Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af kongl. dramatiska teatern ock inköp för statsverkets räckning af fastigheten n:o ål i qvarteret Blasieholmen.

1892-03-24 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:37, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af kongl. dramatiska teatern ock inköp för statsverkets räckning af fastigheten n:o ål i qvarteret Blasieholmen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

1

Sf:o 87.

, . j •:«»-; :;j v it ■'' ’>> fri i '' ''; U i r* ti O .’*?'' ■ '' j tf? ''J,0 ■ > • v-P. i) T

Ank. till Riksd. kansli den 24 mars 1892 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning af kongl. dramatiska teatern ock inköp för

statsverkets räckning af fastigheten n:o ål i qvarteret

Blasieholmen.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver finansärenden

för den 10 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten,

till statsutskottet remitterad proposition (n:o 37) föreslagit Riksdagen

att medgifva,

att dramatiska teaterns byggnad med tomt måtte försäljas med tillträdesrätt

för köparen den dag, då den nya operabyggnaden af teaterbyggnadskonsortiet

till statsverket öfverlenmades;

att fastigheten n:o 41 i qvarteret Blasieholmen, hvari den så kallade

svenska teatern förut varit inrymd, måtte, jemte den nämnda teater förut

tillhöriga materiel, som för närvarande för kongl. operan förhyrdes, för

statsverkets räkning för en köpeskilling af 450,000 kronor inköpas samt

från och med sistnämnda dag mot hyra upplåtas åt den eller dem, som

åtoge sig att på ett konsten värdigt sätt derstädes uppehålla den dramatiska

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afl. 23 Käft. (N:o 37). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

teaterns verksamhet; börande genom inköpet rubbning ej vållas i den genom

kontrakt den 12 juni 1891 mellan chefen för finansdepartementet, å

Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt hofkapellmästaren C. Nordqvist,

angående operaverksamhetens uppehållande under tiden för kongl. stora

teaterns ombyggnad, upplåtna dispositionsrätt öfver omförmälda fastighet;

att köpeskillingen för omförmälda fastighet måtte på det sätt erläggas,

att staten öfvertoge betalningsansvaret för i egendomen intecknad

gäld till belopp af 250,000 kronor, att förräntas och amorteras med den

för fastigheten inflytande hyra, samt erlade återstoden af köpeskillingen

med 100,000 kronor vid tillträdet och med 100,000 kronor inom tre

månader derefter;

att tillgång till sistomförmälda belopp af sammanlagdt 200,000 kronor

måtte beredas genom upptagande hos teaterbyggnadskonsortiet, mot statsverkets

ansvarighet, af ett lån å enahanda belopp för tiden till dess den

nya operabyggnaden blefve till statsverket öfverlemnad; samt

att för återgäldande af berörda lån, derå räntan borde bestridas af

den för fastigheten inflytande hyra, måtte användas köpeskillingen för

dramatiska teatern, äfvensom, i den mån sådant erfordrades, hvad af hyresmedlen

för fastigheten under sistnämnda tid återstode efter afdrag af

räntor samt onera och kostnader.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas att, sedan Riksdagen på

Kongl. Maj:ts framställning lemnat sitt samtycke till anordningar, enligt

hvilka en ny byggnad för kongl. operan skulle af ett för ändamålet

bildadt konsortium uppföras på det äldre operahusets tomt, jemlikt Kongl.

Maj:ts bemyndigande kontrakt angående operabyggnadsarbetet den 15

juni nästlidet år upprättats mellan chefen för kongl. finansdepartementet,

å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt teaterbyggnadskonsortiet. Genom

detta kontrakt hade konsortiet förbundit sig, bland annat, att sist före

den 1 juli 1896 eller, der anmälan om hinder för arbetets fullbordande

inom nämnda tid hos chefen för finansdepartementet gjordes före den 1

december 1895, sist före den 1 juli 1897 till statsverket fritt öfverlemna

teaterbyggnaden.

För beredande af provisorisk lokal för kongl. operan under byggnadstiden

hade jemlikt kontrakt den 12 juni 1891 mellan chefen för

finansdepartementet, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt grosshandlaren

I. Hirsch, generalkonsuln J. W. Smitt och bankdirektören K. A.

Wallenberg den fastighet, n:o 41 i qvarteret Blasieholmen, hvari den så

kallade svenska teatern senast varit inrymd, förhyrts, i hvilken upplåtelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

3

jemväl inbegripits all till svenska teatern hörande eller vid densamma

använd attiralj, dekorationer, attributer, kostymer och annan för teaterverksamheten

afsedd lösegendom, undantagande bibliotek. Upplåtelsen

hade skett för tiden från den 1 juli 1891 till den 1 juli 1896 med rätt

för chefen för finansdepartementet att på de i kontraktet stadgade vilkor

få hyrestiden förlängd på ytterligare ett år eller till den 1 juli 1897, så

framt tillsägelse derom till husegaren skedde senast inom 1895 års utgång.

