verkan, att

revisorerna för framtiden skulle blifva förhindrade att så som hittills förskaffa

sig önskade upplysningar på det enkla sättet, att de derom hos

vederbörande, sjelfva eller genom vid revisionen anstälda kanslibiträden,

göra förfrågan.»

Det af herr Fredholm omförmälda, af sammansatta stats- och bankoutskottet

vid 1885 års riksdag framlagda sammanjemkningsförslag till

instruktion för Riksdagens revisorer hade följande lydelse.

“Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ I
Riksdagens

revisorer skola för den enligt 72 § riksdagsordningen

dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens

hus i Stockholm hvarje år den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar,

dagen derefter, kl. 11 förmiddagen; och skall revisionsförrättningen vara

fullbordad inom två månaders tid.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmägtige

i riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres

ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de

tlesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit i lika många

revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit vald

och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t)

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje

lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå

och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva sina

röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje

revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

i:!§4-

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång .kunna

revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock

skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i

plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare

bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

.in;hv/*«j!i;{i3)ih (IV- -.v „?f § g ^ ^ w.Aumvl
Revisorerna

må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för

banko- och eu för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden

till det antal, som tinnes erforderligt, samt nödig vaktbetjoning.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,

hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.

§ 6.

Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,

särskilt angående statsverket, särskilt angående riksbanken och särskilt

angående riksgäldskontor.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande

Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill

hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad

regeringsformen, riksdagsordningen och denna instruktion samt de för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande. N:o 3.

7

fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor gällande ansvarighetslagar

och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst

och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller

för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden

till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande

af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller

genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade

företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom

eller utom hufvudstadeu.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revisorerna

fattas.

''! ^ £1i f i} j'' ; 1 A d *L(. y j; g?

§ 9.

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör

han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret;

och skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom

göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas för

längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver

revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant inkallas för den återstående

tiden af revisionsförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente

med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i

likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten

och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap

af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid,

revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 3.

njuter dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag,

må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet

och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap

af revisor uppbära traktamente.

§ 11.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekretemrne samt

kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontoret

anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för

de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12-

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade

räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit

genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar

annorledes influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och

myndigheter i föreskrifven ordning, afgifna årsberättelser öfver tillståndet

och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af

statsverket; samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda

räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13.

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper

och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått revision

i kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven

dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna

medgifva.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko?äskottets Utlåtande N:o 3.

9

il Ty ubfc A ijj t». lo!'' 11 it iftiiUiinUi Jr* .till; Silf »gnat

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,

huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt

huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar

grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider

och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt

hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;

hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade

propriebalanser och i öfrig! allt, som till ett tillförlitligt omdöme

om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;

och böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,

förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen

och resultaten på det hela.

. i» Av t - v» > V-tiW- i,

§ 15.

- i -

Revisorerna må, om de så finna nödigt, från Konungens embetsmän

eller statens verk eller inrättningar genom sin ordförande begära

skriftliga eller muntliga upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna till

hända med begärd upplysning, ega revisorerna att, likaledes genom

sin ordförande, hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos

statsrådets äldste i tjenst varande ledamot göra framställning om Konungens

befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

§ 16.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till

jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under

revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och do verkliga

utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel

och på det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

Jiilt. till Itilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 3 Af(l. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

öfverskridet eller draget till annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;
h)

hvad i öfrigt äi att erinra vid statsförvaltningen; och

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman

eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplysning,

sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse

någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för

nära trädd.

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två

exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till Konungen och det

andra till fullmägtige i riksgäldskontoret.

2. Angående revision af riksbanken.

§ 18.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande

berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse

och förvaltning.

öfriga af revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna

i riksbanken.

§ 19-

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru

densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade

revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter

vid afdelningskontoren samt bankens embete- och tjensteman

stält sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen

till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad

dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 11

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest

kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte

anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till

vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas;
d)

att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så

beskaffade förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,

att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja

rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;

samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot

fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§20.

