Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

1892-03-11 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

i) ! j

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1892, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater,

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det i nu gällande riksstat

till aflöning för flottans corpser och stater anvisade anslag å 1,579,734

kronor måtte förhöjas dels med det för år 1893 till förändrad organisation

af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 66,000 kronor, dels ock med

de till l:a repetitionskursen för reservofficerare behöfliga 2,200 kronor,

eller till 1,647,934 kronor.

Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande år

anvisade:

Bill. till Riksd. lJrot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 4 Häft. (N:o 6.J

Aflöning för

flottans corpser

och stater.

[1-3.]

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag... kronor 1,579,734: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda

anslag......................................................................... » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan beviljade.. » 50,000: —

eller tillhopa kronor 1,743,734: —

Härutöfver erfordras, enligt hvad i det statsverkspropositionen bilagda

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 13 januari 1892

meddelas för en del af sjömanscorpsen, som under år 1893 skall uppsättas,

66,000 kronor.

Enligt det af 1887 års riksdag godkända förslaget för utbildande

af reservbefäl skulle reservofficer i flottan efter genomgången 1-årig

militärkurs å nyo genomgå, två särskilda repetitionskurser, hvardera beräknad

till en kostnad af 2,200 kronor för hvarje årsklass, hvilket belopp

Riksdagen ock beviljat; och då nu de år 1888 antagna reservofficerarne

borde under år 1893 undergå första repetitionskursen, erfordrades

ått Riksdagen anvisade härför nödiga, redan beviljade 2,200

kronor.

Den tillökning, som för år 1893 borde ega rum i aflöningsanslaget,

uppginge således till 68,200 kronor.

Då de af Kongl. Maj:t. nu föreslagna förhöjningar uti anslaget till

aflöning för flottans corpser och stater endast äro en följd af Riksdagens

år 1887 fattade beslut, hemställer utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, det i nu

gällande riksstat till aflöning för flottans corpser och

stater anvisade anslag å 1,579,734 kronor må höjas

dels med det för år 1893 till förändrad organisation

af sjömanscorpsen erforderliga belopp, 66,000 kronor,

och dels med det till l:a repetitionskursen för reservofficerare

behöfliga belopp af 2,200 kronor, eller till

1,647,934 kronor.

2:o. Kongl. Maj:t har vidare under samma anslagstitel föreslagit,

att hvad af anslaget till vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut borde inräknas bland tillgångame till aflöning för

flottans corpser och stater må likasom föregående år för fyllande af

behofvet under denna anslagstitel under år 1893 använda».

Utskottet har ansett sig här böra i minnet återkalla tillkomsten

af ofvannämnda anslag till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad, hvilket anslag i gällande riksstat

är uppfördt till 114,000 kronor.

År 1872 medgaf Riksdagen att, intill dess Kongl. Maj:t kunde

finna skäligt att annorlunda förordna, båtsmansnummer inom så väl

Blekinge län som Södra Möre härad af Kalmar län finge, i den mån

de genom båtsmäns afgång blefve lediga, dock ej inom någon socken

öfver halfva antalet, sättas på vakans för en tid af tio år, derest rusthållarne

förklarade sig villiga att erlägga eu efter bestämda grunder

beräknad vakansafgift; och skulle de inflytande vakansafgifterna ingå

till statsverket för att användas till förökande antingen af flottans

matroscorps eller varfvens arbetsstyrka, på sätt af Kongl. Maj:t kunde

varda bestämdt.

Sedan Kongl. Maj:t den 27 augusti 1875 med anledning deraf förordnat,

att aflöningskostnaden, uppgående till omkring 70,000 kronor,

för de samma dag uppsatta eldare- och handtverkskompanierna skulle

bestridas af dessa medel, hvilka då uppgingo till 75,000 kronor om

året, beslöt 1876 års Riksdag, med anledning af Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, ny lönereglering för flottans corpser och stater samt

upptog ifrågavarande vakansafgifter till belopp af 75,000 kronor såsom

tillgång till löneregleringens genomförande, för hvilket ändamål Riksdagen

derjemte anvisade ett extra anslag af 50,304 kronor.

Vid 1877 års riksdag fullständigades 1876 års lönereglering genom

föreskrifterna om half dagaflöning för officerare, som icke äro kommenderade

till tjenstgöring, och om inqvarteringsbidrag till officerare i

tjenstgöring vid stationerna; och medgaf Riksdagen, att till bestridande

af kostnaderna härför skulle för år 1878 få användas hvad af inflytande

vakansafgifter öfversköte de 75,000 kronor, som redan till aflöningen

borde utgå. Sedermera har Riksdagen hvarje år till och med år 1884

gjort sådant medgifvande för nästföljande år, hvarigenom hela beloppet

af vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre alltjemt anlitats för aflöningen.

Då statsverket på grund af 1884 års Riksdags beslut skulle med år

1885 öfvertaga anskaffande och underhåll af de båtsmansbeklädnaden

tillhörande småpersedlarne och kappsäcken, och de vakanta båtsmans
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

rustliålleii erhålla er» motsvarande lindring genom vakansafgiftens nedsättning

med en tiondedel, hvarigenom de till femte hufvudtiteln ingående

vakansafgifter komme att minskas med en tiondedel, beslöt

1885 års Riksdag att, mot det att vakan safgifterna af de på tioårig

vakans stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län bland statsverkets inkomster upptoges,

ett anslag å ordinarie stat skulle uppföras till belopp af 114,000

kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län

och Södra Möre härad af Kalmar län», hvarjemte Riksdagen, i likhet

med hvad angående v akansafgifterna förut skett, medgaf att hvad af detta

anslag icke redan på grund af 1872 års Riksdags beslut borde inräknas

bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser och stater måtte för

genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen under år 1886

användas; och har Riksdagen sedan dess hvarje år gjort sådant medgifvande

för nästföljande år.

Då emellertid år 1887 organisationen af den nya sjömanscorpsen genomfördes,

beräknades såsom tillgång dertill samtliga båtsmansvakansafgifterna

(således jemväl ifrågavarande tio-års-vakanser) till ett uppskattadt

värde af 618,180 kronor, och beviljade Riksdagen, med det vilkor

att båtsmanshållet sattes på vakans, ett deremot svarande anslag.

I det godkända organisationsförslaget ingick jemväl, såsom synes af

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 31 december 1886 (sid.

38) och den dervid fogade tablå (Bil. D), att i den mån som genom

afgång på nya reservstaten och indragningsstaten det ordinarie aflöningsanslaget

blefve för de enligt 1876 års lönereglering bestämda nya

lönerna tillräckligt, skulle behofvet af ifrågavarande anslag å 114,000

kronor småningom minskas; och sedan hela det för nämnda stater beräknade

aflöningsbelopp 120,181 kronor blifvit disponibelt, livilket beräknades

inträffa efter 8 år, erfordrades af anslaget å 114,000 kronor icke

mer än 43,819 kronor. Denna i utsigt, stälda minskning af detta anslag

har emellertid blifvit uppskjuten till följd deraf att Riksdagen samma år

beslöt, att de genom uppkommande ledigheter å ofvannämnda stater

likasom äfven å permanenta reservstaten disponibla löneförmåner intill

visst belopp skulle få användas till en af Kongl. Maj:t föreslagen tillökning

af antalet officerare vid flottan.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj ds förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

3:o. Kongl. Maj:t har slutligen under samma anslagstitel föreslagit,

att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1893 anvisas

att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater

redovisas.

I afseende på behofvet af förenämnda extra anslag har departementschefen

i statsrådsprotokollet (sid. 2) erinrat, att detta anslag,

som vore afsedt till genomförande af senast beslutade lönereglering för

flottan, vore behöfligt ända till dess de på reserv- och indragningsstaterna

inkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000

kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerscorpsens tillökning;

och då nämnda besparingar hittills allenast lemnat en tillgång för berörda

ändamål af 91,086 kronor 66 öre, erfordrades ifrågavarande extra

anslag äfven för år 1893.

Då alltså först sedan genom fortsatt afgång å sistnämnda stater ett

ytterligare belopp af 22,913 kronor 34 öre blifvit för den beslutade

ofAcerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning af förevarande

anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan å extra stat för

år 1893 anvisa ett anslag af 50,000 kronor att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans corpser

och stater redovisas.

Uppsättning af en fästningsartillericorps för sj öbefästningarne

vid Karlskrona.

4:o. Kongl. Maja bär föreslagit, att Riksdagen för uppsättande af

eu fästningsartillericorps, afsedd för sjöbefästningarne vid Karlskrona,

måtte med godkännande af de för samma corps uppgjorda, vid statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1892 fogade stater

(bil. A—D) på ordinarie stat anvisa ett förslagsanslag högst af 189,600

kronor.

