Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels kamrarnes beslut i afseende å punkterna 10:o mom. a) och c), 13:o mom. a), 14:o, 20:o mom. . b) och d) och 61:o af statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, dels ock en af Kongl. Maj:t särskildt aflåten proposition, angående anslag å extra stat för allmänna läroverken och pedagogierna.

1892-05-15 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:79, Utlåtande, i anledning af dels kamrarnes beslut i afseende å punkterna 10:o mom. a) och c), 13:o mom. a), 14:o, 20:o mom. . b) och d) och 61:o af statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, dels ock en af Kongl. Maj:t särskildt aflåten proposition, angående anslag å extra stat för allmänna läroverken och pedagogierna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

1

N:o 79.

Ant. till Riksd. kansli den 16 maj 1892, kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning af dels kamrarnes beslut i afseende å

punkterna 10:o mom. a) och c), 13:o mom. a), 14:o, 20:o

mom. . b) och d) och 61:o af statsutskottets utlåtande

n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, dels ock en af Kongl. Maj:t

särskildt aflåten proposition, angående anslag å extra

stat för allmänna läroverken och pedagogierna.

(2:a U. A.)

Med anledning af dels kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å statsutskottets

i utlåtande n:o 9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, framstälda förslag under punkten 10:o mom. a.)

och c), angående lönereglering för lärarne vid de högre och femklassiga

allmänna läroverken och införande af förhöjda terminsafgifter vid dessa

läroverk, under punkten 13:o mom. a) angående pensionsreglering för ofvannämnda

lärare, under punkten 14:o, angående beräkning af kostnaden för

den ifrågasatta förändrade organisationen af de allmänna läroverken och

JJih. till Riksd. Prut. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 60 Höft. (N:o 19.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

dermed sammanhängande lönereglering för lärarne samt under punkten 20:o

angående höjning af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor m. m., dels kamrarnes återremiss af utskottets i

samma utlåtande under punkten 6l:o gjorda hemställan angående anslag

till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken, dels slutligen en

af Kongl. Maj:t den 13 innevarande månad aflåten, till statsutskottet remitterad

proposition (n:o 67) angående anslag å extra stat för allmänna

läroverken och pedagogierna, får utskottet afgifva följande utlåtande.

l:o.

Sedan kamrarne fattat skiljaktiga beslut beträffande utskottets i

punkten 10:o mom. a) af förenämnda utlåtande n:o 9 gjorda hemställan

i fråga om lönereglering för lärarne vid de högre och allmänna läroverken,

hade utskottet i memorial n:o 73, punkten l:o framstält förslag till

voteringsproposition för denna frågas afgörande genom gemensam omröstning.

Enligt utskottet tillhandakomna utdrag af kamrarnes protokoll har

denna voteringsproposition af Andra Kammaren godkänts, hvaremot Första

Kammaren afslagit densamma.

Då omförmälda fråga icke kunnat genom gemensam votering afgöras,

har densamma enligt utskottets uppfattning förfallit; och måste samma

förhållande anses hafva inträffat i afseende å d,en med berörda fråga

sammanbundna i mom. c) af förenämnda punkt 10:o behandlade frågan

om förhöjning i terrninsafgifterna vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken, hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

2:o.

Med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de allmänna läroverken

hade Kongl. Maj:t föreslagit, bland annat, hvarom icke vidare är

fråga,

att, med undantag af gymnastiklärare och af ämneslärarinnor vid

mindre läroverk, öfriga ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets allmänna

läroverk skulle hafva rättighet och, hvad an ginge de lärare och lärarinnor,

som inginge på den nya lönestaten eller som utnämndes efter det kungörelse

i ämnet utkommit, äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

3

och minst 35 tjenstår med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med

afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades i

tjensten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde

finnas villig att i densamma qvarstå; och

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår orh minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor

och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma

rätt och skyldighet att från tjensten afgå med pension, som nästföregående

moment innehölle beträffande öfrige lärare.

I punkt 13:o mom. a) af sitt utlåtande n:o 9 hade utskottet hemstält,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

måtte — .under förutsättning af bifall till utskottets hemställan i punkt

10:o mom. a) af detta utlåtande — i fråga om lärarnes vid de högre samt

femklassiga allmänna läroverken pensionsförmåner besluta:

att, med undantag af gymnastiklärare, dels öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor, som inginge på den nya lönestaten^eller som utnämndes, efter

det kungörelse i ämnet utkommit, skulle hafva rättighet och äfven skyldighet

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den

pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kunde finnas villig att i densamma qvarstå, dels

de lärare och lärarinnor, som icke inginge på den nya lönestaten, skulle

hafva rättighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår afgå

från tjensten med pension till belopp efter nu gällande bestämmelser;

samt att ordinarie gymnastiklärare, då de uppnått 60 lefnadsår och

minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor och förutsättningar,

som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma rätt och

skyldighet att från tjensten afgå med pension, som här ofvan föreslagits

beträffande öfrige lärare.

