Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel.

1892-05-10 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:73, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

1

N:o 73.

Ank. till Kiksd. kansli den 10 maj 1892, kl. 4 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga

frågor rörande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Sedan statsutskottet erhållit del af kamrarnes beslut i anledning

af utskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens åttonde hufvudtitel, får utskottet bär nedan afgifva det yttrande

och framställa de förslag, hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o.

Med afseende på lärarnes vid de högre och fernklassiga allmänna läroverken

aflöning både Kongl. Magt föreslagit,

att — under förutsättning att lästiden så utsträcktes, att lärarnes

tjenstgöringstid komme att uppgå till 39 veckor om året — för lärarne

vid berörda läroverk måtte bestämmas följande lönevilkor, att gälla från

och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor

och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med

rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter 10 års väl vitsordad

tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk; vid de fernklassiga läroår.

till Rihd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afä. 49 Höft. (N:o 13.) '' 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N-.o 73.

verken i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

vid öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och

2) 3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt

till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne

vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande kommuner såsom hittills

åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, _

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar

1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,

jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från

lägre till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälde för

lektorer och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af l:sta klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,750

kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader

å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla med uppflyttningsrätt

lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600

kronor;

att gymnastiklärare skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda

lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning

af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med

befattning af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet skulle

kunna åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af *75

kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt

läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk

samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroArerk, som icke sjelf egde er
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 73.

3

forderlig skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,

skulle på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant

hänseende pröfvades behöfligt och af vederbörande godkändes;

att tjenstgöringspenningarne skulle för alla lärare, rektorerne undantaga,

beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas

aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för

kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt att tjenstgöringspenningarne

icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under

tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å

tjenstgöringspenningarne icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som

enligt denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom

vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till

ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;

2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst

af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom

kontanta penningar, skulle vara pligtig att, sedan en undersökning af

dessa förmåners beskaffenhet, samt uppskattning af deras ekonomiska

värde egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket

mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de vore i

stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten,

som kunde, i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till

större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den genom

nådiga cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860

stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade

förändringar skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de vore anstälde,

inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom stiftet,

skulle åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna läroverken

anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att

lärare skulle vara skyldig att från tjensteu afgå med pension enligt de

bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;

äfvensom

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt

till särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde

finna lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottet Memorial N:o 73»

de i lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning'' sig

belöpte.

I väckt motion hade herr I. Månsson yrkat,

l:o att Riksdagen måtte för sin del besluta, att första klassen vid

samtliga allmänna läroverken indroges, att inträdesåldern till den blifvande

första klassen bestämdes till fylda 10 år, och att fordringarna

för inträde deri förhållandevis ökades, dock så att för intagning i densamma

ej fordrades insigt i något ämne, hvari folkskolan icke meddelade

undervisning; och

2:o det Riksdagen jemväl beslutade att, i öfverensstämmelse med

chefens för ecklesiastikdepartementet i yttrande till statsrådsprotokollet

den 7 februari 1890 framstälda åsigt, det nuvarande öfversättningsprofvet

från svenska till latin utbyttes mot en öfversättning från latin till

svenska, samt att, utan att de åt detta språk i de fyra öfre klasserna

nu anslagna lärotimmar ökades, latinets inträde i skolan uppskötes till

nuvarande sjette klass; samt

att ett genomförande af hvad i dessa båda punkter föreslagits

gjordes till vilkor för Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts proposition

angående elementarlärarnes löneförhöjning.

Härförutom hade herr J. Nydahl i motion föreslagit, att Riksdagen

måtte vid beviljandet af den af Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen

för lärarne vid de allmänna läroverken fästa såsom vilkor, att latinets

inträde i skolan uppskötes till nuvarande sjette klassen, utan att de

för detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmarne ökades,

och att, såsom eu följd häraf, grekiskan utginge från de allmänna

läroverkens studieplan.

