Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.

1892-02-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:15, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 20 febr. 1892, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse

af kronomark till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens

län. (I. A.)

Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 13) af den

4 december nästlidet år inhemtas, hade genom utslag den 31 januari 1873,

som af kammarkollegium den 13 oktober 1874 faststälts, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Norrbottens län i anledning af derom gjord framställning

åt Arvidsjaurs socknemän dels för uppförande af byggnader för

den så kallade kyrkostadens och socknens gemensamma behofj dels ock

till beteslägenheter för ett vid kyrkostaden inrättadt gästgifveri tills vidare

och mot den afgift till kronan, som vid blifvande afvittring antingen medelst

åsättande af mantal eller eljest kunde varda bestämd, upplåtit ett mellan

egorna till Arvidsjaurs prestbord och skattehemmanet Nyborg å kronans

mark beläget jordområde om 1,920 qvadratref. Vid sedermera i Arvidsjaurs

socken försiggången afvittring hade berörda område jemlikt Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes utslag den 30 juni 1883 under benämning

»Arvidsjaurs kyrkoplats» skattlagts till f», mantal samt tilldelats i ett skifte

93,37 qvadratref inegor, 1,239,56 qvadratref duglig skogsmark och 587,07

qvadratref impediment eller tillsammans 1,920 qvadratref. Inom detta

skifte hade vid afvittringen äfven afsatts mark till jägmästareboställe.

Den härför afsedda jordrymden, utgörande 64 qvadratref, vore emellertid genom

rörlagda linier skild från angränsande mark och inginge icke i omförmälda

1,920 qvadratref.

Bill. till Kilcsd. Prot. 1892. 4 Samt. 1 Afd. 11 Häft. (N:o 15).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

Med öfverlemnande af en utaf bemäldc socknemän hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande gjord ansökan, att nämnda, Arvidsjaurs kyrkoplats vid

afvittringen tillagda område om 1,920 qvadratref måtte få till skatte omföras,

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i skrifvelse den 22 februari

1888 — jemte tillkännagifvande att Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett

sig icke kunna medgifva den begärda skatteomföringen samt att vid

en af vederbörande afvittringslandtmätare år 1884 vei’kstäld reglering för

områdets bebyggande detta befunnits vara för ändamålet otillräckligt och

derför böra af annan odisponerad kronoöfverloppsmark i socknen utvidgas

med 320,14 qvadratref skogsmark och 11 qvadratref impediment eller tillsammans

331,14 qvadratref, så att hela området skulle bestå af 93,37 qvadratref

inegor, 1,559,70 qvadratref skogsmark och 598,07 qvadratref impediment

— hemstält, att hela ifrågavarande jordområde, tillhopa 2,251,14

qvadratref, måtte såsom hemman under stadgad åborätt upplåtas åt Arvidsjaurs

kommun, som i fråga om markens fortsatta bebyggande skulle vara

skyldig att följa den plan, som i sådant afseende kunde blifva faststäld

och efter hemmanets omföring till skatte vara underkastad den inskränkning

i dispositionsrätten till detsamma, att, sedan så stor del af området,

som för kommunens gemensamma behof erfordrades, blifvit afsatt och

återstoden deraf, i enlighet med nyssnämnda regleringsplan, fördelats i

byggnadstomter, dessa skulle åt enskilde till bebyggande upplåtas.

Sedan ej mindre kongl. landtmäteristyrelsen än äfven, efter kongl.

domänstyrelsens hörande, kammarkollegium häröfver afgifvit infordradt.

utlåtande, hade Kongl. Maj:t genom bref den 23 november 1888, i

öfverensstämmelse med hvad kammarkollegium hemstält, förklarat att

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förevarande förslag angående jordområdets

disponerande icke föranledde till annat yttrande, än att Kongl.