Uti en inom Andra Kammaren af herr G. Eriksson i Mörviken

in. fl. väckt motion (n:o 139), hvilken utskottet, så vidt den rör denna

punkt, ansett sig böra i detta sammanhang behandla, har yrkats,

Angående cn

fästnings*

artillericorps

vid Karlskrona.

[4-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att alla de af Kongl. Majrt begärda anslag på 4:de hufvudtiteln, hvars

beviljande gjorts till vilkor för afskrifning af grundskatter och lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, äfvensom det i punkt 4 under örte

hufvudtiteln begärda anslag måtte af Riksdagen bifallas endast under

uttryckliga vilkor:

a) att nuvarande rust- och rotehållet från och med år 1893 och

i män af afgång stäldes på vakans mot erläggande af de vakansafgifter,

som motsvarade värdet af och funnes regements- eller corpsvis angifna

i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni

1885, och att de inflytande vakansmedlen finge af Kongl. Majrt användas

för det ändamål, som i af motionärerna särskildt afgifven motion (n:o

138) antyddes;

b) att lindring i rustnings- och roteringsbesvären, motsvarande de

här ofvan angifna vakansbeloppen, tillgodokomme rust- och rotehållare

på sätt Kongl. Majrt i sin till denna Riksdag afgifna proposition n:o 6

föreslagit; och

c) att grundskatterna jemväl afskrefves på sätt och under den

tid Kongl. Majrt i proposition nro 3 till Riksdagen hemstält.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inliemtas å sid. 3, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Majrt till en början

erinrat, hurusom 1871 års Riksdag, på Kongl. Majrts derom gjorda framställning,

beslöt att dåvarande marinregementet, som, jemte uppehållande

af garnisonstjensten i Karlskrona, hufvudsakligen var afsedt för sjöbefästningarnes

försvar, med 1872 års ingång skulle från sjö- till landtförsvaret

öfverflyttas och i sammanhang dermed det för nämnda regemente

förut utgående anslag 248,228 kronor 42 öre jemväl från femte

till fjerde hufvudtiteln öfverflyttas, samt regementet derefter så fort ske

kunde indragas, och de medel, som genom indragningen blefve disponibla,

till statsverket ingå.

Såsom ersättning för den sjöförsvaret sålunda fråntagna truppstyrka

hade Kongl. Majrt år 1872 befalt, att garnisonstjenstgöringen i Karlskrona

skulle bestridas af en kommendering af armén, hvarjemte år 1877

af Kongl. Majrt faststälts en besättningslista för sjöbefästningarne, enligt

hvilken krigsbesättningen, förutom 10 officerare, 23 underofficerare och

451 man af flottan, skulle utgöras af 40 officerare, 106 underofficerare

och 1,264 man af armén, hvilken besättningslista sedan legat till grund

för så väl kommendantens å sjöbefästningarne förslag till fördelning af

besättningen å nämnda fästningar och 1882 års sjöförsvarskomités beräkningar

rörande flottans personalbehof, som ock för de värfvade fäst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

7

ningskompaniernas styrka i det af Riksdagen år 1887 antagna förslaget

till ny organisation af sjömanscorpsen.

Enligt den för armén år 1890 faststälda mobiliseringsplanen hade

visserligen en betydande och ökad styrka blifvit afsedd för det rörliga

försvaret af Karlskronas vidsträckta försvarslinier; men af hela den i

1877 års besättningslista för sjöbefästningarnes till bemanning bestämda

personal af armén, hvilken, såsom här ofvan nämnts, vore afsedd att

ersätta det till landtförsvaret öfverflyttade marinregementet, hade ingen

enda man tilldelats nämnda fästningar, och hade försvaret ej allenast af

desamma utan äfven delvis af landtfronten vid Oscarsvärns-linierna liksom

sedan år 1889 jemväl garnisonstjensten i Karlskrona öfverlemnats

åt flottan.

Sedan första steget till uppsättande af en särskild fästningsartillericorps

vid flottan år 1887 blifvit taget genom uppsättande af två värfvade

fästningsartillerikompanier, hade detta manskaps utbildning blifvit ledd

af flottans befäl och underbefäl; men då desamma ofta måste ombytas

och man i öfrigt icke kunde af hvar och en Mertid dem, jemte förfarenhet

i deras egentliga redan i och för sig mångsidiga yrke, jemväl fordra

de kunskaper och den erfarenhet, som fästningsartilleriets rätta användande

numera kräfde, och hvartill erfordrades särskild grundlig utbildning,

måste följden blifva att, om dermed skulle fortfara, öfningarne

komme att lida, på samma gång som brist i den för sjötjenst^ afsedda

och erforderliga personalen uppstode.

Med den oerhörda utveckling, som inom artilleriets område under

senare tider egt rum, borde äfven vara uppenbart, att den styrka af

armén, som enligt 1877 års krigsbesättningslista bestämdes för sjöbefästningarnes

bemanning och som hufvudsakligen skulle uttagas af

infanteriet, om den äfven med tillhjelp af ett mindre antal öfvadt befäl,

underbefäl och förhandsmän kunde anses någorlunda tillfredsställande

såsom servis för de äldre slätborrade kanonerna, numera likväl måste

anses olämplig för betjenande af den nyare artillerimaterielen, och detta

i än högre grad än flottans befäl, underbefäl och manskap, hvilka ju

alltid vore hemmastadda i handterandet af de moderna fartygspjeserna.

Förenämnda betydliga styrka af armén hade derför, såsom ofvan

nämnts, och på goda grunder enligt 1890 års mobiliseringsplan i stället

för att fortfarande tillhöra sjöbefästningarnes bemanning afsetts för det

rörliga försvaret af öarne och landtfronten vid Oscarsvärns-linierna, och

hären kunde sålunda icke anses lemna den kontingent af sjöbefästningarnes

bemanning, som enligt 1877 års besättningslista skulle lemnas

af densamma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Häraf ansåge departementschefen framgå, att en högst betänklig

brist uppkommit i den till sjelfva sjöbefästningarnes försvar erforderliga

styrkan, åtminstone hvad anginge befäl, underbefäl och förhandsmanskap,

hvilken brist, hvars fyllande vore af yttersta vigt, syntes endast på fullt

lämpligt sätt kunna afhjelpas genom uppsättande af en särskild fästningsartillericorps.

Redan den år 1878 tillsatta komité, som bland annat hade åliggandet

att uppgöra en plan för Karlskronas försättande i fullständigt

försvarsskick, hade framhållit den befintliga bristen på artilleribemanning

för befästningarne och föreslagit uppsättandet af en särskild artillericorps

af 48 officerare, 57 underofficerare, 806 konstaplar och stamartillerister

samt 1,758 man beväring.

Vid hären hade äfven behofvet af att skilja fält- och fästningsartilleriet

redan länge gjort sig gällande, hvarför också Riksdagen år

1888 beviljat medel för uppsättande af en fästningsartilleribataljon å

Vaxholm—Oscar-Fredriksborg, och minst lika goda skäl förefunnes för

att sjöbefästningarne vid Karlskrona måtte erhålla sin särskilda, för artilleriets

betjenande afsedda personal.

Det vore äfven uppenbart, att, om de dyrbara befästningarne vid

Karlskrona skulle motsvara sitt ändamål, för deras bemannande äfven

måste kunna påräknas en i sitt yrke öfvad och hemmastadd personal,

hvilken derför redan under fredstid måste erhålla en fullständig utbildning,

hvartill återigen erfordrades en permanent och skicklig befälsoch

underbefälspersonal, hvilken förutom af de skäl, som redan blifvit

anförda, desto mindre kunde erhållas från flottan, som derigenom eu

betänklig brist skulle uppstå i den egentliga sjökrigsmaterielens bemanning,

hvilket äfven bekräftades af senaste i flottans stab uppgjorda

mobiliseringsplan för sjöförsvaret. Af denna framginge nemligen att,

förutom det till förhyrda fartygs bemannande erforderliga befäl och

underbefäl, som åtminstone till största delen ansetts kunna tagas ur de

värnpligtiges led, och sedan nödigt befäl och underbefäl beräknats för

krigsfartygen och minlinierna samt flottans stationer och varf m. in. —

hvarvid äfven reservbefälet samt de högsta klassernas sjökadetter tagits

i anspråk, och ingen reserv för sjuka eller af annan anledning uteblifna

medtagits i beräkningen — endast 14 officerare återstode (och på underofficerare

vore det brist) till artilleribemanning å fästningame och öarne,

hvartill enligt sistberörda mobiliseringsplan skulle erfordrats 49 officerare

och 188 underofficerare.