Med anledning af dessa förslag hade utskottet i punkten 10:o mom.

a af sitt ofvan nämnda utlåtande hemstält,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition samt

herrar I. Månssons och J. Nydahls i ämnet väckta motioner, måtte —

under förutsättning ej mindre att lästiden vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken så utsträcktes, att lärarnes tjenstgöringstid komme

att uppgå till 39 veckor om året, än äfven att Riksdagen beslutade införandet

af särskilda terminsafgifter, på sätt i denna punkt under mom.

c) föresloges, samt med vilkor att sådana ändringar i stadgan för rikets

allmänna läroverk före utgången af år 1893 vidtoges, att dels, i öfverensstämmelse

med chefens för ecklesistikdepartementet i yttrande till

statsrådsprotokollet den 7 februari 1890 framstälda åsigt, det nuvarande

latinska öfversättningsprofvet i mogenhetsexamen borttoges, dels latinets

inträde i läroverken uppskötes till nuvarande sjette klass, utan att de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

5

åt detta språk i de fyra öfre klasserna nu anslagna lärotimmar ökades

— för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken bestämma

följande löneförmåner, att gälla från och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor

och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med

rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad

tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken

i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;

vid öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor,

2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt

till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne

vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande kommuner såsom hittills

åtnjuta fri bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400

kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,

jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre

till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälde för lektorer

och adjunkter; vid femkassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckning slär are: vid högre läroverk med befattning af l:sta klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,750 kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader

å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla

med uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk

lön 600 kronor;

att gymnastiklärare skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda

lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; samt teckning slär are vid högre läroverk med befattning

af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 73.

fattning af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet skulle

kunna åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75

kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt

läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk

samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf egde erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,

skulle på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende

pröfvades behöfligt och af vederbörande godkändes;

att tjenstgöringspenningarne skulle för alla lärare, rektorerne undantagne,

beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas

aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för kalenderår,

men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t faststäldes; samt att tjenstgöringspenningarne

icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under

tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å

tjenstgöringspenningarna icke skulle ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom vilkor:

1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till

ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;

2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst

af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom

kontanta penningar, skulle vara pligtig att, sedan en undersökning af

dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras ekonomiska

värde egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket

mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de vore i

stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten,

som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till

större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren

vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den

genom cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade

skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade

förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk, der de vore anstälde,

inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst inom stiftet, skulle

åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna läroverken

anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare

skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension enligt de be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

7

stämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;

äfvensom

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt

till särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde finna

lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen

ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpte.

Andra Kammaren har bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, hvaremot

Första Kammaren bifallit utskottets hemställan med uteslutande

af det af utskottet föreslagna vilkor om ändringar i läroverksstadgan

beträffande latinska språket.

För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

— med erinran att kamrarne fattat sammanstämmande beslut om

införandet af särskilda terminsafgifter vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken, under förutsättning att den föreslagna löneregleringen

för lärarne vinner fastställelse — föreslå följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

proposition samt herrar I. Månssons och J. Nydahls i ämnet väckta

motioner — under förutsättning att lästiden vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken så utsträckes, att lärarnes tjenstgöringstid

kommer att uppgå till 39 veckor om året, samt med vilkor att sådana

ändringar i stadgan för rikets allmänna läroverk före utgången af år

1893 vidtagas, att dels, i öfverensstämmelse med chefens för ecklesiastikdepartementet

i yttrande till statsrådsprotokollet den 7 februari 1890

framstälda åsigt, det nuvarande latinska öfversättningsprofvet i mogenhetsexamen

borttages, dels latinets inträde i läroverken uppskjutes till

nuvarande sjette klass, utan att de åt detta språk i de fyra öfre klasserna

nu anslagna lärotimmar ökas — för lärarne vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken bestämmer följande löneförmåner, att

gälla från och med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader ål) 3,500 kronor

och 2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med

rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken

i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid

öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2)

3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt till

uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne vid alla

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 73.

dessa läroverk må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta fri

bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400

kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor,

jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre

till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer

och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ål) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckning slär are: vid högre läroverk med befattning af lista klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,750 kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader

