Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till enskilda jernväg sanläggningar och dels om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd af statsmedel.

1892-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:26, Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till enskilda jernväg sanläggningar och dels om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd af statsmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets Utlåtande N:o ‘26.

1

N:o 26.

Ank. till. Tiiksd. kansli den 4 mars 1892, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om statsbidrag till

enskilda jernväg sanläggningar och dels om nedsättning af

räntan å de till dylika jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd

af statsmedel. (R. A.)

Vid innevarande riksdag hafva förslag blifvit väckta ej mindre om

anvisande af statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar

än äfven om nedsättning af räntan å de till dylika jernvägsanläggningar

lemnade låneunderstöd af statsmedel; och får utskottet, till hvars förberedande

handläggning dessa förslag hänvisats, härmed öfver dem afgifva

yttrande.

I.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 74) har herr A. Aulin

jemte åtta andra af kammarens ledamöter hemstält, att Riksdagen måtte

såsom statsanslag utan återbetalningsskyldighet, eller åtminstone såsom

aktieteckning, bevilja Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag ett statsunderstöd

af 300,000 kronor att utgå under åren 1893 och 1894 under

förbehåll att dessa medel användes,

dels till . inköp af räler utaf en qvalité fullt jemförlig med dem staten

under senare tiden inköpt,

dels att tillgodose de militära kraf, som chefen för generalstaben

äfvensom kongl. arméförvaltningen föreslagit såsom vilkor för statsanslagets

erhållande,

dels ock slutligen att åstadkomma banbyggnaden i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af ingeniör V. Engström år 1891 uppgjorda alternativa.

förslaget, hvarigenom jernvägslinien komme att dragas öfver Mariefredsviken

från den s. k. Pörtudden i närheten af Gripsholms kongl. lustslott.

Bill. till ltiksd. Prat. 1 Hd2. 4 Samt. / Afd. 16 Höft. (N:o 26.).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Beträffande de anförda skälen för denna hemställan tillåter sig utskottet,

till undvikande af alltför stor vidlyftighet, att hänvisa till motionärernes

egen i motionen gjorda, utförliga framställning äfvensom till de vid

motionen fogade bilagor och vill endast erinra, att motionärernes framställning

hufvudsakligen stöder sig derpå att, då en för några år sedan

sökt koncession å en genom ifrågavarande trakt framdragen smalspårig

jernväg, hvilken skulle hafva fyllt ortens kommunikationsbehof, af Kongl.

Maj:t afslagits, såsom i motionen antages, på den grund, att en dylik bana

icke tillräckligt tillgodosåge vissa statsändamål, det icke kunde anses obilligt,

om staten nu, sedan ortens invånare nödgats af hänsyn till det allmännas

fordringar bygga en vida dyrbarare bana, än som vore för deras

behof erforderlig, understödde denna jernvägsanläggning med ett mindre

anslag utan återbetalningsskyldighet.

Hos Kong]. Maj:t både jernvägsintressenterne anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes bereda det bolag, som kunde komma att bildas förbyggande

åt ifrågavarande jernväg, ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet å

300.000 kronor, hvarjemte styrelsen för Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag

sökt statslån för jernvägsanläggningen. Genom resolution den

6 november 1891 beviljade Kongl. Maj:t nämnda bolag ett statslån å

1.800.000 kronor, motsvarande halfva anläggningskostnaden, men fann ansökningen

om statsbidrag utan återbetalningsskyldighet icke till någon

vidare åtgärd föranleda.

Utskottet har icke funnit sådana skäl i denna fråga anförda, att utskottet

deraf föranledts tillstyrka Riksdagen eu afvikelse från den med

ytterst få undantag följda grundsatsen, att staten icke bör med anslag utan

återbetalningsskyldighet understödja enskilda jernvägsanläggningar, och detta

så mycket hellre som Kongl. Maj:t, hvilken bäst torde vara i tillfälle att

pröfva giltigheten af de andragna skälen för beviljande af statsanslag till

ifrågavarande jern vägs utförande, icke ansett lämpligt att hos Riksdagen

göra framställning om anvisande af sådant anslag. På grund häraf hemställer

utskottet,

att herr A. Aulins in. fl. ofvan berörda motion icke

må vinna Riksdagens bifall.