Under sådana förhållanden och då det naturligtvis vore af största

vigt, att för försvaret af flottans hufvudstation dess befästningar vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

mobilisering ej saknade lämplig, utbildad artilleribemanning, vore det

sålunda af behofvet högeligen påkalladt, att en fästningsartillericorps med

egen befäls- och underbefälskader uppsattes.

Departementschefen, som med anledning deraf låtit öfverkommendanten

i Karlskrona uppgöra förslag, bland annat, angående för sjöbefästningarnes

bemanning erforderligt befäl och underbefäl, rörande

hvilket förslag utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 6 och 7),

har ansett att den ifrågasatta fästningsartillericorpsen, förutom af den i

1887 års organisation af sjömanscorpsen bestämda fästningsartilleriafdelning

af 400 man värfvadt manskap, borde utgöras af:

26 officerare, nemligen:

1 öfverste (kommendant å Kungsholms fästning),

1 öfverstelöjtnant (kommendant å Vestra Hästholmen),

1 major,

4 kaptener af l:a klass,

4 » » 2:a »

10 löjtnanter och

5 underlöjtnanter;

24 underofficerare, nemligen:

8 underofficerare af l:a graden och

16 » » 2:a »

30 underofficerskorporaler samt 70 första klassens sjömän;

hvarjemte en bataljonsläkare samt en fästningsintendent icke kunde

undvaras, och ansåge departementschefen, att den föreslagna fästningsartillericorpsen

så sammansatt nöjaktigt skulle motsvara det med densamma

afsedda ändamålet.

För att befordras till löjtnant skulle erfordras att hafva genomgått

artilleri- och ingeniörhögskolan.

Då meningen vore att, för att åtminstone kunna påräkna öfvadt

manskap för Oscarsvärns-linierna och öarne, det antal värnpligtige, som

ansåges behöflig! för att vid mobilisering erhålla härför erforderlig manskapsstyrka,

årligen borde öfvas å sjöbefästningarne, och detta antal

kunde beräknas till minst lika stort som det på sjelfva fästningarne af

öfverkommendanten beräknade, hade departementschefen ansett, att 500

man värnpligtige årligen borde å sjöbefästningarne inkallas och öfvas.

Af förenämnda befälsstyrka skulle 13 officerare och samtliga underbefäl

och förhandsmanskap jemte en förste bataljonsläkare och en regementsintendent

vara i ständig tjenstgöring. De öfriga officerarne skulle

inkallas till fästningarne i och för de värnpligtiges öfvande under de

tider af året sådan öfning påginge samt i öfrigt, med undantag för dem,

Vill. till Riksd. Prot. 1892. 4 Rami. 1 Afd. 4 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

som genomginge artilleri- och ingeniörhögskolan, vara skyldiga att i

öfverensstämmelse med i kommandoväg gifna bestämmelser tjenstgöra

i öfverstyrelsen och vid artilleridepartementen å flottans stationer, och

hela personalen sålunda erhålla full sysselsättning hela året om.

Vid beräkning af kostnaderna för uppsättningen af ifrågavarande

fästningsartillericorps hade departementschefen ansett, att aflöningen borde

bestämmas efter enahanda grunder som de för flottans personal gällande,

dels emedan meningen vore att rekrytera befäl och underbefäl

från flottan, dels ock emedan aflöningsförmånerna för den nya corpsens

fasta stam borde utgå efter enahanda bestämmelser, som gälde för den

värfvade delen af samma stam, och det i öfrigt komme att medföra

stora svårigheter att rekrytera en trupp, förlagd ute i hafsbandet och

utan tillfälle till några förströelser, om manskapet vore sämre aflönadt

än deras vederlikar i det närbelägna Karlskrona.

Hela kostnaden skulle då, på sätt vid statsrådsprotokollet fogade

promemoria och förslagsstater utvisade, uppgå till ett belopp af 189,600

kronor, hvaraf till aflöning 154,900 kronor, till beklädnad 11,700 kronor,

till naturaunderhåll 22,000 kronor och till diverse behof 1,000 kronor.

De officerare, som blefve beordrade att tjenstgöra i öfverstyrelsen

och vid flottans stationer äfvensom de som genomginge artilleri- och

ingeniörhögskolan, borde under denna tid jemväl vara berättigade till

inqvarteringsersättning, hvilken borde utgå i likhet med hvad för flottans

officerare under tjenstgöring vore medgifvet, och kunde kostnaden härför

under den tid corpsen vore under uppsättning bestridas af det för

aflöningen beräknade belopp.

För fästningsartillericorpsens inqvarterande och öfning skulle de byggnader

å Kungsholms fästning delvis tagas i anspråk, om hvilkas uppförande

för den flottan tillhörande beväring, som der vore afsedd att

öfvas, Kong!. Maj:t i punkt 23 under denna lmfvudtitel gjort framställning.

Då uppsättningen af den nya corpsen icke kunde ske på en gång

utan efter hand, i mån som den erforderliga personalen kunde erhållas,

behöfde de för densamma nödiga anslag icke till hela deras belopp

under de första åren anlitas. De syntes departementschefen derför

icke böra nu begäras såsom förhöjning i de ordinarie anslagstitlar, på

hvilka de eljest skulle och framdeles borde fördelas, utan såsom ett

enda förslagsanslag högst, hvarigenom kostnaden noga begränsades till

det verkliga behofvet.

Lika med departementschefen har utskottet ansett en särskild fästningsartillericorps

för de dyrbara sjöbefästningarne vid Karlskrona vara

af behofvet påkallad. Emot den föreslagna organisationen af en sådan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

corps har utskottet icke heller haft något att erinra. I ett afseende har

dock utskottet i förevarande fråga haft en från Kongl. Maj:ts afvikande

mening. Kongl. Maj:t har nemligen, såsom i punkten 21:o af detta utlåtande

omförmäles, i statsverkspropositionen under punkt 23 af denna

hufvudtitel äskat särskildt extra anslag till uppförande af de för denna

corps och de 500 man värnpligtige, som vid corpsen skulle få sin öfning,

erforderliga byggnader och föreslagit, att anslaget till corpsen

skulle utgå såsom förslagsanslag högst; men utskottet har deremot funnit

lämpligare att, i likhet med hvad egt rum vid uppsättande af nya trupper

inom armén, det för uppsättningen anvisade anslaget under uppsättningstiden

jemväl användes för bestridande af utgifter för nödiga

byggnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter,

i hvilken händelse anslaget lämpligen bör under uppsättningstiden

erhålla reservationsanslags natur.

Med anledning häraf får utskottet, som anser att förevarande fråga

bör afgöras oberoende af de af herr Gr. Eriksson m. fl. i ofvannämnda

motion uppstälda vilkor, hemställa,

att, utan afseende å herr G. Erikssons m. fl.

motion i denna del, Kongl. Maj:ts förevarande framställning

må på det sätt bifallas:

a) att Riksdagen för uppsättande af en fästningsartillericorps,

afsedd för sjöbefästningarne vid Karlskrona,

med godkännande af de för samma corps uppgjorda,

vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 13 januari 1892 fogade stater (bil. A—D),

på ordinarie stat anvisar ett reservationsanslag af

189,600 kronor; samt

b) att Riksdagen medgifver, att å anslaget uppkommande

reservationer må af Kongl. Maj:t. få disponeras

för bestridande af kostnader för uppförande

af för corpsen erforderliga byggnader och öfriga med

organisationens genomförande förenade utgifter.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att de besparingar, som under år Ångande an1893

kunde å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och 6 klädnad åt

skeppsgossecorpserna beredas, måtte, i den mån de icke erfordrades till

täckande af öfverbetalningar å detta reservationsanslag, få användas corpserna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående anslaget

till

lindring i rustnings-

och

roteringsbesvären.

[6.]

till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å anslaget uppkommit,

innan detsamma erhållit reservationsanslags natur.

Jemte erinran om detta anslags tillkomst samt hurusom Riksdagen

allt sedan år 1888 medgifvit, att de besparingar, som å anslaget kunde

beredas, måtte få användas till utjemnande af den brist, som å anslaget

uppkommit, innan detsamma erhållit reservationsanslags natur,

har departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll meddelat, att

berörda brist, som vid 1887 års slut utgjorde 14,139 kronor 68 öre,

icke efter sistnämnda år minskats, emedan några besparingar å anslaget

icke kunnat beredas. Då vid 1887 års riksdag den nya organisationen

af sjömanscorpsen genomfördes, gjordes nemligen ingen förändring i

anslaget till beklädnaden, enär efter verkstälda beräkningar ansetts, att

detsamma borde blifva för den nya corpsens beklädnad fullt tillräckligt.

