Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande.

1892-04-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:60, Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

1

N:o 60.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1892 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen

af Ottenby kungsladugård med underlydande.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden

för den 10 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en samma

dag aflåten till statsutskottet remitterad proposition (n:o 50) föreslagit

Riksdagen medgifva att, derest Ottenby stuteri med hingstdepot nedlades,

Ottenby kungsladugård jemte den öfriga fasta egendom, som nu

för, stuteriet disponeras, måtte få utarrenderas och arrendet användas

till de ändamål, för hvilka det å riksstaten uppförda anslaget till hästafvelns

förbättrande vore afsedt.

Af berörda statsrådsprotokoll inhemtas, att stuteriöfverstyrelsen i

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 8 sistlidne februari, i enlighet med

stuterikommissionens enhälligt uttalade åsigt, hemstält, att Ottenby

stuteri med hingstdepot måtte indragas och dithörande landtbeskällare
Bih.

till Riksd. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 40 Häft. (K:o 60). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

område förses med hingstar från de öfriga depoterna enligt stuteriöfverstyrelsens

bestämmande; att Ottenby kungsgård måtte den 14 mars

1894 få öfverlemnas till domänstyrelsens förvaltning, men afkastningen

deraf fortfarande såsom hittills användas till hästafvelns befrämjande;

samt att den obehöfliga stuteri- och jordbruksmaterielen vid Ottenby

måtte få försäljas och derigenom inflytande medel äfvensom redan uppburen

brandskadeersättning för stuteriets nyligen nedbrunna stallbyggnad

användas till nödig och tidsenlig utvidgning och remontering afhingstdepoterna.

Jemte redogörelse öfver första inrättandet af Ottenby stuteri samt

angående de utlåtanden, som afgifvits af de tvenne särskilda åren 1868

och 1886 tillsatta komitéerna för afgifvande af förslag angående stuteriväsendets

ordnande, till hvilken redogörelse utskottet tillåter sig att

hänvisa, har statsrådet och chefen för civildepartementet till åberopade

statsrådsprotokoll anfört, att de tillgångar, som utom de till stuterioch

hingstdepotinrättningarna anvisade egendomar med hvad dertill

hörde för närvarande vore anslagna till hästafvelns förbättrande, utgjordes

af ett årligt kontant reservationsanslag af 108,550 kronor, hvaraf

dock 50,000 kronor vore uteslutande afsedda för premiering och således

endast 58,550 kronor kimde användas för nämnda inrättningars

behof. Medan den till Ottenby stuteri anslagna egendomen sköttes i

eget bruk för stuteriets räkning, vore deremot jordegendomen såväl

vid Flyinge som vid Strömsholm utarrenderad för depotens räkning.

Såväl vid Ottenby som vid hvardera af de båda hingstdepoterna

handhades förvaltningen under stuteriöfverstyrelsen af en chef. Dessutom

funnes vid enhvar af dessa inrättningar anstälde 1 beridare, 1

bokhållare, 1 stuteriveterinär eller hästläkare och 1 fodermarsk. Sammanlagda

aflöningsbeloppen för tjenstemännen utgjorde, med inräknande

af de mindre arfvoden, som vid hvarje af ifrågavarande inrättningar

utbetalades till läkare samt vid Strömsholm jemväl till en skollärare,

vid Ottenby .............................. 10,400 kronor

» Strömsholm........................ 11,150 »

» Flyinge .............................. 10,300 »

oberäknad! kofoder och ved.

Stallbetjeningen utgjordes vid Ottenby af 1 hofsmed, 1 stovaktare,

1 kusk, 14 stalldrängar, 6 stallgossar, 2 spanndrängar och 1 brandvakt.

Dessutom funnes derstädes för jordbruket anstäld följande betjening,

nemligen 1 skrifvare, 1 rättare, 1 fördräng, 1 slöjdare, 10

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

3

arbetsdrängar, 1 ladugårdspiga för halfva året, 2 stuteripigor, 1 deja

samt 11 torpare. Såväl stallbetjeningen som jordbrukspersonalen aflönades

enligt stater, som vore af Kong]. Maj:t fastställa, dels med

kontanta penningar dels och hufvudsakligen medelst naturaförmåner.