Hyran hade bestämts till 85,000 kronor för spelår, räknadt från och

med den 1 juli ena året till och med den 30 juni det påföljande året.

Genom tillägg af den 17 september 1891 till detta kontrakt hade

husegarne förbundit sig att, derest sådant af chefen för finansdepartementet

påfordrades under tiden från och med den 1 januari till och med den

31 mars innevarande år, till den person eller det konsortium, som af

chefen för finansdepartementet dervid uppgåfves, försälja all den egendom,

som vore föremål för nämnda kontrakt, med tillträdesrätt den 1 juli 1892

eller, derest köparen så önskade, den 1 juli 1893 mot en köpeskilling af

450,000 kronor, hvilka skulle sålunda erläggas, att köparen öfvertoge betalningsansvar

för i egendomen intecknad gäld till belopp af 250,000

kronor samt betalade återstoden med 100,000 kronor vid tillträdet och

med 100,000 kronor inom tre månader derefter.

Med detta tillägg hade afsetts att bereda möjlighet att förvärfva före

detta svenska teatern, när densamma ej vidare behöfde anlitas såsom provisorisk

operascen, till lokal för kongl. dramatiska teatern.

För vinnande af fullt sakkunnigt omdöme om de båda nyssnämnda

teaterlokalernas beskaffenhet ur synpunkten af trygghet mot eldfara hade

departementschefen anmodat öfverståthållareembetet att från vederbörande

inhemta yttrande, i hvilken mån hvardera af dramatiska teatern och för

detta svenska teatern uppfylde de fordringar, hvilka ur nyssnämnda synpunkt

borde ställas på en teaterbyggnad. Med anledning häraf hade

öfverståthållareembetet med skrifvelse den 29 sistlidne februari öfverleinnat

inhemtadt yttrande i ämnet från stadsarkitekten L. Hedin, brandchefen,

kommendörkaptenen B. Hollstén, öfveringeniören vid Stockholms gasverk

A. Ahlsell samt öfveringeniören vid Stockholms vattenledning A. O. Alrutz.

Dessa besigtningsman hade, med åberopande af den kännedom af nämnda

teatrar, de äfven till följd af flere förutgående besigtningar inom dem

egde, afgifvit följande utlåtande.

Af förekommen anledning hade öfverståthållareembetet för flera år

sedan anbefalt en noggrann besigtning och undersökning af säkerhets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

förhållandena inom alla hufvudstadens teatrar och såväl med ledning af

de utlåtanden, som af vederbörande besigtningsman afgifvits, som ock på

grund af öfverståthållareembetets kungörelse den 29 maj 1888 meddelat

föreskrifter om nödiga förändringar och förbättringar inom dessa teatrar

för beredande af större trygghet för publik och teaterpersonal med fästadt

afseende hufvudsakligen på eldfara, och numera hade också inom samtliga

teatrar vidtagits alla de förbättringar, som varit af närmaste behof påkallade

och utan allt för stora svårigheter och kostnader kunnat åstadkommas.

Således hade äfven dramatiska teatern och svenska teatern undergått

väsentliga förändringar och förbättringar, hvilka ansetts nödiga för

beredande, sa långt möjligt varit, af säkerhet mot eldfara, och nu senast

under förflutna höst hade den sistnämnda teatern undergått ytterligare förbättringar

i och för dess apterande till kongl. opera, hvilka åtgärder äfven

af besigtningsmännen, enligt uppdrag af öfverståthållareembetet, blifvit besigtigade

den 1 december sistlidet år och i alla delar godkända.

Om begge de ifrågavarande teatrarna gälde emellertid fortfarande,

att, vid dem likasom vid andra teatrar, hvilka uppförts enligt hittills

brukligt byggnadssätt, med deras inre bränbara konstruktion, deras oundgängliga

maskineri och deras upplag inom huset af dekorationer samt lätt

antändbar attributer och kostymer, anledningar funnes till eldfara, hvilka

endast med iakttagande af den yttersta vaksamhet kunde undvikas och

hvilka eljest kunde medföra fara ej mindre för publik och personal än

äfven för kringliggande egendomar.

■Hvad nu särskildt anginge dramatiska teatern, komme härtill den

omständigheten, att den vore instängd mellan höga hus å granntomterna,

mellan hvilka och sjelfva teatern funnes endast ytterst trånga passager.