Under öfvergångstiden hade det emellertid visat sig, att, emedan afgången

på båtsmanshållet icke motsvarat den uppsatta styrkan af den

nya sjömanscorpsen, anslaget, som sålunda måste tagas i anspråk för

såväl nyanskaffning af beklädnad åt det nyantagna manskapet som

komplettering och underhåll af beklädnaden åt båtsmännen, icke härför

varit fullt tillräckligt, utan att brister under såväl år 1888 som år 1890

å detsamma uppstått, men då dessa brister helt visst komme att framdeles

af uppkommande besparingar på anslaget täckas, hade departementschefen

icke ansett detta tillfälliga, nödtvungna öfverskridande af

anslaget böra föranleda någon framställning om förhöjning deri, utan

att i stället genom meddelade föreskrifter om minskad uppfordring af

båtsmän ett fortsatt öfverskridande af anslaget skulle kunna i möjligaste

måtte förebyggas. Då på sådant sätt besparingar å anslaget för

år 1893 möjligen skulle kunna beredas, ansåge han desamma, i den

mån de icke erfordrades till betäckande af bristerna å reservationsanslaget,

böra få användas till utjemnande af bristen å det gamla förslagsanslaget.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, nu 60,000 kronor, måtte höjas med

6,600 kronor till 66,600 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o. 6.

13

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, å sid. 12, är denna hemställan

gjord under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts, i sammanhang

med förslag till förändringar i värnpligtslagen, gjorda framställning

om ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären af tjugu

procent utaf deras uppskattade värde.

Inom Riksdagen hafva jemväl motioner blifvit väckta , i fråga om

ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Då emellertid ett bifall till större eller mindre del af de i berörda

syfte gjorda framställningar skulle inverka på förestående anslags be-:

lopp, kommer utskottet att framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut

i anledning af förenämnda förslag och motioner, hos Riksdagen göra

den framställning angående detta anslag, hvartill förhållandena komma

att föranleda; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla. i ;

■■JO ) • .''! - V... i : - i'' • ■ U • '' • • in; • • • •

Flottans nybyggnad och underhåll.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att af den år 1887 medgifna

förhöjning med högst 100,000 kronor i anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll måtte, utöfver det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade

belopp, 20,000 kronor, för år 1893 ytterligare uppföras 20,000 kronor

samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upptagas till 1,240,000

kronor.

Beträffande förevarande anslagsbehof inhemtas af statsrådsprotokollet,

till hvilket utskottet i öfrigt får hänvisa, å sid. 13, att marinförvaltningen

bland annat anhållit, att, i enlighet med 1887 års riksdagsbeslut

och på grund af varfschefernas vid flottans stationer anmälda

behof, ifrågavarande anslag måtte för år 1893 höjas med 18,350 kronor

eller i rundt tal med 19,000 kronor till anställning af daglönare å varfven

i stället för båtsmännen.

Denna anslags förhöj ning nödvändiggjordes, enligt hvad departementschefen

erinrat, deraf, att tillgången på båtsmän till följd af den

fortsatta vakanssättningen ytterligare nedgått sodan förra året samt

bristen på arbetskrafter följaktligen ökats; och äfven, om denna brist

skulle kunna afhjelpas genom extra uppfordring, kunde en sådan åtgärd

Angående anslaget

till

flottans nybyggnad

och

underhåll.

[7-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

desto mindre ifrågasättas, som, sedan det antal värfvadt stammanskap,

som på en gång skulle vara i tjenstgöring vid stationerna och der inqvarterades,

vore fyldt, kasernutrymmet redan nu vore knappt och

blefve det i ännu högre grad i den mån beslutad tillökning i den fasta

stammen hunne genomföras.

Ifrågavarande an slagsförhöjning vore sålunda behöflig; men ansåge

departementschefen densamma böra uppföras med jemna 20,000 kronor och

den af Riksdagen beslutade anvisningen till daglönares anställande för

år 1893 således utgå med 40,000 kronor eller det belopp, som enligt

de för organisationens genomförande gjorda beräkningarne (bil. D i

1887 års statsverksproposition) redan för innevarande år ansågs erforderligt.

Enär, såsom här ofvan förmälts, marinförvaltningen begärt, att

ifrågavarande anslag måtte för berörda ändamål höjas med 18,350 kronor

eller i rundt tal 19,000 kronor, och skäl icke blifvit till statsrådsprotokollet

anfördt för anslagets höjande till 20,000 kronor, har utskottet

ansett anslagsförhöjningen böra inskränkas till förstnämnda belopp

af 19,000 kronor, hvarför utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att af den år 1887 medgifna förhöjning

med högst 100,000 kronor i anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll uppföras, utöfver

det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade belopp

20,000 kronor, för år 1893 ytterligare 19,000 kronor,

samt nämnda anslag, nu 1,220,000 kronor, alltså upptages

till 1,239,000 kronor.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

Angående sjö- 8:o. Kongl. Maj:t har, under förutsättning af bifall till föreslagen

beva.rien-ns tillökning i öfningstiden för värnpligtige, föreslagit, att det till sjööfningar.

beväringens vapenöfningar anvisade förslagsanslag, 72,400 kronor, måtte

[8.] förhöjas med 112,600 kronor till 185,000 kronor.

Då denna Kongl. Maj:ts framställning är gjord under förutsättning

af bifall till Kongl. Maj:ts i särskild proposition till Riksdagen väckta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

förslag angående tillökning i öfningstiden för värnpligtige, samt jemväl

åtskilliga inom Andra Kammaren i hithörande*ämnen väckta motioner,

afse frågor, som på förevarande anslags bestämmande hafva inflytande,

kommer utskottet framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning

af Kungl. Maj:ts berörda förslag och de omförmälda motionerna,

att hos Riksdagen göra den framställning angående detta anslag, hvartill

förhållandena komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för

Riksdagen

anmäla.

Sjökrigsskolan.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit: Angående

att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers förmåner måtte sålunda S^^B‘

förbättras: * ^9_12.]

a) att aflöningen i l:a lönegraden bestämmes till 3,600 kronor,

deraf lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och hyresbidrag

600 kronor;

b) att de nu utgående ål derstill äggen, hvilka skola anses såsom

tillägg till den fasta lönen, må i 2:a, 3:e och 4:e lönegraderna förhöjas

från 250 till 500 kronor; samt

c) att lektorerna vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att

från allmänna indragningsstaten erhålla pension efter enahanda grunder

och på samma vilkor, som äro eller varda bestämda för lektorernas vid

de allmänna läroverken pensionsrätt;

att den här ofvan i punkten b) bestämda förhöjning i ålderstillägg

äfven måtte medgifvas biträdande läraren i matematik;

att för beredande af ofvanberörda löneförbättring måtte utöfver de

1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter, som enligt Riksdagens medgifvande

år 1888 finge dertill användas, af Riksdagen beviljas en förhöjning

af 1,860 kronor i det för sjö krigsskolan anvisade anslag, 31,040

kronor, så att detsamma komme att utgöra 32,900 kronor; äfvensom

att, vid bifall härtill, måtte såsom vilkor för åtnjutande af de förbättrade

aflöningsförmånerna och af pensionsrätt stadgas:

a) att den lektor, som vill tillgodonjuta dessa förmåner, icke må

jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet

vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

b) att han skall hafva anmält sig att ingå på den nya lonestaten

före 1893 års början; samt

c) att han i öfrigt skall i tillämpliga delar vara underkastad de vid

löneregleringarne för statens embets- och tjenstemän i allmänhet för

lönernas åtnjutande faststälda vilkor.

Enär Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under 8:de hufvudtiteln

gjort framställning angående reglering af lärames vid de allmänna läroverken

löner och pensioner, samt, enligt utskottets åsigt, fråga om förbättring

i lektorernas vid sjökrigsskolan lörfe- och pensionsvilkor icke

bör afgöras utan samtidigt tagen hänsyn till de löne- och pensionsförhållanden,

som anses böra beredas lärarne vid de allmänna läroverken,

kommer utskottet att framdeles, efter det Riksdagen fattat beslut i anledning

af berörda framställning, till Riksdagen afgifva utlåtande angående

förevarande fråga; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Sj ökarteverket.

Angående an- 10:o. Kongl. Maj:t bär föreslagit, att reservationsanslaget till sjö6''karteve''Let°"

karteverket, nu 60,000 kronor, måtte höjas med 10,000 kronor till 70,000

[13.] kronor.