Maj:ts befallningshafvande hade att till pröfning i laga ordning företaga

socknemännens berörda ansökning, vederbörande obetaget att,

sedan densamma vunnit slutlig handläggning, inkomma med den föi''- nyade framställning i ämnet, som af omständigheterna kunde påkallas.

Vidkommande åter Kongl. Maj:ts befallningshafvandes hemställan, att 331,14

qvadratref af den vid afvittringen i Arvidsjaurs socken odisponerade kronoöfverloppsmarken

måtte för utvidgning af kyrkoplatsen åt socknemännen

upplåtas, hade Kongl. Maj:t bifallit berörda framställning på det sätt, att

ifrågavarande område finge, dock utan eganderätt, åt socknemännen upplåtas

att för omförmälda ändamål disponeras med skyldighet för socknemännen

att för området utgöra skogsränta enligt bestämmelserna i kongl.

brefvet till kammarkollegium den 29 juni 1866 angående dispositionen af

sådana öfverloppsmarker, som icke lämpligen kunna användas vare sig till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

3

kronoparker eller anläggning af nya hemman med mera, samt under de

vilkor i (ifrigt Kongl. Maj:ts befallningshafvande funne lämpligt föreskrifva.

Med föranledande af sålunda meddelade föreskrifter hade Kongl. Majrts

befallningshafvande genom beslut den 8 juni 1889 för sistberörda område

faststält ett skogsräntebelopp af 66 öre, med bestämmelse tillika, att socknemännen

vid områdets bebyggande skulle vara underkastade de föreskrifter,

som i sådant afseende kunde vara eller blifva af vederbörande myndighet

bestämda.

Genom utslag den 7 augusti 1889 både Kongl. Maj:ts befallningshafvande

förklarat socknemännens ansökan att få till skatte omföra ofvanberörda

område, 1,920 qvadratref, icke kunna till någon Kongl. Maj:ts

befäl In i ngshafva n des vidare åtgärd föranleda.

Åberopande hvad sålunda i ärendet förekommit, hade Arvidsjaurs

socknemän i en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse den

31 oktober 1889 till Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift med förmälan, att

då omförmälda område om 2,251,14 qvadratref redan vore till en del regleradt

och bebygdt, så att eu större kyrkostad derstädes numera funnes,

det vore en oafvislig nödvändighet, att eganderätt till jorden äfven erhölles,

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes i proposition till Riksdagen föreslå,

att omförmälda egovidd måtte på de vilkor, Kongl. Maj:t funne skäligt

bestämma, för alltid öfverlåtas till Arvidsjaurs kommun.

Denna ansökan hade förordats af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som dervid anfört, att, ehuruväl sockneinännen med afseende å sitt behof

af mark vid kyrkoplatsen fått sin önskan uppfyld, ändamålet med lägenhetens

upplåtande åt dem icke vunnits eller kunde vinnas med mindre

socknen såsom egare kunde få fritt disponera öfver lägenheten samt upplåta

tomter under eganderätt så väl åt platsens nuvarande bebyggare som

åt dem, som derstädes ämnade nedsätta sig. Det vore nemligen påtagligt,

att den lifligare bosättning och byggnadsverksamhet på kyrkoplatsen, som

för ortens utveckling vore behöflig, hämmades af den osäkerhet i eganderätts-

och kreditförhållanden, hvilken måste blifva eu följd af ofria byggnadstomter

på eu blott tills vidare upplåten kronomark. Den betydelse,

kyrkoplatsen sedan äldre tider egt såsom hufvudort för handeln och rörelsen

inom kommunen, hade efter afvittringens afsilande betydligt ökats,

och på grund deraf hade behofvet af eganderätt till jorden derstädes blifva

allt mera oafvisligt.

Efter remiss hade kammarkollegium häröfver inhemtat och med eget

utlåtande öfverlemnat yttranden från domänstyrelsen samt vederbörande

jägmästare och öfverjägmästare, åt'' hvilka jägmästaren upplyst, att ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

varande område ej vore så beläget, att det lämpligen borde såsom kronopark

bibehållas.