Till stöd för det nu väckta förslaget om nedläggande af stuteriet

vid Ottenby hade, enligt hvad departementschefen vidare meddelat,

stuteriöfverstyrelsen — med erinran, att, sedan vid en den 1 oktober

1891 vid Ottenby timad eldsvåda samtliga uteslutande för stuteriet afsedda

byggnader, nemligen stallar, ridhus och foderskullar, nedbrunnit,

de betänkligheter, hvilka tillförene emot ett dylikt förslag kunnat framställas

på den grund, att nämnda byggnader skulle blifva värdelösa,

numera förfallit — i främsta rummet åberopat hvad 1886 års stuterikomité

anfört, särskildt i fråga om det ekonomiska resultatet af detta

stuteri.

Medan 1868 års komité beräknade den årliga afkastningen af Ottenby

egendom till 23,648 kronor och att af statsanslaget allenast 1,576

kronor 93 öre om året skulle behöfva för detta stuteri tagas i anspråk

(hvarvid dock remonteringen, som ansågs böra bestridas medelst statsanslaget,

icke togs i beräkning), hade nemligen 1886 års komité påvisat,

att i verkligheten egendomens årliga afkastning i medeltal för

åren 1876 —1885 utgjort allenast 8,698 kronor 45 öre samt af statsanslaget

årligen i medeltal för samma år vid Ottenby åtgått 34,827

kronor 49 öre. Med detta anslag hade dock äfven remonteringen betalats,

hvarföre, om härifrån droges den årliga medelkostnaden för hästinköp,

3,438 kronor 18 öre, det statsbidrag, som behöfts för administration

och skötsel, i medeltal utgjort 31,389 kronor 31 öre eller nära

30,000 kronor mera än hvad 1868 års komité beräknat. Då under

nämnda tioårsperiod i årligt medeltal hästförsäljningen inbringat 18,617

kronor 30 öre, betäckningsafgifterna uppgått till 1,554 kronor 50 öre

samt utarrenderade beten inbragt 682 kronor 10 öre, med hvilket

sistnämnda belopp summan af egendomens afkastning alltså borde ökas,

så funne man, om ofvan meddelade siffror sammanstäldes, att under

ifrågavarande period 1876—1885 årligen följande belopp användts för

Ottenby stuteris och liingstdepots skötsel och administration:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

jordbrukets afkastning

betesmedel.......................

försålda hästar................

betäckningsafgifter.......

af statsanslaget.............

kr. 8,698: 45

» 682: 10 kr.

.......................... »

.......................... y>

.......................... »

kronor

hvarifrån dock borde dragas kostnaden för den årliga remonteringen.

............................................................................................

då återstoden blefve

kronor

9,380: 55

18,617: 30

1,554: 50

34,827: 49

64,379: 84

3,438: 18

60,941: 66

Af de siffror komitén meddelat för stuteriet och hingstdepoten vid

Flyinge hade framgått, att jemväl derstädes det ekonomiska resultatet

blifvit synnerligen ogynsamt. Medan 1868 års komité för denna inrättning

beräknat ett statsanslag af 2,811 kronor 62 öre vara tillräckligt,

hade i verkligheten, oaktadt egendomens afkastning uppgått till högre

belopp än sistnämnda komité antagit, af statsanslaget ett belopp af

24,510 kronor årligen under ofvannämnda tioårsperiod tagits i anspråk,

och detta ehuru för den årliga remonteringen icke användts mer än

4,929 kronor 24 öre. Deremot hade enligt de af komitén meddelade

uppgifter, Strömsholms hingstdepot under samma period af statsanslaget

icke tagit i anspråk mer än 3,172 kronor 1 öre årligen, hvadan, då för

den årliga remonteringen derstädes användts 8,444 kronor 63 öre, afkastningen

af egendomen icke blott varit tillräcklig att underhålla hingstdepoten,

utan äfven lemnat ett öfverskott, såsom bidrag till depotens

remontering, af 5,272 kronor 62 öre årligen eller under nämnda tio år

af tillsammans 52,726 kronor.

Med ledning af dessa uppgifter hade komitén anstält en beräkning

af hvad hvarje från Ottenby stuteri till statens hingstdepoter uttagen

häst kostat statsverket. Då i ofvanstående uppgift å de medel, som användts

för stuteriet och hingstdepoten vid Ottenby, uteslötes inkomsten

för försålda hästar och betäckningsafgifterna, visade sig att statens årliga

kostnad för denna inrättning i medeltal under de tio åren 1876—

1885 utgjort

egendomens afkastning....................................... kr. 8,698: 45

betesmedlen ............................................................ » 682: 10 kr. 9,380: 55

kontant statsanslag.......................................................................... » 34,827: 49