å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla

med uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk

lön 600 kronor;

att jgymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda

lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; samt teckning slärare vid högre läroverk med befattning

af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med befattning

af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna

åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75 kronor

för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt

läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk samt

af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,

skall på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende

pröfvas behöfligt och af vederbörande godkännes;

att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektoreme undantagne,

beräknas utgå från läsår med 39 läsveckor; att de i rekto
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

9

remas aflöning ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för

kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter

särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna

icke få af tjenstens innehafvare uppbäras under

tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å

tjenstgöringspenningarna icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som

enligt denna lönereglering kommer lärare till del, skola gälla såsom

vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till

ersättning för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning;

2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken ingår afkomst af prebendehemman

och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta

penningar, skall vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa

förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras ekonomiska värde

egt rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket

mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade,

eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten, som

kan i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp

än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen

lönereglering kan komma att vinna; 3) att den genom cirkulären

den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet

för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar skulle

finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda i tjenstgöring

vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfriga

vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill

dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig att

från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas; äfvensom

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt

till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna

lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i

lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa;

röstar

3 a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Bih. Ull Rihd. Prot. 1832. 4 Sami. 1 Afd. 49 ITäft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o fS.

Vinner Nej, har Riksdagen, med afslag å herrar I. Månssons och

J. Nydahls motioner, men med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, i fråga

om lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken aflöning

beslntit:

att — under förutsättning att lästiden så utsträckes, att lärarnes

tjenstgöringstid kommer att uppgå till 39 veckor om året — för lärarne

vid berörda läroverk bestämma följande lönevilkor, att gälla från och

med år 1893:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor

och 2) 4,000 kronor, jemte tjensigöringspenningar 1,500 kronor, med

rätt till uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken

i Stockholm lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid

öfriga femklassiga läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2)

3,200 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,300 kronor, med rätt till

uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

såsom rektor vid femklassigt läroverk; hvarförutom rektorerne vid alla

dessa läroverk må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta fri

bostad eller hyresersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor,

3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgöringspenningar

1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre

lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och femklassiga läroverk: fyra lönegrader å

1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor

jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från

lägre till närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för

lektorer och adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt lika

som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;

för teckning slär are: vid högre läroverk med befattning af l:sta klassen

tre lönegrader å 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;

med befattning af 2:dra klassen tre lönegrader å 1) 1,500 kronor; 2)

1,750 kronor, 3) 2,000 kronor; med befattning af 3:dje klassen tre lönegrader

å 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor, alla

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

11

med uppflyttningsrätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk

lön 600 kronor;

att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda

lönen vid högre läroverk 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; samt teckning slär are vid högre läroverk med befattning

af lista klassen 25, med befattning af 2:dra klassen 20, med befattning

af 3:dje klassen 16 timmar i veckan; vid femklassiga läroverk

8 timmar i veckan; men att ytterligare tjenstgöringsskyldigket må kunna

åläggas gymnastik- och teckningslärare mot ersättning af 75 kronor

för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare vid femklassigt

läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre läroverk samt

af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att gymnastiklärarare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig

skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar,

skall på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende

pröfvas behöfligt och af vederbörande godkännes;

att tjenstgöringspenningarne skola för alla lärare, rektorerne undantagne,

beräknas utgå för läsår med 39 läsveckor; att de i rektorernas

aflöning ingående tjenstgöringspenningar skola beräknas utgå för

kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarne

icke få af tj enstens innehafvare uppbäras under

tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å

tjenstgöringspenningarne icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som

enligt denna lönereglering kommer lärare till del, skola gälla såsom

vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till

ersättning för indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning;

2) att nuvarande innehafvare af lön, i hvilken ingår afkomst af prebendehemman

och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta

penningar, skall vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa förmåners

beskaffenhet samt uppskattning af deras ekonomiska värde egt

rum, vidkännas antingen förmånernas indragning till statsverket mot

ersättning i penningar till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade,

eller den minskning i statsverkets löneanslag till tjensten, som kan i

vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp än

som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen

lönereglering kan komma att vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären

den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 73.

visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar skulle

finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anstälde, inträda i tjenstgöring

vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfriga

vid de högre och femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill

dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig

att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i

sammanhang med denna lönereglering fastställas; äfvensom

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt

till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna

lämpligt besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i

lönen ingående särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa.»

