Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

1892-05-17 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:81, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

i

i'' .4;.

> i »ii *

"I <} t

N:o 81.

Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1892, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för riksgäldskontoret. (R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de

af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut

vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egaöde utgifter;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdagsocb

revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt fullmägtige tillbörande

särskilda åligganden och uppdrag.

Den föreslagna § 6, angående Tstad^Eslöfs jernvägsaktiebolag, grundar

sig på Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 46.

Sedan Riksdagen beslutit att böja de i regeringsformens § 63 föreskrifna

kreditivsummor till resp. 5,000,000 och 2,500,000 kronor, hafva do i de nuvarande

§§ 22 och 23 förekommande beloppen, 3,000,000 kronor och 1,500,000 kronor, utbytts

mot ofvannämnda af Riksdagen beslutade belopp, men äro berörda paragrafer

i öfrigt, liksom § 24, oförändrade.

Den i förslaget förekommande § 83 har sin grund i Riksdagens bifall till .

utskottets hemställan i dess utlåtande n:o 47, med anledning af väckt förslag om

upprättande af ett fullständigt register till kamrarnes protokoll med bihang för

tiden från och med år 1867.

I det nu framlagda förslaget hafva uteslutits de i det nuvarande reglementet

under §§ 6, 7, 8, 14, 16, 20 och 74 intagna bestämmelser, hvilka angå:

Bih. till Riksd. Frot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 57 Höft. (N:o 81).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 6: Borås jernvägsaktiebolags rätt att afbetala 300,000 kronor å sin skuld

till riksgäldskontoret;

§ 7: det fullmäktige vid sistlidna års riksdag meddelade uppdrag i fråga

om Bergslagernas jernvägsaktiebolag;

§ 8: dödande till viss del af den till säkerhet för statens fordran hos Gotlands

jernvägsaktiebolag meddelade inteckning i Gotlands jernväg ;

§ 14: riksgäldskontorets bemyndigande att enligt 1883 års riksdags beslut

tillhandahålla statskontoret de för odlingslånefonden erforderliga fyllnadsbelopp

för åren 1884—1888;

§ 16: 1891 års Riksdags uppdrag i fråga om beredande af lånemedel för

fortsatt utveckling af statens telefonväsejad^

§ 20: utbyte af de till garantifond för Aktiebolaget Sågverksegarnes Garantiförening

utfärdade 4% % statsobligationer mot obligationer, löpande med 3*/2 %

ränta; och

§ 74: fullmäktiges uppdrag med afseende å vissa till Riksdagen såsom gåfva

öfverlemnade byster och medaljonger.

Samtliga nu berörda ärenden hafva nemligen af fullmäktige slutbehandlats.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

f. j j i ■ 1 •*». '' 1111 , j l >'' i'' ’ r •• v, * ^ ■ ; - i [ ;• ? ••

Stockholm den 17 maj 1892.

.... jhiso: g}.''! .i;;; ås. u-<; ''..a. — H i''/!'', : a ■■■■■*. ■ ■■ ..

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

v,U*V.-«-U •( liv : n ili ‘i-./fJ : : • •

§ 5.

. -.it . j i.:: -. t:.. ; .. \f.,! i •! . .

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 81.

3

Innevarande års Riksdag har medgifva, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag

må under år 1892 å tid, som fullmäktige i riksgäldskontor ega bestämma, till

riksgäldskontor inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlikt Rikets Ständers

beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom tid, som

jemväl af fullmäktige bestämmes, för fullmäktige tillkännagifver sin afsigt att begagna

sig af det lemnade medgifvandet.

§7-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den män ansökningar

derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

med af Kongl. Maj. t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 81.

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontor åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jemn ägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillhörigbeter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid

tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18

Summa Kronor 536,488: 15

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

5

dds beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående .

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 ................................................................... „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9-

• • ,t '' K:.-. 1 1 V. . .. ;Ti ''.i /!i \ djt:::

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 10.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmerj

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels oclt anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 11.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik

och denna banas utrustning med-erforderlig trafdcmateriel har sistlidna års Riksdag

för år 1892 beviljat ett anslag af 1,823,000 kronor och deraf till utgående från

Riksgäldskontoret anvisat 1,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

7

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,

blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 81.

skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor b^ägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala

de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare

kan komma att anvisa.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser: -

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökuingar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

9

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas r

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade aunuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

öro) att jernvägsanlägguingen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

Bill. till lliksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 57 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Btaisatskottets Memorial N:o 81.