öfverjägmästaren hade för sin del ansett det vara nödigt, att full

säkerhet bereddes för eganderätten till de tomtplatser, hvilka för bebyggande

vid kyrkoplatsen kunde varda åt enskilde upplåtna. Att marken

med egande- eller skattemannarätt först öfverlemnades till kommunen vore

deremot enligt hans åsigt icke erforderligt. Såsom för egarne lika betryggande,

men för kronan fördelaktigare, hade han derför ifrågasatt, huruvida

icke, sedan af ifrågavarande område först afsatts den för gästgifveriet

nödiga hållhägnaden, återstoden kunde indelas i tomtplatser, hvilka finge

besittas med full eganderätt mot utgörande till kronan årligen af bestämda

tomtören såsom skatt, hvilka tomtören borde åsättas såväl de tomter, som

upplätes åt enskilde, som dem, hvilka vore erforderliga för kommunens

byggnader.

I sitt utlåtande hade domänstyrelsen förklarat sig anse det vara af

vigt för kyrkoplatsens utveckling, att ifrågavarande område, såvidt anginge

den till bebyggande afsedda delen deraf, under eganderätt till socknemännen

öfverlätes, men att deremot anledning saknades medgifva öfverlåtelse

under sådan rätt af den del af samma område, som blifvit till hållhägnad

upplåten och för hvars användning till afsedt ändamål hinder ej mötte

äfven under nuvarande upplåtelsevilkor. I anledning häraf hade domänstyrelsen

hemstält, att ansökningen endast på det sätt måtte vinna bifall,

att Kongl. Maj:t täcktes förelägga Riksdagen proposition derom, att den

till kyrkostad och för socknens gemensamma byggnader afsedda del af

ifrågavarande område måtte under eganderätt till Arvidsjaurs socknemän

öfverlåtas på de vilkor i öfrigt, som omförmäldes i kongl. brefvet den 20

maj 1870 angående upplåtande af mark för liknande ändamål till Lycksele

socken i Vesterbottens län.

I likhet med domänstyrelsen hade kammarkollegium ansett det vara

af vigt för Arvidsjaurs kommun att erhålla eganderätt till så stor del

af förevarande område, som redan blifvit bebyggd eller vore afsedd att

bebyggas. Upplåtelse till kommunen med dylik rätt af hela området,

hvilket omfattade den betydliga ytvidden af nära 402 tunnland eller

198,45 hektar, hade deremot icke synts kollegium vara af behofvet påkallad.

Sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande derefter genom bref den 2

april 1891 anbefalts att efter föregående utredning föreslå, huru stor del

af ifrågavarande område borde afsättas till byggnadstomter för kommunen

och enskilde, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande inhemtat yttranden

från Arvidsjaurs socknemän och vederbörande länsman samt den 15 okto
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

5

ber 1891 afgifvit eget utlåtande, dervid Kongl. Maj:ts befallningshafvande

jemte berörda yttranden öfverlemnat dels en af afvittringslandtmätaren

Axel Orstadius verkstäld kopia af karta öfver området till Arvidsjaurs

kyrkoplats, dels eu af Orstadius år 1884 för tomtindelning upprättad karta

öfver Arvidsjaurs kyrkostad, dels ock en af afvittringsstyresmannen H. W.