2:o.

Med anledning af motioner, väckta af herrar I. Månsson, Fr. Berg

och Hammarlund samt I. Lyttkens, hade utskottet i punkten 10:o inom. d

af ofvan berörda utlåtande hemstält,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att nuvarande första klassen

vid samtliga högre och femklassiga läroverk skulle indragas, att inträdesåldern

till den blifvande första klassen bestämdes till fylda 10 år och

att fordringarna för inträde deri förhållandevis ökades, dock så att för

intagning i densamma ej fordrades insigt i något ämne, hvari folkskolan

icke meddelade undervisning, samt att med anledning häraf det i reservationsanslaget

till allmänna läroverken under åttonde hufvudtiteln på

ordinarie stat ingående anslaget till arfvoden åt extra och vikarierande

lärare samt till oförutsedda behof minskades med 55,000 kronor, eller

från 135,000 kronor till 80,000 kronor.

Denna hemställan har Första Kammaren afslagit, hvaremot Andra

Kammaren bifallit densamma, med den förändring att beloppen »55,000

kronor» och »80,000 kronor» utbytts mot respektive »43,000 kronor»

och »92,000 kronor».

Som i denna fråga hvarken sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga

beslut eller gemensam omröstning lärer kunna ega rum, har

frågan, enligt utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet härmed får för

Riksdagen

anmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

13

3:o.

Kongl. Maj:t både föreslagit:

med afseende å mindre läroverks ombildning in. m.,

att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Askersnnd,

Sala, Sölvesborg, Trelleborg, Marstrand, Strömstad, Åmål, Filipstad,

Skellefteå och Örnsköldsvik, tvåklassiga pedagogierna i Södertelge,

Köping och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn skulle ombildas

till mindre, allmänna läroverk med tre ämneslärare, under vilkor

att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga och

lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt

mindre, allmänt läroverk med tre ämneslärare skulle upprättas i Motala;

att treklassiga allmänna läroverken i Alingsås, Falköping, Engelholm,

Varberg och Arvika skulle ombildas till mindre, allmänna läroverk

med fyra ämneslärare, under vilkor att vederbörande kommun åtoge sig

samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler och rektorsbostad,

som föreslagits beträffande dylikt läroverk med tre ämneslärare;

att förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse

från den till statsverket ingående terminsafgiftens hela eller

halfva belopp, skulle upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets

rektor såsom ordförande, en af vederbörande landsting och en af läroverksstadens

kommunalstyrelse vald medlem, hvilket förslag derpå understäldes

eforus till pröfning och stadfästelse;

att lärarepersonalen vid ett mindre läroverk med tre ämneslärare

skulle utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf

1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor

efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad;

en adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000

kronor jemte 2 ålderstillägg, hvardera å 250 kronor, efter respektive

5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode

af 300 kronor; en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och

tjenstgöringsskyldighet af 4 timmar i veckan; samt en teckningslärare

med arfvode af 500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i

veckan;

att angående lärarepersonalen vid mindre läroverk med 4 ämneslärare

skulle gälla samma bestämmelser, som vid läroverk med 3 ämneslärare

med undantag deraf, att lärarepersonalen ökades med en adjunkt;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 73.

att rektorerna vid de i föregående punkter afsedda läroverken skulle

tillsättas på förordnande under viss tid, och att samtlige lärare vid

dylikt läroverk skulle vara förbundne att, derest läroverket upphörde

eller förändrades, öfvertaga den tjenstgöring vid läroverk, som Kongl.

