Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj ds proposition angående tillstånd för Ystad—Eslöfs jern v äg saktiebolag att till riksgäldskontor et inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt lån.

1892-04-05 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:46, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj ds proposition angående tillstånd för Ystad—Eslöfs jern v äg saktiebolag att till riksgäldskontor et inbetala oguldna återstoden af ett bolaget beviljadt lån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 46.

1

N:o 46.

Ank. till Eiksd. kansli den 5 april kl. 3 e. in.

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj ds proposition angående

tillstånd för Ystad—Eslöfs jern v äg saktiebolag att till

riksgäldskontor et inbetala oguldna återstoden af ett bolaget

beviljadt lån.

(R. A.)

I en den 10 sistlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottet

remitterad proposition (n:o 53) har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,

att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag må under år 1892 å tid, som

fullmägtige i riksgäldskontoret ega bestämma, till riksgäld skontoret inbetala

oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers beslut

år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom tid, som

jemväl af fullmägtige bestämmes, för fullmägtige tillkänna,gifver sin afsigt

att begagna, sig af det lemnade medgifvandet.

Af det vid denna proposition fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden

inhemta^, att statsrådet och chefen för civildepartementet vid ärendets

föredragning anfört följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 7 september 1863 anmälde Rikets

Ständer, att för byggandet af jernväg från trakten af Eslöfs station å södra,

stambanan till Ystad Rikets Ständer beviljat, det, för denna jernvägs anläggande

redan då bildade bolag ett mot två tredjedelar af den till 3,682,000

riksdaler beräknade kostnaden ungefärligen svarande lån å 2,450,000 riksdaler

att från riksgäldskontoret utgå, hvilket, lån finge räntefritt innehafvas

under tre år från den dag, hvar och en särskild del deraf blifvit lyftad,

hvarefter å lånebeloppet, i den mån lyftning egt rum, skulle inom hvarje

Bill. till Riksd. Prof, 1862. 4 Sami. 1 Afd. 31 Höft. (N:o 46, 47) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

kalenderårs slut inbetalas fem procent efter år räknadt, hvaraf skulle, för

hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas fyra procent årlig

ränta, och återstoden utgöra kapitalafbetalning. Genom nådigt bref den

11 september 1863 godkände Kongl. Maj:t de af Rikets Ständer i afseende

å detta låneunderstöds utbekommande och användande samt dermed förenade

vilkor, åligganden och rättigheter meddelade beslut och stadgande!!.

Sedan Ystad—Eslöfs jern vägsaktiebolag fått lyfta detta lån och derå

åtnjutit stadgad räntefrihet, har bolaget genom erläggande årligen af den

stadgade annuiteten minskat skulden så, att kapitalåterstoden vid 1890 års

början utgjorde 1,614,245 kronor 5 öre.

Redan i början af år 1890 inkom styrelsen för nämnda jernvägsaktiebolag

med eu underdånig ansökning om Eders Kongl. Maj:ts medverkan

dertill, att bolaget under loppet af år 1891 måtte få på vilkor, som af

Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen kunde varda bestämda, inlösa den oguldna

andelen af statslånet med derå upplupen ränta.

Till stöd för denna ansökning anfördes, att, enär bolaget genom stadgade

afbetalningar så betydligt minskat sin skuld, att den nedgått till ofvanberörda

belopp, 1,614,245 kronor 5 öre, samt den årliga afbetalningen å

lånet, sedan det räntedragande kapitalet blifvit så väsentligt mindre, clåmera

representerade ett betydligt belopp, som för år 1889 uppgått till

55,702 kronor 11 öre, den tanken hos bolagsstyrelsen uppstått att genom

upptagande af nytt lån, att återbetalas under eu längre följd af år, inlösa

statslånet, samt att af eu sådan åtgärd eu minskning i annuiteten för lånets

gäldande skulle följa, så att aktieegarne, hvilka från jernvägens öppnande

ända till år 1879 icke erhållit någon utdelning från bolaget, skulle, tidigare

än annars kunde ske, komma i åtnjutande af så stor del af nettobehållningen,

att de såge sina ränteförluster under bolagets första tid i någon

mån minskade.

Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst remiss den 22 januari 1890 lemna!

fullmägtige i riksgäldskontor tillfälle att afgifva utlåtande öfver denna

ansökning, åberopade fullmägtige i utlåtande af den 13 februari samma år

såsom yttrande i ärendet hvad fullmägtige anfört i ett samma dag till

Eders Kongl. Maj:t afgifvet utlåtande angående en af Kristianstad—Hessleholms

jernvägsaktiebolag gjord underdånig ansökning om tillstånd att få

på en gång återbetala bolagets statslån; och hemstälde fullmägtige i berörda

utlåtanden, att ingendera af omförmälda båda ansökningar måtte till

någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Såsom skäl härför anfördes, att bifall till ansökningarna antagligen

skulle framkalla liknande anspråk från andra jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit

statslån, men att inbetalning i förtid af sådana lån till större om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

o

fattning icke skulle kunna medgifvas utan att vålla staten olägenhet och

möjligen äfven förlust, hvilken blefve så mycket känbarare, som dels för

de äldre af dessa lån åtnjutits räntefrihet under de första åren, de innehafts,

dels staten, hvad den förflutna tiden anginge, sjelf nödgats erlägga

icke obetydligt högre effektiv ränta å de penningar, som upplånats för de

enskilda jernvägarnes räkning, än den staten af jernvägsbolagen betingat

sig, och att, under antagande att riksgäldskontorets mellankomst för anskaffande

af medel åt enskilda jernvägsbolag hvarken borde lända staten

till vinst eller förlust, det icke kunde synas obilligt, om staten under senare

delen af lånetiden blefve åtminstone i någon mån godtgjord för de uppoffringar,

staten nödgats under den förra delen af samma tid vidkännas.

Vid föredragning den 23 maj 1890 af bolagets ofvanberörda ansökning

fann Eders Kongl. Maj:t densamma icke till någon Eders Ivongl. Maj:ts

vidare åtgärd föranleda.

Nu har styrelsen för nämnda bolag uti en i juli månad nästlidna

år till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift — under åberopande af hvad

styrelsen vid ärendets förra behandling anfört samt med framhållande deraf

att det för bolagets utveckling och dess förmåga att tillfredsställa krafven

på ökad rörlig materiel samt anskaffande af medel till betalning af den

betydliga skuld, bolaget under 1890 måst göra för banans förseende med

stålskenor, vore önskligt, att bolaget genom inlösande af statslånet och nytt

låns upptagande med längre amorteringstid kunde blifva i tillfälle att, då

väsentligt lägre annuitet vore att erlägga, förfoga öfver större del af nettobehållningen,

än som för närvarande kunde ske — i underdånighet anhållit,

att Eders Kongl. Magt täcktes i nåder medgifva Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag

att å tid och på vilkor, Eders Kongl. Maj:t kunde finna

skäligt bestämma, få inlösa statslånets oguldna del, utgörande vid ansökningens

ingifvande enligt uppgift 1,556,314 kronor 85 öre jemte derå

upplupen ränta.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, som genom nådig remiss lemnats

tillfälle att yttra sig öfver sistberörda ansökning, hafva den 16 juli 1891

med yttrande i detta ärende inkommit. Fullmägtige hafva deruti erinrat,

hurusom, sedan fullmägtiges förstberörda yttrande afgafs, förhållandena

undergått eu väsentlig förändring, hvilken syntes ega afgörande betydelse

vid föreliggande frågas bedömande från riksgäldskontorets synpunkt. 1

sådant hänseende hafva fullmägtige framhållit, att, under det fullmägtige

vid den tidpunkt, deras förstnämnda yttrande afgafs, eller i februari månad

1890, lyckats träffa aftal om konvertering af den utelöpande återstoden af

1875 års svenska 41ft procent statslån medelst ett lån med effektiv ränta,

som icke nämnvärdt öfverstege den för lånet förskrifna eller 3''/3 procent,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

