Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda framställning angående anslag till »rikets ekonomiska kartverk».

1892-05-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:7b, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda framställning angående anslag till »rikets ekonomiska kartverk».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7h.

1

N:o 7 b).

A.nk. till Riksd. kansli den 13 maj 1892, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln

gjorda framställning angående anslag till »rikets ekonomiska

kartverk».

(2:a U. A.)

Sedan Kongl. Maj:t i den till Riksdagen aflåtna statsverkspropositionen

vid punkten l:o) under sjette hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen

måtte, utöfver det å denna hufvndtitel för rikets ekonomiska

kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1893 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens län, som

vore belägna ofvan odlingsgränsen eller inginge i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län, 31,000

kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att

möjligen uppstående behållningar å båda anslagen finge användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket, anmärkte

utskottet i punkten l:o af sitt utlåtande n:o 7, angående regleringen af

utgifterna under förenämnda hufvudtitel, hurusom af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 13 sistlidne januari inhemtades, att chefen

för civildepartementet vid föredragning af detta ärende erinrat, att,

derest Riksdagen bifölle den framställning, Kongl. Maj:t förut samma

dag på föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet beslutat

till Riksdagen aflåta om förhöjning till 90,000 kronor af det årliga

anslaget till det topografiska kartverket, det icke vidare komme att

blifva behöfligt att för de topografiska kartarbetena anlita besparingar

å de ekonomiska kartverkens anslag, men att, om åter Kongl. Maj:ts

Bill. till Riksd. Prof. 1892. i Sami. 1 Afd. 5 Häft. (N:o 7 b.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 b.

berörda framställning icke komme att af Riksdagen bifallas, det medgifvande

i afseende å besparingarnas användande, som hittills af Riksdagen

lemnats, fortfarande vore erforderligt, hvarför Kongl. Maj:t, vid

sådant förhållande, borde, enligt departementschefens åsigt, äfven i

statsverkspropositionen för år 1893 af Riksdagen äska ett dylikt medgifvande;

och tillkännagaf utskottet, att, enär Kongl. Maj:ts omförmälda

förslag om anslag till topografiska kartverket då icke vore af Riksdagen

pröfvadt, och utskottet ansåge den förevarande frågan icke böra

till afgörande företagas, förrän beslut i den sistnämnda blifvit fattadt,

utskottet, sedan anslaget till det topografiska kartverket blifvit af Riksdagen

bestämdt, komme att angående det ifrågavarande anslaget till

rikets ekonomiska kartverk afgifva det utlåtande, hvartill förhållandena

kunde befinnas föranleda. Då Riksdagen numera fattat beslut rörande

anslaget till det topografiska kartverket, i det att Riksdagen till fortsättande

af generalstabens topografiska arbeten på extra stat för år

1893 anvisat allenast 75,000 kronor, eller samma belopp som för innevarande

år beviljats, får utskottet härmed afgifva yttrande öfver Kongl.

Maj:ts förenämnda i fråga om rikets ekonomiska kartverk gjorda framställning.

Af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, att departementschefen

vid ärendets föredragning, utöfver hvad förut blifvit nämndt i

fråga om medgifvandet angående besparingarna å ekonomiska kartverken,

anfört följande.

Sedan afdelningschofen vid generalstabens topografiska afdelning

i skrifvelse den 26 november 1891 afgifvit förslag till stater för de

ekonomiska kartverken för innevarande år, hade Kongl. Maj:t den 18

december 1891 faststält berörda förslag, enligt hvilka kostnaderna

skulle under år 1892 utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga

södra och mellersta delarne af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 31,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunde påräknas, vore

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner

21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under

år 1891 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa

72,700 kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3

komst genom försäljning af kartor och beskrifning^!'' 200 kronor, eller

tillhopa 31,200 kronor.

A tillgångarna för det allmänna ekonomiska kartverket beräknades

sålunda ett öfverskott af 3,000 kronor, och, enligt hvad Kong!. JVIaj:t

sistnämnda dag beslutat, finge detta öfverskott i män af behof användas

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I ofvanberörda skrifvelse hade afdelningschefen jemväl gjort framställning

om de anslag, som för kartarbetenas bedrifvande under år

1893 erfordrades, och i sådant afseende hufvudsakligen andragit:

Anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk hade under

åren 1889—91 till föga mindre än hälften af sitt belopp varit användt

till påskyndande af utgifningen af kartan öfver länet i skalan 1 : 200,000,

deraf 27 i koppar genom heliogravyr utförda blad nu förelåge. Äfven under

åren 1892 och 1893 syntes karteutgifningen kunna fortgå i samma

omfång, och årsanslaget således böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp,

men för år 1894 och följande år, då utgifningen hunnit så långt,

att endast ett eller annat under de nästförflutna åren uppmätt blad

funnes att till utgifning bereda, kunde anslaget nedbringas till 24,000

kronor och efter ytterligare ett par år till ännu lägre belopp.