Maj:t kunde finna skäl dem anvisa;

att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,

som föreslagits till ombildning, skulle, intill dess ombildningen hunnit

verkställas eller annorlunda blefve bestämdt, åtnjuta de löneförmåner,

som hittills till dem utgått;

att de mindre läroverken skulle inrättas enligt realliniens undervisningsplan

med de ändringar deri, som på framställning af vederbörande

kommunal styrelse eller läroverkskollegium kunde af Kongl.

Maj:t medgifvas; samt

att mindre läroverk skulle på framställning af vederbörande kommunalstyrelse

kunna inrättas såsom samskola för gossar och flickor,

och att i sådant fall Kongl. Maj:t skulle ega att — med undantag af

rektorsbefattningen — utbyta de å läroverkets stat upptagne manliga

lärare mot fast anstälda ämneslärarinnor med en aflöning af 1,500

kronor, deraf 600 kronor tjenstgöringspenningar, och två ålderstillägg,

hvartdera å 250 kronor, eller respektive 5 och 10 års väl vitsordad

tjenstgöring, äfvensom att för undervisningens anordnande använda de

å läroverkets stat härigenom besparade beloppen; allt under vilkor att

vederbörande kommun åtoge sig att gälda de kostnader, som för undervisningens

uppehållande blefve erforderliga utöfver hvad läroverkets

stat upptoge och det särskilda statsbidrag, hvarom i nästa punkt förmäldes

;

med afseende å beliofvet af särskildt statsbidrag till vissa mindre läroverk:

att Riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag å 8,000 kronor,

hvaraf bidrag skidle kunna lemnas till undervisningens uppehållande

vid mindre, såsom Barnskola inrättadt allmänt läroverk, då det i läroverkets

stat upptagna anslag visat sig icke vara tillräckligt för ändamålet;

dock att berörda bidrag icke finge öfverstiga det belopp, hvartill

de till statsverket inflytande terminsafgifterna från läroverket under

kalenderåret uppgått;

med afseende å förändrade anordningar vid Jakobs femklassiga läroverk

i Stockholm:

att profårskurs för blifvande lärare vid mindre läroverk med tre

eller fyra ämneslärare skulle anordnas vid Jakobs läroverk, och att

vid detta läroverk skulle för sådant ändamål inrättas en särskild afdelning,

samt att till bestridande af kostnaderna härför finge af reser
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

15

vationerna å anslagen till de allmänna läroverken användas ett belopp

af högst 14,200 kronor årligen;

och att lärjunge, som intagits vid den afdelning af Jakobs läroverk,

der olika årsklasser undervisades tillsammans, skulle befrias från

all terminsafgift.

I punkten ll:o mom. b af sitt ofvan nämnda utlåtande hade utskottet

hemstält, att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Andra Kammaren har bifallit denna hemställan, hvaremot Första

Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning.

Då denna fråga är af beskaffenhet att någon sammanjemkning af

kamrarnes skiljaktiga beslut icke torde kunna ega rum, samt densamma

ej heller lärer kunna afgöras genom gemensam omröstning, liar frågan

följaktligen, enligt utskottets åsigt, förfallit; livilket utskottet härmed

får för Riksdagen

anmäla.

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att ämneslärarinnor vid mindre, allmänna

läroverk skulle hafva så väl rättighet som skyldighet att vid

uppnådda 55 lefnadsår och minst 25 tjenstår från tjensten afgå med

pension å allmänna iudragningsstaten till belopp af 1,200 kronor, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma

qvarstå, hade utskottet i punkt 13:o mom. b af sitt förenämnda

utlåtande hemstält, att Kongl. Maj:ts berörda förslag icke måtte af

Riksdagen bifallas.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning.

Då frågan om inrättande af mindre, allmänna läroverk, enligt utskottets

under punkt 3:o här ofvan uttalade åsigt, förfallit, har till följd

deraf, efter utskottets uppfattning, frågan om pensionering af ämneslärarinnor

vid dylika mindre, allmänna läroverk jemväl förfallit; livilket

utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 73.

5:o.

