Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsreglering en för år 1893. - i • ruff! lo no .b '' hjon i

1892-05-18 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1892:83, Memorial, angående statsreglering en för år 1893. - i • ruff! lo no .b '' hjon i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

1

N:o 83.

Ank. till Riksd. kansli den 18 maj 1892, kl. 12 midd.

Memorial, angående statsreglering en för år 1893.

- i • ruff! lo no .b '' hjon

i , (R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf Riksdagen beviljade anslag

blifvit af Riksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda,

hvartill så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull- och

postmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter,

stämpelmedlen, bränvinstillverkningsskatteu och hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1893 skola beräknas, äfvensom beslut fattats huru

stor del af riksbankens vinst bör till statsverket öfverlemnas, får utskottet,

jemlikt 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet

af statsregleringen jemte den utskottet åliggande utredning af

riksgäldskontorets behof.

Härvid har utskottet dock först att afgifva yttrande öfver vissa

väckta, ännu oafgjord a förslag samt angående sättet för anvisande af

vissa anslagsbelopp med mera, på sätt här nedan synes.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må

beräknas ^och användas af öfverskottet ä statsregleringarna för år 1890

och föregående år 5,818,000 kronor.

Beträffande detta belopp har statsrådet och chefen för finansdepartementet

till det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af protokollet

öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

13 januari innevarande år (inkomstberäkningen), anfört följande:

Bih. till Uiksd. Prof. 1802. 4 Sami. 1 Afd. 59 Höft. (N:o 83).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 83.

»Statskontoret har redan i skrifvelse den 29 juli nästlidet år hos

Kongl. Maj:ts anmält, huru, enligt den afslutade rikshufvudboken för år

1890, statsreglering^! för samma år utfallit. På sätt denna skrifvelse

utvisar, hafva statsverkets inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag

lemnat ett nettoöfverskott af........................ kronor 6,996,636: 8 G

hvartill kommer:

af myntverkets behållning för år 1890, enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882 ................................. „ 268,000: —

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag,

enligt särskilda nådiga föreskrifter.............. „ 53,139:30

dito å 1885, 1886 och 1887 årens extra statsanslag

till understödjande medelst anslag utan

återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som, utan att kunna med

fördel odlas, sprida frostskada öfver omgifvande

nejd, enligt nådiga brefvet den 31 maj 1889........ ,, 108,165: —

så att öfverskottet på det hela uppgår till.............. kronor 7,425,941: 16

I samma skrifvelse omförmäles vidare, att för en blifvande statsreglering

är att disponera

nyssnämnda summa............... kronor 7,425,941:16

efter afdrag af deri ingående,

i riksstaten för år 1890 disponerade

reservationer å anslag

till torrläggning af vattensjuka

marker............... ...........,,___108,165: — kronor 7,317,776: IG

jemte hvad som ännu är odisponeradt af öfver
-

skottet å 1889 och föregående årens statsregleringar

till följd af samma öfverskotts upptagande i

1892 års riksstat med jemnadt tusental ............. „ 914: 7 0

samt behållningen å det i riksstaten för år 1890

med jemnadt tusental upptagna anslag till betäckande

af bristen, 4,753,692 kronor 53 öre, i 1887

års statsreglering .......................................................... »_ 307: 4 7

eller tillhopa kronor 7,318,998: 3 3.»

Enligt Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda i statsverkspropositionen

gjorda förslag skulle häraf endast 5,818,000 kronor tagas i anspråk för

1893 års statsreglering och sålunda ett belopp af omkring 1 \ million

kronor reserveras till ett följande år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

3

Utskottet, som icke haft något att häremot erinra, hemställer,

att såsom tillgång vid statsregleringen för år

1893 må beräknas och användas af öfverskottet å

statsregleringarna för år 1890 och föregående år ett

belopp af 5,818,000 kronor.

Då Riksdagen år 1888 beslöt att för inrymmande af riksdagen,

riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken

låta uppföra tvenne skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen,

fattades i sammanhang härmed det beslut, att för detta ändamål skulle

bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, till hvilken skulle

ingå, bland annat, under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor.

Utskottet får i följd häraf, och i enlighet med hvad Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen föreslagit, hemställa,

att i riksstaten för år 1893 må uppföras ett

belopp af 250,000 kronor, att till byggnadsfonden för

riksdags- och riksbankshus afsättas.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande må afsättas ett belopp af 100,000 kronor.

Då utskottet icke har något att erinra emot hvad Kongl. Maj:t

sålunda föreslagit, får utskottet hemställa,

3:o.

att Riksdagen må i riksstaten för år 1893 uppföra

ett belopp af 100,000 kronor, att till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsättas.