Summa kronor 44,208: 04

Om härifrån droges dels 3,000 kronor, motsvarande den beräknade

årliga kostnaden för de 6 landtbeskällare, som vid Ottenby underhål
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

5

lits, dels ock den årliga förlust, 225 kronor 25 öre, som uppstått på

landtbeskälleriet i följd deraf, att betäckningsafgifterna icke varit tillräckliga

att bestrida kostnaden för hingstarnes utförning, utgjorde återstoden,

eller 40,982 kronor 79 öre, det belopp, som stuteriet vid Ottenby

årligen kostat statsverket. Under de fem sista åren af perioden hade

af stuteriets uppfödning för statens räkning uttagits tillhopa 11 hingstar,

deraf till Strömsholm uttagits 9, och 10 ston, eller i medeltal för år

4,2 hästar (öfriga unghästar hade försålts och inkomsten derför användts

till betäckande af stuteriets utgifter), och för de till Strömsholm lemnade

hingstarna hade Ottenby stuteri godtgjorts med 1,000 kronor

per häst.

Om nu statens kostnad för Ottenby stuteri............... kr. 40,982: 79

med tillägg af den godtgörelse Strömsholm årligen lemna! » 1,800: —

summa kronor 42,782: 79

delades med 4,2, som utgjorde den årliga hästleveransen, så uppstode

en kostnad för hvarje häst af 10,186 kronor 38 öre. Det ekonomiska

resultatet af stuteriets verksamhet vore alltså, att stuteriet lemnat staten

under fyra af åren 1881 —1885 2 hingstar och 2 ston årligen samt det

femte året 3 hingstar och 2 ston, allt för en kostnad af 10,186 kronor

38 öre per djur.

I afseende härå kunde emellertid enligt komiténs mening den

invändning göras, att ett stuteris verksamhet icke finge bedömas och

beräknas på detta sätt, utan att hänsyn jemväl borde tagas till det inflytande,

stuteriet i öfrigt hade på landthästafveln såväl genom det

föredöme till ädel afvel, som genom stuteriet framhölles, som ock genom

de djur, hvilka derifrån öfverginge till och direkt gagnade privathästafveln.

Men härå ville komitén svara, att blott ett försvinnande

fåtal af de hästar, som såldes vid Ottenby, komme afveln till godo,

dels emedan inga hingstar, utan endast vallacker och ston såldes, dels

ock emedan nästan alla de bättre djuren inköptes till hofstallet, officershästar

eller remonter och sålunda i allmänhet ej blefve använda som

afvelsdjur; men äfven om det föredöme och det obetydliga bidrag till

landthästafveln, som stuteriet lemnade, borde särskildt värderas, och

äfven om härför beräknades exempelvis 40 procent af den årliga kostnaden,

och hvarje för staten bibehållen häst sålunda skulle komma att

kosta omkring 6,000 kronor, så vore denna summa enligt komiténs åsigt

för hög, enär utlandet och privatindustrien för samma pris kundo erbjuda

en bättre qvalitet än med den dåvarande materielen vid Ottenby

kundo frambringas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

I jemförelse med perioden 1876—1885 hade emellertid, enligt hvad

stuteriöfverstyrelsen meddelat, den derpå följande femårsperioden 1886

—1890 i ekonomiskt hänseende lemnat ett något gynsammare resultat;

och hade styrelsen till underlättande af en jemförelse härutinnan uppgjort

en statsrådsprotokollet bilagd tablå.

Ehuru all möjlig omtanke och sparsamhet iakttagits i fråga om

inrättningens skötsel och administration, hade dock, enligt hvad stuteriöfverstyrelsen