Med anledning af dels kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å

utskottets förevarande utlåtande i fråga om punkterna 13:o mom. a

angående pensionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken samt 14:o angående kostnadsberäkningen m. m., dels

ock kamrarnes återremiss till utskottet af punkten 61:o angående

arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken, kommer utskottet

att, efter det Eiksdagen fattat beslut i afseende å förestående punkter,

af detta utlåtande, afgifva det yttrande, hvartill förhållandena då må

komma att föranleda; hvilket utskottet skolat för Eiksdagen

anmäla.

6:o.

Sedan Kongl. Maj:t dels i statsverkspropositionen föreslagit, att

förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

nu 3,525,000 kronor, måtte ökas till 3,725,000 kronor, eller med 200,000

kronor, dels ock i en till Eiksdagen den 10 sistlidne mars aflåten särskild

proposition (n:o 42) vidare hemstält, att Eiksdagen måtte medgifva

den ändring i gällande bestämmelser om aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare,

att tjenstgöring efter behörigt förordnande såsom lärare

eller lärarinna vid någon med folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium

förenad öfningsskola skulle anses lika med tjenstgöring

såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola så väl i afseende å

rätt för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola alt efter viss tids

tjenstgöring erhålla i årlig lön minst 700 kronor som i afseende årätt

för skoldistrikt att för sådan lärare eller lärarinna erhålla högsta medgifna

lönetillskott;

samt i särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner föreslagits:
af

herr K. E. Holmgren (motionen n:o 114):

l:o) att Eiksdagen ville besluta, att, då till ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola eller till annan examinerad, vid folkskola antagen

lärare eller lärarinna utginge kontant ersättning för kofoder med

minst 100 kronor eller ock, på grund af ordinarie lärares eller lärarinnas

derom gjorda yrkande, kofodret till sådan lärare eller lärarinna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

17

utginge in natura, skoldistriktet skulle ega att af statsmedel bekomma

ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre till denna del af lärarens eller

lärarinnans aflöning; samt

2:o) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till föregående

punkt, ville öka förslagsanslaget till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor» med 360,000 kronor;

af herr A. Lilienberg (motionen n:o 136):

att Riksdagen ville medgifva, att, derest ordinarie lärare eller lärarinna

vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under minst,

tio år och lönen till honom eller henne utginge för åtta månaders undervisning

med minst 800 kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner

eller ersättning derför, skoldistriktet skulle eg a att erhålla statsbidrag

till lönen med 533 kronor 33 öre; och

af herr A. Göransson (motionen n:o 141):

l:o) att Riksdagen i de föreskrifter, som nu gälde beträffande folkskolelärarepersonalens

löneförhållanden, måtte besluta följande förändrade

bestämmelser:

att stadgandet derom, att åt ordinarie lärare eller lärarinna borde

anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko, eller ock, der hinder

eller svårighet af lokala eller andra förhållanden derför mötte, minst

värdet af 8 hektoliter 25 liter ''spannmål af visst slag i ersättning lemnas,

måtte upphöra att vara gällande, samt att i stället godtgörelse för

ifrågavarande naturaprestation skulle under benämning »ersättning för

kofoder», utgå med 100 kronor för år, med rätt för skoldistriktet att

af statsmedel såsom bidrag härtill erhålla två tredjedelar af beloppet,

eller 66 kronor 67 öre; dock att sådan lärare eller lärarinna, hvilken

vid den tidpunkt, då stadgandet härom trädde i kraft, erhölle kofoder

in natura eller ersättning derför till högre belopp än 100 kronor för

år, måtte vara berättigad att vid sådan förmån bibehållas, dock ej

längre än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen derom föranledde,

men att skoldistriktet äfven i dessa fall skulle eg a rättighet att åtnjuta

nyssnämnda statsbidrag 66 kronor 67 öre för år; samt

2:o) att för bestridande af statens andel i ofvannämnda ersättning

Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 350,000 kronor;

hemstälde utskottet i punkten 20:o) af sitt utlåtande n:o 9, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel:

a) att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i sådant

hänseende föreslagit, måtte medgifva, att tjenstgöring efter behörigt

förordnande såsom lärare eller lärarinna vid någon med folkskolelärare-

eller folkskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola skulle

Bill. till Riksd, Prat. lfi!)2. 4 Sami. 1 Afd, 4!) Haft. a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 73.