Andra Kammaren har bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, hvaremot

Första Kammaren bifallit utskottets hemställan med uteslutande af

orden »under förutsättning af bifall till utskottets hemställan i punkt 10:o

mom. a) af detta utlåtande».

Med afseende å dessa kamrarnes skiljaktiga beslut hade utskottet i

sitt memorial n:o 73 punkt 5:o anmält, att, efter det Riksdagen fattat beslut

i fråga om, bland annat, den föreslagna löneregleringen för lärarne

vid de högre och femklassiga allmänna läroverken, utskottet komme att afgifva

det yttrande, hvartill förhållandena då kunde komma att föranleda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Enär frågan om berörda lönereglering förfallit, torde den pensionsreglering,

för hvilken samma lönereglering legat till grund, icke kunna

genomföras, och har alltså äfven frågan om pensionsregleringen, enligt utskottets

uppfattning, förfallit; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

3:o.

Enligt riksstaten för år 1892 äro anvisade såsom anslå;/ i kontant

till de allmänna läroverken 2,902,453 kronor 36 öre, och hade Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen äskat en förhöjning af detta reservationsanslag

med 706,548 kronor 64 öre till 3,609,002. kronor.

I punkten 14:o af sitt utlåtande n:o 9 hade utskottet hemstält,

a) att, vid bifall till hvad utskottet hemstält i punkterna 10:o mom.

a), b), c) och d), ll:o inom. a) och b) samt 12:o af samma utlåtande,

Riksdagen — under förutsättning att beslut fattades derom att i riksstaten

skulle efter rubriken »Allmänna läroverken» införas en ny rubrik »Ålderstillägg

åt lärarne vid de allmänna läroverken» och att under denna rubrik

uppfördes ett förslagsanslag af 786,500 kronor — måtte nedsätta reservationsanslaget

till de allmänna läroverken från nuvarande beloppet, 2,902,453

kronor 36 öre, till 2,671,502 kronor; samt

b) att Riksdagen måtte ej mindre besluta, att i riksstaten skulle efter

rubriken »Allmänna läroverken» införas en ny rubrik »Ålderstillägg åt lärarne

vid de allmänna läroverken», än äfven under denna rubrik uppföra

ett förslagsanslag af 786,500 kronor.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Första Kammaren

återförvisat denna punkt till utskottet, hvaremot Andra Kammaren, som

godkänt mom. b), bifallit mom. a) med den ändring, att beloppet »2,671,502

kronor» utbytts mot »2,683,502 kronor».

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna och af statsutskottet med visst vilkor

tillstyrkta lönereglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken, i hvilken lönereglering så väl det af Kongl. Maj:t som det af

utskottet föreslagna ordinarie anslaget i kontant till de allmänna läroverken

egde en bland sina hufvudsakligaste förutsättningar, genom kamrarnes

skiljaktiga beslut icke kommit till stånd, lärer alltså för år 1893

för de allmänna läroverken kräfvas samma ordinarie anslag som för innevarande

ar med de ändringar allena, som betingas af kamrarnes bifall till

utskottets hemställanden• i dess utlåtande n:o 9 punkt 11 :o mom. a) om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

5

indragning af gymnastiklärarebefattningen vid Jakobs femklassiga läroverk

i Stockholm och punkt 12:o om anställande af skolläkare vid de högre

och femklassiga läroverken.

Såsom ofvan blifvit nämndt, utgör det ordinarie

anslaget till de allmänna läroverken för närvarande...... kr. 2,902,453: 36.

Från detta belopp skall emellertid afgå lönen för

gymnastikläraren vid Jakobs läroverk .............................. » 600: —

kr. 2,901,853: 36,

hvaremot tillkomma arfvoden åt skolläkare.................... » 7,550: —

då således det för år 1893 erforderliga ordinarie anslaget

uppgår till.............................................................. kr. 2,909,403: 36,

hvilket förutsätter en förhöjning i det nuvarande anslaget med 6,950 kronor,

eller, för vinnande af en jemn slutsumma å an slagstiteln, 6,950 kronor

64 öre.