II.

I två lika lydande motioner hafva herr C. Nyström m. fl. (motion

n:o 21 inom Första Kammaren) och herr C. Gethe m. fl. (motion n:o 161

inom Andra Kammaren) föreslagit,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

3

att Riksdagen måtte till låneunderstöd åt enskilda jernvägar intill

högst halfva anläggningskostnaden och under bestämmelser i öfrig!, som af

senast afslutade Riksdag blifvit faststälda, till Kongl. Maj:ts disposition

ytterligare ställa ett extra anslag af fem millioner kronor att utgå före

slutet af den tid, för hvilken senast beviljade fem millioner kronor afsetts.

Till stöd för detta yrkande hafva motionärerne anfört följande:

»Vid sist förflutna riksdag väcktes af enskilda motionärer i Riksdagens

båda kamrar motion derom, att Riksdagen ville till låneunderstöd

åt enskilda jernvägar intill högst halfva anläggningskostnaden bevilja ett

extra anslag af tio millioner kronor, men statsutskottet fann icke skal att,

för ändamålet föreslå större extra anslag än fem millioner, anseende att

summan lämpligen kunde begränsas till detta belopp, enär flere af de då

till byggnad ifrågasatta jernvägarne antagligen ej komme till utförande

och för några andra understöd medelst statslån icke lämpligen borde

beviljas.

Emellertid har nu ett förändradt förhållande inträda i det att sedan

dess en betydligt större lifaktighet för vinnande af jernvägskommunikationer

vaknat inom en mängd olika orter i landet. Härom vittna ojäfaktigt följande

af vederbörande meddelade upplysningar.

Af den summa, fem millioner kronor, som af förliden riksdag stäldes

till regeringens förfogande, är ett belopp af 1,800,000 kronor redan anvisadt

till Södertelje—Nyby jernväg. Vidare lär kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hafva förordat ett låneanslag af en million kronor till

jernvägen mellan Göteborg och Borås. Beviljas detta lån, återstå af lånefonden

endast 2,200,000 kronor. Men till erhållande af andel i denna

återstod äro ansökningar ingifna för jernvägsanläggningar med en byggnadskostnad

af tillsammans 12,933,500 kronor. Härutöfver äro koncessioner

beviljade för åtskilliga andra jernvägsföretag, hvilkas byggnadskostnader

uppgå till betydliga summor.

Härförutom få vi anföra:

att det skäl, som förra året hufvudsakligen bestämde statsutskottet

till afstyrkande, såsom ofvan är visadt, numera icke kan anses gällande;

att staten, likasom den hittills endast i några jemförelsevis mindre

betydande undantagsfall gjort förlust på de till enskilda jernvägsföretag

utlemnade lånen, med den skärpta kontrollen öfver företagens rentabilitet,

och förvaltning samt i betraktande af den numera högst betydligt billigare

anläggningskostnaden, ej heller hädanefter bör kunna på dessa lån göra

någon förlust;

att det från statens sida icke är fråga, om någon särskild uppoffring,

utan staten endast kommer att uppträda såsom kreditförmedlare för att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:0 26.

sätta särskilda orter i tillfälle att fylla sitt lånebehof till minst betungande

annuitetsbelopp;

att i allt fall de särskilda orterna måste för erhållande af statens

låneunderstöd göra betydande egna uppoffringar, hvilka uppoffringar torde

få anses såsom det bästa vitsordet om den mening, som i dessa orter utbildat

sig om jernvägarnes gagn — ja, oumbärlighet;

att, för den händelse den för nu innevarande femårsperiod afsätta

lånesumman icke förhöjes, och således ett ringa belopp skall fördelas på en

mängd sökande, hvilka otvifvelaktigt anföra goda skäl hvar för sin banas

företräde och behöflighet, säkerligen urvalet mellan dessa sökande skall befinnas