anses lika med tjenstgöring såsom ordinarie lärare eller lärarinna

vid folkskola så väl i afseende å rätt för ordinarie lärare eller lärarinna

vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring erhålla i årlig lön minst

700 kronor som i afseende å rätt för skoldistrikt att för sådan lärare

eller lärarinna erhålla högsta medgifna lönetillskott;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Holmgrens förenämnda motion,

måtte i anledning af herr Göranssons motion besluta, att bestämmelsen

derom, att åt ordinarie lärare och lärarinna borde anskaffas sommarbete

och vinterföda för en ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala

eller andra förhållanden derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25

liter spanmål af visst slag i ersättning lemnas, likaledes måtte upphöra

att gälla, samt att i stället godtgörelse för ifrågavarande naturaprestation

skulle under benämning »ersättning för kofoder» utgå med 100

kronor för år, med rätt för skoldistriktet att af statsmedel såsom bidrag

härtill erhålla två tredjedelar af beloppet, eller 66 kronor 67 öre: dock

att sådan lärare eller lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet

härom trädde i kraft, erhölle kofoder in natura eller ersättning derför

till högre belopp än 100 kronor för år, måtte vara berättigad att vid

sådan förmån bibehållas, hvad ersättningen vidkomme dock ej längre

än hvartill beslutet eller öfverenskommelsen om sådan ersättning föranledde,

men att skoldistriktet äfven i dessa fall måtte ega rättighet

att åtnjuta nyssnämnda statsbidrag 66 kronor 67 öre för år;

c) att herr Lilienbergs motion icke måtte af Riksdagen bifallas; och

d) att Riksdagen, med godkännande af hvad Kongl. Maj:t föreslagit

angående höjning af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid

folkskolor och småskolor samt under förutsättning af bifall till hvad

utskottet under mom. b) hemstält, måtte höja nämnda förslagsanslag,

nu 3,525,000 kronor till 4,075,000 kronor, eller med 550,000 kronor.

Vid sammanträden den 6 i denna månad biföllo båda kamrarne

hvad utskottet under mom. a) och c) hemstält, hvaremot Första Kammaren

afslog utskottets hemställan under mom. b) och, med afslag å

utskottets hemställan under mom. d), så vidt den skilde sig från Kongl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning, biföll denna framställning oförändrad,

medan åter Andra Kammaren till utskottet återvisade mom. b)

och d).

I den 7 dennes afgifvet memorial n:o 72 hemstälde utskottet härefter,

att Andra Kammaren måtte fatta beslut i fråga om mom. b) och

d) af punkten 20:o) i statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Enligt utskottet tillhandakommet protokollsutdrag har Andra Kärn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73.

19

maren, vid företagande i anledning häraf förliden gårdag utaf utskottets

utlåtande n:o 9 i sistberörda delar, bifallit ett framstäldt yrkande af

denna tydelse: »att kammaren, med afslag å hvad utskottet med anledning

af herr Göranssons motion hemstält, måtte, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad herr Holmgren i sin motion föreslagit, besluta,

att då till ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola eller till

annan examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna utgår

kontant ersättning för kofoder med minst 100 kronor eller ock, på

grund af ordinarie lärares eller lärarinnas derom gjorda yrkande, kofodret

till sådan lärare eller lärarinna utgår in natura, skoldistriktet skall ega

att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre till

denna del af lärarens eller lärarinnans aflöning, samt, med anledning

såväl häraf som af Kongl. Maj:ts proposition angående höjning af förslagsanslaget

till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»,

öka nämnda förslagsanslag med 560,000 kronor, eller från 3,525,000

kronor till 4,085,000 kronor.

