Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 42

1892-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:42, Statsutskottets Utlåtande N:o 42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1892, kl. 5 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

dispositionen af inflytande hyresinkomster frän de till

svenska kronans egendom i Konstantinopel hörande bodlägenheter.

(l:a IT. A.)

Uti en den 13 januari innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 10) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i afvaktan

på den slutliga pröfningen af väckt förslag rörande ombyggnad af de

till kronans fastighet i Konstantinopel hörande bodlägenheter, medgifva,

dels att af öfverskotten å de från berörda fastigheter inflytande hyresinkomster

finge från och med år 1893 tills vidare till svenska kyrkan

i Paris användas 3,050 kronor årligen, dels ock att samma öfverskott

i öfrigt måtte tills vidare reserveras och insättas i Sveriges riksbank

på särskild räkning, benämnd »medel influtna från kronans fastighet i

Konstantinopel, till framtida disposition».

Såsom af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

utrikesdepartementsärenden för ofvannämnda dag inhemtas, har ministern

för utrikes ärendena vid ärendets föredragning till en början erinrat,

att den ifrågavarande fastigheten år 1757 genom dåvarande envoyén

Gr. von Oelsing, efter bemyndigande af kanslikollegium, inköpts för

medel, som genom stamböcker, kollektör och eljest insamlats i ändamål

att i Konstantinopel uppföra én luthersk kyrka. I det å tomten då

befintliga hus hade emellertid, förutom kyrka, äfven bostad för beskickningen

blifvit inredd, i det att Celsing anmält, att, ”det i anseende till

turkarnes fanatism och den dåvarande stränga regimen i Turkiet ej gått

Bih. till Jlihd. Frot. 18112. 4 Sami. 1 A/d. 21 Höft. (N:o 42). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

an att angifva huset såsom kyrkans egendom eller der anordna eu mer

lysande kyrkoinrättning”.

Sedan Kongl. Magt år 1863 begärt Rikets Ständers medgifvande

att med ifrågavarande egendom i Konstantinopel måtte få vidtagas de

förfoganden, som kunde befinnas bäst leda till att utan särskild kostnad

för staten bereda svenska beskickningen vid Ottomanniska porten

eu passande och värdig bostad, samt Rikets Ständer anmält, att de för

sin del, på grund af livad i ämnet blifvit upplyst, medgifvit Kongl.

Magt att vidtaga de förfoganden, som i ofvanberörda hänseende kunde

anses lämpliga, både inom berörda egendom sedermera under åren 1869

och 1870 arbeten blifvit utförda, omfattande dels nybyggnad af beskicltningshotellet

och uppförande af bodlägenheter i egendomens gräns åt

Peragatan, för hvilka arbeten kostnaden blifvit bestridd genom lån, afsedt

att amorteras genom inflytande hyror för bodlägenheterna. Sedan

detta lån blifvit slutbetaldt, både vid regleringen af statsverkets utgifter

för år 1887 dåvarande ministern för utrikes ärendena anmält, att särskilt

statsanslag för underhåll af ifrågavarande fastighet kunde för

framtiden undvaras; och hade i följd häraf det anslag å 4,200 kronor,

som dittills varit för detta ändamål under tredje hufvudtiteln uppfördt,

ur riksstaten för år 1887 uteslutits. Alla utgifter för fastigheten hade

från och med sistnämnda år bestridts af dess hyresafkastning, men då

i dessa utgifter ingått omkostnader för större reparationsarbeten, hade

räkenskaperna för fastigheter! först år 1890 haft att uppvisa öfverskott.

Enligt hvad utrikesministern den 11 april 1891 inför Kongl. Maj:t anmält,

utgjorde detta öfverskott 4,956 kronor 82 öre.