Med bifall till utskottets hemställan i punkten b) af dess utlåtande

n:o 7 a har Riksdagen till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 83.

redan trafikerade jemn ägor anvisat 1,200,000 kronor; och har utskottet

i nämnda utlåtande anmält, att utskottet framdeles komme att afgifva

förslag om sättet för anskaffande af detta belopp.

Kongl. Maj:t har i berörda hänseende i statsverkspropositionen

föreslagit, att omförmälda belopp måtte anvisas att utgå å riksstaten

utom hufvudtitlarne.

Häremot har utskottet icke något att erinra, utan hemställer,

4:o.

att anslaget för nästkommande år å 1,200,000

kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar må anvisas att utgå å riksstaten

för år 1893 utom hufvudtitlarne.

Till fortsättning af arbetena ä stambanan mellan Vännäs (Nyby)

och Öfver-Luleå (Boden) har Riksdagen för år 1893 beviljat ett anslag

af 4,000,000 kronor; och har utskottet i sitt utlåtande n:o 25 förklarat

sig framdeles komma att afgifva förslag om sättet för anvisande af detta

anslagsbelopp.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att hela beloppet

måtte anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 103) har deremot

herr J. Alankell hemstält, att till betäckande af de statsinkomster, som

skulle bortgå genom lifsmedelstullarnes afskaffande under år 1893 eller

om andra statsinkomster, än de i kongl. propositionen för samma år

angifna, skulle anses böra användas, lån måtte upptagas till bekostande

af norrländska stambanans byggande till ett belopp af 4,000,000 kronor

eller erforderlig del deraf; och

att samma åtgärd retroaktivt måtte vidtagas i sin helhet eller

delvis till betäckande af de statsinkomster, som skulle bortgå genom

lifsmedelstullarnes suspenderande under år 1892.

Då betäckande af vare sig uti innevarande års riksstat upptagna

eller i statsverkspropositionen för år 1893 beräknade inkomster icke

erfordras, samt Riksdagen genom beslut åren 1890 och 1891 visat sig

vara af den åsigt att, då så kan ega rum, medel till norra stambanans

fullbordande höra anvisas att utgå af skattemedel, får utskottet, då

statsregleringen lemnar tillgång att utan upplåning betäcka hela anslagsbeloppet,

hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

5

5:o.

att Riksdagen, utan afseende å herr Mankells

omförmälda motion, må anvisa det för år 1893 beviljade

anslaget å 4,000,000 kronor till fortsättning

af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och

Öfver-Luleå (Boden) till utgående å riksstaten utom

hufvudtitlarne.

Enär statsregleringen likaledes lemnar tillgång att utan upplåning

betäcka det lån för fullbordande af restaurationsarbetet å Skara

domkyrka, som enligt Riksdagens beslut skall från riksgäldskontor

utgå (statsutskottets utlåtande n:o 9 punkt 39:o och memorial n:o 73

punkt 7:o), hemställer utskottet,

att beloppet 40,000 kronor af det till fullbordande

af restaurationsarbetet å Skara domkyrka beviljade

lån må i riksstaten för år 1893 uppföras, att

af statskontoret riksgäldskontoret ersättas.

Deremot och då upplåning synes erforderlig lör anskaffande af

dels de för år 1893 beviljade 1,000,000 kronor af sistlidne års fond

till låneunderstöd för enskilda jernvägar och dels det för samma år anvisade

belopp, 1,175,000 kronor, lönebidrag till anläggning af jernväg

mellan Hernösand och Sollefteå, får utskottet hemställa,

7:o.

alt de af Riksdagen för år 1893 beviljade 1,000,000

kronor till låneunderstöd ur sistlidne års fond för lån

åt enskilda jernvägar äfvensom det såsom lånebidrag

för anläggning af jernväg emellan Hernösand och

Sollefteå för år 1893 beviljade belopp 1,175,000 kronor

må till utgående från riksgäldskontoret anvisas, att

enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas, och riksgäldskontoret

bemyndigas att medelst försäljning af

statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig

tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Med anledning af särskilda utaf Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda

propositiouer har Riksdagen dels till Kongl. Maj:ts förfogande

stält ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,

för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—

Gellivara-banan och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom

till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, och

dels bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontor att tillhandahålla telegrafstyrelsen,

för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp

af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för

hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riks1

gäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen riksgäldskontor

förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas

medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill

lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut

af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas.