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition

af bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta

öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om

bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess

förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra

beviljas fullmägtige i riksbanken.

§ 22.

Den i nästföregående paragraf omförmälda berättelsen skall af

revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.

3. Angående revisionen af riksgäldskontor et.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande Ko 3.

riksgäldskontoret. mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd

och förvaltning i dess helhet.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper

skola på revisionen tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock

endast i riksgäldskontoret.

! b-ijr-od-jchov . ,.v»iri !|it w.n.uvwoh t;’.

§ 24.

- : t. i 1 . ; • - t. • f ■ * y 1{ • j; •'' , • - ; i; '' _ • . I u. : f > ■ < f"U »''* ■ j >, 1 v > ; ''1 < ? }\ r;'' > 15 / n

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt

huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast

församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande

af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om

verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut

och föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets

embets- och tjenstemän stält sig de för detta verk gällande

stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och

vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest

kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte

anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till

vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra

vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser, af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning

deraf böra ofördröjligen anställas;

f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja

rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;

samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot

fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden

och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition

af riksgäldskontorets medel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.

13

§ 26-

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt. § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning

om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om

något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna

för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgäldskontoret.

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af

revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.»

1 stället för § 15 i ofvan intagna sammanjemkningsförslag har

herr Fredholm föreslagit intagande uti instruktionen af motsvarande

stadgande i nu gällande instruktion för Riksdagens revisorer af statsverket.

Detta stadgande, som återfinnes i § 4 af sistuämnda instruktion,

är af denna lydelse:

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens

embetsman eller af något publikt verk inhemta muntliga eller

skriftliga upplysningar, begäre, genom sin ordförande, hos justitiestatsminister!)

nådig befallning till vederbörande om de äskade underrättelsernas

meddelande. Gälle likväl ej detta stadgande i afseende på

banko- och riksgäldsverken, som böra alla äskade upplysningar omedelbarligen

meddela.»

Sedan Riksdagens år 1884 församlade revisorer, i afgifven berättelse

angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882, åberopat

hvad från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning

af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken

gällande särskilda instruktioner, uppdrog Kongl. Maj:t den 16 oktober

1884 åt en komité att utarbeta förslag till ny instruktion för Riksdagens

revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverkeu, och den 22 november

samma år aflemnade denna komité ett af motiv åtföljdt förslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

till dylik instruktion. I proposition (n:o 21) till 1885 års Riksdag föreslog

Kongl. Maj:t derefter Riksdagen att i enlighet med komiterades

förslag besluta instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch

riksgäldsverken.

Efter det nämnda proposition öfverlemnats till förberedande handläggning

af sammansatt stats- och bankoutskott, tillstyrkte sammansatta

utskottet i utlåtande n:o 5 antagande af det framlagda förslaget

med några få, obetydliga ändringar. Vid utlåtandets föredragning i

kamrarne biföllo dessa sammanstämmande utskottets hemställan i fråga

om förslaget, utom med afseende å §§ 2, 3, 8, 15 och 17 i instruktionen,

sådan densamma förelåg i berörda hemställan.

Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut framstälde utskottet

i memorial (n:o 7) det här ofvan intagna sammanjemkningsförslag, som

icke upptog den i utskottets första förslag förekommande, men af

Andra Kammaren afslagna § 17. Sammanjemkningsförslaget godkändes

af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren vidblef sitt en

gång fattade beslut med afseende å § 15 och den nu uteslutna § 17.

Beträffande § 15 hade Första Kammaren besluta, att den skulle

erhålla följande lydelse:

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens

embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta

muntlig eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos

statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i

tjenst varande ledamot Konungens befallning till vederbörande att meddela

den äskade upplysningen.»

Hvad åter angår den uteslutna § 17, löd denna paragraf i utskottets

ursprungliga förslag sålunda:

»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom

hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,

böra revisorerna hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske

före resans anträdande — härom göra anmälan.»