I betraktande häraf vore dramatiska teatern således, jemte farorna inifrån,

äfven hotad af sådana utifrån från kringliggande hus, och visst vore, att,

derest en svårare eldsvåda skulle utbryta inom teatern, farorna för hela

qvarteret vore oberäkneliga, så mycket mer som en ordnad eldsläckning

här vore svår, om ens möjlig, att organisera.

På grund häraf och oaktadt teatern i visst afseende hade det fördelaktigaste

läge, som kunde tänkas för en teater i hufvudstaden, eller vid

dess förnämsta torg eller park, och oaktadt de förbättringar, som der under

senare år blifvit gjorda för beredande af ökad trygghet, vore besigtningsmännen

af den ölverensstämmande åsigt, att densamma, som i så många

afseende afveke från stadgade föreskrifter i författningarna rörande teatrar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

5

i Stockholm, på långt när icke uppfylde de fordringar, hvilka ur synpunkten

af trygghet mot eldfara borde ställas på en teaterbyggnad.

Beträffande svenska teatern hade besigtningsmännen icke kunnat underlåta

att fästa uppmärksamhet på faran af de många fönster, som funnes

å scenens inre del mot tomten n:o 40, hvilka fönster besigtningsmännen

ansett kunna medföra fara för sistnämnda tomt i händelse af större eldsolycka.

Dessa fönster hade dock funnits från tiden, då teatern uppfördes.

Såsom en anmärkning mot svenska teatern måste äfven framhållas,

att densamma i flera afseenden afveke från nu gällande föreskrifter

rörande teatrar och att dess närbelägenhet till andra egendomar kunde

blifva för dessa olycksbringande; likaså syntes anordningen af de djupt

liggande sittplatserna i förlängningen af tredje radens fond vara för den

der inrymda åskådarepersonalen såväl i sanitärt som annat hänseende

olämplig samt rent af lifsfarlig, derest panik skulle uppstå. Besigtningsmännen

hade således ansett, att dessa platser borde borttagas och utrymmet

afstängas från radens öfriga platser medelst en ra bitsvägg eller

annat brandfritt ämne.

Jemte erinran att svenska teatern på alla yttersidorna vore åtkomlig

och att släckning vid en inträlfad eldsvåda här således kunde åstadkommas

lättare än vid andra teatrar, hade besigtningsmännen ansett sig rörande

denna teater kunna afgifva det omdöme, att densamma, med ofvannämnda

undantag, vore inredd med iakttagande af nödig omtanke för

publikens och personalens säkerhet och att — om ändringar i nyssnämnda

anmärkta hänseenden rörande tredje raden och fönstren i scenens fond

vidtoges samt bestrykning med eldfärg eller annat mot eld skyddande

ämne gjordes å allt trävirke inom scenen — teatern, ehuru icke fullständigt,

dock i väsentliga delar kunde anses uppfylla de fordringar, hvilka

ur synpunkten af trygghet mot eldfara borde ställas på en teaterbyggnad;

och stode den i detta afseende ojemförligt mycket högre än dramatiska

teatern.

Genom embetsskrifvelse den 4 sistlidne februari hade departementschefen

uppdragit åt löjtnanten vid kongl. väg- och vattenbyggnadscorpsen

P. A. L. Lindahl att med biträde af två utaf honom tillkallade sakkunnige

män verkställa uppskattning af värdet å de båda ifrågavarande

teaterbyggnaderna, med föreskrift dervid, att värderingen af dramatiska

teaterns hus borde ega rum under antagande att vid försäljningen stadgande

meddelades, att egendomen ej finge af nye egaren till teater användas.

Tillika hade departementschefen anmodat löjtnanten Lindahl att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

jemte omförmälda sakkunnige män afgifva yttrande, huruvida f. d. svenska

teatern med hänsyn ej mindre till scenens och salongens konstruktion

än äfven till erforderliga utrymmen och öfriga anordningar för de uppträdande

sujetternas beqvämlighet motsvarade de fordringar, som borde

ställas på en dramatisk teater. Det sålunda infordrade yttrandet har den

22 februari innevarande år afgifvits af löjtnanten Lindahl jemte de af honom

tillkallade sakkunnige männen, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren

A. G. Sällström.

Enligt hvad af berörda yttrande inhemtades, hade dramatiska teaterns

tomt, som vore belägen å fri och egen grund, en areal af 12,417,75 qvadratfot

= 1,094,5 qvadratmeter med en längd åt Kungsträdsgårdsgatan af

78,5 fot = 23,31 meter och ett djup af 207 fot = 61,46 meter samt

smalnar mot öster, så att dess längd der utgjorde endast omkring 38 fot

= 11,28 meter, vettande mot ett öppet utrymme mellan tomterna.