Med anledning häraf hemställer utskottet,

att kamrarne, Andra Kammaren utan hinder af sitt

förra beslut i ämnet, må höja reservationsanslaget

till de allmänna läroverken från nuvarande beloppet,

2,902,453 kronor 36 öre, till 2,909,404 kronor, eller med

6,950 kronor 64 öre.

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t dels i statsverkspropositionen föreslagit, att förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, nu

3,525,000 kronor, måtte ökas till 3,725,000 kronor, eller med 200,000

kronor, dels ock i en till Riksdagen den 10 sistlidne mars aflåten särskild

proposition (n:o 42) vidare hemstält, att Riksdagen måtte medgifva den

ändring i gällande bestämmelser om aflöning och lönetillskott åt folkskolelärare,

att tjenstgöring efter behörigt förordnande såsom lärare eller

lärarinna vid någon med folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium

förenad öfningsskola skulle anses lika med tjenstgöring såsom ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola så väl i afseende å rätt för ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola att efter viss tids tjenstgöring erhålla

i årlig lön minst 700 kronor som i afseende å rätt för skoldistrikt att

för sådan lärare eller lärarinna erhålla högsta inedgifna lönetillskott;

samt i särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner föreslagits

:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

af herr K. E. Holmgren (motionen n:o 114):

l:o) att Riksdagen ville besluta, att, då till ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola eller till annan examinerad, vid folkskola antagen

lärare eller lärarinna utginge kontant ersättning för kofoder med minst

100 kronor eller ock, på grund af ordinarie lärares eller lärarinnas

derom gjorda yrkande, kofodret till sådan lärare eller lärarinna utginge

in natura, skoldistriktet skulle ega att af statsmedel bekomma ett årligt

bidrag af 66 kronor 67 öre till denna del af lärarens eller lärarinnans

aflöning; samt

2:o) att Riksdagen, under förutsättning af bifall till föregående punkt,

ville öka förslagsanslaget till »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor» med 360,000 kronor;

af herr A. Lilienberg (motionen n:o 136):

att Riksdagen ville medgifva, att, derest ordinarie lärare eller lärarinna

vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under minst

tio år och lönen till honom eller henne utginge för åtta månaders undervisning

med minst 800 kronor jemte de i lag bestämda naturaförmåner

eller ersättning derför, skoldistriktet skulle ega att erhålla statsbidrag till

lönen med 533 kronor 33 öre; och

af herr A. Göransson (motionen n:o 141):

l:o) att Riksdagen i de föreskrifter, som nu gälde beträffande folkskolelärarepersonalens

löneförhållanden, måtte besluta följande förändrade

bestämmelser:

att stadgandet derom, att åt ordinarie lärare eller lärarinna borde

anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko, eller ock, der hinder eller

svårighet af lokala eller andra förhållanden derför mötte, minst värdet af

8 hektoliter 25 liter spanmål af visst slag i ersättning lemnas, måtte

upphöra att vara gällande, samt att i stället godtgörelse för ifrågavarande

naturaprestation skulle, under benämning »ersättning för kofoder», utgå med

100 kronor för år, med rätt för skoldistriktet att af statsmedel såsom

bidrag härtill erhålla två tredjedelar af beloppet, eller 66 kronor 67 öre;

dock att sådan lärare eller lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet

härom trädde i kraft, erhölle kofoder in natura eller ersättning

derför till högre belopp än 100 kronor för år, måtte vara berättigad

att vid sådan förmån bibehållas, dock ej längre än hvartill beslutet eller

öfverenskommelsen derom föranledde, men att skoldistriktet äfven i dessa

fall skulle ega rättighet att åtnjuta nyssnämnda statsbidrag 66 kronor

67 öre för år; samt

2:o) att för bestridande af statens andel i ofvannämnda ersättning

Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 350,000 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

7

hemstälde utskottet i punkten 20:o) af sitt utlåtande n:o 9, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel:

a) att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i sådant hänseende

föreslagit, måtte medgifva, att tjenstgöring efter behörigt förordnande

såsom lärare eller lärarinna vid någon med folkskolelärare- eller

folskolelärarinneseminarium förenad öfningsskola skulle anses lika med

tjenstgöring såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola så väl i

afseende å rätt för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola att efter

viss tids tjenstgöring erhålla i årlig lön minst 700 kronor som i afseende

å rätt för skoldistrikt att för sådan lärare eller lärarinna erhålla högsta

medgifna lönetillskott;

b) att Riksdagen, med afslag å herr Holmgrens förenämnda motion,

måtte i anledning af herr Göranssons motion besluta, att bestämmelsen

derom, att åt ordinarie lärare och lärarinna borde anskaffas sommarbete

och vinterföda för en ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala

eller andra förhållanden derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25