Till följd häraf hemställer utskottet,

8:o.

att i förslagsberäkningen öfver riksgäldskontorets

inkomster och utgifter från och med den 12

innevarande maj till detta års slut må, till betäckande

af ofvan omförmälda å riksgäldskontor anvisade utgifter

å tillsammans 3,800,000 kronor, upptagas fullmägtige

medgifven upplåningsrätt till lika belopp.

Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit, att till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond måtte afsättas 215,800 kronor.

Af statsrådsprotokollet den 13 januari innevarande år (finansplanen)

inhemtas, att enligt 1890 års rikshufvudbok statsverkets kassaförlagsfond

vid samma års slut utgjorde ..........t kronor 12,549,707: 27

samt att till fonden vidare afsatts:

enligt riksstaten för år 1891 kronor 691,200: —

„ „ „ „ 1892 „ 654,300: .-4_1,345,500: —

hvadan fonden vid innevarande års utgång kommer

att utgöra ................................................................. kronor 13,895,207: 2 7

Efter meddelande häraf har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört, att det förut ansetts, att afsättningarna till kassaförlags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

7

fonden borde fortgå, till dess densamma uppnått ett belopp af minst

15,000,000 kronor, och i öfverensstämmelse härmed hemstält, att den

del af det ofvan beräknade öfverskottet för år 1893, som återstår efter

frånräknande af den föreslagna afsättningen till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande, eller

215,800 kronor, må afsättas till statsverkets kassaförlagsfond, hvilken,

i händelse af bifall härtill, skulle vid 1893 års slut uppgå till-14,111,000

kronor 27 öre. : • .nm-.vn

Äfven utskottet anser, att öfverskottet å den föreliggande statsregleringen

bör till statsverkets kassaförlagsfond afsättas. Det belopp,

som härför finnes disponibelt, utgör emellertid, om utskottets här ofvan

gjorda förslag bifallas, 227,700 kronor; och hemställer utskottet för

den skull,

9:o.

.• il.*, * ''?r>‘ ■ i; »■'' * i ti » j -j\i

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond, å riksstaten för år 1893 anvisa

227,700 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet här ofvan föreslagit,

och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke

vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle utan inberäkning

bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,

statsregleringen för år 1893 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för år

1890 och föregående år............................................ kronor 5,818,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (statsutskottets

utlåtande n:o 78)..................................................... „ 20,455,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(bevillningsutskottets betänkande n:o 22)

Tullmedlen..........................:.......... kronor 37,500,000: —

Postmedlen...................................... ,, 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ,, 500,000: —

Transport kronor 45,800,000: — 26,273,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 45,800,000: — 26,273,000: —

Stämpelmedlen .............................. „ 3,500,000: —

Bränvinstillverkningsskatten...... „ 13,700,000: —

Hvitbetssockertillverknings
afgiften

......... „ 1,800,000: — 64,800,000: —

Af riksbankens behållna vinst för år 1891

(bankoutskottets memorial n:o 13) ............... kronor 1,750,000: —

hvadan tillgångarna och inkomsterna för år 1893,

med undantag af bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, uppgå till................................... kronor 92,823,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda

till följande belopp:

Första hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 2) ......................... kronor 1,320,000: —

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3 samt memorial

n:o 16)..,....................................... „ 3,887,900: —

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4 samt memorial

n:o 17)................................. „ 606,750: —

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:o 5 samt memorial

n:o 61)............................................ „ 21,069,700: —

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 6 och 6 a och

6 b samt memorial n:o 54) ...... „ 6,539,090: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7 och 7 b)......... „ 4,803,612: —

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:o 8 och memorial

„n:o 55)............................................ „ 16,534,966: —

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 9 och 79 samt

memorial n:is 72 och 73............ ,, 12,559,958: —

Transport kronor 67,321,976: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

9

Transport kronor 67,321,976: —

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:is 10, 56 och 77 samt

memorial n:r 32 och 58)............ „ 2,915,550: —

De extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1893 anvisade

att utgå från statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 3) .......................... „ 72,500: —

Tredje hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 4)............................ „ 4,500: —

Fjerde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 5 samt memorial

/ro 61) ......................................... „ 2,039,200: —

Femte hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 6 och 6 b samt

memorial n:o 54)........................... „ 1,989,110: —

Sjette hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 7 a och 7 b)...... „ 2,281,388: —

Sjunde hufvudtiteln (statsutskottets

„utlåtande n:o 8) ...................„ 872,334: —

Åttonde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtanden n:is 9 och 79 samt

memorial n:o 73).................. „ 1,760,442: —

Nionde hufvudtiteln (statsutskottets

utlåtande n:o 10 och memorial

n:o 32)........................... „ 1,520,000: —

Hvartill komma dels, om utskottets förslag vid punkterna

4:o och 5:o bifallas, utom hufvudtitlarne:

Till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade

jernvägar ............................ kronor 1,200,000: —

Till fortsättning af arbetena å stambanan

mellan Vännäs (Nyby) och

Öfver-Luleå (Boden).................... „ 4,000,000: —

Transport kronor

Bill. till Kiksd. Prof. 189SI. 4 Sand. 1 Afd. 5.9 i luft.