För ett rätt bedömande af tomtens värde borde, enligt den i omförmälda

yttrande uttalade åsigt, hänsyn tagas mindre till tomtens areal än

till den fasadsträcka, som åt Kungsträdgårdsgatan kunde bebyggas. Då,

såsom förut omnämnts, denna sträcka utgjorde endast 78,5 fot = 23,31

meter och tomten från vester räknadt genast smalnade inåt, insåges lätt,

att en byggnad med tidsenliga boningslägenheter i förhållande till tomtens

fördelaktiga läge svårligen här kunde åstadkommas, utan endast mindre

bostäder erhållas. A den korta sträckan åt öster mot det öppna utrymmet

kunde äfven ett boningshus, ehuru endast af tre våningars höjd,

uppföras, men med jemförelsevis enkla bostäder, börande i sådant fall huset

indragas så, att det komme i linie med huset på tomten n:o 15, som

hade fönster mot utrymmet. Det öfriga af tomten måste således användas

till gårdsrum med nödiga uthus och dylikt. Vidare måste hänsyn

tagas till markens dåliga beskaffenhet samt svårigheten att bygga intill

grannarnes höga hus utan att skada dessa. Slutligen vore att märka, att

i köpet inginge värdet af de materialier, som erhölles efter rifningen af

de gamla husen. Af flen erfarenhet, som nyligen vunnits vid fråga om

rifningen af kongl. operahuset, syntes vara ådagalagdt, att värdet af de

efter rifningen erhållna materialerna knappt motsvai*ades af rifningskostnaderna,

helst under tider, då byggnadsverksamheten läge nere och således

användning för byggnadsmaterialier saknades. Under sådana förhållanden

och oaktadt i värderingsinstrument af den 3 mars 1881, upprättadt af

öfverintendentsembetet, husets gamla materialier varit uppskattade till

25,000 kronor, hade de sakkunnige ansett, att under nuvarande förhål
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

7

landen icke något värde kunde åsättas sjelfva byggnaden, om den skulle

rifvas. Aterstode således tomtens värde endast och allenast efter tomtpris,

och hade de sakkunnige ansett detsamma kunna upptagas till ett

pris af minst 12 kronor per qvadratfot och tomten således i jemnt tal

uppskattas till omkring 150,000 kronor. Denna värdering förutsatte likvisst

att tomten skulle användas i och för uppförande af privatbostäder,

men dess förträffliga, centrala läge hade synts de sakkunnige icke utesluta

möjligheten af att en spekulation för annat ändamål här kunde

komma i fråga, då det angifna värdet antagligen vore för lågt.

Hvad derefter anginge frågan om värdet af den för kongl. operans

räkning till provisorisk lokal nu förhyrda fastigheten n:o 41 i qvarteret

Blasieholmen, i den händelse densamma skulle för statens räkning inköpas,

hade de sakkunnige efter verkstälda besigtningar och noggrant öfvervägande

kommit till följande resultat. Tomten till denna byggnad, som

vore belägen å fri och egen grund vid hörnet af Teatergatan och Blasieholmsgatan

och mot tomten n:o 40 i norr samt tomten n:o 11 i söder,

innehölle i areal 23,872 qvadratfot — 2,104,3 qvadratmeter. Den å tomten

uppförda byggnaden med tillhörande teater, som hade tre å fyra våningar

och på tre sidor vore indragen från tomtgränsen, vore brandförsäkrad

i Stockholms stads brandförsäkringskontor för 526,000 kronor, i

hvilket värde inbegrepes inventarier, såsom lysapparater, gas-, vatten- och

ringledningar, fasta stolar och bänkar samt sceninredning och fast maskineri

till ett värde af 89,948 kronor.

Med hänsyn å ena sidan till det minskade värde egendomen genom

bristande underhåll och skötsel fått sedan år 1874, då densamma uppfördes,

men å andra sidan äfven till de förbättringar i afseende å inredning

in. m., som byggnaden nyligen undergått, hade de sakkunnige ansett

sig kunna uppskatta byggnaden i dess nuvarande skick till ett värde

af 500,000 kronor. Härtill borde då läggas värdet af sjelfva tomten,

uppskattad till 6 kronor per qvadratfot, eller i jemnt tal 150,000 kronor,

hvadan hela egendomen med hus och tomt skulle uppgå i värde till

650,000 kronor.