liter spanmål af visst slag i ersättning lemnas, likaledes måtte upphöra

att gälla, samt att i stället godtgörelse för ifrågavarande naturaprestation

skulle under benämning »ersättning för kofoder» utgå med 100 kronor

för år, med rätt för skoldistriktet att af statsmedel såsom bidrag härtill

erhålla två tredjedelar af beloppet, eller 66 kronor 67 öre; dock att sådan

lärare eller lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet härom

trädde i kraft, erhölle kofoder in natura eller ersättning derför till högre

belopp än 100 kronor för år, måtte vara berättigad att vid sådan förmån

bibehållas, hvad ersättningen vidkomme dock ej längre, än hvartill beslutet

eller öfverenskommelsen om sådan ersättning föranledde, men att skoldistriktet

äfven i dessa fall måtte ega rättighet att åtnjuta nyssnämnda

statsbidrag 66 kronor 67 öre för år;

c) att herr Lilienbergs motion icke måtte af Riksdagen bifallas; och

d) att Riksdagen, med godkännande af hvad Kongl. Maj:t föreslagit

angående höjning af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor samt under förutsättning af bifall till hvad utskottet

under mom. b) hemstält, måtte höja nämnda förslagsanslag, nu 3,525,000

kronor, till 4,075,000 kronor, eller med 550,000 kronor.

Vid sammanträden den 6 i denna månad biföllo båda kamrarne hvad

utskottet under mom. a) och c) hemstält, hvaremot Första Kammaren

afslog utskottets hemställan under mom. b) och, med afslag å utskottets

hemställan under mom. d), så vidt den skilde sig från Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, biföll denna framställning oförändrad, medan

åter Andra Kammaren till utskottet återvisadc mom. b) och d).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

I den 7 dennes afgifvet memorial n:o 72 hemstälde utskottet härefter,

att Andra Kammaren måtte fatta beslut i fråga om mom. b) och d) af

af punkten 20:o) i statsutskottets utlåtande n:o 9, angående regleringen af

utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Vid företagande i anledning häraf den 9 dennes utaf utskottets utlåtande

n:o 9 i sistberörda delar, biföll Andra Kammaren ett framstäldt

yrkande af denna lydelse: »att kammaren, med afslag å hvad utskottet

med anledning af herr Göranssons motion hemstält, måtte, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad herr Holmgren i sin motion föreslagit, besluta,

att då till ordinarie lärare, eller lärarinna vid folkskola eller till annan

examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna utgår kontant

ersättning för kofoder med minst 100 kronor eller ock, på grund af ordinarie

lärares eller lärarinnas derom gjorda yrkande, kofodret till sådan

lärare eller lärarinna utgår in natura, skoldistriktet skall ega att af statsmedel

bekomma ett årligt bidrag af 66 kronor 67 öre till denna del af

lärarens eller lärarinnans aflöning, samt, med anledning så väl häraf som

af Kongl. Maj:ts proposition angående höjning af förslagsanslaget till »lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor», öka nämnda förslagsanslag

med 560,000 kronor, eller från 3,525,000 kronor till 4,085,000

kronor.»

Då kamrarne således stannat i olika beslut rörande mom. b) och dermed

sammanhängande mom. d) af punkten 20:o) i utskottets omförmälda

utlåtande, föreslog utskottet i memorial n:o 73 voteringsproposition för

frågans afgörande medelst gemensam omröstning.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har denna voteringsproposition

af Andra Kammaren godkänts, men af Första Kammaren afslagits.

Då emellertid beloppet af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare

och lärarinnor vid folkskolor och småskolor ännu icke blifvit af Riksdagen

slutligen bestämdt, får utskottet, med afseende derå, att sedan år

1890 en brist af 322,491 kronor 23 öre å anslaget uppstått och med

ledning af hvad Kongl. Maj:t i ärendet föreslagit, hemställa,

att förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare och

lärarinnor vid folkskolor och småskolor, nu 3,525,000

kronor, må i riksstaten för nästkommande år uppföras

till ett med 200,000 kronor förhöjdt belopp, eller till

3,725,000 krono!’.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

9

5:o.

Sedan Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under ifrågavarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1893 anvisa ett

belopp af 70,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken, hade utskottet i punkten 61 ro af sitt förenämnda utlåtande,

under åberopande af hvad utskottet i punkten 14:o af samma utlåtande

anfört och föreslagit i afseende å beräkningen af kostnaderna för genomförandet

af den nya löneregleringen och organisationen vid de allmänna

läroverken, hemstält om bifall till Kongl. Maj:ts berörda framställning.