Boström affattad utredning rörande nämnda kyrkoplats, af hvilken utredning

inhemtades, att af den mark, som dels vid afvittringen blifvit afsatt

till kyrkoplatsen, å kopian af kartan öfver samma plats utmärkt inom

punkterna a, b, e, d, e, och till boställe åt jägmästaren, å kartekopian utmärkt

med röd kantfärg, dels ock enligt kongl. brefvet den 23 november

1888 upplåtits åt Arvidsjaurs kommun eller tillsammans 204 hektar 7 ar

96 qvadratmeter, den till kyrkostad och bostadsplats för jägmästaren afstäda,

å kartekopian inom punkterna 1, f, g, i, h utmärkta mark innehölle

110 hektar 31 ar 71 qvadratmeter, den del af kyrkoplatsen, som sträckte

sig från norra sidan af jägmästarebostället ned till sjön Ringeln, å kartekopian

utmärkt inom punkterna h, i, d, k, 20 hektar 89 ar 16 qvadratmeter

samt den del af kyrkoplatsen, som till skiftets hela bredd sträckte

sig från sistnämnda ställe till sjön Arvidsjaur, å kartekopian utmärkt inom

punkterna a, 1, h, k, e, 72 hektar 87 ar 10 qvadratmeter.

I nyssberörda af Arvidsjaurs socknemän afgifua yttrande hade socknemännen

hufvudsakligen anfört, att, derest afseende fästes allenast vid

det nuvarande behofvet af tomter och platser för socknens allmänna byggnader,

det begärda området vore större än som erfordrades. Om deremot

hänsyn toges jemväl till behofvet af beteshägnader för skjutshästar vid

gästgifveriet äfvensom till i framtiden sannolikt uppkommande kraf på

ökadt utrymme vid kyrkoplatsen, vore hela ifrågavarande område för

ändamålet behöfligt. På grund häraf, samt då socknemännen redan fått

detta område till sig upplåtet, vidhölle de ansökningen i hela dess vidd,

under framhållande tillika, att, derest någon del af området skulle för

kronans räkning bibehållas, hvilket i så fall sannolikt blefve den för hållhägnaden

afsedda marken, det vid sådant förhållande blefve för socknemännen

omöjligt att hålla beteshägnader för gästgifveriet, hvartill de dock

egde skyldighet.

Länsmannen, som instämt i socknemännens berörda yttrande, hade

derjemte erinrat, att den för hållhägnaden afsedda marken innehölle bland

annat 550,19 qvadratref impediment samt förty icke vore af så särdeles

stort värde, ehuru den det oaktadt vore lämplig för det angifna ändamålet.

I sitt yttrande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande hufvudsakligen

anfört, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande för ordnande af byggnads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

verksamheten å Arvidsjaurs kyrkoplats samt underlättande af platsens

framtida reglering under afvittringen af Arvidsjaurs socken år 1884 tills

vidare faststält den plan för platsens bebyggande, som funnes utmärkt å

ofvan omförmälda, af afvittringslandtmätaren Orstadius upprättade plankarta

öfver kyrkostaden. Det område, som å plankartan upptoges och

hvari jemväl inginge de genom kongl. brefvet den 23 november 1888

soeknemännen till nyttjande emot skogsränta upplåtna 331,14 qvadratref,

utgjorde enligt afvittringsstyresmannen Boströms utredning 110,3171 hektar

eller 1,251,47 qvadratref, deraf 43,15 qvadratref impediment. Såsom af

plankartan syntes, afginge dock från denna areal dels en betydlig jordvidd,

som i följd af markens brutna beskaffenhet icke vore lämplig till bebyggande

och derför föreslagits att användas till planteringar, dels ock ansenliga

områden, hvilka upptoges af kyrka och kyrkogård, den så kallade

lappstaden, der socknens lappallmoge både sina kåtor och bodar för kyrkooch

marknadsbesök, äfvensom det för jägmästarebostad vid afvittringen

afsätta område om 64 qvadratref. Tomterna n:is 24—29, 41—46 och

61—66 vore dessutom numera afsätta att bebyggas med så kallade kyrkostugor

eller bostäder för socknens svenska befolkning under kyrkobesök

och tillfällig vistelse i socknens centralort. För bebyggande af dessa 18

kyrkostuguqvarter vore likaledes en plan faststäld, utmärkt å plankartan

vid qvarteren n:is 24 och 25, enligt hvilken 14 å 16 kyrkostugor erhölle

utrymme i hvarje qvarter eller tillsammans 276 kyrkostugor med stallar,

hvilket antal kunde antagas blifva någorlunda tillräckligt äfven för en i

framtiden ökad jordbrukande befolkning.