erbjuda stor svårighet, likasom det icke lär kunna förekominas att hos

de tillbakasätta, som nödgas uppgifva hoppet om jernväg för sina orter,

starkt missnöje skall uppstå. Måhända skola vederbörande, för att låta så

många som möjligt af de sökande få delaktighet af de disponibla medlen,

tillgripa utvägen att utdela mindre belopp än halfva byggnadssumman, i

hvilket fall man torde vara berättigad att säga, att ändamålet i de flesta

fall alldeles förfelas, och få, om ens någon, af de föreslagna jernvägarne

komma till stånd;

att för närvarande priset på de för jernvägsbyggnad erforderliga

materialier ställer sig lågt, och således tidpunkten synes gynsam för ifrågavarande

företag;

att det äfven ur synpunkten att bereda tillfällen till arbetsförtjenst

vore önskligt, om den lifaktighet, som visat sig hafva uppstått för anskaffande

af jernvägskommunikationer, erhölle verksamt understöd;

att slutligen under nuvarande konjunkturer på penningemarknaden

staten synes kunna till billig ränta anskaffa de för utlåningen erforderliga

medel.»

Då sistlidne års Riksdag för en ny femårsperiod 1892—1896 stälde

till Kongl. Maj:ts förfogande eu fond för låneunderstöd åt enskilda jernvägsanläggningar,

förelåg hos Riksdagen frågan om denna fonds bestämmande

till 10,000,000 kronor. Riksdagen stannade emellertid vid samma

belopp, som blifvit faststäldt af 1881 och 1885 årens riksdagar, eller

5,000,000 kronor, hvarigenom Riksdagen, som för anläggning af jernväg

mellan Hernösand och Sollefteå beviljade ett särskildt låneunderstöd af

2.350.000 kronor, att utgå med ena hälften under år 1892 och med andra

hälften under år 1893, för femårsperioden 1892—1896 anvisat in alles

7.350.000 kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar, hvilket ungefärligen

motsvarar de summor af tillhopa 7,345,500 kronor och 7,068,000

kronor, som för femårsperioderna 1882—1886 och 1887—1891 blifvit för

samma ändamål anvisade
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

5

Inom riksdagen hafva, ofta, framhållits olägenheterna deraf, att jernvägsarbetena,

i landet under vissa tidsperioder forceras och dervid draga

till sig eu betydlig arbetsstyrka till skada för jordbruk och öfriga näringar,

medan åter under andra, tider jernvägsarbetena. drifvas i väsentligt mindre

omfång, hvarigenom arbetsbrist uppstår. Detta förhållande torde väl ej

kunna genom statens försorg förekomma^, men den fordran torde dock

böra ställas å staten, att den icke genom sina. åtgärder bidrager till framkallande

af omförmälda olägenheter. Enligt, utskottets uppfattning skulle

detta senare i viss mån blifva händelsen, om en rubbning vidtoges i den

ordning, som under eu längre tid varit gällande med afseende å beviljandet

af fond för låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar.

Med anledning häraf och då motionärerne icke synas hafva till stöd

för sin motion förebragt. giltiga skäl för eu rubbning i nyssnämnda ordning

och en ändring redan under innevarande år af senaste riksdags beslut

i ämnet, hemställer utskottet.,

att herr C. Nyströms in. fl. och herr C. Gethes

m. fl. ofvan omförmälda motioner icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

III.

I motion (n:o 111) inom Andra Kammaren bär herr J. A. Johansson

i Strömsberg föreslagit., att räntan å alla de af staten till enskilda järnvägsbolag

lemnade lån måtte från den 1 januari 1893 nedsättas till 4 procent

och amorteringen å samma lån utgå med Va procent årligen.

Motionären erkänner visserligen, att räntan å statsskulden i dess helhet

öfverstiger 4 procent, men anser, att skilriaden är så försvinnande liten,

att statens intresse bör fordra ett bifall till motionen. En nedsättning i

räntan skulle för öfrig!, enligt motionärens åsigt, icke utgöra mer än eu

billig ersättning för de dryga afgifter, de enskilda jernvägsbolagen finge

vidkännas för rättigheten att. med sin materiel ingå på statens bangårdar.