fullinägtige deremot vid upplåning, som måst för statens räkning verkställas

under 1891, nödgats i den 1 juli nyssnämnda år utfärdade obligationer

utfästa en årlig ränta af 4 procent; att genom den upplåning, som

sålunda under samma år egt rum, erforderligt belopp likväl icke anskaffats

till betäckande af vare sig återstående för 1891 på riksgäldskontor anvisade

utgifter, för hvilka nödiga medel skulle upplånas, eller de utgifter,

som af Riksdagen anvisats att utgå från riksgäldskontor under år 1892

och till hvilkas bestridande tillgång skulle på enahanda sätt beredas; att

fullinägtige förty måste vara betänkte på att inom en icke aflägsen framtid

gå i författning om ytterligare upplåning för statens räkning; att emellertid

läget i den allmänna penningemarknaden så väl inom som utom landet

syntes gifva vid handen, att staten vid en blifvande upplåning, äfven om

denna skedde inom landet, torde komma att få vidkännas en effektiv ränta,

som i bästa fall icke komrne att mycket understiga fyra procent; att under

sådana förhållanden, och då det belopp, som för 1892 års behof skulle upplånas,

betydligt öfverstege återstående beloppet af det till Ystad—Eslöfs

jernvägsaktiebolag utbetalda statslån, fullinägtige numera vore i tillfälle att

utan afsevärd ränteförlust för staten och, derest den allmänna räntefoten

skulle ytterligare stiga, till statens fördel emottaga återbetalning af ifrågavarande

med 4 procent ränta löpande skuldbelopp; samt att, då medlens

emottagande utan förlust möjliggjordes genom de rådande penningeförhållandena,

men en förändring af dessa kunde komma att undanrödja förutsättningen

för fullmägtiges ofvanberörda uttalande, återbetalningen likväl,

i händelse bolagets framställning derom vunne bifall, torde böra ega rum

under år 1892 å tid, som fullinägtige vid öfverenskommelse med bolaget funne

sig kunna utan förlust för staten medgifva; hvarförutom det syntes fullmägtige

såsom vilkor för en till äfventyrs medgifven återbetalning böra

föreskrifvas skyldighet för bolaget att någorlunda tidigt under samma år,

exempelvis före den 1 juni, för fullinägtige tillkännagifva sin afsigt att begagna

sig af det lemnade medgifvandet.

Till belysande af bolagets ekonomiska ställning får jag meddela, att

bolaget, enligt ett vid ansökningen fogadt tryckt exemplar af revisionsberättelsen

rörande bolagets räkenskaper och förvaltning för år 1890, vid

samma års slut egde, utöfver ett inbetaldt aktiekapital å 1,225,000 kronor,

eu reservfond å 147,000 kronor och en besparingsfond å 1,064,751 kronor

7 öre; att, enligt bolagsstyrelsens berättelse för år 1890, bolaget under

samma år inköpt 2,300 tons skenor af stål med tillbehör för en kostnad af

263,466 kronor 10 öre och för gäldande af denna kostnad upptagit ett lån

af 250,000 kronor, hvaraf dock under år 1890 återbetalts 80,000 kronor,

som influtit genom försäljning af gamla skenor af jern, som upptagits från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 46.

5

banan; samt att, enligt en från riksgäldskontor lemnad uträkning, å bolagets

statslån hos kontoret, sedan den vid nästlidna års slut förfallna

annuiteten erlagts, i början af innevarande år 1892 återstår oguldet ett

belopp af 1,496,067 kronor 44 öre.»

Då de af fullmägtige i riksgäldskontor för bifall till bolagets framställning

i juli månad sistlidna år anförda skäl fortfarande torde ega giltighet,

hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 5 april 1892. .

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

jt*

MCI

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:35 Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd för Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag att till rik a1 i texten