Beträffande frågan om sist omförmälda teaterbyggnads lämplighet till

dramatisk teater hade de sakkunnige förklarat, att de ansåge salongen med

de lokaler, som tillhörde densamma och .sålunda vore afsedda för publiken,

hvad beqvämlighet och anordningar i öfrigt beträffade, väl uppfylla

på dem ställbara anspråk. Den anmärkning, man ofta hört framställas

mot salongens mindre goda egenskaper i akustiskt hänseende, hade der
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

emot synts icke helt och hållet sakna befogenhet. Vid jemförelsen med

de gamla kongl. teatrarne, som hade ett äldre och hvad utrymmet beträffade

mindre tillfredsställande byggnadssätt och dessutom vore icke obetydligt

mindre än denna, utfölle omdömet som naturligt till nackdel för

den större lokalen. Att den kraftiga och goda ventilation, som funnes

å f. d. svenska teatern, äfven torde göra sitt till att försvaga det tydliga

hörandet på vissa platser, vore antagligt, men detta förhållande kunde

icke ändras, utan komme att på hvarje tidsenlig lokal utöfva sitt, om

än ringa, inflytande. Ehuru de sakkunnige således för sin del varit af

den mening, att de akustiska förhållandena här ingalunda vore af afsevärdt

dålig art, hade de dock ansett, att genom några smärre förändringar

af lokalen dessa förhållanden kunde ej oväsentligt förbättras. Sålunda

syntes betydligt kunna vinnas genom att borttaga den del af tredje raden,

som vore förlagd i fonden och utdragen bakom den egentliga omfattningsmuren

till salongen på sådant vis, att en vägg här uppsattes i plan

med omfattningsmuren; vidare skulle det sannolikt verka fördelaktigt för

ljudfördelningen, om parkettens gradiner och golf belädes med mjuka mattor

med mera dylikt. Några förbättringar af anordningarna inom hufvudentréen

för att förhindra det drag inom parketten och dess korridorer,

som nu tidtals förmärktes, vore äfven välbehöfliga och särdeles lätta att

åstadkomma. Hvad sjelfva scenen och dess inredning beträffade, vore densamma

enligt de sakkunniges åsigt i alla afseenden tillfredsställande för

en dramatisk teater, ehuru der nu införda anordningar för operans provisoriska

inrymmande som naturligt ej vore fullt tidsenliga och af mönstergill

beskaffenhet. Scenpersonalens lokaler, såsom klädloger, artistfoyer

med mera, kunde göras tillfredsställande i och med de förändringar, som

blefve en följd af de nuvarande passagernas till egendomen n;o 40 i qvarteret

Blasieholmen borttagande. A magasinsutrymmen för dekorationer

och framför allt möbler syntes deremot komma att blifva någon brist,

helst om en jemförelse gjordes till exempel med den nuvarande dramatiska

teatern. Toges deremot utländska teatrar som norm, blefve detta

förhållande ganska vanligt, ty der vore som bekant genom förordningar

föreskrifvet, att dekorations- och andra magasin ej finge finnas inom

teatern utan skulle förläggas utomhus. Genom detta arrangement fördyrades

emellertid ej oväsentligen arbetet med transporter och dylikt,

ehuru som naturligt teaterns eldfara afsevärdt minskades. Lämpliga magasinsutrymmen

i närheten af f. d. svenska teatern syntes ej heller svåra

att erhålla, om så skulle behöfvas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

9

Såsom en sammanfattning af det i detta afseende anförda hade de

sakkunnige som sin åsigt uttalat, att den ifrågavarande teatern, efter det

en del smärre förändringar och förbättringar blifvit vidtagna, i allt väsentligt

lämpade sig för en dramatisk teater.

Med anledning deraf, att i båda de omförmälda utlåtandena ur olika

synpunkter förordats borttagande af den del af tredje raden å f. d. svenska

teatern, som i fonden vore utdragen bakom den egentliga omfattningsmuren,

hade departementschefen inhemtat, att den minskning i recettinkomst,

som af en sådan åtgärd skulle orsakas, blefve föga afsevärd. Med

de vid operaföreställningar gällande biljettpris lemnade f. d. svenska

teaterns salong vid utsåldt hus för närvarande en recettinkomst af 2,190

kronor. I händelse nyssnämnda del af tredje raden borttoges, skulle en

minskning i inkomsten uppstå af 43 kronor 50 öre.

Hvad anginge frågan, huru det ifrågasatta inköpet af f. d. svenska

teatern skulle gestalta sig såsom affär för statsverket, erinrade departementschefen

till en början, att för fastigheten jemte förut omförmälda teatermateriel

skulle erläggas en köpeskilling af 450,000 kronor, att gäldas

dels genom öfvertagande af betalningsansvar för i egendomen intecknad

gäld till belopp af 250,000 kronor, dels genom kontant inbetalning af

200,000 kronor, deraf hälften vid tillträdet och hälften inom 3 månader

derefter.