Hvad som af det planlagda området derefter återstode till byggnadstomter

för enskilde vore enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande

ingalunda mer än hvad behofvet för den närmaste framtiden påkallade,

men otillräckligt för eu stigande utvecklings kraf. Visserligen

kunde ett samhälles blifvande storlek eller folkmängd och dess deraf föi’- anledda tomtbehof icke på förhand exakt utredas, då detta behof derjemte

vore beroende af samma befolknings framtida förmögenhetsvilkor och

lefnadssätt, men Kongl. Maj:ts befallningshafvande stödde sin angifna uppfattning

på det förhållande, dels att den vidsträckta Piteå lappmark, bestående

af Arjeplogs och Arvidsjaurs socknar, utgörande 207,623 qvadratnymil,

redan vore i stort behof af en centralort för handel, handtverk,

skolor och andra kulturbehof, dels att denna kyrkoplats, i trots af saknaden

af första vilkoret för bebyggandet eller egen byggnadsgrund, redan likväl

börjat att i följd af det tvingande behofvet bebyggas, dels att denna plats

säkerligen skulle komma att utveckla sig ungefärligen på samma sätt som

länets städer och centralorter med enahanda ursprung under liknande för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

7

hållande vunnit tillväxt, I öfverensstämmelse härmed måste det antagas,

att platsen till en början hufvudsakligen komme att befolkas af handlande,

handtverkare, yrkesmän och arbetare i små omständigheter, oberäknadt

tjensteman i statens och enskilda bolags tjenst, samt att byggnadssättet

till följd häraf måste blifva mycket enkelt och byggnadstomterna lemna

utrymme jemväl för planterings- och potatisland, såsom fallet fordom varit

i länets städer och delvis ännu egde rum i den yngsta af dem, Haparanda,

hvars tomter i regeln egde en area af 22,500 qvadratfot. På grund

häraf hade tomterna i Arvidsjaur erhållit en area af ungefär 1,085 qvadratmeter

eller 12,308 qvadratfot,

Hela regleringsplanen upptoge 73 qvarter, af hvilka 18 vore afsätta

till kyrkostugor för socknens allmoge, 2 till tingshus, häkte, folkskola och

gästgifveri, 3 till socknens framtida behof af allmänna hus, skolor med

mera samt 50 till enskilda tomter. Härtill komme vidare större utmål

för bostäder åt länsman, läkare, apotekare, barnmorska med mera förutom

gator, allmänna platser samt kyrko- och begrafningsplats.

De 50 qvarteren för enskildt bebyggande innehölle 200 tomter, hvilka

med ofvanbeskrifna byggnads- och lefnadssätt syntes kunna lemna utrymme

åt omkring ett tusen personer. Då nämnda invånareantal understege det,

som flera af länets byar länge egt, samt endast obetydligt öfverstege den

folkmängd, Arvidsjaurs största by för närvarande egde, hölle Kongl. Maj:ts

befallningshafvande det sannolikt, att ifrågavarande kyrkoplats, om den

hereddes vilkoren för utveckling, snart skulle uppnå sagda invånareantal.

För magasin, upplag och sådana industriella anläggningar, som af sanitära

eller andra hänsyn enligt för rikets städer gällande ordningsstadganden,

hvilka vore ifrågasatta att i tillämpliga delar göras gällande för ifrågavarande

samhälle, icke Ange eller lämpligen borde inom eller i närmaste

granskap af stad eller annat ställe med större, sammanträngd befolkning

inrättas, vore socknemännen derjemte i behof af ytterligare utrymme, hvartill

återstoden af det i ansökningen omförmälda området och särskildt

stränderna af den stora sjön Arvidsjaur vore synnerligen lämpliga och

lätt blefve tillgängliga genom bankfyllning för vägar öfver den grunda

Ringelsjön.

