Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringshesvären den 5 juni 1885 äfvensom inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.

1892-03-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:41, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringshesvären den 5 juni 1885 äfvensom inom Riksdagen väckta motioner i samma ämne.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

N:o 41.

Ank. till Kiksd. kansli den 31 mars 1892, kl. 5 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringshesvären

den 5 juni 1885 äfvensom inom Riksdagen

väckta motioner i samma ämne.

(I. A.)

Kongl. Maj:t, som den 13 januari innevarande år till Riksdagen

aflåtit propositioner angående ändring i vissa delar af värnpligtslagen

den 5 juni 1885 och förordningen den 14 september 1883 angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst, har i en till Riksdagen

förstnämnde dag, under åberopande af bilagdt, protokoll öfver landtförsvarsärenden

för samma dag, afgifven proposition (n:o 6) föreslagit Riksdagen

att, för den händelse Riksdagen bifölle omförmälda propositioner,

propositionen angående ändring i värnpligtslagen, i hvad densamma

afsåge förändrad lydelse af 1 §, 3 § 1 inom., 6, 27 och 28 §§, 33 §

mom. 2 och 3 samt 34, 52 och 53 §§, och tillika antoge ett af Kongl.

Maj:t nämnda dag, på föredragning af statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,

godkäudt förslag om förstärkningar i landets

nuvarande härorganisation,

dels medgifva

att 1 och 6 §§ i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

19

§ I
I

rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt samt under iakttagande

af de särskilda bestämmelser och undantag, som bär nedan i

denna lag omförmälas, lindring ega rum att årligen utgå iutill 1893

med trettio procent, för år 1893 med femtio procent, för åren 1894

och 1895 med sextio procent, för åren 1896 och 1897 med sjuttio

procent, för åren 1898 och 1899 med åttio procent, för åren 1900 och

1901 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt

från och med år 1902 med hela beloppet af samma värde.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring, jemlikt § 1, bör

rusthåll eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, skall till grund

för beräkningen läggas fulla värdet å rustningen eller roteringeu, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll eller

rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1 förmäles,

beräknas allenast det belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen

eller roteringen öfverstiger understödet; kunnande, der understödet skulle

uppgå till lika belopp med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring,

som i denna lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta

rotar vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolausafgiften,

då sådan åtgår, är lika stor med eller större äu det

här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, till grund för

beräkningen läggas vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men för rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af berörda

afgifter öfverstiger understödet; och kommer alltså, der understödet

uppgår till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom

i denna lag är fråga, icke att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt hvad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

bär ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret

varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde

och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande fortfar,

någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag icke att

ega rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och

vakanta rusthåll vid infanteriet:

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är

stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men

är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och

roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt;

och dels besluta,

att frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid

inträffande krig utgöra krigsgärd i spaumål skola med ingången af år

1893 helt och hållet upphöra.

Statsutskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition

blifvit öfverlemnad, har i sammanhang med densamma behandlat

jemväl nedannämuda inom Riksdagens Andra Kammare väckta motioner,

i hvad de afse lindring i rustnings- och roteringsbesväreu samt

dithörande frågor, nemligen:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

21

Motion n:o 107 af herrar C. T. Lind och J. A. Johansson i Bastholmen,

hvilka föreslagit, bland annat, att Riksdagen måtte besluta

följande tillägg till lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären, nemligen:

Vid markegångssättningen skall nj uppskattning årligen ega rum

å medelvärdet af rustnings- och roteringsbesvären för de till hvarje

regemente eller corps hörande rust- eller rotehåll. Den kostnad, hvarmed

rusthåll eller rote efter sådan uppskattning befinnes vara betungad utöfver

de i denna lag bestämda värden, godtgöres rusthållet eller roten

af staten.