70,237,526: —

/■

10,539,474: —

5,200,000: —

85,977,000: —

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Transport kronor 85,977,000: —

dels, till utgående från riksgäldskontor:
Riksdags-

och revisionskostnader

samt aflöningar m. in. föreslagvis kronor 614,750: —

Räntor å statsskulden och afbetalningar

å de fonderade statslånen

...... kronor 12,822,470: —

efter afdrag

af de till

riksgäldskontor

ingående

rånte- och

kapitalafbetalningar,

förslagsvis ,, 3,008,920: — 9,813,550: —

samt lån till fullbordande af

Skara domkyrkas restaurering ...... „_40,000: — 10,468,300: —

dels och, om utskottets under punkterna 2:o, 3:o

och 9:o här ofvan gjorda förslag bifallas:

afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och

riksbankshus............................................................ kronor 250,000: —

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande

......................................................................... ii 100,000: —

samt till förstärkande af statsverkets kassaförlags
fond

................................................................. ii__22 7,700:

Summa kronor 97,023,000: —

hvilket utgiftsbelopp med.....................:.....................^__4,200,000: —

öfverstiger summan af de bär ofvan angifna tillgångarna

och inkomsterna, bland hvilka bevillning

af fast egendom samt af inkomst ej

beräknats ................................................................... kronor 92,823,000: —

Utskottet hemställer alltså:

10:o

att Riksdagen må för år 1893 åtaga sig en be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

11

vinning af fast egendom samt af inkomst till belopp

af fyra millioner två hundra tusen kronor; samt

1 l:o

att bevillningsutskottet må erhålla uppdrag att

föreslå sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Kong]. Maj:t häri statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen

måtte medgifva, att vid statsregleringen för år 1893 de i Rikets Ständers

skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen

af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande måtte blifva gällande.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 67) föreslår herr

A. Hedin, att Riksdagen, vid förnyande för nästa statsregleringsperiod

af nuvarande bestämmelser om dispositionsrätten öfver besparingarna,

fäster det vilkor, att Kongl. Maj:t vid nästa riksdags början framlägger

fullständig specifikation öfver de af Kongl. Maj:t under de då senast

förflutna fem f åren beslutade anvisningar å besparingarna; och har

motionären förklarat sig anse, att derefter detta slags redogörelse torde

böra omfatta det näst föregående året.

Beträffande de anförda skälen för nämnda förslag tillåter sig

utskottet att hänvisa till motionen.

I ofvan omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t den 12 maj 1841

(n:o 332) angående den framtida dispositionen af de särskilda hufvudtitlarnes

besparingar anmälde Rikets Ständer, att Rikets Ständer väl

då, såsom tillförene, insett och erkänt nyttan och nödvändigheten

af den åt Kongl. Maj: t senast genom Rikets Ständers skrifvelse den

6 oktober 1834 upplåtna rättighet att disponera de å eu eller annan

hufvudtitel uppkommande, till beloppet kända besparingar till de med

titelns anslag åsyftade ändamål och för bestridande af sådana, vid

den af Rikets Ständer verkstälda statsreglering ej påräknade utgifter,

hvilka under tiden mellan riksdagarne kunde finnas af oundgängligt

behof påkallade, men att Rikets Ständer dock, särdeles vid denna

(1840—1841 årens) riksdag funnit, att ifrågavarande dispositionsrätt

blifvit begagnad på det sätt, att dels det dermed hufvudsakligen

åsyftade ändamål synts Rikets Ständer i betydlig mån förfeladt, dels

ock nya omsorger för Rikets Ständer uppkommit att bereda sådana

utvägar, hvarigenom årliga redovisningen för statsverkets medel måtto

kunna återföras i det skick, Rikets Ständer ansåge oundvikligen

nödigt för statens betryggande och möjligheten för Rikets Ständer

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 83.