Och hade Första Kammaren godkänt denna paragraf med uteslutande

af orden »så vidt lämpligen kan ske».

Af hvad som förekom vid sammanjemkningsförslagets behandling

i Första Kammaren, torde emellertid kunna dragas den slutsats, att

kammaren vidhöll sitt i afseende å nämnda paragraf redan fattade beslut

hufvudsakligen på den grund att frågan om ny instruktion för

Riksdagens revisorer fallit genom kamrarnes olika beslut rörande § 15.

Till följd häraf och då motionärens förslag icke upptager den af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 15

Första Kammaren förkastade lydelsen af § 15, utan innehåller, att denna

paragraf må göras lika med § 4 i nu gällande instruktion för revisorerne

af statsverket, synas några betänkligheter emot motionärens förslag

icke vidare böra kunna göra sig gällande hos Första Kammaren.

Vidkommande den föreslagna instruktionen och de i densamma

intagna stadganden, har utskottet ansett sig böra erinra om åtskilligt

af hvad komiterade år 1884 anfört. Komiterade yttrade biand annat.

»Då komiterade, på sätt deras förslag utvisar, nu ifrågasatt afvikelse

från den hittills i allmänhet och för närvarande tillämpade grundsatsen,

att särskilda instruktioner skulle gälla för revisionen af stats-,

af banko- och af riksgäldsverket, så få komiterade här närmare redogöra

för de skäl, på hvilka komiterade stödt sin uppfattning om lämpligheten

att upprätta en enda instruktion, i hvilken skulle sammanföras

alla gemensamma bestämmelser i en afdelning samt i en annan i behöriga

underafdelningar införas de för hvarje särskild gren af revisionen

erforderliga stadgandena.

I första rummet har härvid för komiterade varit bestämmande,

dels att 72 § riksdagsordningen omförmäler endast en enda instruktion

och dels den omständigheten, att revisorerna för granskning

af stats-, banko- och riksgäldsverken städse skola vara samma personer.

Till följd häraf kunna åtskilliga grupper af stadganden lämpligen

sammanföras till ett helt, såsom t. ex. i fråga om tid och ort

för revisorernas sammanträdande, omröstningar, arbetssätt, i den mån

bestämmelser derom i instruktionen kunna befinnas vara erforderliga,

o. s. v. Vidare hafva komiterade trott sig finna, att de för hvart

och ett af revisionens tre områden nödiga särskilda bestämmelserna

icke äro flere eller mera olikartade, än att de utan svårighet kunna

upptagas i särskilda afdelningar af det hela.

Den föreslagna anordningen innefattar ock i sjelfva verket endast

till formen en förändring. Ehuru nemligen revisorerna för det

närvarande för hvarje särskild gren af sin granskning hafva att följa

olika instruktioner, återfinnes likväl en del bestämmelser, som afse

deras verksamhet i dess helhet och derför bort upprepas i hvar och

eu af instruktionerna, endast i en af dessa. Så t. ex. förekommer

endast i instruktionen för revisorerna af riksbanken stadgande om

rättighet för revisorerna att dela sig på afdelningar och om sättet

för omröstningar, när under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga

meningar bland dem uppstå, samt, i instruktionon för revisorerna af

riksgäldskontor, bestämmelse om rätt för dem att åtnjuta resekost
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

nadsersättning och traktamente. Detta och andra dylika förhållanden

synas antyda, att de nu gällande särskilda instruktionerna icke i

sträng mening böra betraktas såsom ett afslutadt helt hvar för sig,

om de också i formen synas så framträda.

Mot en enda gemensam instruktions utfärdande skulle nu kunna

invändas, att Riksdagens befogenhet att låta granska statsverket hvilar

på annan grund än dess revisionsrätt öfver egna verk, riksbanken

och riksgäldskontoret, och att ur denna skiljaktighet kunde framgå

lämpligheten af att bibehålla särskilda instruktioner; men komiterade

hafva trott sig icke böra tillmäta en sådan invändning afgörande betydelse;

och detta så mycket mindre som riksdagsordningen gifver

stöd för en motsatt uppfattning.»