På grund häraf och med framhållande, att den mark, hvarom fråga

vore, för kronan icke syntes vara af synnerligt värde, såsom bestående till

största delen af uthuggen sandig och mager skogsmark samt impediment,

hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande förmält sig anse, att behofvet af

byggnadsutrymme för kommunen och enskilde äfvensom af gator och allmänna

platser blefve för den närmaste framtiden tillgodosedt genom upplåtelse

under eganderätt af den mark, som upptoges af den af Kongl. Maj:ts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

befallningshafvande år 1884 tills vidare faststälda byggnadsplanen för

Arvidsjaurs kyrkostad, utgörande, med afdrag af jägmästarebostället, 104,6755

hektar i vidd; men att Kongl. Maj:ts befallningshafvande derjemte ansåge

det vara af stor betydelse för ifrågavarande samhälles utveckling, om för

upplagsplatser, magasin och industriella anläggningar samt byggnadsplanens

framtida utvidgning under enahanda vilkor åt socknemännen upplätes de

egofigurer norr om planlagda området, som å förut omförmälda kopia af

kartan öfver området till kyrkoplatsen betecknades med litt. h, i, d, k om

20,8916 hektar, samt a, 1, h, k, e om 72,8710 hektar, utgörande tillhopa

med ofvanberörda egovidd 198,4380 hektar eller 2,251,14 qvadratref.

Med anledning af hvad i ärendet sålunda förekommit har Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att ofvan omförmälda område, 198

hektar 43 ar 80 qvadratmeter, dock med afdrag af den till bostad för

länsmannen afsätta mark, måtte, emot utgörande för den vid afvittringen

utbrutna delen eller 7/c4 mantal af den å detta hemmantal belöpande ränta

samt för återstoden af den genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut

den 8 juni 1889 bestämda skogsränta, sextiosex öre, för alltid öfverlåtas

till Arvidsjaurs kommun, med rätt för kommunen dels att å området upplåta

mark åt enskilde till bebyggande mot de vilkor, kommunen kan finna

skäligt bestämma, dock med iakttagande dervid att de, till hvilka mark

för nämnda ändamål af kommunen upplätes, skulle vara skyldige att ställa

sig till efterrättelse den plan för områdets bebyggande, som af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande är eller kunde blifva faststäld, samt att egare

af redan å platsen befintliga byggnader skulle hafva företrädesrätt att för

dem erhålla nödigt tomtutrymme utan högre afgift till kommunen än som

i förhållande till hela arealen belöpte på den andel, de deraf skulle bekomma;

dels ock att tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda

af Kongl. Maj:t bestämdt disponera för tomterna inflytande försäljningsmedel

och tomtören.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling ifrågavarande proposition

blifvit hänvisad, har emot hvad Kongl. Maj:t föreslagit icke haft något

att erinra, hvadan utskottet hemställer,

att Kongl. Mnj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 februari 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

9

Reservat i oner:

af herrar A. Persson, C. Persson, L. Norrby, P. G. Petersson och

Ollas A. Ericsson;

af herr P. Andersson, med hvilken herr S. G. von Friesen instämt:

3 Stödjande mig på de af domänstyrelsen och kammarkollegium i

ärendet afgifna yttranden, anser jag utskottet hafva bort hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast på det sätt må af

Riksdagen bifallas, att den till kyrkostad och för socknens gemensamma

byggnader afsedda del af ifrågavarande område, å kartan öfver Arvidsjaurs

kyrkoplats utmärkt inom punkterna 1, f, g, i, h, må för alltid öfverlåtas

till Arvidsjaurs kommun med den inskränkning och på de vilkor i öfrigt,

som uti den kongl. propositionen omförmälas.»

Herr L. Jönsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Dih. HU iWcsd. Prat. 1892. 4 Samt. 1 A fil. U luft..

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.