att, genom sina revisorer eller statsutskott, kunna åstadkomma eu

ändamålsenlig granskning; hvadan Rikets Ständer, som genom den

verkstälda nya statsregleringen, medelst ökade anslag å riksstaten i

vissa delar, sökt afhjelpa några af de behof, för hvilkas fyllande ifrågavarande

tillgångar sedan sista riksdag tagits i anspråk, besluti t, att de

besparingar, hvilka intill nästa riksdag kunde å någon eller några af

hufvudtitlarne uppkomma, finge fortfarande af Kongl. Maj:t användas

till sådana af Rikets Ständer ej förut pröfvade utgifter, hvilka derefter

kunde finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof påkallade, för

samma ändamål, som med hvarje hufvudtitels anslag afsågs, och hvilka

utgifter alltid måste vara tillfälliga och icke af permanent egenskap;

att sålunda besparingarna i intet fall finge komma i fråga att begagnas

till bestridande åt årliga löner och arfvoden, hvilka borde rätta sig

efter den statsreglering, som af Rikets Ständer blifvit godkänd och

måste betraktas såsom gällande, intill dess densamma i vederbörlig

ordning förändrades; samt att vid denna disposition i öfrigt borde iakttagas,

att de besparingar, som ett år reserverades, kunde ett följande

år användas; och anhöllo Ständerna slutligen, att vederbörande förvaltande

embetsverk måtte undfå föreskrift att så inrätta räkenskaperna,

att de fullständigt utvisade ej mindre de uppkomna besparingarnas belopp

än ock deraf skedda utbetalningar.

öfver tillämpningen af dessa föreskrifter hafva, utom statsutskottet,

som enligt § 39 riksdagsordningen eger tillgång till alla statsverkets

räkenskaper och handlingar, både Riksdagens revisorer och konstitutionsutskottet

att vaka. Inför revisorerna redovisas nemligen användandet

af hvarje uppkommande tillgång, således äfven af besparingarna,

och ingen anvisning kan ske utan Kongl. Maj:ts i statsrådet derom

fattade beslut, hvilket genom de i statsrådet förda protokoll blifver

konstitutionsutskottet meddeladt.

Det torde således icke kunna sägas, att Riksdagen saknar tillfälle

att erhålla kännedom om besparingarnas användning. Och om,

såsom motionären uppgifver skulle hafva händt, Kong]. Maj:t anvisar

medel till företag, som Riksdagen formligen ogillat och till hvilka

den derför vägrat att anslå af Kongl. Maj:t begärda medel, lärer konstitutionsutskottet

icke underlåta att i grundlagsenlig ordning pröfva,

huruvida vederbörande rådgifvares förhållande bör lemnas utan anmärkning

eller icke.

Motionens syfte är, enligt motionärens egen uppgift, att genom

den påyrkade åtgärden från Riksdagens sida bereda Riksdagen tillfälle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

13

att öfvertyga sig om befogenheten af de skal, som tala för en icke

obetydlig inskränkning i Kongl. Maj:ts nuvarande dispositionsrätt öfver

besparingarna.

Med afseende härpå anser sig utskottet böra erinra om hvad

statsutskottet vid 1885 års riksdag i detta ämne anförde. I utskottets

utlåtande u:o 53 heter det nemligen, bland annat:

»Någon ändring i berörda föreskrifter har utskottet ej funnit anledning

föreslå, vid det förhållande, att dels Kong]. Maj:ts förfogande

öfver besparingarna synts utskottet i det stora hela leda snarare till

minskad kostnad än till ökade utgifter, hvilket senare deremot lätteligen

kunde blifva följden af en förändrad anordning, medelst kreditiv

eller på annat sätt, i fråga om oförutsedda behofs tillgodoseende, dels

det står hvarje Riksdag öppet att taga kännedom om föreskrifternas

tillämpning och, för den händelse att behof af ändrade bestämmelser

skulle visa sig, i sådant afseende besluta.»

Då utskottet, som funnit sig kunna i allt väsentligt instämma i

berörda uttalande, anser Riksdagen icke sakna nödig kontroll öfver

besparingarnas användande, hemställer utskottet,

12:o.

att Riksdagen, med afslag å herr Hedins ofvan

berörda motion, må besluta, att vid statsregleringen

för nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse

den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen

af besparingarna å hufvudtitlarno fortfarande

skola blifva gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för

år 1893, sådan den blifvit af utskottet förslagsvis upprättad, som ock

riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1893 års slut, jemväl

sådana de blifvit af utskottet beräknade, får utskottet hänvisa till hosföljande

bilagor nås 1, 2 och 3.

Enligt bilagorna nås 2 och 3, innefattande förlagsberäkningar

öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 12

innevarande maj till nästkommande års slut, utgöra riksgäldskontorets

utgifter:

För tiden från och med den 12 innevarande maj

till detta års slut..................................................... kronor 16,759,727: 32

samt under år 1893..................................................... ,, 16,457,220: —

Summa kronor 33,216,947: 32

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 83.