vidare yttrat, sålunda detta likväl icke medfört ett gynsammare

resultat, än att under sistberörda femårsperiod i medeltal den

årliga kostnaden för stuteriets skötsel och administration uppgått till

50,346 kronor 5 öre, stuteriet årligen kräft ett bidrag från statsanslaget

af 22,400 kronor och stuteriet (depotverksamheten oberäknad) medfört

en årlig kostnad för staten af 33,915 kronor 62 öre, samt hvarje häst,

som för statens räkning derifrån uttagits, kostat staten 7,690 kronor 75

öre, under det att, enligt hvad stuteriöfverstyrelsen på grund af de senaste

årens erfarenhet meddelar, den remontering af hingstdepoterna,

som åstadkommits genom inköp, kostat staten vida mindre belopp, på

samma gång den med hänsigt till qvaliteten i allmänhet öfverträffat

den, som kunnat erhållas från Ottenby. Sålunda hade under år 1886

från Hannover för tillhopa 4,664 kronor 56 öre inköpts 8 hingstföl, af

hvilka 3 ingått som beskällare och då i medeltal kostat 2,380 kronor

52 öre. År 1887 hade för en sammanlagd kostnad af 6,928 kronor 73

öre inköpts 14 hingstföl, af hvilka 6 insatts som beskällare och då i

medeltal kostat 1,850 kronor 79 öre. Af 11 föl, hvilka år 1888 inköpts

för tillhopa 6,082 kronor 70 öre, hade 5 ingått som beskällare till ett

medelpris af 2,418 kronor 34 öre. Under nämnda tre år hade sålunda

sammanlagdt inköpts 33 hingstföl, af hvilka 14 ingått som beskällare

med en medelkostnad af 2,167 kronor. Men äfven om hingstar af 2

eller 3 års ålder inköptes för att vid 4 års ålder ingå som beskällare,

blefve kostnaden för dylika inköp betydligt mindre än kostnaden för de

beskällare, som uppföddes vid Ottenby. Dylika under de senare åren

dels inom dels utom landet inköpta beskällare hade nemligen i medeltal

kostat omkring 3,000 kronor.

Stuteriöfverstyrelsen hade vidare till stöd för förslaget om Ottenby

stuteris nedläggande framhållit den stora vigten af landtbeskälleriet och

behofvet af ökade tillgångar för att tillgodose detsamma. Landtbeskälleriet

vore den kraftigaste häfstången för hästafvel^ höjande, och landtbeskällaredepoternas

materiel hade ett alltför stort och direkt inflytande

på hela landthästafveln för att den icke ständigt borde vara i såväl

qvalitativt som qvantitativt hänseende fullt tidsenlig, det vill säga re
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

7

monteras med ett efter behofvet lämpadt antal beskälare af så god

beskaffenhet som med disponibla tillgångar vore möjligt att åstadkomma;

och redan sedan längre tid tillbaka vore landtbeskälleriets vigt

och betydelse för hästafveln allmänt erkänd i de stora kulturländerna.

Såsom bevis för att äfven inom Sverige landtbeskälleriets betydelse

för hästafveln insåges och af allmänheten med alltjemt stigande

intresse omfattades, hade stuteriöfverstyrelsen åberopat följande sifferuppgifter

rörande landtbeskällarnes vid Flyinge hingstdepot verksamhet

under nedannämda år, nemligen:

År.

Antal

utplacerade

beskällare.

Antal betäckta

ston.

Antal betäckta

ston i medeltal

pr hingst.

1880 ...............................................................

24

944

39,8

1890 ...............................................................

85

1,980

66.20

1891...............................................................

42

2,517

69,3 9

Det resultat, som dessa siffror utmärkte, enligt öfverstyrelsens

mening, måste betraktas såsom synnerligen gynsamt, då i Preussen,

med dess vida bättre afvelsmateriel, antalet betäckta ston endast uppginge

till i medeltal 51 pr hingst.

I afseende å behofvet af ökade tillgångar för att tillgodose landtbeskälleriet

borde i främsta rummet framhållas kostnaderna för depoternas

utvidgning och remontering. Af de från olika delar utaf det till

Flyinge hingstdepot hörande landtbeskällareområde tid efter annan ingående

ansökningar om inrättandet af nya landtbeskällarestationer hade,

i anseende till det ringa antalet beskällare, endast en del kunnat bifallas,

men denna efterfrågan ådagalade mer än väl nödvändigheten af

att snarast möjligt öka depotens afvelsmateriel för att kunna i någon

mån tillgodose hästuppfödarens behof af beskällare. Detta behof vore

desto mer känbart i de skånska länen, sedan med sqvadronshingsthållningens

upphörande år 1889 de vid de skånska kavalleriregementena

dessförinnan befintliga 40 sqvadronshingstarna, hvilka i nämnda län till

någon del fylt allmänhetens kraf på sådana djur, indragits. Den under

de senare åren ofantligt ökade freqvensen till de från Flyinge hingstdepot

utstationerade hingstarne lemnade ett ojäfaktigt bevis på nödvändigheten

att utvidga nämnda depot genom uppbringande af dess afvelsmateriel

till det antal, som motsvarade efterfrågan. Utom de vid depoten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

befintliga omkring 60 beskällarne skulle i anledning häraf och med

hänsigt jemväl dertill, att det område, som hittills försetts med landtbeskällare