Hvad härefter beträffar de olika §§ i förslaget, vill utskottet i

fråga om § 1 anmärka, att dennas innehåll i allt väsentligt återfinnes i

ett år 1887 af Riksdagen antaget och den 13 juli samma år af Kongl.

Maj:t kungjordt tilläggsstadgande till instruktionerna för Riksdagens

revisorer af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret af följande

lydelse:

»Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdagsordningen

åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda hvarje

år den 1 oktober, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.»

Utskottet har funnit § 1 uti instruktionen böra ega, så vidt

möjligt, lika lydelse med berörda tilläggsstadgande, hvilket, om det

sålunda inflyter i den nya instruktionen, lärer böra upphäfvas. Den i

förslaget förekommande bestämmelsen att revisionsförrättningen skall

vara fullbordad inom två månaders tid torde vara helt och hållet öfverflödig

och här icke fullt på sin plats, då i nyssnämnda § af riksdagsordningen

dylik föreskrift finnes meddelad.

Då den af Första Kammaren år 1885 beslutade lydelsen af § 15

till sitt innehåll motsvarar § 4 i gällande instruktion för revisorerna

af statsverket, hvilken sistnämnda paragrafs stadgande motionären förordat

i stället för sammanjemkningsförslagets § 15, har utskottet såsom

§ 15 här insatt Första Kammarens beslut i ämnet vid 1885 års riksdag.

Den i § 5 af gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad som

rörer deras befattning med statsverket intagna föreskrift, hvilken herr

P. Andersson i sin motion önskar upphäfd, återfinnes icke i den föreslagna

instruktionen, och torde af denna anledning nämnda motion

icke erfordra särskildt yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3. 1?

Utskottet hemställer,

••ti; mnolab; yh ,ammat Allni t«iöi

a) att Riksdagen, med anledning af herrar Fredholms

och P. Anderssons ofvan omförmälda motioner,

må antaga följande

!« **• .

f aflat

i tf'' r

11 til''» Ap

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och

riksgäldsverken.

Il (filta *;•.! 1701 i5fl I i !f >* <WT! ltl

Gemensamma bestämmelser.

It i tia tält till -1 /;.>i i.„ ■ <i:WK-§

Riksdagens revisorer skola för den dem enligt

72 § riksdagsordningen åliggande granskning af statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,

styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens hus

i Stockholm hvarje år den 1 oktober, eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter.

§ 2.

•I* ; . t

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill

kallelse bör af fullmägtige i riksgäldskontoret utfärdas

genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill

dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat

de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere

revisorer deltagit i lika många revisioner, af den bland

dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande

blifvit vald och intagit sin plats, anställes val

af vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid

.•i lika röstetal skilje lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga

meningar uppstå och omröstning begäres, skola

Uh. till llilcsd. Prot. 1802. 4 Sami. 2 Afd. 2 llä/t. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Bankoutskott ds Utlåtande N:o 3.

revisorerna till protokollet afgifva sina röster med afgörande

röst för ordföranden, då rösterna äro lika;

hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla

reservation.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma

gång kunna revisorerna sammanträda på afdelningar

för ärendenas beredning; dock skall hvarje

af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas

i plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning

närmare bestämma sättet för och fördelningen

af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för

stats-, en för banko- och en för riksgäldsverket, äfvensom

kameral- och kanslibiträden till det antal, som

finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjenstemän och betjente

åtnjuta arfvoden, hvilkas belopp bestämmas af

revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.

§ 6.

Öfver revisionsförrättuingen skola revisorerna

afgifva berättelser, särskilt, angående statsverket,

särskilt angående riksbanken och särskildt angående

riksgäldskontoret.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande

till näst sammanträdande Riksdag och revisorer

af dessa berättelser jemte dertill hörande förklaringar

stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats<• och Banko utskottets Utlåtande N:o 3.