Riksgäldkontorets inkomster åter hafva upptagits

till:

under år 1892, nu befintlig behållning inberäknad, kronor 20,260,681: 40

och under år 1898....................................................... _n__16,457,220: —

Summa kronor 36,717,901: 40

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad,

öfverstiga således utgifterna med 3,500,954 kronor 0 8 öre,

utgörande riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1893 års slut.

Stockholm den 18 maj 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

vid punkten 12:o): af herrar P. Andersson, G. Eriksson, O. Jonsson

och S. G. von Frusen, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till herr Hedins

motion, besluta, att — under vilkor att Kongl. Maj :t vid

nästa riksdags början framlägger fullständig specifikation

öfver de af Kongl. Maj:t under de då senast förflutna

fem åren beslutade anvisningar å besparingarna

— vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets

Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder

i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne

fortfarande skola blifva gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

iÖ

■ijteuiaig» n/;G tfeEflÄgiil?

•oi*''

ajÅiu ^ruofiMO ;

■

''i- *u ii

or- :

ö^rrs.*?#! ji:

i ’i m i ? <J ■ _

Bil. N:o l.

}<rvi**i;tfr

■V- ■-: ‘U^?n

iöi ;*2. :. ■''h,rlfvi,ikU; i V

Riksstat för år 1893.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statutskottets Memorial N:o 83.

Bil.

Riksstat för

Tillgångar och inkomster:

Af öfverskottet å statsregleringarna för år 1890 och föregående år ...

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster ... ......................................................

Bevillningar:

Tullmedel ............................................... 87,500,000: —

Postmedel............................................... 7,800,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ..................................... 500,000:

Stämpelmedel ............................................ 8,500,000

Bränvinstillverkningsskatt ......................... 13,700,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift................. 1,800,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst 4,200,000

Af riksbankens vinst för år 1891.................................

20,455,000: —

Kronor.

5,818,000

21 69,000,000: —

89,455,000

1,750,000

Summa

97,023,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statmtkottets Memorial N:o 83.

17

N:o I.

åig893.

Till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar.........

Tilljjfortsättning åt'' arbetena

å stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå

(Boden)............................

1,200,000:

1,200,000: —

— 4,000,000: — 4,000,000:

Summa 70,237,520: — 15,739,474: — ----

Att utgå från riksgäldskontoret:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis ......................................................................... 614,750: —

Räntor å statsskulden och afbetalningar å de

fonderade statslånen.................................. 12,822,470: —

efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående

rånte- och kapitalbetalningar,

förslagsvis............................................. 3,008,920:— 9,813,550: —

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas

restaurering........................................................................ 40,000: —

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus........................

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande................................,.................,.................... ...

Till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond..............................

85,977,000

Ijo jSidnu

Utgifter:

Ordinarie

Extra.

Summa.

Kronor.

__

öre.

Att utgå

från statskontoret:

Första hufvudtiteln ..........

1,320,000

_ _ _

— 1,320,000

Andra

dito .........

3,887,900

— 72,500

— 3,960,400

—

Tredje

dito ...........

606,750

— 4,500

— 611,250

—

Fjerde

dito ..........

21,069,700

-r- 2,039,200

— 23,108,900

, t-j.! iVp/»

i.ii

Femte

dito ...........

6,539,090

— 1,989,110

— 8,528,200

Ti-n.Rirfiq

■4

Sjette

dito ..........

4,803,612

— 2,281,388

— 7,085,000

-:

Sjunde

dito ..........

16,534,966

- 872,334

— 17,407,300

t''

Åttonde dito ..........

12,559,958

— 1,760,442

— 14,320,400

—

Nionde

dito .........

2,915,550

— 1,520,000

— 4,435,550

10,408,300 —

250,000 —

Bih. till Rikad. Prof. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 99 Höft.

100,000 —

........... ; 227,700 •

Summa 97,023,000 —

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial E:o 83.

\h

Bil.

Förlagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

__ ^. • ;.cr f .....,

Kronor.

öre.

Riksgäldskontorets kassabehållning den 12 maj 1892 ................ 1,298,651:47.

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot uppköpta obligationer ............................. 883,790: —

„ reverser och depositionsbevis ................... 1,965,600:— 2 849 390:

4,148,041

4 7

i ''

:., i • Sfi

Inkomster:

•i.... UV

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne- understöd .......................................................................... 2,038,000: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ................... 1,120: —

Ränta å 1885—1892 års hela anslag för odlingslånefonden 186,400: —

Genom förräntning af tills vidare utlånta medel samt räntor å

lån för telefonväsendets utveckling ................................... 75,000: —

2,300,520

I

Ersättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1892 riksgäldskontoret tillkommande anslag för be- stridande af riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor m. m...................................................................... 10,495,000: —

efter afdrag af godtgjorda .............................................. 6,600,000: —

3,895,000

Upplåning:

;

Vid 1891 års riksdag beräknad återstående upplåning för år

1891 och föregående år ............................. 9,867,205: 4 o.