Uppmätningen på fältet hade nu så fortskridit, att kartläggningen

af kartverkets inom länet belägna område kunde under innevarande år

fullbordas, hvarefter endast återstode att till kartverkets kompletterande

uppmäta sådana delar af Yesterbottens län, som inginge på kartblad,

tillhörande Norrbottens läns kartverk i förenämnda skala 1 : 200,000.

Vid uppgörande af bladindelningen för detta kartverk hade nemligen

i betraktande tagits det samband, som borde ega rum mellan kartorna

öfver Norrbottens län och dem, som framdeles komme att af generalstabens

topografiska afdelning utgifvas öfver det öfriga Norrland, så

att rikets geografiska kartverk skulle komma att bestå af två hufvuddelar,

en i skalan 1 : 100,000 öfver största delen af landet och en i

skalan 1 : 200,000 öfver dess nordligaste fjerdedel. En sådan öfvergång

från en skala till en annan kunde, då kartverket utgåfves i blad,

icke lämpligen ske utefter eu länegräns, utan måste följa en bladvåd,

och med hänsyn härtill hade den latitudgrad (den 65:tej, som närmast

sammanfölle med Norrbottens läns sydligaste punkt, blifvit antagen

till gräns för länets kartverk. En följd häraf vore, att vissa delar af

Vesterbottens län komme att ingå å kartan öfver Norrbottens län, och

detta område, till största delen bestående af fjelland och till lappmarken

hörande skogsland, men äfven till en mindre del af kustland, borde naturligtvis

bearbetas efter samma grunder som den öfriga delen af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 7 b.

kartverket och af dess personal. Hvad särskildt beträffade kartläggningen

af fjellandet och området ofvan den faststälda odlingsgränsen

i Vesterbottens län, så hade afdelningschefen tillförene framhållit behofvet

af en kartas upprättande öfver detta område, det enda i

vårt land, 6om icke varit föremål för något slags uppmätning och

öfver hvilket endast förefunnes kartor, upprättade med ledning af

genom resor och okuläruudersökningar vunnen kännedom om landet

och följaktligen saknande all tillförlitlighet. Sedan Kongl. Maj:t

med fastställande af afgifna arbetsplaner anbefalt utförande af för

uppmätningen grundläggande geodetiska arbeten, hade också generalstabens

topografiska afdelning verkstält triangelmätningar i länet till

den utsträckning, att inom området ofvan odlingsgränsen funnes ett

tillräckligt antal säkra utgångs- och kontrollpunkter för områdets uppmätning.

Sjelfva kartläggningen verkstäldes deremot billigast och

lämpligast af de vid Norrbottens läns kartverk anstälde fyra kartografer,

för hvilka de återstående kartarbetena inom länet icke lemnade

full sysselsättning under längre tid än till och med år 1893. Af dessa

fyra kartografer hade två under mångårigt arbete i Norrbottens läns

fjelltrakter hunnit förvärfva sig största skicklighet i det för kartläggning

af så beskaffade trakter lämpligaste tillvägagåendet och den fullkomligaste

kännedom om huru allt borde ordnas för arbetenas bästa

och skyndsammaste bedrifvande. Att efter fullbordandet af arbetena

inom Norrbottens läns gränser pensionera dessa ännu i kraftfull ålder

varande kartografer kunde icke vara förenligt med det allmännas fördel,

och staten kunde icke på ett nyttigare sätt tillgodogöra sig deras arbetsförmåga

än genom att låta dem verkställa kartläggningen af Vesterbottens

läns lappmarker ofvan odlingsgränsen. För de två andra kartograferna

funnes icke heller lämpligare användning än att låta dem

kartlägga de delar af Vesterbottens kust- och skogsland, som inginge

på kartblad tillhörande Norrbottens läns kartverk.