Motion n:o 130 af herr J. Sjöberg, som föreslagit, att, om Riksdagen

bifölle Kongl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af värnpligtslagen af

den 5 juni 1885, Riksdagen skulle besluta detta, utom med öfriga vilkor,

under förutsättning af att det af skatteregleringskomitén beräknade

värde af rote- och rusthåll af en nämnd pröfvades och evalverades

i öfverensstämmelse med medelvärdet af den under nästföregående femeller

tioårsperiod befunna verkliga kostnad för rustnings- och roteringsbesvären.

Motion n:o 139 af herr G. Eriksson i Mörviken m. fl., som föreslagit,

att vissa af de utaf Kongl. Maj:t begärda anslagen till försvarets

stärkande måtte af Riksdagen beviljas endast under uttryckliga vilkor,

bland andra, att rust- och rotehållet ställes på vakans mot erläggande

af vakansafgifter, som motsvarade värdet af och funnes regemente- eller

eorpsvis angifna i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 samt att lindring i rustnings- och roteringsbesvären

motsvarande vakansbeloppen tillgodokomme rust- och rotehållare

på sätt Kongl. Maj:t i sin till denna Riksdag afgifna proposition

u:o 6 föreslagit.

Motion n:o 164 af herr M. Dalm, som föreslagit, att, om Riksdagen

bifölle Kongl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af värnpligtslagen

af den 5 juni 1885 (kongl. propositionen n:o 2), Riksdagen måtte

besluta detta, utom med öfriga vilkor, under förutsättning af att det af

skatteregleringskomitén beräknade värde af rote- och rusthåll hvart

femte år pröfvades och bestämdes i öfverensstämmelse med den verkliga

kostnaden för detta onus af en nämnd så sammansatt, att de olika

intressena der blefve tillgodosedda, och att föreskriften om eu sådan

förnyad uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären skulle intagas

i lagen angående lindring i berörda besvär.

Motion n:o 172 af herr J. Bratt in. fl., som yrkat, att — då lösandet

af härordningsfrågan ej kundo ske annat än i förening med grund
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o dt.

skattoafskrifningen och dermed sammanhängande frågor — Riksdagen

för sin del, för den händelse de af motionärerne till innevarande års

Riksdag afgifna förslag angående såväl ny värnpligtslag som ny härordning

bifölles, måtte besluta den ändring i lagen om lindring i

rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885, som innehölles i

Kong]. Maj:ts proposition n:o 6 till innevarande års Riksdag.

Beträffande deu af Kongl. Maj:t föreslagna lindringen i rustningsoch

roteringsbesvären har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

till det ofvan åberopade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 13 sistlidne januari anfört, att på grund af Kongl. Maj:ts

beslut i fråga om grundskatternas afskrifning förslag jemväl borde

afgifvas i syfte, att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande

den successivt fortgående afskrifningen af grundskatterna,

jemväl måtte komma att utgå; och erfordrades derför enligt departementschefens

åsigt, oafsedt höjning i anslaget till lindring i rtistningsoch

roteringsbesvären, att i lagen den 5 juni 1885 angående lindring

i nämnda besvär intoges för ändamålet nödiga bestämmelser.

Hvad anginge ändringarne i den s. k. liudringslagen, vore lämpligast,

att bestämmelse om den olika procent, hvarmed lindringen för

framtiden skulle komma att utgå, infördes redan i första pa ragla fen

af ifrågavarande lag och att derefter på de öfriga ställen i lagen, der

föreskrifter om lindringsprocentens belopp för närvarande förekomme,

hänvisning till berörda paragraf infördes.

Slutligen borde nu, liksom sistlidet år, i förevarande sammanhangtagas

under öfvervägande, om ej i enlighet med tillvägagåendet år

1883, då fråga om rustnings- och roteringsbesvärens fullständiga afskrifning

förevar, förslag borde till Riksdagen häuskjutas om upphörande

af extra roteringen och frälserusttjensten äfvensom presterskapets

åliggande att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spannmål.