Transport 9,867,205: 4 o.

10,343,561

i 47

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

19

N;o 2.

''!•.*! .• i:1 f» 1 ''• " i-.nicui.s i?

. •; ffl''

utgifter från och med den 12 maj 1892 till samma års slut.

Kronor.

öre.

Utgifter:

->{r/?b!i >ir.[\\ t Ii ri

■; cjli 1/

Riksdags- och revisionskostnader samt aftöningar

n. m,:

) r.j

Riksdags- och revisionskostnader .....................

200,000: —

Öl .n i»

Kostnader för Riksdagens hus.........................

6,000: —

„ „ „ bibliotek .. ......

733: 23.

i •. fi f »''>I

Löner, arfvoden och expenservid riksgäldskontoret

41,000: —

Löner på indragnings- och pensionsstat vid d:o

7,335: 4 2.

Aflöning, resekostnad^och expenser för justitie-

ombudsmannen och hans expedition ............

16,912:60. 271,981:15.

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen.................................

....................... 300,000: —

Anslag till ränta och amortissement:

för 1860 års lån emot premieobligationer......

146,500: —

„ 1878 års 4 % lån ................................

255,318:41.

„ 1880 „ 4 % „ ...............................

2,173,644: —

„ 1886 „ ‘31% „ ..................................

863,092: 22.

„ 1890 „ 31% „ ..................................

612,554: 44. 4,051,109: 07.

Anslag till ränta å

1887 års 3f6„ % lån...................................

702,594: —

1888 „ 3 % lån ........................................

400,000: —

1891 „ 4 % tillfälliga lån .........................

288,000:— 1,390,594: —

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld

upplåning ....................................................

...................... 150,000: —

D:o å gamla 5 % lånet, å konung Carl XIILs

hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond .............

13,138:20.

6,176,822

42

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .........................................

106,389

18

Återbetalning till fonden för extra amortering af statsskulden af försträckta...

300,000

—

Transport! 6,583,211

60

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial A’:o 83.

Transport 9,807,205: 4 o.

Vid samma riksdag medgifven upplåning för

år 1892:

till låneunderstöd för enskilda

jernvägar............1,000,000: —

lånebidrag för anläggning af

jernväg mellan Hernösand

och Sollefteå .................. 1,175,000: —

till anläggning af en bibana

från norra stambanan vid

Mellansel till Örnsköldsvik

jemte trafikmateriel............ 1,000,000: —

„ betäckande af motstående

utgift från odlingslånefou
den,

förslagsvis................. 854,500: — 4,029,500: — 13,896,705: 40.

som minskas med:

redan verkstäld upplåning genom försäljning af obligationer,

tillhörande:

1887 års län.............. 413,170: —

1891 „ „ .............. 7,008,620: 34. 7,421,790: 34.

återförda obligationer af 1878 års lån från

jernvägshypoteksfonden ...................... 107,795: 13.

skilnaden mellan vid 1890 års riksdag anvisade

medel för inköp af jernvägen

mellan Luleå och norska

gränsen.......................... 6,750,000: —

samt den af riksgäldskonto
ret

betalda köpesumma 6,500,000:— 250,000:— 7 779 585-4 7

Vid 1892 års riksdag medgifven upplåning:

''För komplettering m. m. af Luleå — Gellivarabanan............... 2,800,000: —

För lån till fortsatt utveckling af statens telefonväsende .. .. 1,000,000: —

Kronor.

10,343,561

6,117,119

3,800,000

47

93 !

Summa kronor| 20,260,681; 4 o

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial JVro 83.

21

Transport

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontor anvisadt anslag,

högst 4,000,000 kronor, för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg,

återstoden ...................................................,........................ 730: 31.

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel

2,350,000 kronor för jernvägens mellan Hudiksvall och

Näsviken inköp och ombyggnad m. m., återstoden af det för

inlösen af i jernvägen intecknade obligationer anvisade belopp

105,624 kronor 7 öre ................................................ 5,124:07.

Vid 1890 års riksdag å riksgäldskontoret anvisade medel till

bestridande af ifrågakommande kostnader vid inköp af jernvägen

mellan Luleå och norska gränsen ........................... 250,000: —

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret under

år 1892 anvisadt anslag å 1,000,000 kronor för anläggning

af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik

jemte trafikmateriel.............................................. 423,000: —

Kronor.