från Ottenby, hädanefter skulle komma att tillgodoses med

landtbeskällare från Flyinge hingstdepot, ytterligare 20 stycken hingstar

kunna för det närvarande finna full användning inom det till depoten

hörande landtbeskällareområde, hvilket antal antagligen inom en icke

aflägsen framtid behöfde ytterligare ökas derhän, att vid Flyinge depot

komme att underhållas omkring 100 hingstar. Under förutsättning att

det vid Strömsholms hingstdepot enligt stat för närvarande bestämda

antal af omkring 80 beskälare under den närmaste tiden blefve tillräckligt

att tillgodose det till depoten hörande områdets behof af landtbeskällare,

skulle således sammanlagda antalet af depoternas beskälare

komma att uppgå till 180 stycken, och för remonteringen af detta antal

skulle, med beräkning af 10 procents årlig afgång, behöfva anskaffas

18 hästar om året. Denna remontering kunde nu fortfarande såsom

hittills verkställas genom inköp såväl af äldre hingstar som af föl, Indika

sistnämnda skulle uppfödas vid depoterna, till dess de kunde såsom

beskällare insättas. Kostnaden för hvarje beskälare skulle under sådana

förhållanden, såsom ofvan visats, komma att uppgå i förra fallet

till omkring 3,000 kronor och i senare fallet till omkring 2,167 kronor,

allt i medeltal per djur. Den ringa insats, hvarmed Ottenby stuteri

hittills bidragit till depoternas remontering, eller med 3 beskällare om

året, vore altför liten för att ega någon betydelse vid afgörandet af

frågan om sättet för denna remontering, ehuruväl detta antal, vid jemförelse

med de utländska stuteriernas remonteringsförmåga, ingalunda

kunde anses litet, utan tvärtom svårligen skulle, med nuvarande antal _

moderston, kunna ökas.

Lika oafvisligt som behofvet af ökadt antal beskällare vore krafvet

på materielens goda beskaffenhet, och stoegaren, som numera åtminstone

i de företrädesvis hästproducei’ande provinserna lärt sig inse fördelarne

af att kunna hafva tillgång till beskällare af synnerligen framstående

egenskaper, skydde för sådant ändamål ingalunda den kostnad,

som en förhöjd betäckningsafgift medförde, fullt förvissad, att denna

utgift blefve honom i rikt mått godtgjord genom den bättre fölafkomma

han kunde påräkna. Men för att kunna tillhandahålla beskällare af

sådan beskaffenhet och med hänsigt jemväl dertill att tillgången på

ädelt blod, hvilket erfordrades för såväl kavalleri- som lyxhästen, icke

måtte saknas, måste tid efter annan med ej ringa kostnad någon fullblodshingst

inköpas.

Af de utgifter, som vidare, om än indirekt, af landtbeskälleriet med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

9

nödvändighet påkallades, och till hvilkas bestridande tillgångar borde

beredas, ansåge styrelsen sig böra framhålla kostnaderna för anskaffande

icke allenast af större antal stallbetjening i samma mån landtbeskällarestationerna

ökades, utan framför allt och oberoende af depoternas utvidgning

en stallbetjening med de qvalihkationer, som numera fordrades

af personer, som, anförtrodda statens dyrbara hingstar, utsändes till

stationerna, i hvithet hänseende den nuvarande personalen icke kunde

anses tillfredsställa de mest anspråkslösa fordringar. Anledningen härtill

vore utan tvifvel att söka i den omständighet, att deras aflöning

icke stode i något rimligt förhållande till de anspråk man måste ställa

på dem. Deras enligt gällande stater bestämda löner uppginge nemligen

knappast till de belopp, hvarmed den enskilde i dessa tider aflönade

en statdräng. Att den unga stalldrängen, så snart han inhemtat

nödig kännedom om hästens skötsel och vård, under sådana förhållanden,

vid första tillfälle som erbjöde sig, utbytte sin stalldrängssyssla

vid depoten mot en dylik med vida förmånligare aflöningsvilkor förenad

plats hos den enskilde, läge i öppen dag. Då nu såsom ett

oeftergifligt vilkor måste uppställas, att den på stationerna utgående

stallbetjeningen bestode af utvaldt, dugligt folk, fullt nyktra och pålitliga

samt väl instruerade och vande att handtera dessa djur, hvilka

sistnämnda egenskaper näppeligen förvärfvades under en kortare tjenstgöring,

framginge häraf betydelsen för landtbeskälleriet af att vid depoterna

ständigt funnes tillgång på så beskaffad stallbetjening, och det

enda medlet för att ernå detta mål och att kunna vid depoten qvarhålla

redan inlärde och för berörda ändamål fullt lämplige stalldrängar

vore en tidsenlig aflöningsförliöjning för nämnda betjening.