Då kamrarne således stannat i olika beslut rörande mom. b) och

dermed sammanhängande mom. d) af punkten 20:o) i utskottets omförmälda

utlåtande, får utskottet för frågans afgörande medelst gemensam

omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill att Riksdagen, med afslag å hvad statsutskottet med

anledning af herr Göranssons motion hemstält, men i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad herr Holmgren i sin motion föreslagit,

beslutar, att, då till ordinarie lärere eller lärarinna vid folkskola eller till

annan examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna utgår

kontant ersättning för kofoder med minst 100 kronor eller ock, på

grund af ordinarie lärares eller lärarinnas derom gjorda yrkande, kofodret

till sådan lärare eller lärarinna utgår in natura, skoldistriktet skall

ega att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre

till denna del af lärares eller lärarinnas aflöning, samt med anledning

så väl häraf som af Kongl. Maj:ts proposition angående höjning af förslagsanslaget

till ''lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor’,

ökar nämnda förslagsanslag med 560,000 kronor eller från 3,525,000

kronor till 4,085,000 kronor, röstar

J a *,

Den, det oj vill, röstar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 73.

Vinner Nej, liar Riksdagen, med afslag å statsutskottets hemställan,

men med bifall till Eongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, ökat

förslagsanslaget till ’lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor’,

nu 3,525,000 kronor, till 3,725,000 kronor, eller med 200,000 kronor».

7:o.

Sedan i två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 13) inom

Första Kammaren af herr C. A. Sjöcrona och den andra (n:o 71) inom

Andra Kammaren af herr A. Ryding föreslagits, att Riksdagen måtte

för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka bevilja ett extra

anslag till belopp af 75,000 kronor, hade utskottet i punkten 39:o af

sitt omförmälda utlåtande hemstält, att herrar Sjöuronas och Rydings

förevarande motioner icke måtte af Riksdagen bifallas.

Hvad utskottet sålunda hemstält har af Andra Kammaren bifallits,

hvaremot Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit

en vid denna punkt afgifven reservation, deruti yrkats att herrar Sjöcronas

och Rydings motioner måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen

för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka anvisade dels

å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000 kronor dels

på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas

medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga

lånesumman, af hvilken annuitet skulle beräknas fyra procent ränta å

det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet, och återstoden

anses såsom kapitalafbetalning, allt under vilkor att någon utbetalning

icke finge ega rum förr än styrkt blifvit, att domkyrkans byggnadskassa

egde tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande.

Då denna fråga alltså måste afgöras medelst gemensam omröstning,

får utskottet i sådant hänseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att herrar Sjöcronas och Rydings motioner på det

sätt bifallas, att Riksdagen för fullbordande af restaurationsarbetet _ å

Skara domkyrka anvisar dels å extra stat för år 1893 ett anslag till

belopp af 35,000 kronor dels på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom

lån, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent

å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas

fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet,

och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, allt under

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 73. 21

vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än styrkt blifvit,

att domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga

fullbordande, röstar

J £1 J

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, hafva herrar Sjöcronas och Rydings motioner icke af

Riksdagen bifallits.))

Stockholm den 10 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o) (angående kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om

lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken aflöning).

af herrar grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, grefve E. C. A.

Piper, H. P. P. Tamm, V. ET. Ekenman, F. Boström, R. G. von Hedenberg,

A. G. Svedelius, C. G. S. Ehrenborg, H. R. Törnebladh och I. Kerfstedt,

hvilka ansett, att utskottets framställning under denna punkt bort

hafva följande lydelse:

»Då någon sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut i denna

fråga icke torde vara möjlig, samt densamma ej heller lärer kunna afgöras

medelst gemensam omröstning, har frågan följaktligen, enligt

utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla;»

vid punkten 2:o) (angående kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om

indragning af nuvarande första klassen vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken):

af herr S. G. von Frusen.

Här skulle antecknas, att herrar O. W. Odelberg, C. Lundeberg och

K. Bohnstedt icke närvarit vid förestående memorials behandling inom

utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1802. 4 Baml. 1 Afd. 40 lliift. 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.