Denna framställning är, såsom af statsrådsprotokollet inhemtas å

sid. 23, föranledd af chefens för sj ökarteverket derom väckta förslag.

Ifrågavarande anslag hade, såsom denne erinrat, allt sedan år 1870

utgått med ett belopp af 60,000 kronor, hvilket jemte den behållna inkomsten

af försålda sjökort intill de senaste åren varit tillräckligt för

att bestrida verkets samtliga utgifter, hvarjemte i allmänhet någon besparing

uppstått, som blifvit använd till förnyande af ångpannor, inköp

af ångslupar, med flere nödiga utgifter af mera tillfällig natur. Under

de tre senaste åren hade emellertid, i följd af stigande pris på stenkol,

proviant med flera förnödenheter äfvensom förhöjda aflöningar, brist

uppstått, hvilken för år 1889 uppgått till 509 kronor, för år 1890 till

9,433 kronor 10 öre och hvilken för år 1891, oaktadt mätningsförrättarnes

antal, till åstadkommande af nedsättning i kostnaderna, för samma

år minskats från 8 till 7, borde, enligt chefens för sj ökarteverket uppgift,

beräknas till 6,233 kronor 22 öre. Dessa brister hade hittills

visserligen kunnat täckas af reservationer å föregående års anslag, men

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

ådagalade likväl anslagets otillräcklighet under nuvarande förhållanden

och derest mätningarne skulle fortgå i samma omfattning som den senaste

tiden.

Med åberopande af förenämnda förhållanden samt under anförande

att, genom att ytterligare med tvenne förminska mätningsförrättarnes

och i förhållande dertill äfven besättningarnes å sjömätningsfartygen

antal, jemvigt emellan inkomster och utgifter visserligen åter skulle

kunna uppnås, men att, då mätningsförrättame derigenom skulle nedgå

från det förut vanliga antalet 8 till 5, arbetsprodukten äfven komme

att minskas i samma förhållande, hade chefen för sjökarteverket, enär

det syntes honom nödvändigt att de nu under arbete varande vidlyftiga

sjömätningarna i Bottniska viken bedrefves med all den kraft, som

kunde utvecklas med sjökarteverkets nuvarande fartygsmateriel, föreslagit

en förhöjning af 10,000 kronor i anslaget till sjökarteverket.

Departementschefen, som i allo delade chefens för sjökarteverket

åsigt om nödvändigheten att så skyndsamt som möjligt bedrifva och

utsluta sjömätningsarbetena i Bottniska viken samt att i allmänhet detta

kar te verks arbeten bedrefves i den utsträckning, som dess fartygsmateriel

tilläte, helst de äldre sjökorten öfver större delen af Bottniska kusten

icke på långt när vore så tillförlitliga som sjöfartens trygghet kräfde,

har tillstyrkt bifall till den af chefen för sjökarteverket föreslagna anslagsförhöj

ningen.

Enär förevarande anslag är reservationsanslag och således hvad å

anslaget ena året kunnat besparas får under följande år användas, samt,

enligt senaste kapitalkonto till rikslmfvudboken, vid början af år 1891

å anslaget fans en från föregående år reserverad behållning af G,729

kronor 1 öre, hemställer utskottet,

att, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

anslaget till sjökarteverket må i 1893 års

riksstat uppföras med oförändradt belopp af 60,000

kronor.

Durchmarschkostnader.

ll:o. Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet å sid. 24 i Angående

ämnet meddelas, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom ^o^nader''''

gjorda framställning, hemställa, m- m
lull.

till Rihd. Viol. 1892. 4 Sami. 1 Af it. 4 ljuft. 3 [14.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[15.]

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

att anslaget till durchmarschkostnader, 14,000

kronor, må i 1893 års riksstat nedsättas med 4,000

kronor till 10,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel

beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor,

utföras med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,

att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott

fortfarande finge såsom hittills användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Med erinran att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med hvad af 1891 års Riksdag i afseende å förevarande anslag

beslutats och jemväl vid föregående riksdagar blifvit godkändt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit.

Öfriga ordinarie anslag.

13:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring;

och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda,

må i 1893 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas

i den män, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan finnas erforderligt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6,

19

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet

här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof

inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1893 ifrågakommit.

Fartygsmateriel.

, ::ot !•; r; ''t t /\ ! ♦. 4 m %'' i -1 > i/» U; ''» i iiiT

14:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att till fullbordande af pansarbäten Thule ett extra

anslag af 1,118,000 kronor må för år 1893 anvisas.

Artillerimateriel och skjutförsök.

15:o. Till anskaffning af artillerimateriel och anställande af skjutförsök

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja på extra stat ett

belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893 anvisa 530,000

kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 25—27) inhemtas, hade marinförvaltningen

på skäl, som finnes i samma protokoll återgifna, hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte för år 1893 af Riksdagen begära följande anslag

å extra stat, nemligen:

Till fartygen:

4 st. 65 mm. kanoner med lavettage... kr. 8,000

10 st. 25 mm. tvåpipiga kulsprutor......... » 47,000

400 revolvrar ................................................. » 18,500

Angående

anslag till

fullbordande

af pansarbäten

Thule.

[16.]

Angående

anslag till

artillerimateriel

och

skjut för sök.

[17-]

Transport 73,500

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport kr. 73,500

100 st. 25 cm. pansargranater af stål...... » 25,000

100 st. 25 cm. granater............................... » 10,500

1.000 st. 65 mm. projektiler........................ » 4,300

2.000 st. 57 mm. patroner........................ » 30,000

40.000 st. 25 mm. patroner ......,................... » 62,000

30.000 kg brunt prismatiskt krut..................... » 81,000

Till ersättande af förbrukadt krut ................ » 18,000

ZZ 304,300: —

Till sjöbefästningarne:

Till bestridande af återstående kostnad för

de bestälda 3 st. 24 cm. kanonerna

samt desammas uppställande å Kungs
holms

fästning........................................... kr. 290,000: —

samt till anskaffande af 150 st. stålprojektiler

och lika många laddningar brunt

prismatiskt krut.......................................... » 72,000: — 362 000- _

Till skjutförsök och inskjutning af kanoner ................................. 10,000: —

Summa kronor 676,300: —

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t yttrade departementschefen,

att, då det Vore i högsta grad önskvärd!., att den år efter år

anmälda bristen i fartygens artilleriutredning afhjelptes snarast möjligt

och samtidigt dermed att sjöbefästningarne, åtminstone i hvad sådant

berodde på de från femte hufvudtiteln utgående anslag, försattes i försvarsdugligt

skick, han obetingadt skulle velat tillstyrka Kongl. Maj:t

att, oaktadt det belopp, som marinförvaltningen sålunda anmält såsom

behöfligt, icke obetydligt öfverstege hvad för ifrågavarande ändamål i

allmänhet blifvit anvisadt, hos Riksdagen hemställa, att hela den af

marinförvaltningen till artillerimateriel begärda summan 676,300 kronor

måtte för nästkommande år anvisas och den befintliga bristen sålunda

utjemnas; men på grund af nödvändigheten att begränsa de

extra anslagen inom de belopp, som kunde för hufvudtiteln få afses,

ansåge departementschefen sig böra föreslå en inskränkning i så måtto,

att det till artillerimateriel för fartygens behof beräknade belopp 304,300

kronor måtte fördelas på två år, så att Kongl. Maj:t väl föresloge Riksdagen

att bevilja hela detta belopp men deraf anvisa för år 1893 allenast

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

omkring hälften eller, till jemnande af hela anslaget till artillerimateriel,

158,000 kronor. Sedan den nu befintliga bristen blifvit på sådant sätt

afhjelpt, borde extra anslag för dylika ändamål, förutom till anskaffning

i mån af behof till en andra utredning ammunition samt till ersättande

af förbrukadt krut, derefter endast undantagsvis kunna ifrågakomma, om

— på sätt egt rum såväl med den förra året levererade nya kanonbåten

som med de senast beviljade minbåtame — vid äskande af anslag till

nya fartyg samtliga med deras försättande i komplett och stridsdugligt

skick förenade kostnader, med undantag af en andra utredning ammunition,

upptoges i den begärda anslagssumman.

Då departementschefen i likhet med marinförvaltningen äfven för

innevarande år ansåge ett belopp af 10,000 kronor nödigt för anställande

af skjutförsök och inskjutning af kanoner, skulle alltså till artillerimateriel

för år 1893 ifrågakomma följande belopp:

till fartygen ....... kr. 158,000: —

» sjöbefästningarne.................................................................. » 362,000: —

)) skjutförsök........................................................................... » 10,000: —

eller tillhopa kr. 530,000: —,

och har departementschefen för den skull hemstält, att Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att till artillerimateriel och skjutförsök bevilja

på extra stat ett belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893

anvisa 530,000 kronor.