Äfven vid senaste två riksdagar har motionären framstält förslag om

nedsättning af den till 4 */2 procent, bestämda räntan å lånen till enskilda jernvägsanläggningar,

utan att likväl dessa förslag lyckats tillvinna sig Riksdagens

bifall. •

Emot eu räntenedsättning har erinrats: att medelräntan å statsskulden

i dess helhet fortfarande öfverstege 4 procent; att vid uträkningen a.f

de olika statslånens effektiva, ränta icke tagits i betraktande, att räntan

erlades två gånger om året, hvilken faktors medtagande i räkningen skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

höja den effektiva räntan å statslånen och således jemväl medelräntan å

statsskulden, hvilket i förevarande fall skulle ega så mycket större betydelse,

som jernvägsbolagen erlade räntan å sina lån från staten endast en

gång om året vid dettas slut; att den bolagen beviljade förmånen af ett

långt anstånd med de tre första årens ränta medförde, att den ränta, bolagen

betalade, i sjelfva verket vore icke obetydligt mindre än den nominella

i bolagens skuldförbindelser till staten förskrifna; samt att staten icke

vid försträckningar af sådan natur som de ifrågavarande, derigenom att

den med sin större kredit trädde emellan och åt de enskilda jernvägsbolagen

anskaffade anläggningskapital, borde åsamka sig någon förlust,

Ii vilket otvifvelaktigt blefve händelsen, derest räntan bestämdes till 4 procent.

På grund af hvad sålunda förut blifvit i denna fråga anfördt, och

då staten vid upplåning under sistlidna år måst vidkännas en effektiv ränta

af något mer än 41/a procent samt de nuvarande förhållandena å den allmänna

penningemarknaden icke synas särdeles gynsamma för upptagande

af lån, anser utskottet motionärens förslag icke höra bifallas. Hvad särskilt

angår den i motionen omförmälda omständighet, att de enskilda jernvägsbolagen

ofta få betala ganska betydliga afgifter för rättigheten att med

sin materiel ingå på statens bangårdar, torde denna omständighet, hvilken

icke lärer kunna anses stå i något sammanhang med bestämmandet af

räntan å bolagens statslån, så mycket mindre höra utöfva inflytande å

nämnda räntas belopp, som många med statslån understödda jernvägar icke

begagna någon statens bangård.

Utskottet hemställer,

att herr J. A. Johanssons ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutkottets Utlåtande N:o 20.

7

Reservationer:

Vid punkten I:

af friherre von Krepiner, med hvilken instämt herrar Boström, von

Hedenberg, Bohnstedt, friherre Klingspor, Kerfstedt och C. Andersson, och

som ansett, att sista stycket i utskottets motivering bort erhålla följande

lydelse:

»Utskottet har visserligen funnit de i motionen anförda skälen för

beviljande af statsbidrag till ifrågavarande jernvägs utförande tänkvärda;

men enär Kongl. Maj:t, som bäst torde vara i tillfälle att pröfva förhållandet,

ej ansett lämpligt att nu, då så stora anspråk i och för jernvägsanläggningar

föreligga, hos Riksdagen göra framställning om anvisande af

sådant anslag, får utskottet hemställa

att» etc.;

samt af herr von Friesen, hvilken ansett, att ofvan omförmäld a sista

stycke af motiveringen bort lyda:

»Ltskottet har icke funnit sådana skäl i denna fråga anförda, att

utskottet deraf föranledts tillstyrka Riksdagen en afvikelse från den med

ytterst få undantag följda grundsatsen, att staten icke bör med anslag utan

återbetalningsskyldighet understödja enskilda jernvägsanläggningar, och hemställer

på grund häraf,

att» etc.

Vid punkten II:

af herrar Ehrenborg och Kerfstedt, hvilka yrkat bifall till herr C.

Nyströms m. fl. och herr C. Gethes m. fl. i punkten omhandlade motioner;

samt af herrar vice talmannen A. P. JDanielson och N. Petersson

emot vissa delar af utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.