Ur synpunkten af såväl den billigaste och ändamålsenligaste kartläggningen

af Vesterbottens län ofvan odlingsgränsen som ock det

fördelaktigaste tillgodogörandet af den vid Norrbottens läns kartverk

anstälda personalens arbetsduglighet, hemstälde afdelningschefen derför,

att anslaget till Norrbottens läns kartverk och de vid nämnda

kartverk anstälda kartografer måtte få användas äfven till kartläggning

af Vesterbottens läns lappmarker ofvan odlingsgränsen samt af

de delar af nämnda län, som inginge å kartblad, tillhörande den under

utgifning varande kartan öfver Norrbottens län.

För öfrigt hade afdelningschefen icke att föreslå någon förändring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 b.

5

i de bestämmelser, som sedan flera år vant gällande för årsanslagen

till de ekonomiska kartverken, och ansåg sig derför böra föreslå, att

de till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län samt

till de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket för innevarande

år anvisade anslag äfven måtte för år 1893 till oförändrad storlek anvisas,

samt att den behållning, som''härå kunde komma att uppstå, finge

i mån af behof användas till bestridande af utgifter för generalstabens

topografiska afdelning.

Till detta afdelningschefens förslag likasom ock till hans hemställan

i afseende å personalens vid Norrbottens läns kartverk användande

till uppmätning jemväl af vissa delar af Vesterbottens län hade

kommissionen för de allmänna kartarbetena i afgifvet utlåtande förordat

bifall.

Till de beaktansvärda skäl, som afdelningschefen anfört till stöd

för förslaget om kartläggning af vissa delar af Vesterbottens län, hade

departementschefen endast att lägga, att, enligt hvad afdelningschefen

uti ett på Kongl. Maj:ts pröfning beroende ärende angående afvittring

inom den de! utaf nämnda län, som vore belägen ofvan odlingsgränsen,

upplyst, denna länsdels kartläggning på föreslaget sätt skulle bidraga

till en väsentlig minskning af kostnaderna för afvittringen, liksom eu

på detta sätt åstadkommen karta vore oumbärlig vid afgörandet af frågor

rörande lappväsendet inom ifrågavarande område samt jemväl skulle

blifva af vigt för vården af statens skogar derstädes.

Enligt hvad af den kongl. propositionen och* statsrådsprotokollet

framgår, skulle det extra anslag, som under eu följd, af år anvisats till

de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, från och med

år 1893 komma att användas jemväl till dylika arbeten inom vissa

delar af Vesterbottens län. Utskottet, som. erkänner lämpligheten af

att Norrbottens läns kartverk utsträckes till den 65:te latitudgraden

och således kommer att omfatta äfven de delar af Vesterbottens län,

hvilka äro belägna ofvan berörda latitudgrad, har icke funnit anledning

till någon erinran mot Kongl. Maj:ts framställning i denna del. Men

det nu väckta förslaget om det norrbottniska kartverkets utsträckande öfver

vissa delar af Vesterbottens län afser äfven kartläggning af eu del af

sistnämnda län, hvilken är belägen nedom 65:te breddgraden men

ofvanför odlingsgränsen; och då denna del icke lämpligen skulle kunna

ingå på kartan öfver Norrbottens län, har utskottet i fråga om kartläggningen

af detta senare område stått något tveksamt. Som emellertid

utskottet inhemtat, att kartläggningen af ifrågavarande område, hvilket

Bih. till Rilcsd. Vrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 5 lläft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande A?:o 7 b.

icke förut varit föremål för något slags uppmätning och hvilket skulle

blifva det enda i Sverige, öfver hvilket tillförlitlig karta icke kunde

upprättas, endast skulle betinga en kostnad af högst 9,000 kronor,

samt att meningen är att åtminstone tills vidare icke utgifva någon

karta öfver området, utan endast att på fotografisk väg taga några kopior

af originalritningen för vederbörande embetsmyndigheters behof,

har utskottet låtit sina betänkligheter falla och ansett sig böra biträda

framställningen äfven i denna del.

Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel till det allmänna

ekonomiska kartverket har icke föranledt någon erinran från utskottets

sida; och vid den utgång, frågan om förhöjning af anslaget till det

topografiska kartverket, enligt hvad ofvan erinrats, nu erhållit, synes

all anledning förefinnas för Riksdagen att jemväl för nästkommande

år göra samma_ medgifvande i fråga om användandet af möjligen uppstående

behållningar å de ekonomiska kartverkens anslag, som Riksdagen

de senare åren lemnat.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1893 anvisa till de

ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

och de delar af Vesterbottens län, som äro belägna

ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande

den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda

län, 31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena

i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående

behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

Stockholm den 13 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MABCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1892.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.