Hvad anginge sist omförmälda båda besvär, hvilka numera kunde sägas

hafva förlorat all betydelse ur militärisk synpunkt, hade departementschefen

intet att erinra deremot, att ett dylikt förslag framstäldes. Förhållandena

beträffande extra roteringen syntes deremot något olika. Till en

början hade frågan år 1883 afsett eu fullständig afskrifning af rustningsoch

roteringsbesvären, under det att för närvarande förutsattes, att

samma besvär fortfarande skulle ega bestånd, och att de rustnings- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

23

roteringsskyldige endast skulle komma i åtnjutande af ett mot dessa

besvärs värde svarande vederlag. Analogien emellan nämnda besvär

och extra roteringen syntes departementschefen alltså för närvarande

endast kunna medföra, att ersättning för de prestationer, som i extra

roteringen innefattades, skulle, utan rubbning af den med extra roteringen

förenade skyldighet, vederbörande tillerkännas. Vidare borde

grundade anspråk på extra roteringens upphörande före ingången af

det år, då lindring i rustnings- och roteringsbesvären skulle utgå med

dessa besvärs fulla värde, knappast med fog kunna framställas; och

då slutligen, enligt kontrakt med vederbörande hemmansegare, extra

roteringen skulle af de flesta hemman, som deraf vore betungade, på

det sätt utgöras, att vederbörande rotar skulle i krigstid för hären

anskaffa hästar, men denna skyldighet ingalunda vore för hären utan

betydelse, så länge frågan om sättet, huru behofvet deraf i öfrigt skulle

tillgodoses, icke blifvit genom lag definitivt ordnad, syntes lämpligast,

att frågan om den ersättning, som möjligen kunde anses böra utgå

till innehafvare af extra roterade hemman, icke för närvarande upptoges

till behandling.

Utskottet, som, på sätt i dess denna dag afgifna utlåtande angående

afskrifning i de på viss jord hyflande grundskatter anförts,

ansett den föreslagna lindringen i rustnings- och roteringsbesvären

böra beslutas i sammanhang med frågorna om grundskatteafskrifningen

och om stärkandet af landets försvar, har alltså icke något att erinra

mot att hvad Kongl. Maj:t i nu förevarande hänseende föreslagit bifalles

under vilkor, att tillfredsställande beslut äfven fattas i nämnda

härmed sammanhängande frågor.

Med anledning af de i herrar Linds och Johanssons, Sjöbergs samt

Dahns ofvan anförda motioner framstälda förslag om förnyad uppskattning

af kostnaden för rustnings- och roteringsbesvären har utskottet

velat i minnet återkalla, hurusom statsutskottet nästlidet år, på grund

af då i samma ämne väckta förslag, uttalade den meningen, att ehuruväl

vid förslagen om förenämnda skattefrågors lösning städse förutsatts,

att nedsättning i grundskatterna skulle betinga motsvarande lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, de rustnings- och roteringsskyldige

i sjelfva verket icke erhållit samma lindring, som kommit grundskattegifvaro

till del, enär till följd af prisförhöjningar och i öfrigt svång
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

heten att exakt värdera rustnings- och roteringsprestationerna, de vid

den nu gällande uppskattningen åsätta värdena stundom måste anses

väl låga; och i enlighet med denna åsigt tillstyrkte utskottet eu hvart

tionde år förnyad värdering af prestationerna för hvarje rusthåll och

rote efter utredning af en nämnd, så sammansatt, att de olika intressena

der blefve tillgodosedda.

Under erinran, att, derest på sätt herr G. Eriksson m. fl. i ofvannämnda

motion föreslagit, en allmän vakanssättning af rust- och rotehållet

blefve beslutad, en dylik förnyad värdering icke skulle ifrågakomma

samt att äfven under nuvarande förhållanden den nya uppskattningen

endast kan afse de rust- och rotehåll, för hvilka vakanssättningen

icke redan blifvit för all framtid bestämd, har utskottet, som delar

omförmälda mening angående lämpligheten af en periodvis återkommande

uppskattning af berörda besvär, velat framhålla dels att hvarje värderingsnämnds

uppdrag i regeln torde böra omfatta ett regementes eller corps’

område, dels att nämnden synes böra bestå af fem ledamöter, nemligen

två, förordnade af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, två, välde af områdets''

