Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om vidtagande af åtgärder för att förslagsanslagen må i riksstaten upptagas med belopp, motsvarande de verkliga - - - -1 .i - , . utgif terna. •i , ... ■''

1892-05-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:80, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om vidtagande af åtgärder för att förslagsanslagen må i riksstaten upptagas med belopp, motsvarande de verkliga - - - -1 .i - , . utgif terna. •i , ... ■''

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0'' SO,

1

N:o SO.

• Ank. till liiksd. kansli den 16 maj 1892, kl. 9. f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om vidtagande

af åtgärder för att förslagsanslagen må i riksstaten

upptagas med belopp, motsvarande de verkliga

- - - -1 .i - , . utgif terna.

•i , ... ■'' (l:a U. A. ock 2:a IL. A.)

Uti en inom Första Kammaren vackt motion (n:o 2) har Herr C. P.

af Buren föreslagit,, att Riksdagen, måtte, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

att Kong!.. Maj;t mätte, så snart ske kunde, vidtaga, de åtgärder, som

kunde finnas erforderliga., för att de ordinarie förslagsanslagen måtte i riksstaten

uppföras till. belopp så nära som möjligt motsvarande de verkliga

utgifterna.

Uti punkten 3:o af sitt utlåtande n:o 3, angående regleringen af

utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, har utskottet anmält,, att,

sedan samtliga, hufvudtitlarne blxfvit pi*öfva,de,. utskottet skulle komma att

med anledning af det i berörda motion framstälda förslaget afgifva den

framställning, hvartill förhållandena kunde föranleda.

I enlighet dermed får utskottet nu öfver berörda motion afgifva

utlåtande.

Till stöd för sitt yrkande har motionären bland annat anfört, att vid

granskning af förslagsanslagen, sådana, de visade sig uti kapitalkonto för

rikshufvudboken, man ej kunde bedöma, huru vida besparingar kunde göras

eller icke; först efter en grundlig revidering af de olika anslagen kunde

utrönas, om möjlighet funnes att minska utgifterna. Fn sådan undersökning

kunde, enligt motionärens mening, endast af Kongl. Maj:t åstadkommas.

Delande motionärens uppfattning om vigten deraf, att förslagsanslagen

må bringas till närmare öfverensstämmelse med de utgiftsbehof, till livilkas

fyllande de äro afsedda, anser utskottet jemväl, att, på sätt, motionären

Bih. till Rikad.. Prot. 1802. 4 Sund. 1 Afd. ö@> /Taft. (N:o SO). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

antydt, den utredning, som måste föregå åtgärder i sådant syfte, lämpligast

torde böra af Kongl. Maj:t verkställas. Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

är emellertid redan fäst å berörda förhållande. Till statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 januari 1892 (finansplanen) har nemligen statsrådet

och chefen för finansdepartementet bland annat framhållit, att åtskilliga

af förslagsanslagen under de olika hufvudtitlarne vore i riksstaten upptagna

till belopp, väsentligen understigande de utgiftssummor, som från

samma anslag i verkligheten utginge. En höjning af dessa anslag till erforderliga

belopp skulle undanrödja den med det nuvarande förhållandet förenade

olägenhet, att, derest icke bristerna å förslagsanslagen uppvägdes af

motsvarande öfverskott å den beräknade afkastningen af statsinkomsterna,

statsregleringen i dess helhet komme att sluta med en brist till större eller

mindre belopp. Då bristen å förslagsanslagen årligen plägade uppgå till

ganska betydande belopp, insåges lätteligen vigten deraf, att statsregleringen

genom nämnda anslags höjande bringades till att bilda ett i möjligaste

män exakt uttryck för statens hushållning.

Äfven i den statsreglering, som nu förelädes Riksdagen, hade, fortsätter

departementschefen å sid. 5, likasom vid föregående statsregleringar

tid efter annan egt rum, vissa förslagsanslag upptagits med något förhöjda

belopp, men för undanrödjande på tillfyllestgörande sätt af nyssnämnda,

för budgeten såsom helhet menliga förhållande erfordrades ytterligare ej

ringa förhöjningar.

Då sålunda Kongl. Maj:ts uppmärksamhet är fäst å ifrågavarande

förhållande, och följaktligen förslag från Kongl. Maj:t i det syfte, motionären

afsett, torde vara att förvänta, får utskottet, under erinran, att,

på grund af särskilda framställningar från Kongl. Maj:t samt Riksdagens

derom fattade beslut, vissa förslagsanslag redan komma att i riksstaten

för år 1893 upptagas med höjda belopp, hemställa,

att herr af Burens förevarande motion icke må förnärvarande

till någons Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm 1892. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.