Efter att å sid. 4 och 5 af statsrådsprotokollet erinrats, att lön till

eu legationspredikant i Konstantinopel varit å konsulsstaten uppförd

ända till år 1882, då densamma på Kongl. Maj:ts framställning indragits,

hvarefter frågan om befattningens återupprättande icke förekommit, hvarför

den särskilda kapellbyggnad, som funnes å tomten, icke för närvarande

användes, upplyser utrikesministern, att de vid Peragatan belägna

bodlägenheter lemnade en årlig hyresinkomst af 15,897 kronor

och att efter afdrag af det för egendomens underhåll samt för skatter

in. in. erforderliga belopp, enligt de af kongl. beskickningen gjorda

beräkningar ett årligt öfverskott af omkring 11,000 kronor kunde antagas

framgent skola uppkomma, Kongl. beskiclaiingen hade föreslagit

att af detta öfverskott bilda en byggnadsfond afsedd att användas som

bidrag till ombyggnad af bodlägenheterna för erhållande af större hyresinkomst,

och den direkta utgiften för ett sådant företag skulle, enligt

ett af en framstående arkitekt uppgjordt förslag, kunna beräknas till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

3

omkring 150,000 kronor. Företaget skulle kunna utföras inom kort

tid genom upptagande af ett byggnadslån och derefter skulle efter afdrag

af underhålls- och amorteringskostnader ett så stort öfverskott

uppkomma, att företaget kunde anses vinstgifvande.

För egen del vore utrikesministern benägen ansluta sig till beskickningens

åsigt om lämpligheten att företaga en ombyggnad af berörda

bodlägenheter, för så vidt en, i förhållande till kostnaderna för ombyggnaden,

afsevärd ökning i fastighetens afkastning skulle kunna vinnas.

Och med afseende på bodarnes fördelaktiga belägenhet vid hufvudgatan

i en företrädesvis af den förmögnare europeiska befolkningen bebodd

stadsdel, syntes det icke osannolikt, att företaget, på sätt beskickningen

antagit, skulle komma att visa sig vinstgifvande. Frågan kunde dock

icke för närvarande anses tillräckligt utredd, då det uppgjorda byggnadsförslaget

syntes böra undergå granskning af annan byggnadskunnig

och med förhållandena på platsen förtrogen person samt jemväl i öfrig!

ytterligare upplysningar borde inhemtas för att bereda den största möjliga

tillförlitlighet åt beräkningen af den afkastning, fastigheten i dess tillämnade

nya skick kunde väntas lemna. Intill dess en sådan utredning

förelåge, och fördelarne af det väckta byggnadsförslaget kunde med

ledning deraf bedömas, ansåge utrikesministern frågan om dispositionen

af öfverskotten å fastighetens hyresafkastning böra anstå, och dessa öfverskott

tills vidare reserveras allenast med nedan omförmälda undantag

af det belopp, 3,050 kronor årligen, som lian ansåge böra användas till

svenska kyrkan i Paris.

Till sistnämnda kyrka funnes i gällande riksstat å tredje hufvudtiteln

för utgifter, som bestredes af svenska statsverket allena, uppförd!

ett belopp af 2,950 kronor. Vid 1886 års riksdag hade Kongl. Magt

begärt att det sedan flera år med 1,800 kronor utgående anslaget till

samma kyrka måtte förhöjas med 1,700 kronor till 3,500 kronor, men

Riksdagen hade endast så till vida bifallit Kongl. Maj:ts i berörda hänseende

gjorda framställning, att ifrågavarande anslag förhöjdes med

1,150 kronor, utgörande återstoden af det belopp som blifvit disponibelt

genom den af Kongl. Magt samtidigt föreslagna indragning af anslaget

till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel; och

anslaget till kyrkan i Paris hade derefter utgått med nämnda belopp

2,950 kronor.