Om fastigheten inköptes, skulle sålunda, under förutsättning att nyssnämnda

inteckning å 250,000 kronor, derå räntan utgjorde 4 procent,

komme att qvarstå eller i förekommande fall med oförändrad ränta omplaceras,

hvarför hinder ej borde möta, ett kontant belopp af 200,000

kronor vara erforderligt för köpets afsilande. Tillgång härtill skulle,

enligt hvad departementschefen tänkt sig, beredas genom upptagande af

ett lån å motsvarande belopp, att återbetalas efter 4 år från den 1 nästkommande

juli, dervid antoges, att tillträdet af fastigheten komme att

ske sistnämnda dag, och att kongl. operans nya byggnad blefve färdig till

den 1 juli 1896, så att dramatiska teaterns hus då skulle kunna få af

en blifvande köpare tillträdas. Då departementschefen i fråga om sättet

för anskaffande af detta lån ansåge sig kunna antaga, att teaterbyggnadskonsortiet,

som enligt förut omnämnda kontrakt af den 15 juni 1891 hade

att samtidigt med den nya operabyggnaden till statsverket öfverlemna en

Bill. till Riks. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 23 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

reservfond å minst 500,000 kronor till understödjande af den framtida

verksamheten i den nya teaterbyggnaden och redan nu disponerade öfver

de för detta ändamål erforderliga medel, ej skulle hafva något emot att

på angifvet sätt placera 200,000 kronor af sina medel, hade departementschefen

vändt sig med en förfrågan i detta afseende till konsortiet och af

detsamma erhållit det svar, att konsortiet vore villigt att mot statsverkets

förbindelse såsom lån utlemna sistnämnda belopp mot 4 procents årlig

ränta samt åliggande för statsverket att återbetala lånet senast den 1

juli 1896.

De årliga utgifterna för f. d. svenska teaterns fastighet, hvilken vore

brandförsäkrad för all framtid i Stockholms stads brandförsäkringskontor

för 526,000 kronor, kunde för de närmaste fyra åren, räknadt från den

1 nästkommande juli, beräknas på följande sätt:

Räntor:

4 procent å intecknade 250,000 kronor ... kronor 10,000: —

Dito å lånet från teaterbyggnads
konsortiet,

200,000 kronor........................ » 8,000: — 18,000:_

Onera och Tcostnader:

Kontributioner................................................... kronor 1,457: 50

Sotning ............................................................... 3> 94: 48

Renhållning ...................................................... » 350: —

Vattenafgift .......... » 200: —

Reparationer...................................................... » 1,000: —

Diverse utgifter................................................ » 418: 02

kronor 3,520: —

hvarifrån afginge årlig utdelning från brandförsäkringskontoret

efter 1 per mille af

försäkringssumman....................................... » 520: — 3,000: _

årlig utgift kronor 21,000: —

För fastigheten erlägges nu, såsom departementschefen erinrat, en af

statsanslaget till kongl. operan utgående årshyra af 35,000 kronor, hvadan

och då detta hyresbelopp efter inköpet skulle af kongl. operans direktör

utaf nyssnämnda anslagsmedel till statsverket inbetalas, genom sagda in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

11

köp skulle för statsverket uppstå en årlig behållning af 14,000 kronor

eller under 4 år samraanlagdt 56,000 kronor.

För återgäldande af lånet från teaterbyggnadskonsortiet skulle efter

de fyra årens förlopp finnas att disponera:

nyssnämnda behållning......................................................... kronor 56,000: —

köpeskillingen för dramatiska teatern, beräknad till ... d 150,000: —

Summa kronor 206,000: —

eller i rundt tal 200,000 kronor, motsvarande den lånfångna summan.

Utgifterna för fastigheten komme derefter att inskränka sig till

4 procents ränta å intecknade 250,000 kronor ............ kronor 10,000

onera och kostnader, enligt hvad förut anförts, ............ » 3,000

Summa kronor 13,000

Den mellan dramatiska teaterns sujetter bildade association, som för

närvarande arrenderar dramatiska teatern, erlägger — yttrar departementschefen

vidare — i årlig hyra ett belopp af 10,385 kronor, hvilket jemlikt

medgifvande af Riksdagen tillfaller de kongl. teatrarnes pensionsinrättning.