Slutligen ville stuteriöfverstyrelsen erinra om de ingalunda obetydliga

kostnader, som blefve en följd af landtbeskälleriets utvidgning,

i det att ej mindre nödiga bostäder åt det ökade antalet stallbetjening

än äfven ett ridhus för hästarnes rast måste vid Flyinge hingstdepot

uppföras.

Ehuru de sålunda antydda utgifterna för landtbeskälleriet kunde

synas stora, vore det likväl stuteriöfverstyrelsens fulla öfvertygelse att,

om Ottenby stuteri nedlades och stuteriöfverstyrelsen fortfarande såsom

hittills finge disponera de till hästafvelns befrämjande för närvarande

anvisade tillgångar, styrelsen skulle kunna, utan ytterligare tillskott,

med om händer hafvande medel icke allenast bestrida de sålunda för

landtbeskälleriets utvidgning nödiga utgifterna, utan äfven genom ett

väl ordnadt landtbeskälleri föra hela landets hästafvel framåt.

För egen del har departementschefen yttrat, att om man betänkte,

Bih. till Biksd. Prof. 1802. i Sand. 1 Afd. 40 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

att hingsten årligen bidroge till en mångfaldigt talrikare afkomma ån

stoet, läge det i öppen dag, att de medel, staten ansåge sig böra anslå

till hästafvelns förbättrande, i mycket vidsträcktare mån verkade till

åstadkommande af en förbättrad afvel, om de användes för inrättande

af ett väl ordnadt landtbeskälleri, än om de ansloges till underhållande

af ett stuteri, äfven om detta drefves i större skala och med bättre

afvelsmateriel än det nuvarande stuteriet vid Ottenby.

Härmed ville departementschefen ingalunda hafva förnekat gagnet

af ett väl ordnadt stuteriväsen med uppgift företrädesvis att förse hingstdepoterna

med beskällare af ädel ras och sålunda göra dessa depoter

för sin remontering mindre beroende af utlandet och af den enskilda

inhemska hästindustriens ställning. Tvärtom skulle otvifvelaktigt ett

dylikt stuteri kunna utöfva en mycket fördelaktig inverkan. Men enligt

beräkning af 1886 års komité skulle underhållet vid Ottenby af ett stuteri,

försedt med duglig hästmateriel och af den storlek, att det kunde

frambringa beskällare till icke allt för öfverdrifven kostnad, erfordra ett

kontant statsanslag af mer än 53,000 kronor om året och således i det

närmaste medtaga hela det nu för stuteri- och landtbeskällareväsendet

afsedda statsanslaget, hvarjemte för stuteriets uppsättning skulle erfordras

ett anslag för en gång af 200,000 kronor. Då emellertid en så

betydlig förhöjning af det anslag, som nu utginge för hästafvelns förbättrande,

icke syntes böra ifrågasättas, och frågan sålunda nu endast

vore huru de för hästafvelns förbättrande anvisade tillgångarna skulle

kunna på det fördelaktigaste sätt tillgodogöras, så borde dessa tillgångar

i främsta rummet användas för landtbeskälleriets behof; och att för

behörigt tillgodoseende af dessa behof kräfdes ytterligare medel, utöfver

dem som för närvarande dertill disponerades, vore ådagalagdt genom

hvad stuteriöfverstyrelsen i sin omförmälda skrifvelse i sådant afseende

anfört. Enda sättet att utan anslagsförhöjning bereda tillgång härför

vore emellertid indragning af det nu befintliga stuteriet vid Ottenby,

hvarigenom icke blott det betydliga belopp af statsanslaget till hästafvelns

förbättrande, som detta stuteri visat sig årligen taga i anspråk,

skulle blifva för landtbeskälleriet disponibelt, utan ock ett afsevärdtbelopp

skulle vinnas i följd af försäljning af stuteriets hästmateriel, i

den mån den icke kunde finna användning vid hingstdepoterna, äfvensom

af de vid Ottenby för jordbruket afsedda kreatur och inventarier

m. m. Förutom det nu antydda skälet emot att under nuvarande förhållanden

öfver hufvud hos oss underhålla ett stuteri, talade för indragning

af det nu befintliga stuteriet vid Ottenby dessutom dels att, på

sätt de utaf 1886 års komité och stuteriöfverstyrelsen meddelade upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