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de

belopp, Kong!. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Sistlidna års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Majrts förfogande

ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån

åt Ilernösands—Sollefteå jemt'' ägs a 1 tiebolag och utgå med ena hälften under år

1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos

Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är

fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor

böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt uuder

de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda

jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående

paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret

att, enligt Kongl. Majrts disposition, behörigen utbetala det sålunda för hvartdera

af åren 1892 och 1893 beviljade belopp af 1,175,000 kronor.

§ 15.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlimjslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Majrt, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 21.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

11

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 22.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en Tcreditivsumma af fem millioner

kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

. § 23. •

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 24.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontotets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter''

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifniugsdag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 25.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. ni.

§ 2G.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 27.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 28.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola'' de af 1882

års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

13

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteinän augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöriugspeuningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek austälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 29.

(Denna paragrafs lydelse är beroende på Riksdagens blifvande beslut med

afseende å sammansatta Stats- och Bankoutskottets utlåtande n:o 3.)

§ 30.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

15

§ 31.

Till kostnader för justitieombudsmannens embctsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans Reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embctsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 32.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tretusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 33.

Aflöningen för lliksguldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 81.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

ulgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 34.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie)'',

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 35.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistänskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 30.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

17

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fena sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden ocli

uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde a de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

Rih. till Riksd. Prof. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 97 ITafl.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 81.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum ock lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyrcsfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för kvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt bus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

§ 73.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutslothts Memorial N:o 81

19

hvaruti ingå, jemto andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å

artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets

närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen

af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre

kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,

åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som

i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 74.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktigo vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 81.

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för StrÖmsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 fastställa regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalakticbolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbanlc bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige- i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

21

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

§ 81.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9

September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes

g ar ant!förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper

och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom

Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,

hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 82.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagsbandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889

bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript

under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,

under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning

och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande

af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje

exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria

utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 81

§ 83.

Innevarande års Riksdag har dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att låta i hufvudsaklig öfveimnsstämmelse med det för ståndsriksdagarne snart

fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt

Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och

möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och

förslagsberäkniug öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande

må erfordras.

§ 84.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 85.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontords Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

23

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket

vara tillstädes.

§ 86.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 87.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

banJcernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att

på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Bil. B.

Itiksgäldskontorets vid 1891 Ars sint utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Årtal.

§■

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands-

församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ....................................

O

^ o

OO 00

f .2 * {

{ jemte 5

1 ränta, j

3 %

37,500

i ,oUU

T>

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande ...

1859

6 %

4 %

20,000

—

1,158

12

»

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

7>

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

68,175

10

Transport

—

—

—

104,833

22

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

25

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

104,833

22

1866

90

Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1862

-

5 %

4 %

;.wri '': l.t f:

50,000

23,515

77

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

»

25,000

''ni !>■

16,405

19

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

1864

»

40,000

26,288

01

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............

1865

»

‘ii''ll- • •''''

12,000

7,861

21

»

y>

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............

1866

»

.U;/il . a

• jC-1 , « ►

25,000

17,539

88

»

»

Lån till staden Kalmar, för

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

»

40,000

_

28,034

23

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

40,000

28,964

02

»

1482)

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad

Transport

—

—

—

—

253,441

53

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Jliksd. Vrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 57 ljuft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belooDet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

■—

—

253,441

53

åt elementarläroverket der- städes ....

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

* t '' ’

14,647

76

j 18G6

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

tv: V

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar-

läroverket derstädes .

1867, 1868

»

»

140,000

102,527

30

»

1482)

Lån till Karlstads Domka-

i; J ,

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

»

Ä

40,000

29,817

04

i!f* ■<»

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ..........

1868, 1869

»

»

40,000

32,344

13

18C8

47 4)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration...................................

18G9

0 %

»

23,500

7,403

44

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes.........

1873, 1875

5 %

»

• ‘'' i ’ -■

20,000

17,018

54

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande åt

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium

1875

»

59,000

—

40,128

73

Transport

—

—

—

503,328

47

'') Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

а) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 Ars Reglemente.

б) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

t . . ; * . t. t . . .

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:''o 81.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts. <-!

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

■ 1 ■!

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

Årtal.

§■

•i i ''• It C

Transport

--—

—''-‘i

I?,i —

—

—

503,328

47

1882

17

Lån till föreståndarne för

*, filt

<*■"bi:*?. ll:.:

fn

i ;

-! 1 ,

Linköpings domkyrka, för

VI!!'' I ''(it

. * * ’• \

''j •

fullbordande af tornbygg-

’ . I ,

r>. > > i J Hin «.

naden å domkyrkan .........

1883

5 %

4 %

30,000

.•»•ijfco/

ri é

27,238

97

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

* fri i fiLiO r

l

pings domkyrka till betäc-

til;

kande af den brist, som

\>i

.oör.Ja fal

*-» 0 - j w O

uppkommit i den beräknade

'''',r‘

[ ;.''ia

Siu-fai.go-f

■ - *

kostnaden för tornbyggna

ij i; i

* X

•-bi; »lo

t

.

den å nämnda domkyrka

\

;i ,*• in. -j

.1 , i]ii

■

1 : Vi >!''

1

jemte dermed i samman-

bang stående arbeten .

1888

»

i in1 lull,

„ . .»

30,000

_

29,063

85

= 559,631: 29

t <» * > » '' VJ \

f

b) Tomtr egt, er ing slån.

''

, , I r

.< T r r,.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

.t

och tomter efter 1865 års

‘ • v •. L

eldsvåda...........

1867

6%

*

50,000

—

18,030

82

1872

32

Lån till staden Streugnäs,

iiJ

>

för ny tomtreglering efter

I ’

1871 års eldsvåda.....

1872

30,000

17,985

84

1877'')

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878

5 %

50,000

—

47,237

19

Transport

—

—

—

—

--

642,885

14

1) So vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

•UT*—-

—

—

642,885

14

/1877

8

Lån till staden Söderhamn,

\1878

6

för ny tomtreglering efter

1870 års eldsvåda.....

1878, 1879

0 %

5 %

200,000

180,901

79

118 80

13

Lån till staden Hudiksvall,

jl881

10

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- yS.fl

1881, 1882

200,000

186,396

18

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

1889

fr %

4 ȁ

100,000

100,000

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

regleringiföljdafden staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

»

»

200,000

200,000

_

= 750,551: 82

i l • ) . ‘ •''

!

c) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

18(30

93'')

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1805,1807

5 %

3 %

800,000

.

458,848

90

>

94>)|

Lån till Kinda kanalaktiebo-

''V-l: |r‘i

»

118 V

lag, för utsträckning af Kin-

• ■

143 J

da båtled medelst kanalise-

1

Transport

---

—

| —

—

|-

1,769,032

01

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

3) So vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 21 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o SI.

29

Regie men- tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

Årtal.

§•

1 y 1 *vM J

Transport

—

—-

—

—

—

1,769,032

01

ring af Ståugån från sjön

J 1865 }

Rengen till Linköpingshamn

\1867

5 %

3 %

437,500

" f

359,692

05

1866

143*)

Lån till Dalslands kanalak-

J f '' ■

tiebolag, för kanal-och sluss-

anläggning mellan sjöarne

1 .n-,f.!

■ ; .’ i!i:; •

Östra och Vestra Silen på

''

Dalsland..............................

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

14,091

95

= 832,632: 90.

1

d) Lån till jernvägs-

n f,

anläggningar.

11866

75

Lån till Norbergs jernvägs nya

\1878

3

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Kärrgrufvan

\ ■ I • ; . > . 1 j

inom Norbergs bergslag till

l- h vrn

•

sjön Åmänningen ...............

1852

5 %

»

150,000

—

50,916

36

»

Lån tillNorbergs jernvägs nya

aktiebolag, för fullbordan-

(1855}

de af samma jernväg.........

\1856(

3 %

2 %

150,000

—

74,470

55

1866

79

Lån till Borås jernvägsak-

tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

4>''| ''t

Ilerrljunga...........................

1862, 1863

5 %

4 %

1,377,055

24

477,090

—

Transport

—

■ ;•(

1

: i: Jk::

—

■i !