rust- eller rotehållare, hvilka effektivt utgöra rust- eller roteringsbesvären,

samt en utsedd af landstinget, hvarjemte ett motsvarande

antal suppleanter torde böra i enahanda ordning tillsättas. Valet af

uppskattningsnämndens ledamöter, hvilket, hvad beträffar dem, som

böra utses af rust- eller rotehållarne, torde böra anställas genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg, anser utskottet böra förrättas under

det år, som närmast föregår uppskattningsperiodens ingång. Öfver

uppskattningarne böra särskilda längder upprättas; och torde dessa,

efter det vederbörande landsting beredts tillfälle att deröfver yttra sig,

böra genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg insändas till

Kongl. Maj:t, som härefter lärer komma att bestämma prestationernas

värde, hvarefter ersättningarna skola efter de sålunda bestämda värdena

utgå.

De nu ifrågasatta uppskattningsnämnderna synas emellertid icke

böra sammanträda förr än år 1901, eller året före den föreslagna lindringens

fullständiga inträdande, på det att samtidigt dermed, eller år

1902, en fullt exakt grund för bestämmandet af ersättningen för ifrågavarande

besvär må kunna tillämpas.

Föreskrifter om eu sådan förnyad uppskattning af rustnings- och

roteriugsbesvären böra naturligen intagas i lagen angående lindring i

berörda besvär och der lämpligen inflyta i § 2, hvilken utskottet följaktligen

anser böra erhålla förändrad lydelse.

Hvad slutligen beträffar Kongl. Maj:ts förslag om att frälserust
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

25

tjensten äfvensom presterskapets åliggande att vid inträffande krig

utgöra krigsgärd i spanmål skola med ingången af år 1893 helt och

hållet upphöra, föreställer sig utskottet, att samma skäl, som i ofvan

anförda statsrådsprotokoll åberopats till stöd för bibehållande tills vidare

af extra roteringen, äro fullt tillämpliga äfven i fråga om frälserusttjensten

och presterskapets berörda åliggande, hvarför utskottet icke

funnit sig böra förorda Kongl. Maj:ts förslag i denna del, utan ansett

att med beslut i dessa ämnen lämpligen kan tills vidare anstå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa:

I) att Riksdagen, för den händelse kamrarne

med sammanstämmande beslut dels bifalla Kongl.

Maj:ts den 13 januari 1892 till Riksdagen aflåtna

propositioner angående ändring i värnpligtslagen, i

hvad densamma afser förändrad lydelse af § 1, § 3

mom. 1, §§ 6, 27 och 28, § 33 mom. 2 och 3 samt

§§ 34, 52 och 53 i nämnda lag och om ändring i

förordningen den 14 september 1883 angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst, dels ock i

hufvudsak godkänna det af utskottet i utlåtande n:o

39 framlagda förslag angående ordnande af landtförsvaret,

må — under förutsättning af motsvarande

afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter —

medgifva:

att 1, 2 och 6 §§ i lagen om lindring i rustningsoch

roteringsbesvären den 5 juni 1885 må erhålla

följande förändrade lydelse:

§ L

1 rustnings- och roteringsbesvären skall, på sätt

samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som här nedan i denna lag omförmälas,

lindring ega rum att årligen utgå intill 1893 med

trettio procent, för år 1893 med femtio procent, för

åren 1894 och 1895 med sextio procent, för åren 1896

och 1897 med sjuttio procent, för åren 1898 och 1899

med åttio procent, för åren 1900 och 1901 med nittio

procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt

; . från och med år 1902 med hela beloppet af samma

värde.