Till anskaffning af artillerimateriel beviljade 1891 års Riksdag ett

belopp af 490,000 kronor, afsedt hufvudsakligen till inköp af tre kraftiga

pansarbrytande kanoner med lavettage för Kungsholms fästning,

samt anvisade deraf för år 1892 200,000 kronor; och har Kongl. Maj:t

nu för artillerimateriel till sjöbefästningarna äskat sammanlagdt 362,000

kronor. Utskottet har emellertid ansett detta belopp böra inskränkas

till anvisande af återstoden å förenämnda, vid senaste riksdag till anskaffning

af artillerimateriel beviljade anslag, eller till 290,000 kronor,

hvarigenom behofvet af medel för nyssnämnda kanonanskaffning skulle

blifva tillgodosedt.

Till artillerimateriel för fartygen har marinförvaltningen anmält ett

anslagsbehof af 304,300 kronor, hvilket belopp departementschefen ansett

lämpligen kunna fördelas på två år, att för år 1893 utgå med 158,300

kronor. Härjemte har till skjutförsök och inskjutning af kanoner

äskats 10,000 kronor. Utskottet, som icke haft något att erinra mot

anvisande af 10,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kanoner,

har, med hänsyn dertill att jemväl andra anslagsbehof under

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

rörliga minförsvaret.

[18.]

denna hufvndtitel måste tillgodoses, icke funnit sig böra för artillerimateriel

till fartygen tillstyrka beviljande af större belopp för år 1893

än 100,000 kronor. Vid bifall till hvad utskottet sålunda ansett sig

böra tillstyrka skidle alltså till artillerimateriel och skjutförsök för nästa

år utgå tillsammans 400,000 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

endast på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat

för år 1893 anvisar:

a) till bestridande af återstående kostnad för de bestälda

3 st. 24 cm. kanonerna samt desammas uppställande

å Kungsholms fästning 290,000 kronor;

b) för fartygens behof af artillerimateriel 100,000 kronor;

samt

c) till skjutförsök och inskjutning af kanoner 10,000

kronor.

Minväsendet.

16:o. Till rörliga minförsvaret har Kongl. Maj:t på extra stat för

år 1893 äskat ett belopp af 100,000 kronor.

Efter att hafva erinrat, att Riksdagen år 1890 till en första utredning

till de af 1889 års riksdag beviljade två minbåtarne beviljade ett

extra anslag af 75,000 kronor, samt redogjort för den nu befintliga tillgången

af minor, bär departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 29)

anfört att, om, såsom hittills i allmänhet blifvit förutsatt och jemväl af

marinförvaltningen ansetts behöflig!;, två utredningar för hvarje minbåt

och för hvarje med mintub försedt större fartyg borde finnas, i likhet

med hvad som vore föreskrifvet beträffande annan ammunition för fartygen,

skulle utöfver den nuvarande mintillgången erfordras 86 minor

för redan befintliga minfartyg, motsvarande en kostnad af omkring

750,000 kronor.

Af till statsrådsprotokollet anförda skäl skulle emellertid, enligt

departementschefens åsigt, en utredning jemte en mina i reserv för hvarje

minbåt vara allt hvad vi behöfde; detta dock endast under förutsättning,

att samtliga dessa minor vore fullgoda och icke användes för annat än

verkligt krigsbruk, samt att fördenskull derutöfver för de nödvändiga

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

årliga öfningarne funnes ett tillräckligt antal exercisminor, hvartill de

äldre mest begagnade minorna kunde uttagas. Dessa kunde tillika tjena

såsom en ytterligare reserv under krig; öfriga minor skulle deremot

efter verkstäld inskjutning endast få utlemnas vid krigsrustning.

Det antal med mintuber försedda fartyg och båtar, som med det

nu årligen anvisade öfningsanslaget borde ifrågakomma att samtidigt

under fredstid rustas för expedition, öfverstiger enligt departementschefens

åsigt, icke 10; och om för hvardera af dessa funnes tillgång på

2 exercisminor — således tillhopa 20 dylika, hvilket borde vara fullt

tillräckligt, förutsatt att en och annan, som möjligen förlorades eller

blefve obrukbar, framdeles ersattes — skulle, med iakttagande af förutnämnda

öfverskott och brist å minor för en utredning, och om till exercisminor

uttoges 20 st,, hälften 38 cm. och hälften 35 cm. af de nu

befintliga, mest begagnade minorna, samt 6 st. 38 cm. och 9 st. 35 cm.

nya afsåges såsom reserv, tillhopa 13 st. 38 cm. och 21 st. 35 cm.

minor vara allt som behöfde anskaffas för komplettering af det nuvarande

behofvet af sjelfgående minor, och om, på sätt vid de senast beviljade

minbåtarne egt rum, antalet minor inginge i den till minbåtarne begärda

anslagssumman, borde icke heller brist af minor framdeles ifrågakomma.

Kostnaden för förenämnda 34 minor beräknades till 290,000 kronor och,

om derifrån afdroges 5,000 kronor, som å redan anvisade anslag till

sjelfgående minor funnes odisponerade, kunde enligt departementschefens

åsigt behofvet af extra anslag för ifrågavarande ändamål inskränkas till

285,000 kronor och, om denna summa fördelades på tre år, borde, på

sätt marinförvaltningen föreslagit, ett belopp af 100,000 kronor äskas

för år 1893; hvarför departementschefen hemstält, att Kongl. Maj:t

derom måtte hos Riksdagen göra framställning.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må till rörliga minförsvaret på extra

stat för år 1893 anvisa 100,000 kronor.

17:o. Till fasta och tillfälliga minförsvaret har Kongl. Maj:t på

extra stat för år 1893 äskat ett belopp af 150,000 kronor.

Marinförvaltningen hade, såsom statsrådsprotokollet upplyser å sid.

30, i dess förslag angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1893 anfört, att under de tio sistförflutna åren, för utvecklingen

af vårt fasta minförsvar, hvad angingo positionsmateriel, årligen

användts i medeltal omkring 100,000 kronor, hvilket belopp enligt för
-

Angående

anslag till

fasta och tillfälliga

minförsvaret.

[19.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

valtningens åsigt icke heller för framtiden kunde nedsättas, såvida en

utveckling af detta försvar skulle systematiskt bedrifvas; och hade marinförvaltningen

derför hemstält, att sistnämnda summa jemväl för år

1893 måtte af Riksdagen för nämnda ändamål begäras; hvarjemte marinförvaltningen

föreslagit, att till fortsatt anskaffning af mindre minor,

hvilka för sin lätthandterlighet benämnts handminor och vore afsedda

för tillfälliga minspärrningar, måtte äskas 50,000 kronor, i hvilket belopp

då jemväl kunde inbegripas behöfliga medel för inköp af bomullskrut

såväl för handminorna som för fyllande af den brist i bomullskrutförråden,

hvilken beräknades komma att uppstå intill år 1893.

Då den modellhandmina, som blifvit tillverkad och förliden sommar

pröfvad, enligt rapport af de sakkunnige, som beordrats att öfvervara

försöken, visserligen befunnits fullt, tillfredsställande med hänsyn till

lätthandterlighet, klargörande, utläggande och hemtagning; men tiden

och de till buds stående medlen icke medgifvit så detaljerade försök

som med densamma bort ega rum, och då hvarken minans antändningsmateriel

eller förstörelseverkan kunnat praktiskt utrönas, borde, enligt

departementschefens mening, ytterligare och mera omfattande försök

med dylika minor anställas, innan tillverkning deraf i större utsträckning

egde rum, om än de förbättringar, som af de sakkunnige vid förenämnda

försök ansetts erforderliga samt vidtagits, efter förnyad pröfning befunnits

så tillfredsställande, att några vidare försök med modellminan icke

ansetts behöfliga. Marinförvaltningen hade äfven för afsigt att med för

ändamålet anvisade medel till en början bestrida kostnaden för tillverkning

af endast 10 minor, att utlemnas nästkommande sommar dels till

mineringsafdelningen och dels till på expedition utgående fartyg för att

ytterligare pröfvas och först, sedan sådan pröfning blifvit verkstäld och

utfallit gynsamt, använda återstoden af anslaget för tillverkning af handminor

i större antal.

Uuder sådana förhållanden ansåge departementschefen det af marinförvaltningen

till handminor in. m. för år 1893 anmälda anslagsbelopp

vara till fyllest.