—

2,745,292

92

»O >, ''f

'') Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Kcglcmcntc.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Ileglemcn-

tets

• \ . '' yil ■ '' ‘ “• 1 : 11

Tiden, då lånet

utbetalts.

f t

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapi talater s fcod

vid 1891 års

slut.

Årtal.

§•

• i ) [ , ‘

f ’»0 ».

Transport

—

n t

—

—

2,745,292

92

1866

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

i

•: 1 • *> •

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

ti

:U‘> i * * f ti’

- i tf''C: \

U; a it i''. ]

rf.! mc);

.LLM \\U

<i|

; .1 > fUj

på Södra stambanan .........

1864

7 %'')

4 %

434,000

—

212,840

69

»

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

J i n/it

>1 f l:

i

»V ibo

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie-

fjor- «

'' M''.'' ": :

.Mbl.i v;

bolag, för anläggning af

■

4 . v)\

:m \ \

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

5 %

1,100,000

665,260

34

»

»

Lån till Kristianstad—Hess-

i;. .1 i :

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

i ! it ,’!i

••

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

»

10 i o /■ 1 iT j

720,000

ii

414,101

06

» *

8

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba-

■ .i-j

(»: 1s.) .

• : H va s

nan till Ystad.....................

1864—1866

»

»

2,450,000

T }

1,496,067

44

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

(U‘ t !

tion på Södra stambanan

1864—1866

»

»

1,200,000

—

727,271

45

Transport

—

—

—

—

—

6,260,833

90

) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. ''Vis 1886.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Årtal.

§.

? ! i <)£

Transport

—

—

**r-»

--—

—

6,260,833

90

18GC

82

Lån till Uddevalla—Veners-

ii

■ j

.1 i s !?

!

borg—Herrljunga jernvägs-

''i il.n, »

aktiebolag, för anläggning

- P j

.do lo Cl

,äWÖiöi»

af jernväg från Herrljunga

,•

:: i in o - r h i}

öfver Venersborg till Ud-

. 1

a

Öl'' -lojbf

devalla...

1865—1867

A %

3,240,000

r.gli lod f,;

2,127,897

i i ’ ‘

o q

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

lut MH

t

jernvägsaktiebolag, för an-

1c ;i

läggning af jernväg mellan

118721

<.t,;ft 4 -i

städerna Karlskrona och

jl873>

fl''

Vexiö.........■; i

118741

5 % '')

4 ''/2 %

2 600 000

2 175 022

03

i

»

Lån till Krylbo—Norbergs

1 * • -•

jernvägsaktiebolag, för an-

• •

'''' ■ ::•!

ro \ • r:[ . ->

läggning af jernväg mellan

/1872|

Krylbo och Norberg

(1873/

6 %

5 %

■ 406,000

318,391

02

»

»

Lån till Upsala—Margrete-

• i

bilis jernvägsaktiebolag, för

t", | * > f

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle

1873

»

7 »

500,000

—

402,006

83

»

»

Lån till Bergslagernas jern-

>

i!''

vägsaktiebolag, för anlägg-

., ‘\ {!

ning af jernväg från Lud-

[18741

1

vika till Kil, mot skuldför-

jl875?

• 1

bindelse

|l876j

5«/i *a)

,! »

5,000,000

—

4,608,109

39

Transport

—

—

—

—

—

15,892,261

10

i

'') So § 3 nf 1880 Ars Reglemente.

“) § 3 nf 1883 Ars Reglemente.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 81.

Reglemen-

tets

Tiden, di lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

15,892,261

10

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600

’)

Kr., efter 90 %..................

1878. 1879

_

5 %

6,078,240

—

5,389,740

—

1891

7

Samma bolags obligationer

af den 3,/is 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den % 1874 .........

1891

4 %

1,707,800

1,707,800

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

''

berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

(1877

berg till Bersbo, med bi-

{1878

bana till Storsjön...............

1879

5 %2)

4 ’/2 %

1,865,000

—

1,764,303

20

»

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-

(18771

spår till Ankarsrum och

Il 878

» *)

»

1,750,000

—

1,667,954

43

hamnspår vid Verkebäck...

(1879

1

Transport

—

—

26,422,058

73

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.

*) Se § 3 af 1883 och 1886 Ars Reglementen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

33

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

Transport

—

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

/1877\

sjön Bolmen.......................