Svenska församlingen i haris hade emellertid genom sitt kyrkoråd i

eu, vid statsrådsprotokollet fogad ansökning af den 15 sistlidne oktober,

till hvilken utskottet får hänvisa, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta proposition, att det nuvarande anslaget till kyrkan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:0 42.

måtte höjas från 2,950 till 6,000 kronor. Det ytterligare anslaget skulle

således blifva 3,050 kronor hvaraf 2,186 för fyllande af brist i kyrkans

nuvarande budget och 864 kronor såsom lönetillökning för kyrkans

pastor, hvilken, då han för närvarande uppbure 4,320 kronor från kyrkan

och 2,000 kronor från 8:de hufvudtiteln såsom sjömansprest i hainnarne

vid engelska kanalen, härigenom skulle i rundt tal erhålla 7,200

kronor eller 10,000 francs.

Denna ansökning hade blifvit förordad dels af Kongl. Maj:ts

minister i Paris, som vitsordat kyrkans gagnrika verksamhet och till

stöd för löneförhöjningen anfört att lönen vore otillräcklig och att man

icke alltid kunde påräkna att till pastor erhålla en person, som, i likhet

med den nuvarande innehafvaren af befattningen, vore i tillfälle att af

egna tillgångar fylla bristen i det för lefnadskostnaden i Paris erforderliga

belopp, dels ock af h. h. erkebiskopen som i sitt, statsrådsprotokollet

bilagda, yttrande likaledes förklarat sig på det lifligaste tillstyrka

bifall till ansökningen.

Äfvenledes, lifligt öfvertygad om kyrkans gagnrika verksamhet, ansåge

utrikesministern, att man måste befara, att denna verksamhet komme

att afbrytas, om kyrkan icke erhölle ytterligare bidrag från svenska

staten. Kyrkan med tillhörande tomter, af hvilka endast en del tagits

i anspråk för kyrkobyggnaden, hade på sin tid förvärfvats för medel,

som, ehuru till eu del insamlade genom kollektör i Sverige, likväl

hufvudsakligen erhållits genom af svenska kolonien i Paris på enskild

väg gjorda insamlingar; men som församlingen senare öfverlemnat

kyrkan med tillhörande tomter till svenska staten, vore det, då kyrkan

förklarats vara svenska statens egendom, icke möjligt för församlingen

att upptaga lån på fastigheterna; och å andra sidan, då tomterna och

kyrkobyggnaden åstadkommits hufvudsakligen genom församlingens medel,

borde någon afyttring icke kunna ifrågasättas utan församlingens

medgifvande.

Kär kyrkan öfverlemnades till staten hade ansetts sannolikt att

kyrkan efter tomternas försäljning skulle komma i så god ekonomisk

ställning att vidare statsunderstöd skulle kunna undvaras, men de förhoppningar

man gjorde sig om tomternas hastigt stigande värde hade

icke förverkligats, och det vore enligt utrikesministerns åsigt icke numera

sannolikt att tomterna, af hvilka endast den bäst belägna hittills

kunnat afyttras, komme att inbringa så mycket att allt bidrag från

statsverket efter tomternas försäljning skulle kunna indragas, men anslaget

borde i hvarje fall derefter kunna nedsättas, oafsedt att hela

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

5

frågan huru vida anledning fortfarande funnes till statsbidrag hvarje år

kunde ånyo upptagas.

Den nu anmälda bristen i kyrkans budget hade i sjelfva verket

alltid förefunnits, ehuru den hittills kunnat betäckas dels genom inkomsten

för den försålda tomten och dels genom enskilda tillfälliga

donationer, och hvad anginge förslaget att höja pastorns lön, ansåge

äfven utrikesministern för sin del en sådan förhöjning i hög grad

behöflig.