Efter att till statsrådsprotokollet (sid. 31 och 32) hafva redogjort

för handminans användning anför departementschefen vidare, att då de

vigtiga minpositionerna såväl vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm som

vid inloppen till Karlskrona nu vore fullständigt ordnade och positionen

i Södertelje skärgård nästkommande år äfvenledes torde blifva försatt

i försvarsdugligt skick, förutsatt att Riksdagen beviljade den af marinförvaltningen

begärda summan 100,000 kronor till minpositionsmateriel,

och då frågan huru många och hvilka farleder och inlopp vidare ansåges

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

böra skyddas medelst fasta minpositioner i väsentlig män komme att

bero af huruvida handminan, efter dermed anstälda ytterligare och uttömmande

försök befunnes fullt ändamålsenlig för tillfällig minspärrning,

i hvilket fall de dyrbara fasta minpositionernas antal kunde väsentligt

minskas under hvad som eljest ansåges oundgängligen nödigt, kimde

för år 1893 sistnämnda summa anses tillräcklig för anskaffande af position

smateriel.

Skulle handminan komma att motsvara de fordringar, som af densamma

förväntades, skulle derigenom enligt departementschefens förmenande

stora och värdefulla såväl ekonomiska som praktiska fördelar

vinnas.

Under afvaktan på ytterligare pröfning af handminan har departementschefen

derför hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes för år 1893 af

Riksdagen till minpositions- och handminemateriel äska ett anslag af

tillhopa 150,000 kronor, deruti äfven borde få inbegripas de kostnader,

som för minväsendets utveckling i öfrigt blefve erforderliga.

Anvisande af högre anslagsbelopp för minväsendets behof än hvad

1891 års Riksdag för ändamålet beviljade, eller 200,000 kronor, har

utskottet ansett icke nu böra ifrågakomma. Då Kongl. Magt för detta

ändamål äskat sammanlagdt 250,000 kronor, har utskottet alltså funnit

beloppet böra nedsättas till 200,000 kronor, att utgå med 100,000 kronor

till rörliga minförsvaret, såsom utskottet jemväl i nästföregående

punkt föreslagit, och med 100,000 kronor till fasta och tillfälliga minförsvaret.

För nedsättning i det till sistnämnda ändamål äskade anslagsbelopp

torde äfven tala den omständighet, att tillräcklig erfarenhet ännu

icke vunnits om den så kallade handminans användbarhet för afsedt

ändamål. Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till fasta och tillfälliga minförsvaret

på extra stat för år 1893 anvisa 100,000 kronor.

Kruthus å Bergholmen.

18:o. Under erinran att 1891 års Riksdag till uppförande af kruthus

ä Bergholmen beviljade 42,500 kronor samt deraf för år 1892 anvisade

21,250 kronor, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom

görande framställning, hemställa,

Bill. till Rifad. Prot. 1892. 4 Sami. 1 A/d. 4 Haft.

Angående

anslag till

kruthus å

Bergholmen.

[20.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

signal- och

telefonstationer.

[21-]

Angående

underbefälsskolans

hus :

Karlskrona.

[22.]

att till fullbordande af kruthus å Bergholmen ett

belopp af 21,250 kronor må på extra stat för år 1893

anvisas.

Signal- och telefonstationer.

19:o. Under erinran att sistlidna års Riksdag till anläggning af

signal- och telefonstationer beviljade 92,000 kronor samt deraf för år 1892

anvisade 46,000 kronor, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts

derom gjorda förslag, hemställa,

att till signal- och telefonstationer ett belopp af

46,000 kronor må på extra stat för år 1893 anvisas.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att för

tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona måtte användas hos

marinförvaltningen innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de

för tioårsvakanserna i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län influtna båtsmansvakansafgifter, dels ock för samma tillbyggnad

bevilja ett belopp åt 110,583 kronor 52 öre samt deraf för år 1893 anvisa

56,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslagsbehof, hvilket, såsom synes af

statsrådsprotokollet, under en följd af år och äfven för år 1893 framhållits

af såväl stationsuryndigheterna i Karlskrona som marinförvaltningen,

tillåter sig utskottet hänvisa till den utredning, nämnda protokoll

derom innehåller å sid. 34—36, och vill här endast erinra, att en

liknande framställning af Kongl. Maj:t gjordes till 1886 års riksdag,

hvilken emellertid fann sig vid dåvarande förhållanden icke kunna bifalla

densamma.

Den för nämnda tillbyggnads uppförande erforderliga kostnad hade

i framställningen till 1886 års riksdag upptagits till 177,300 kronor,

hvaruti då likväl ingått ett belopp af 52,300 kronor för sådan anordning

af tillbyggnaden, att i densamma jemväl skulle inkaserneras sjöbeväring.

Sedan likväl, i följd af Riksdagens af slag på framställningen,

sjöbeväringen af brist på kasernutrymme måst, ehuru med ökad kostnad,

inrymmas dels å stationens skolfartyg och dels å Kungsholms fästning,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

hade i det nu framstälda tillbyggnadsföreslaget beredande af utrymme

för sjöbeväringen icke blifvit ifrågasatt och kostnaden derigenom reducerats

till den ursprungligen beräknade af 125,000 kronor.

Beträffande medel till bestridande af denna kostnad hade marinförvaltningen

anfört, att af de båtsmansvakansafgifter för tioårsvakanser

inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka afgifter

till förvaltningen inlevererats innan 1885 års riksdags beslut om dessa afgifters

upptagande bland statsverkets inkomster började tillämpas, återstode

ett belopp af 14,416 kronor 48 öre, hvilken tillgång synts marinförvaltningen

lämpligen kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande

ändamål, samt att hvad derutöfver erfordrades, eller 110,583 kronor 52

öre, borde å extra stat anvisas.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

haft något att erinra, får hemställa,

att Riksdagen må för tillbyggnad af underbefälsskolans

hus i Karlskrona bevilja 125,000 kronor och

deraf för år 1893 anvisa dels hos marinförvaltningen

innestående odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de

för tioårsvakanserna i Blekinge län och Södra Möre

härad af Kalmar län influtna båtsmansvakansafgifter,

dels ock såsom extra anslag 56,000 kronor.

Exercishus och ekonomibyggnader å Kungsholms fästning

och Vestra Hästholmen.

21:o. Kongl. Maj:t har för uppförande af exercishus och ekonomibyggnader

ä Kungsholms fästning och Vestra Hästholmen på extra stat

för år 1893 äskat 67,500 kronor.

Ifrågavarande byggnader äro, på sätt inhemtas af statsrådsprotokollet,

till hvilket utskottet i öfrigt får hänvisa (sid. 37—39), afsedda

för den föreslagna nya fästningsartillericorpsen och de 500 man af sjöbeväringen,

^>m vid corpsen skulle öfvas.

Såsom utskottet redan *i punkt 4 af detta utlåtande anfört, har utskottet

ansett lämpligare att, i stället för anvisande af särskildt extra

anslag för ifrågavarande ändamål, medgifvande lemnas att med under

uppsättningstiden uppkommande besparingar å det ordinarie anslaget till

fästningsartillericorpsen tillgodose omförmälda byggnadsbehof, hvarom

utskottet jemväl under nyssnämnda punkt framstält förslag.

Angående

exercishua å

Kungaholma

fästning m. m,

[23.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I enlighet dermed hemställer utskottet,

att, under förutsättning af bifall till hvad utskottet

i punkt 4:o af detta utlåtande hemstält, Kongl. Maj:ts

förevarande framställning icke må af Riksdagen bifallas.

Sängservis och beklädnad för de för sjöbefästningarne

vid Karlskrona afsedda värnpligtige.

Angående 22:o. Slutligen har Kongl. Makt till sänqservis och första uppsätt
beklädnad

åt nmdm beklädnad åt 500 man värnpligtige a extra stat för 1893 äskat ett

Yämpiigtige. belopp af 46,000 kronor.

[24.] Såsom af statsrådsprotokollet inhemta^ skulle ifrågavarande 500

man värnpligtige erhålla sin öfning vid den föreslagna nya fästningsartillericorpsen.

Då utskottet i punkten 4:o af detta utlåtande tillstyrkt bifall till

Kongl. Maj:ts förslag om upprättande af nämnda corps, får utskottet, till

följd deraf, hemställa,

att Riksdagen må till sängservis och beklädnad

för 500 man värnpligtige på extra stat för år 1893

anvisa 46,000 kronor.