11

gifter gåfve vid handen, detta stuteri med sin nuvarande organisation

endast obetydligt förmådde bidraga till hingstdepoternas remontering

och att kostnaderna för dessa bidrag måste, äfven om värdet af stuteriets

hästleveranser till hingstdepoterna uppskattades till vida högre

belopp än det faststälda lösningspriset af 1,000 kronor per djur, anses

öfverdrifvet höga, dels ock att, på sätt särskildt 1886 års komité betonat,

afvelsmaterielen vid stuteriet icke vore af den beskaffenhet som

önskligt vore. Komitén, som sjelf granskat häststammen vid Ottenby

hade dervid kommit till det resultat, att bland de äldre hingstarne knappast

någon var qvalificerad att vara stambeskällare vid ett statsstuteri

för ädla hästar, att bland stona visserligen några få utmärkta djur funnes,

ehuru af dessa de flesta snart vore i följd af sin ålder kassabla,

hvaremot äfven ett icke ringa antal aldrig borde användas till moderston,

samt att bland de tvååriga hingstarne knappast någon gaf godt

hopp om sig att kunna ingå ens som landtbeskällare. Komiténs slutomdöme

vore derföre att, om ett stuteri borde bibehållas vid Ottenby,

detta borde erhålla nya stambeskällare och att en stor utgallring måste

göras bland moderstona. 1 dessa hänseenden hade visserligen åtskilliga

förändringar till det bättre vidtagits sedan år 1886, i mån som

tillgångaime dertill lemnat möjlighet, men ännu hade afvelsmaterielen i

dess helhet ej hunnit uppbringas till erforderlig duglighet.

Slutligen borde icke lemnas oanmärkt att genom Ottenby stuteris

indragning och depotverksamhetens koncentrering vid Flyinge och Strömsholm

en afsevärd besparing i administrationskostnader borde kunna göras.

Med hvad ofvan blifvit anfördt vore det enligt departementschefens

mening till fyllest ådagalagdt, att det för vår hästafvel vore till gagn,

om stuteriet vid Ottenby indroges och de derigenom disponibla tillgångarne

i stället komme landtbeskälleriet till godo, samt att, om stuteriet

skulle bibehållas, det kräfdes icke obetydliga utgifter för dess försättande

i sådant skick, att stuteriet skulle kunna medföra något väsentligt

gagn för landets hästafvel.

Frågan om indragning hade ock kommit i sådant skede, att den

just nu borde tagas i öfvervägande, emedan de för stuteriet afsedda

byggnaderna nyligen nedbrunnit och följaktligen, ifall stuteriet skulle

bibehållas, nya dylika byggnader måste uppföras. Sådant kunde icke

ske utan att särskildt bidrag af statsmedel dertill anvisades. Väl hade

stuteriet i brandskadeersättning för de nedbrunna byggnaderna uppburit

eu summa af 37,954 kronor 9 öre- Men, ehuru de nu nedbrunna byggnaderna

efter den brand, som år 1870 öfvergick Ottenby, kunnat uppföras

för ett belopp^ ungefär motsvarande den då uppburna brandskade
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

ersättningen, kunde det med visshet antagas, att den brandskadeersättning,

som nu uppburits, icke skulle blifva tillräcklig att betäcka nybyggnadskostnaderna,

då dels arbetslöner och prisen å materialier stigit

sedan år 1870, dels ock å de nya byggnaderna taket, hvilket efter

1870 års brand gjordes af spån, nu borde göras af något mot eldfara

mera betryggande ämne.

Derest, i händelse stuteriet indroges, jordegendomen finge för stuteriöfverstyrelsens

räkning utarrenderas, skulle äfven de medel, som

sålunda blefve för nämnda styrelse tillgängliga kunna användas till landtbeskälleriets

uppdrifvande.