19

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant

iakttaga hvad regeringsformen, riksdagsordningen och

denna instruktion samt de för fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och

öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna

hålla tyst och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut

eller ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens natur

bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden

till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt

fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldighet

erfordras, samfaldt eller genom någon sin

afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade

företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller

inrättning inom eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum

kunna af revisorerna fattas.

§ »•

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad

och innan revisorerna sammanträdt, hinder för revisor

att deltaga i revisionen, bör han derom göra anmälan

hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret; och

skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i

ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant

hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet,

eget- han derom göra framställning hos revisorerna.

Ledighet må dock ej beviljas för längre tid

än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver

revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

inkallas för den återstående tiden af revisionsförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen

åtnjuta traktamente med 10 kronor om dagen

äfvensom resekostnadsersättning i likhet med Andra

Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten

och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor,

som i egenskap af riksdagsman eller i följd af annat

allmänt uppdrag under den tid, revisionen pågår,

vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter

dylik ersättning. Om revision eger rum under

pågående riksdag, må icke heller den ledamot af revisionen,

som tillika utöfvar riksdagsmannakallet och

derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap

af revisor uppbära traktamente.

§ ii.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till

sekreterarne samt kameral-, kansli- och vaktbetjeningen

må revisorerna på riksgäldskontoret anvisa ersättning

för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika

utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden

samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda

resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12-

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning

tillhandahållas:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

21

a) de för år afslutade, af föregående revisorer

icke granskade räkenskaper jemte tillhörande sammandrag

öfver alla medel, som tillkommit genom allmänna

bidrag eller till statens verk och inrättningar annorledes

influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande

verk och myndigheter i föreskrifven ordning

afgifna årsberättelser öfver tillståndet och styrelsen

af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;

samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar,

på hvilka nämnda räkenskaper och berättelser grunda

sig.

jdtthbocs ä*:: obu» ''ödlabov ''it! gl! in i It; i

§ 13. ■-*

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen

hörande räkenskaper och handlingar befinnas ofullständiga

eller icke hafva undergått revision i kammarrätten,

böra revisorerna det oaktadt underkasta

äfven dessa räkenskaper och handlingar den granskning,

som omständigheterna medgifva.

■ j )i> i i 0} • ''till* \.».j! ;: • r?*}*,.■

§ M.;1"--

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna

efterse och granska, huruvida utgifterna öfverensstämma

med stat och författningar samt huruvida de

af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda

utbetalningar grunda sig, äro försedda med vederbörlig

kontrasignation.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna

på rätta tider och till rigtiga belopp influtit i statens

kassor; huru vederbörande, åt hvilka kontrollen öfver

kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;

hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende

på möjligen inträffade propriebalanser; och i öfrig!,

allt, som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets

tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N;o 3.

böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna

medgifva, förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska

dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det

hela.

§ 15.

Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva

af någon Konungens embetsman eller af något statens

verk eller inrättning inhemta muntlig eller skriftlig

upplysning, begäre genom sin ordförande hos statsministern

eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot Konungens befallning

till vederbörande att meddela den äskade

upplysningen.

§ 16-

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6

här ofvan, skola upprätta öfver revisionen af statsverket,

skall åtföljas af tabeller till jemförelse mellan

statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under

revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen

och de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande

öfverskott eller brist på hvarje titel och på

det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen

faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till

annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;

b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen;

och

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning

till embetsman eller styrelse att gå revisorerna

till hända med begärd upplysning, sådan befallning

icke blifvit meddelad, eller om revisorerna anse

någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat

sätt vara för nära trädd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

23

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena skall

öfverlemnas till Konungen och det andra till fullmägtige

i riksgäldskontoret.

i.;6 ,:;o''''n>Ji!OxW..in9RIj: L : / !; t«* i fl i J - ‘j ! Ofs j vi / j.

2. Angående revision af riksbanken.

7 -V C ''till '' -i> J O r* i • 11*1 hi i i i V i> (I i i fi

§18-

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde

mottaga följande berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd,

rörelse och förvaltning i dess helhet och dels angående

Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om

dessa kontors röielse och förvaltning.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas

revisorerna i riksbanken.