Bih. till liiksd. Prot. 1893. 4 Sand. 1 Afd. 26 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings och roteringsbesvären

för de i § 1 angifna ändamål skola för tiden

intill år 1902 prestationerna för hvarje rusthåll och

rote bestämmas regements- och oorpsvis till nedannämnda

värden:

Smålands grenadierbataljon ................. 180: —

År 1901 och derefter hvart tionde år, hvarje

gång för de närmast följande tio åren, bestämmes

prestationernas värde af Kongl. Maj:t efter utredning

af en nämnd så sammansatt, att de olika intressena

der blifva tillgodosedda, och efter inhemtande af vederbörande

landstings yttrande öfver nämndens utredning.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring,

jemlikt § 1, bör rusthåll eller rote tillgodokomma,

skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar:

För rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

skall till grund för beräkningen läggas fulla

värdet å rustningen eller roteringen, sådant samma

värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för

rusthåll eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

hvarom i § 5 mom. 1 förmäles, beräknas allenast det

belopp, hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller

roteringen öfverstiger understödet;kunnande,der understödet

skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga

besvärets värde, sådan lindring, som i denna

lag afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet, vakanta rotar vid infanteriet samt vakanta

rusthåll och rotar vid bätsnianshållet:

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

27

lika stor med eller större än det här ofvan i § 2 mom.

a) bestämda värde å rustningen eller roteringen, skall

för rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd,

till grund för beräkningen läggas vakansafgiftens eller

nämnda afgifters sammanlagda belopp, men för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd,

endast det belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan

af berörda afgifter öfverstiger understödet; och

kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp

med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i

denna lag är fråga, icke att eg a rum.

2:o) Der vakansafgifteu^ med ^beräkning deri

jemväl af trosspassevolansafgiften, då sådan utgår, är

lägre än dét i § 2 mom. a) satta värde å rustningen

eller roleringen, skall den lindring, som, enligt hvad

här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet

eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med

skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgiftsbeloppet,

men skulle denna skilnad vara lika stor med eller

större än berörda lindring, kommer, så länge detta

förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen eller

roteringen enligt denna lag icke att eg a rum.

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid

kavalleriet och vakanta rusthåll vid infanteriet:

1 ro) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning,

är lika stor med det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som

här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

jemväl för beklädnad, remtyg och beväpning,

är lägre än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda

värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan

är stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten,

om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden

mellan n}rssnämnda värde och afgift, men är denna

skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, Bå länge detta förhållande fortfar, någon

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

lättnad i rustningen och roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet

äfven för beklädnad, remtyg och beväpning, är

större än det i § 2 mom. b) eller c) bestämda värde,

skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf,

efter afdrag af understödet, der sådant utgår, tillgodokomma

rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med

hvad bär ofvan angående effektiva rusthåll och rotar

är stadgadt;

II) att Kongl. Maj ds förslag om upphörande af

frälserusttjensten äfvensom presterskapets åliggande

att vid inträffande krig utgöra krigsgärd i spannmål

icke må af Riksdagen bifallas.

III) att herrar Linds och Johanssons, Sjöbergs,

Dahns och Bratts ofvaunämnda motioner samt herr

Erikssons m. fl. omförmälda motion i denna del icke

må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

af herr H. P. P. Tamm, som hänfört sig till den af honom vid

utlåtandet n:o 40 antecknade reservation;

af herrar A. Persson, G. Eriksson, P. Ersson, O. Jonsson, /. Lyttkens,

P. Pehr son och C. Persson: »Under åberopande af de skäl, vi uti

särskild reservation vid frågan om utskottets förslag angående ordnandet

af landtförsvaret anfört, och då vi fortfarande hysa den uppfattning,

att den inom Riksdagen ofta uttalade mening, att skattefrågorna, i hvad

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

29

de afse såväl de å viss jord hvilande grundskatter m. m. som rustningsoch

roteringsbesvären, höra samtidigt och likställigt vinna sin slutliga

lösning, få vi härmed anmäla vår reservation emot utskottets förslag

att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i synnerhet

som densamma skett endast under förutsättning af bifall till

andra af Kongl. Maj:t gjorda förslag angående värnpligtens utsträckning

och anslags beviljande för försvarets förstärkning m. m.»;

af herrar $. G. von Frusen och Ollas A. Ericsson.

Herr P. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i förestående ärendes slutbehandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 26 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:55 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i lagen om lindring i rustningsoch roteringsbesvären den 5 juni 1885. s. 9 i texten