Med hänsyn dels till det större antalet åskådareplatser, dels till den högre

hyresafkastning, som kunde påräknas af schweizerilokalen i f. d. svenska

teatern i jemförelse med motsvarande lokal i dramatiska teatern — hyran

för den förra uppginge för närvarande till 7,000 kronor, hvilket belopp

borde kunna uppbringas till 8,000 kronor, medan dramatiska teaterns

schweizeri lemnade i hyra endast 3,000 kronor — borde för f. d. svenska

teatern, såsom dramatisk teater, kunna erläggas en icke obetydligt

högre hyra än den, som utginge för dramatiska teatern. Anmodad att meddela

yttrande i fråga om det hyresbelopp, som borde kunna erläggas

för f. d. svenska teatern såsom dramatisk scen, hade direktören för dramatiska

teatern, G. Fredrikson, förklarat, att förstnämnde teater enligt hans

åsigt mycket väl skulle kunna betinga en årlig hyra af 25 å 30,000

kronor, i all synnerhet om dramatiska teaterns statsverket tillhörande

egendom komme att försäljas med uttryckligt vilkor att icke sedan få

för teaterändamål användas. Hyresbeloppet för svenska teaterns fastighet

borde således med säkerhet kunna antagas komma att uppgå till åtminstone

25,000 kronor och följaktligen lemna tillgång till betäckande ej

mindre af det ofvan upptagna årliga utgiftsbeloppet, 13,000 kronor, än

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

äfven till en årlig amortering af minst 12,000 kronor å den i fastigheten

intecknade skulden å 250,000 kronor.

I det föregående vore, enligt hvad departementschefen vidare anfört,

förutsatt, att den nya operabyggnaden blefve i fullfärdigt skick af teaterbyggnadskonsortiet

öfverlemnad till statsverket den 1 juli 1896, och att

således dramatiska teaterns hus skulle kunna säljas med tillträdesrätt för

köpare nämnda dag. Skulle åter konsortiet med begagnande af sin kontraktsenliga

rätt påkalla anstånd med operabyggnadens öfverlemnande till

den 1 juli 1897, föranleddes naturligen häraf jemväl ett års uppskof med

dramatiska teaterns försäljning, hvaraf åter i sin ordning påkallades ett

års förlängning i det eventuella låneaftalet med konsortiet. Något hinder

från konsortiets sida för en sådan förlängning kunde icke antagas komma

att möta.

Oafsedt det med det ifrågasatta inköpet af f. d. svenska teatern afsedda

ändamål att åt den dramatiska teatern bereda en lokal, som ur

synpunkten af trygghet mot eldfara uppfylde skäliga fordringar och i öfrigt

vore tidsenligt anordnad, syntes det departementschefen icke kunna

bestridas, att åtgärden, såsom affär betraktad, skulle ställa sig fördelaktig

för statsverket. För inköpet skulle icke behöfva särskildt anvisas andra

statsmedel än den till 150,000 kronor beräknade köpeskillingen för dramatiska

teatern. Statsverket skulle deremot förvärfva, jemte åtskillig

teatermateriel, som för närvarande vore brandförsäkrad för 40,000 kronor,

f. d. svenska teaterns till ett värde af 650,000 kronor uppskattade fastighet,

för hvilken enligt sakkunnigt omdöme borde kunna påräknas en årlig

hyra af 25 ä 80,000 kronor. Visserligen skulle statsverket efter försäljningen

af dramatiska teatern gå i mistning af den till 10,385 kronor

uppgående, till kongl. teatrarnes pensionsinrättning anslagna hyran för

nämnda teater, medan hyran för den nyförvärfvade teaterbyggnaden under

en tid af antagligen ett par tiotal år skulle åtgå till förräntande och

amortering af skulden å fastigheten. Departementschefen erinrade emellertid

härvid, att den användning, som, enligt hvad nyss nämnts, gifvits

åt den från dramatiska teatern inflytande hyran, endast afsåge den tid,

under hvilken nämnda teater för närvarande vore på arrende upplåten,

eller tiden till utgången af det spelår, under hvars lopp den nya operabyggnaden

blefve färdig, och att pensionsinrättningen ingalunda tillförsäkrats

eller skäligen egt att påräkna någon utsträckning af den beviljade

förmånen utöfver nämnda tid. Ur denna synpunkt mötte således intet

hinder för en anordning, enligt hvilken staten väl skulle under någon tid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

13

afstå från att påräkna inkomst af den byggnad, som användes till dramatisk

teater, men deremot efter denna tids förlopp finna ersättning i en

hyresinkomst, som med säkerhet kunde antagas komma att uppgå till mer

än dubbla beloppet af den summa, ,som för närvarande under sådan rubrik

tillflöte statsverket. f

Dramatiska teaterns nuvarande lokal befunne sig, enligt det förut

anförda, ur eldfarlighetens synpunkt i det skick, att den ej gerna någon

längre tid borde för sitt ändamål användas, utan att det blefve nödigt

att, derest staten fortfarande ville understödja den dramatiska konsten,

söka anskaffa annan och lämpligare lokal; och då detta icke utan betydande

kostnad kunde ske genom uppförandet af en ny teater för ändamålet,

hade departementschefen ansett det vara sin pligt att, i hvad på honom

ankomme, icke låta det yppade tillfället att utan särskilda direkta utgifter

för statsverket bereda dramatiska teatern en mot eldfara så vidt möjligt

tryggad och i öfrigt ändamålsenlig lokal gå obegagnadt förbi.