§ 19.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess

delar samt huru densamma blifvit styrd och förvaltad

efter den tid, som senast församlade revisorers och

bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige

och styrelseledamöter vid afdelningskontoren samt

bankens embets- och tjenstemän stält sig de för detta

verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen

till efterrättelse samt behörigen iakttagit och

vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 3.

c) att, derest något skulle firmas vara försummadt

eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges

uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos

Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande

af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,

böra vidtagas;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande

befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige och

styrelseledamöter vid afdelningskontoren, att revisorerna

anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

é) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige

kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige

sina åsigter och yttranden; samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas,

gorå erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut

i frågor om tjensters tillsättande samt löners och

pensioners beviljande.

§ 20.

• no-joniodegtfoilohi!; MO.vlo fifnoalor/lb tf; ;<’•

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något

slags disposition af bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här

ofvan, skola upprätta öfver revisionen af bankoverket,

skall innehålla upplysning om bankens ställning samt

uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning

och dels om revisorerna för sin del anse

ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksbanken.

. ■ § 22.

: i i * \ - i * .:; i : /Ui ... ,:d - ,i-.

Den i näst föregående paragraf omformälda berättelsen

skall af revisorerna öfverlemnas till fullmägtige

i riksbanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande l\'':o 3.

2j

3. Angående revision af ri/csgäldskontoret.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde

af fullmägtige i riksgäidskontoret mottaga fullmägtiges

berättelse om detta verks tillstånd och förvaltning

i dess helhet.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar

och räkenskaper skola på reqvisition tillhandahållas

revisorerna, värdehandlingar dock endast i riksgäidskontoret.

§ 24.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla

dess delar samt huru detsamma blifvit styrdt och

förvaltadt efter den tid, som senast församlade revisorers

och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit

i behörigt åtnjutande af de åt detsamma anvisade inkomster

och tillgångar samt om verkstälda utbetalningar

varit, öfverensstämmande med gällande beslut

och föreskriften-;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt

riksgäldskontorets embets- och tjensteman stält sig

de för detta verk gällande stadgar och reglementen

till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat

hvad dem för öfrigt ålegat eller vant anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt

eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges

uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet hos

Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande

af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan,

anses böra vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande

befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige, att

revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

Bill. till 1likså. Prof. 1892. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o S.

f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige

kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela

fulimägtige sina åsigter och yttranden; samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas,

göra erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut

i fråga om tjänsters tillsättande samt löners och pensioners

beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11

omförmälda arfvoden och ersättningar må revisorerna

icke ingå i något slags disposition af riksgäldskontorets

medel.

§ 26.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här

ofvan, skola upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret,

skall innehålla upplysning om riksgäldskontorets

ställning samt tillkännagifvande, dels om

något varit att erinra mot dess förvaltning och dels

om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra

beviljas fulimägtige i riksgäld skontoret.

åt

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen

skall af revisorerna öfverlemnas till fulimägtige

i riksgäldskontoret.

b) att Riksdagen, vid bifall till utskottets hemställan

under mom. a), må upphäfva de nu gällande

instruktionerna för Riksdagens revisorer af statsverket

enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1867 med deri

sedermera verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen

den 25 maj 1869, af bankoverket enligt kong], kungörelsen

den 29 maj 1874 med deri sedermera verkstäld

ändring enligt kong], kungörelsen den 19 maj

1876 samt af riksgäldsverket enligt kongl. kungörelsen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 3.

27

den 22 maj 1868 med deri sedermera verkstäld ändring

enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876, äfvensom

det enligt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 till

nämnda instruktioner fogade tilläggsstadgande; och

c) att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl.

Maj:t af Riksdagens beslut vid mom. a) och b) anhålla

om offentliggörande af den nya instruktionen i vanlig

ordning.

Stockholm den 14 maj 1892.

På det sammansatta utskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Herr Ekenman har anhållit att få antecknadt, att han icke inom

utskottet deltagit i slutbehandlingen af det i detta utlåtande omförmälda

ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.