Då emellertid det nu anmälda behofvet af tillskott i kyrkans inkomster

så till vida kunde anses för tillfälligt, som dess behöflighet

i hvarje fall måste underkastas ny pröfning vid en framtida tomtförsäljning,

ansåge utrikesministern sig åtminstone icke för närvarande

böra tillstyrka att hos Riksdagen äska ökning i det för kyrkan i Paris

å 3:dje hufvudtiteln uppförda anslag, men deremot syntes det honom

att det för kyrkan nu begärda beloppet skulle kunna tills vidare anvisas

till utgående af öfverskotten å inkomsterna från kronans fastighet

i Konstantinopel. Sistberörda fastighet hade förvärfvats i ett syfte,

som läge mycket nära det ändamål, för hvilket den svenska kyrkoförsamlingen

i Paris blifvit bildad, i det att man i båda fallen afsett

att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religionsutöfning

och religionsvård. Det kunde icke förnekas, att öfverskotten

å hyresafkastningen af fastigheten i Konstantinopel funne en med det

ursprungliga syftet för fastighetsköpet närmare öfverensstämmande användning

om deraf anvisades medel för den lutherska kyrkan äfven

å andra orter, än om dessa öfverskott skulle tagas i anspråk för andra

statsändamål. Och någon betänklighet borde icke heller möta med afseende

å det belopp, som nu begärdes för kyrkan i Paris, då afkastningen

af fastigheten i Konstantinopel munera vore tillräckligt stor,

för att, äfven med afdrag af berörda belopp, lemna tillgång till anställande

af eu svensk prest vid legationen i Konstantinopel, om och när

det kunde visa sig lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik

befattning.

Åt det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp, 3,050 kronor årligen

till svenska kyrkan i Paris, äro, såsom här ofvan omförmälts, 2,186

kronor afsedda till fyllande af brist i kyrkans budget och 864 kronor

till lönetillökning för kyrkans pastor. Då, enligt utskottets åsigt, det

är af vigt, att den svenska kyrkliga verksamheten i Paris vidmagthålles,

men fara är att denna verksamhet kommer att afbrytas, om kyrkan icke

erhåller ytterligare bidrag från svenska staten, bär utskottet funnit skäligt

tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning så vidt densamma rör

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

beredande af lönetillökning åt kyrkans pastor. Hvad deremot angår

framställningen i hvad den afser fyllande af brist i kyrkans budget,

finner utskottet det böra tillkomma den svenska församlingen i Paris

att sjelf vidtaga åtgärder till bristens täckande eller balanserande tills

vidare, i hvilket afseende svårighet desto mindre torde böra möta som

utsigt förefinnes att genom försäljning af de till kyrkan hörande tomter

för ändamålet tillgängliga medel skola inflyta.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot att öfverskotten å

de från kronans fastighet i Konstantinopel ingående hyresinkomster tills

vidare reserveras och på särskild räkning i riksbanken insättas, har, på

grund af hvad ofvan anförts, velat tillstyrka, att af dessa öfverskottsmedel

må användas ett belopp af 864 kronor för lönetillökning åt den

svenska kyrkans pastor i haris, men anser att sådant medgifvande nu

bör lemnas endast för år 1893, på det nästkommande Riksdag må ej

mindre ytterligare pröfva behofvet än äfven, derest det samma fortfarande

förefinnes, taga i öfvervägande, huru vida utgiften för omförmälda

ändamål må lämpligen af ifrågavarande öfverskottsmedel bestridas.

Utskottet får derför hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, i afvaktan på den

slutliga pröfningen af väckt förslag rörande ombyggnad

af de till kronans fastighet i Konstantinopel hörande

bodlägenheter, medgifver dels att af öfverskotten å

de från berörda fastigheter inflytande hyresinkomster

må för år 1893 till lönetillökning för pastor vid svenska

kyrkan i Paris användas 864 kronor, dels ock att

samma öfverskott i öfrigt må tills vidare reserveras

och insättas i Sveriges riksbank på särskild räkning,

benämnd »medel influtna från kronans fastighet i Konstantinopel,

till framtida disposition».

Stockholm den 31 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

7

Reservation:

af herr friherre A. J{. von Krcemer.

Herr K. Bohnstedt har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

inom utskottet i förestående ärendes behandling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:88 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen■ af inflytande hyresinkomster från de till svenska kronans egendom i K s. 11 i texten