Den egendom, som af stuteriet disponerades, bestode af kungsladugården

Ottenby, 73U mantal, f. d. schäferiängarne Stohagen och Skogsgårdsängen,

lägenheten Ottenbylund samt kronohemmanen Prestorp, Va

mantal, och Prestorps utjord, Vs mantal. Arealen utgjordes af omkring

540 tunnland åker, 1,150 tunnland äng och 900 tunland betesmark, och

antalet boskapskreatur, som der underhölles, uppginge vid slutet af år

1891 till 128. Då år 1874 fråga förevarit om utarrendering af egendomen

med undantag af 85 tunnland åker, 34 tunland äng och 670

tunnland betesmark, som skulle bibehållas för stuteriets egen räkning,

hade stuteriöfverstyrelsen beräknat arrendet efter 18 kronor pr tunnland

åker, 10 och 8 kronor pr tunnland äng och 3 kronor pr tunnland betesmark

till 19,643 kronor att betalas med 8,000 centner hö å 1 krona

50 öre, 5,000 kubikfot hafre å 1 krona 50 öre, 4,800 centner halm,

motsvarande värdet af den stallgödsel och tångtägt, arrendatorn kunde

bekomma, samt återstoden i penningar. Af 1886 års komité beräknades

åter arrendet för hela egendomen till 18,500 kronor. Under de senaste

tre åren har afkastningen utgjort

Hafre'' sädesslag Rotfrukter. Hö. Halm.

Eg. Hl. Hl. Eg. Eg.

1889 ..................... 65,048 1,582 1,534 392,219 154,090

1890 ................... 68,206 1.898 1,984 530,307 268,308

1891 ..................... 85,788 1,358 1,134 434,903 199,190

Försäljningen dels af hästbesättningen vid Ottenby, i den mån den

icke lämpligen kunde användas vid Flyinge eller Strömsholm, dels ock

af egendomens kreatur och öfriga inventarier skulle äfven inbringa en

för utvidgningen och remonteringen af hingstdepoterna afsevärd summa.

Enligt räkenskaperna vore vid 1890 års slut boskapskreatur och inventarier

upptagna till 21,301 kronor 26 öre, och hästarne bokförda till

ett värde af 96,940 kronor 37 öre, hvilket sistnämnda belopp dock

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande N:o 60.

13

syntes vida öfverstiga hvad som kunde anses utgöra deras verkliga

värde. Dessutom kunde om Ottenbys användande till stuteri och hingstdepot

upphörde ofvannämnda brandförsäkringssumma för de nedbrunna

byggnaderna, hvilka tillkommit för stuterimedel, disponeras vid hingstdepoterna,

under det att deremot brandförsäkringssumman för det uppbrunna

hö- och halmfodret med all säkerhet komme att tagas i anspråk

för betäckande af den närmaste tidens fourageringskostnad.

Af hvad i detta ärende förekommit framginge, enligt departementschefens

tanke, uppenbart, att det icke kunde vara med god hushållning

öfverenstämmande, att stuteriet eller hingsdepoten vid Ottenby fortfarande

bibehölles, hvilken fråga departementschefen längre fram ville

underställa Kongl. Maj:ts pröfning; men då, i händelse stuteriet indroges,

afkastningen af Ottenby icke syntes, utan Riksdagens samtycke,

kunna disponeras för hästafvelns förbättrande, hade departementschefen

hemstält om föreliggande propositions aflåtande till Riksdagen.

Af hvad i föreliggande ärende anförts synes utskottet uppenbart

lramgå, att stuteriet och hingstdepoten vid Ottenby böra så snart

ske kan, indragas; och derest en sådan indragning eger rum, anser

utskottet skäligt, att den förut till stuteriet vid Ottenby anslagna afkastningen

af Ottenby kungsgård med tillydande må, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, disponeras till hästafvelns förbättrande.

Utskottet hemställer alltså,

att Kong]. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 april 1892.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservation

af herrar K. Bohnstedt, A. P. Sjögreen och A. P. Daniélson, som

yrkat, att utskottets yttrande och förslag uti förenämnda ämne måtte

erhålla följande lydelse:

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höjt.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

»Af hvad i föreliggande ärende anförts synes utskottet uppenbart

framgå, att stuteriet och hingstdepoten vid Ottenby böra, så snart ske

kan, indragas. Men då Ottenby särdeles väl lämpar sig till uppfödningsort

för de unghingstar, hvilka skola uppköpas för att sedan remontera

statens hingstdepoter, anser utskottet, som i allo gillar förslaget om

utärrenderingen af Ottenby kungsgård med tillydande, att vid utarrenderingen

böra, efter af Kongl. Maj:t skedd utredning, undantagas de byggnader

och den betesmark, som äro nödvändiga för denna depot åt

unghästar.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Ottenby kungsladugård

med tillydande må utarrenderas, med undantag

af de beten och byggnader, som blifva nödvändiga

för en blifvande depot för unghästar, och att arrendet

användes för de ändamål, för hvilka det å riksstaten

uppförda anslaget till hästafvelns förbättrande är afsedt».

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Ak tiebolag, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:42 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af Ottenby kungsladugård med underlydande. s. 1 i texten