Denna utskottets hemställan har af båda kamrarne till utskottet återförvisats;

och har utskottet i ofvannämnda memorial n:o 73, punkten 5:o,

anmält, att utskottet, efter det Riksdagen fattat beslut i löneregleringsoch

organisationsfrågan, skulle i anledning af berörda återremiss afgifva

det yttrande, hvartill förhållandena då komme att föranleda.

I det vid ofvan omförmälda proposition n:o 67 angående anslag å

extra stat för allmänna läroverken och pedagogierna fogade protokoll öfver

ecklesiastikärenden den 13 denna månad meddelas, att i riksstaten för innevarande

år vore under rubriken allmänna läroverken och pedagogierna

å extra stat uppförda följande anslag:

till löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och

pedagogierna............................................................................. kr. 345,725: —

till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken » 40,000: —

till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid

de allmänna läroverken...................................................... » 60,000: —

I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof hade Kongl. Maj:t för allmänna läroverken å extra stat

äskat allenast ett anslag af 70,000 kronor till arfvoden åt extra lärare.

Anledningen dertill, att i senast aflåtna statsverksproposition ingen

framställning gjorts om anvisande jemväl för nästa statsregleringsår af

extra anslag till löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och

pedagogierna, vore, enligt hvad statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

till förenämnda statsrådsprotokoll erinrat, att finna i det förhållandet,

att Kongl. Maj:t till Riksdagen framlagt förslag om ny lönereglering för

lärarestaten med deraf betingad förhöjning i det på ordinarie stat uppförda

anslaget till de allmänna läroverken. Hvad Kongl. Maj:t i afseende å

berörda reglering föreslagit hade emellertid, i följd af kamrarnes skiljaktiga

Bill. till Rikad. Prot. 1892. 4 Sami. 1 Åd. 55 Htift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

beslut, icke vunnit Riksdagens bifall; och vid sådant förhållande borde

proposition nu till Riksdagen aflåtas om uppförande å extra stat jemväl

för år 1893 af ett anslag å 345,725 kronor för beredande åt lärarne vid

de allmänna läroverken och pedagogierna, efter samma grunder som för

innevarande år, af tillfällig löneförbättring för år 1893.

Den af Kong! Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna nedsättningen

till 70,000 kronor af det belopp å sammanlagdt 100,000 kronor, som nu

å extra stat utgår till arfvoden och arfvodesförhöjning åt extra ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken, vore, enligt hvad departementschefen

vidare anfört, föranledd af de utaf Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda

förslag dels om ny lönereglering för lärarestaten, enligt hvilken lönereglering

de belopp skulle ökas, som ordinarie lärare vid tjenstledighet skulle

afstå, hvadan för vikariernas aflönande statsmedel i motsvarande mindre

mån skulle tagas i anspråk, dels om införande af förhöjda terminsafgifter,

genom hvilken åtgärd lärjungeantalet vid läroverken och dermed ock behofvet

af extra lärare beräknades blifva minskadt. Då emellertid berörda

förslag om lönereglering och det dermed förbundna förslaget om förhöjning

af terminsafgifterna icke blifvit antagna, men kamrarne deremot

sammanstämmande beslutit, att arfvoden till extra ordinarie ämneslärare

vid allmänna läroverken skulle utgå enligt grunder, de der medförde, att

samma belopp, som för extra ordinarie lärarnes aflönande nu vore anvisade,

jemväl framgent blefve erforderliga, borde framställning till Riksdagen

göras derom, att, i stället för det i statsverkspropositionen å extra

stat begärda anslag å 70,000 kronor, måtte å extra stat för år 1893 beviljas

enahanda anslag till arfvoden och arfvodesförhöjning åt extra ordinarie

lärare, som för innevarande år vore derå uppförda; och har Kongl.

Maj:t i enlighet med denna af departementschefen uttalade mening uti

ifrågavarande proposition föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1893

bevilja, för allmänna läroverken och pedagogierna, följande anslag:

till löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och pedagogierna,

efter samma grunder som för innevarande år............... kr. 345,725: —

till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken » 40,000: —

till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare vid

de allmänna läroverken......................................................... » 60,000: —

På grund af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1893 bevilja

för allmänna läroverken och pedagogierna följande

anslag, nemligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

11

a) till löneförbättring åt lärarne vid allmänna

läroverken och pedagogiema efter samma grunder som

för innevarande år 345,725 kronor;

b) till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken 40,000 kronor, samt

c) till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare

vid de allmänna läroverken 60,000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.