I särskild till statsutskottets ordförande aflåten skrifvelse af den 16

innevarande månad har statsrådet och chefen för finansdepartementet vidare

meddelat, att fullt vederhäftig person samma dag anmält sig såsom

köpare af dramatiska teaterns nuvarande fastighet och dervid förbundit

sig att ej använda huset till teater eller offentligt förlustelseställe samt

att betala 225,000 kronor kontant vid tillträdet, som borde ega rum, när

den nya operan blefve färdig. «

Om än i afseende å den dramatiska teaterns lokal anmärkningar

kunna framställas ur synpunkten: af trygghet mot eldfara, torde dock den

fara, som i detta fall hotar, dels i hufvudsak vara beroende af de förhållanden

och anordningar, som i allmänhet vid inrättningar af denna beskaffenhet

måste förefinnas, dels ock kunna genom lämpliga åtgärder väsentligen

minskas; och att någon öfverhängande eldfara ej anses vara för

handen, synes framgå deraf, att, äfven vid bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, denna teaters verksamhet skulle oförändrad komma att

fortgå ännu i fyra till fem år.

Hvad det föreliggande förslaget vidare beträffar, föreställer sig utskottet,

att detsamma, särskilt med hänsyn till det numera inkomna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 37.

köpeanbudet å dramatiska teatern, som med 75,000 kronor öfverstiger

den förut motsedda försäljningssumman, ur finansiel synpunkt icke torde

vara ofördelaktigt, ehuruväl utskottet icke funnit den i sammanhang

med det föreslagna inköpet af den s. k. svenska teatern ifrågasatta lånetransaktionen

tilltalande. Ett uppskof med dramatiska teaterns försäljning

synes i allt fall icke böra föranleda minskning i köpevärdet af denna synnerligen

välbelägna fastighet.

Då emellertid en ny tidsenlig teater för närvarande är för statsverkets

räkning under uppförande, och först sedan denna blifvit fullbordad,

beslut synes böra fattas, om ej vid sidan af den lyriska konsten äfven

den dramatiska må kunna der idkas, anser utskottet tidpunkten nu icke

vara lämplig för förvärfvande af annan ny teater för talscenen, hvadan

utskottet trött sig böra afstyrka Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

helst, enligt utskottets mening och med hänsyn till de i förevarande ämne

förut inom Riksdagen uttalade åsigter, någon anslutning icke synes vara

att påräkna till förslag om ytterligare omfattande åtgärder för teaterverksamhetens

upprätthållande utöfver de af Riksdagen redan vidtagna.

Utskottet hemställer alltså,

af

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke må

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 mars 1892.

t (i

t)

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, TRYCKT X CENTRAL-TRYOKERIET, 18 92.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse.

Statsutskottets utlåtande n:o 3, sid. 21:

å tredje raden uppifrån står: af herrar P. Pehr sson, S. G. von Friesen

och Öl las A. Ericsson; bör std: af herrar P. Pehrsson och Ollas A. Ericsson.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami, 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

é

i statsutskottets utlåtande n:o 8.

Sid. 64, rad. 20 nedifrån står: 87,770 kronor

läs: 78,770 kronor..

Bill. till Rilisä. Prof. 1892.

■1 Samt.

1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse.

Statsutskottets utlåtande n:o 3, sid. 21:

å tredje raden uppifrån står: af herrar P. Pehrsson, S. G. ron Friesen

och 011 as A. Ericsson; bär std: af herrar P. Pehrsson och 011 as A. Ericsson.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami

1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser.

I statsutskottets utlåtande n:o 23.

Sid. 19, rad. 8 nedifrån står: något vederlag

läs: såsom vederlag.

I statsutskottets utlåtande n:o 24.

Sid. 22, rad. 8 nedifrån står: fråntagna åklagareandelar

läs: frångångna åklagareandelar.

Bill. till Itiksd. lfrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:22 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj-.ls proposition angående försäljning af kongl. dramatiska teatern och inköp för statsverkets räkning af fast s. 13 i texten