\1878|

»

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

(18771

af jernväg från Visby till

1878}

Hemse kyrka.. .

1879

/ »

» 1

Lån till Södra Dalarnes jern-

(1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg från Kryl-

bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He-

demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jernvägsak-

1879]

tiebolags jernväg jemte bi-

188o(

bana till Bispbergs grufve-

1881

fält .........

1882

1876

5

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för an-

1879]

läggning af jernväg öfver

i

1880}

Fritsla till Borås...............

''

1881

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport

---

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

'') 4»/2

'')

> ’)

I

Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bill. till Biksd. Prof. 1802. 4 Samt. 1 Afd. 57 Höft.

785,000

500,000

— 26,422,058 73

— 772,832

479,960

l) » 2,375,0001 —

2,600,000 —

50

20

l i

2,295,166110

2,495,670

02

32.465,087155

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

St åt std skottets Memorial N:o 81.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Käntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Årtal.

§•

. .. ..... . .

Transport

____

_

___

32,465,687

55

1883

Lenna jernväg och Norr-

1884

t

a)

telje ....................

1885

5 %

4V2 %

746,197

94

746,197

94!

1881

15

Lån till Siljans jern vägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jern-

1886

väg till Insjön i Dalarne...

1883 — 1886

950,000

_

940,286

25

2>

Lån till Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp ...

1883—1886

»

1,500,000

_

1,484,662

50

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam-

118831

11885 J

bana ..................

0886-1

300,000

295,294

46

»

Lån till Finspong—Nors-

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

Östra stambana och Nors-

Transport

—

—

—

__

35,932,128

70

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

35

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

Transport

•_

—

35,932,128

70

holm—Ristens kommunika-

•

:

tionsaktiebolags bana.........

1883—1886

5 %

4 ‘/a %

500,000

--

492.157

44

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................

{1883-1885}

{ 1887 }

»

500,000

492,157

44

jLån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga............

/I884\

{1887}

>

»

500,000

•

497,500

Ytterligare lån till Skåne—

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till

Åstorp ...............................

''

}1885}

{1886/

*

»

795,500

''

.V: ■.

787,366

1

Öl

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Yarberg ..............................

1885

»

1,550,000

1,542,250

Lån till Skara—Kinnekulle

—Venerns jernvägsaktie- bolag för .anläggning af

jernväg från Skara till

Kinnekulle och Venern ...

r- oo

00 00

00 00

»—• T-—1

»

»

324.000

—

322.380

—

Transport

—

—

—

40,065,939

59

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1881 j 15

1884 i 14

15

1886 i 16

''

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial -A":o 81.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

40,065,939

59

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

-

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed

/1887|

■

m. m.....

\ 188 8J

5 %

4 */2 %

341,000

341,000

»

y>

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Halmstad till Bykolma och

Bolmen med sidospår till

Jl887\

a)

sjön Södra Unnen

\1888{

»

»

824,915

_

824,915

17

Lån till Göteborg—Hal-

1

lands jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Yarberg och Göte- borg ....................................

1887

»

»

2,068,000

2,057,660

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie- bolag för anläggning åt

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

1888

300,000

300,000

»

»

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jern- vägsanläggning från Karls- hamn till Ronneby och

Gullbärna .....................

»

»

»

b)

1,120,250

1,101,175

Transport: --

1

1

—

44,690,689

59

a) Enligt K. Br. af cl. n/* 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075: —.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 81.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1891 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

44,690,689

59-

18 SO

16

Lån till Mora—Venerns jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Östra Vermlands jernväg

med bibana........................

1889

5 %

4>/2 %

a)

1,000,000

__

666,660

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta- tion med bispår

1890

305,000

305,000

>

Lån till Wittsjö—Hessleholms

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mel-

b)

269.300

lan Wittsjö och Hessleholm

1890

»

»

404,000

—

—

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk-

c)

fors ...... .....

1891

90,835

—

60,500

—

= 43,849,333: 58

Summa

—

_

''45,992,149

l59

a) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr. 333,340: —

b) Do vid d:o d:o Kr. 134,700: —

c) D:o vid d:o d:o Kr. 30,335: —

Bih, till Bilsd. Prut. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 57 Hälft.

0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.