Stockholm den 11 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

Reservationer:

vid punkten 4:o (angående en fästningsartillericorps vid Karlskrona)

af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Er sson, O. Jonsson,

L. Jönsson, I. Lyttkens, C. Persson, N. Petersson, A. P. Danielson,

S. G. von Frusen och OUas A. Ericsson, hvilka yrkat, att utskottets

yttrande och förslag i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:

»Enär flottan så nyligen som år 1887 erhållit den nya sjömanscorpsen,

till hvilken jemväl höra två fästningsartillerikompanier, som af

flottans befäl och underbefäl öfvas, har utskottet ansett, att, innan

sjömanscorpsen blifvit fullständigt uppsatt och tillräcklig erfarenhet vunnits

om den nya organisationens användbarhet äfven för ifrågavarande

ändamål, samt den'' länge uppskjutna vigtiga frågan om landtförsvarets

ordnande blifvit löst, med uppsättande af nya trupper vid flottan bör anstå.

I anledning häraf får utskottet, som med förenämnda uppfattning

icke funnit nödigt ingå i närmare pröfning af de af herr G. Eriksson

m. fl. i ofvanberörda motion uppstälda vilkor, hemställa,

att såväl Kongl. Maj:ts förevarande framställning

som herr G. Erikssons m. fl. motion i denna del icke

må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 5:o (angående anslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossecorpserna):

af herrar P. Andersson, G. Eriksson, S. G. von Frusen och OUas A.

Ericsson.

vid punkten 10:o (angående anslaget till sjökarteverket):

af herrar grefve G. Sp>arre, grefve E. C. A. Piper, R. G. von

Hedenberg, friherre A. R. von Krcemer, K. Bohnstedt, A. G. Svedelius,

C. G. S. Elirenborg, G. D. R. Tornérhjelm, I. Kerfstedt, E. Fränekel och I.

Wijk, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa, att, med bifall till

Kongl. Maj:ts förslag, anslaget till sjökarteverket, nu 60,000 kronor,

måtte höjas med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

vid punkten 15:o (angående anslag till artillerimateriel och skjutförsök)

:

af herrar R. G. von Hedenberg och K. Bohnstedt, som yrkat, att

utskottets hemställan i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»att Kong! Maj:ts förevarande förelag må på det

sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år 1893

anvisar till artillerimateriel och skjutförsök ett belopp

af 530,000 kronor.»

vid punkten 21 :o (angående exercishus å Kungsholms fästning m. m.)

och punkten 22:o (angående sängservis och beklädnad åt värnpligtige):

af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Er sson, O. Jonsson,

L. Jönsson, I. Lyttkens, C. Persson, N. Petersson, A. P. Danielson,

S. G. von Frusen och Ollas A. Ericsson.

Herrar IL P. P. Tamm, F. Boström, C. Lundeberg och P. Pehrsson

hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående hufvudtitels

behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att herrar C. E. Casparsson, V. N.

Ekenman och O. TF. Odelberg icke inom utskottet varit närvarande vid

behandlingen af de under n:is 10—22 af förestående utlåtande upptagna

ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''jemn /lasafoas ei

ill.UJ

fry

sT

BILAGOE.

? 5 Mi ''

• • ■ i

•r^i ''''"f

KU *

j() ( '''' *

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1892 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

26,800

38,600

—

—

—

—

—

17,000

26,800

38,600

—

82,400

—r

—

-

—

—

82,400

—

1,579,734

—

—

-

—

—

1,579,734

—

32.000

6,400

287,500

452,450

114,000

60.000

—

75,500

—

26,400

—

32.000

6,400

287,500

452,450

101,900

114,000

60.000

—

2,532,084

—

75,500

—

26,400

—

2,633,984

—

2,614,484

—

75,500

-•

26,400

—

2,716,384

—

Sjöförsvars
Departemcntet

och

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. NuvaOkas

den ändrade organisationen af sjömansoch

till kostnaderna för l:a repetitionsTill

en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

Båtsmansindelningen ................... ......................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för
-

'') Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

Litt. A.

rik sstatens Femte hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

Anvisning i på förslag.

kontant.

Summa.

departementet.

Friheter.

Ersättningar.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen.......................................

Kronor.

17,000

26,800

38,600

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

Ö.

S:gr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

personal.

rande belopp .......................................... 1,579,734: —

corpsen med.............................. 66,000: —

kursen för reservofficerare med 2,200: — 68,200:_

1,647,934

1,647,934

vid Karlskrona, reservationsanslag (nytt)..................

189,600

—

—

—

—

189,600

—

32,000

—

—

—

—

32,000

—

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

reservationsanslag.........................................................

287,500

—

—

—

—

—

287,500

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

län och Södra Möre härad af Kalmar län...............

114,000

—

—

—

—

—

114,000

—

slagsanslag *) ...............................................................

60,000

—

—

—

—

60,000

—

S:gr

2,789,884

—

75,500

—

26,400

—

2,891,784

—

Tr:pt

2,872,284

—

75,500

—

26,400

2,974,184

—

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1892 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning ock dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

2,614,484

—

75,500

—

26,400

—

2,716,384

—

Flottans

1,220,000

—

—

——

—

1,220,000

—

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations- Okas med .............................................................

Diverse

670,000

72,400

39,820

60,000

15.000

14.000

39.000

19,175

25.000

46,852

12,500

—

—

__

—

670,000

72,400

39,820

60,000

15.000

14.000

39.000

19,175

25.000

46,852

12,500

—

Flottans öfningar, reservationsanslag ....................

Sjöbeväringens vapenöfningar, samt beklädnad och

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan*)...................................................

Skeppsgosseskolan ...............................................

Sjökarteverket, reservationsanslag .........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut- Durschmarchkostnader, reservationsanslag. Nuva-

Minskas med .........................................................

Sjukvård .....................................................................

Diverse behof ............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. förslags- Extra utgifter .........................................................

S:gr

1,013,747

—

—

—

-

1,013,747

...

Han-

1,200,000

86,150

9,000

13,000

—

405

—

4

—

1,200,409

86,150

9,000

13,000

—

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

Undervisiiingsanstalter för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisnings- tisk-meteorologiska byTån, förslagsanslag...........

S:gr

1,308,150|—

405

—

4

—

1,308,559

—

S:ma

6,101,931

75,905

—

26,404

-

6,258,690

—

*) Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

35

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

Anvisning

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

..

0.

Tr:pt

2,872,284

—

75,500

—

26,400

_

2,974,184

_

materiel.

anslag. Nuvarande belopp .............. 1,220,000: —

.............................................................. 19,000: —

1,239,000

_

__

_

__

_

1,239,000

_

anslag.

670,000

_

_

670,000

_

ersättning derför, förslagsanslag*).............................

72,400

—

—

—

—

—

72,400

—

................................................................. 31,040: —

............................................................... 8,780: —

39,820

—

—

----

—

39,820

—

60,000

—

__

—

—

—

60,000

—

ländsk tjenst eller kommendering utrikes ...............

15,000

—

—

15,000

—

varande belopp....................................... 14,000: —

.................................................................. 4,000: —

10,000

—

—

—

—

10,000

—

39,000

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

19,175

—

25,000

—

—

—

—

25,000

—

anslag .......................................................................

46,852

—

—

—

—

46,852

—

12,500

—

—

—

—

12,500

—

S:gr

1,009,747

—

—

—

-

1,009,747

—

deln.

terna, reservationsanslag............................................

1,200,000

_

405

_

4

_

1,200,409

_

86,150

—

—

—

—

—

86,150

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid nau-

13,000

—

---

—

—

—

13,000

—

S:gr

1,308,150

—

405

—

4

—

1,308,559

—

Summa

6,429,181

—

75,905

—

26,404

. 6,531,490

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtitel.

Sjöförsvarsdepartementet.

Kronor.

Ö.

Till genomförande utfder år 1893 af löneregleringen för flottan ...

50,000

_

* fullbordande af pansarbåten Thule...........................................

» bestridande af återstående kostnad för 3 st. 24 om. kanoner

1,118,000

~~

samt desammas uppställande å Kungsbolms fästning .........

290,000

—

För fartygens behof af artillerimateriel ...........................................

100,000

Till skjutförsök och inskjutning af kanoner.....................................

10,000

—

» rörliga minförsvaret ......................................

100,000

—

» fasta och tillfälliga minförsvaret ...............................................

100,000

—

» fullbordande af kruthus å Bergholmen.......................................

21,250

—

» signal- och telefonstationer ......................................................

46,000

—

För tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona..................

56,000

—

Till sängservis och beklädnad för 500 man värnpligtige ................

46,000

—

Summa

1,937,250

—1

Stockholm, K. X. Beckman, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.