6,583,211

öre.

60

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Ur 1886 års fond 5,000,000 kronor, återstoden

af 1891 års anslag 1,000,000 kronor............ 777,115: -

Ur 1891 års fond 5,000,000 kronor 1892 års

anslag .......................................................... 1,000,000: ■

678,854

1,777,115:

38

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt

lånebidrag 2,350,000 kronor till anläggning af jernväg

mellan Hernösand och Sollefteå, deraf för år 1892...... 1,175,000: — I 2,952,1 loj_

Odling slånefonden:

Vid 1888 års riksdag anvisade medel:

återstoden af 1889 års^anslag 365,406 kronor 34 öre........

1890 års anslag ..................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till kongl. statskontoret ^inflytande anuuiteter

165,406: 34.

å odlingslån..................................

.............. 145,860: —

854,140: —

1891 års anslag...........................

.............. 1,000,000: —

efter enahanda afdrag ................

.............. 128,500: —

871,500: —

1892 års anslag ...........................

............... 1,000,000: —

efter enahanda afdrag ...............

............... 145,500: —

854,500: —

Ytterligare lån till fortsatt utveckling af statens telefonväsende

Till komplettering m. in. af Luleå—Gellivara-banan

Beräknad behållning vid 1892 års slut...................

2,745,546; 3 4

1,000,000! —

2,800,000! —

3,500,954 0 8

Summa kronorj 20,260,681[ 4o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stiitsui skott ds Memorial N:o 83.

o*>

—< »<

Bil.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Kronor.

''

öre.

Beräknad behållning vid 1893 års början ........................

3,500,954

08

Inkomster:

i Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låne-

understöd .......................................................................

2,652,61)0: —

Afbetaluingar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 18(58 års missväxt ..................

1,120: -

å -: .''i

Ränta å 1885 1893 års hela anslag för odlingslånefonden......

255,200: -

Genom förräntning af tills vidare utlånta medel samt räntor å

lån för telefonväsendets utveckling ...................................

100,000: —

3,008,920

—

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1893 upptagna riksdags- och revisiouskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt

räntor å öfrig

statsskuld............v.........................................................

13,437,220: -

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma tid

h •; i -V

beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar ...

3,008,920: —

10,428,300

- |

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering .........

40,000

—

Upplåning till betäckande af motstående utgift för odlingslånefonden .............

805,000

1

Vid 1892 års riksdag medgifven upplåning:

. , I ''. . -

till låneunderstöd för enskilda jernvägar................................

1,000,000: —

•/

för lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernösand

och Sollefteå................................................................

1,175,000: —

2,175,000

—

Transport

19,958,174

08

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

23

'' r. J ;...... i

N:o 3.

inkomster och utgifter år 1893,

Kronor.

öre.

Utgifter:

Riksdags■ och revisionskostnader samt aflöningar

m, m.:

Riksdags- och revisionskostnader....................

500,000: —

Kostnader för Riksdagens hus ........................

12,000: —

n bibliotek .............

3,000: —

Löner, arfvoden och expenser vid riksgälds-

kontoret.........................................................

64,925: —

Löner på indragnings- och pensionsstat vid

riksgäldskontoret ......................................

Aflöning, resekostnad och expenser för justitie-

12,575: -

ombudsmannen och hans expedition............

22,250: —

014,750: —

Anmiiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ...........................

Annuitetsanslag:

300,000: —

1860 års lån emot premie- Kapital.

Ränta.

obligationer ....................... 131,111:11.

1878 års lån emot 4% obliga-

161,888: 89.

tioner 287,472: so.

568,426: 16.

1880 „ „ „ 4* „ 1,306,800: —

4,321,152: —

1886 „ „ „ ?4% „ 164,888:89.

1,729,070: —

1890 „ „ „ 3j% „ 290,666:6 7.

1,220,022: 22.

= 2,180,939: 47.

8,000,559: 27.

Ränteanslag:

1887 års lån emot 3^ % obliga- tioner.................. 702,594: —

1888 års lån emot

3% obligationer... 800,000: —

1891 års tillfälliga

lån emot 4 % obli- gationer ........... 288,000: —

1,790,594: —

Transport 2,180,939: 4 7.

9,791,153: 27.

914,750: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 83

Kronor.

öre.

Transport

19,958,174

08

■ u

o; ir:

!. «.] ( r , * \

r.. f. j

Summa

19,958,174 08 ]

. i n:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 83.

25

Transport 2,180,989:47. 9,791,153:27. 914,750: -

Fond för extra amortering af

statsskulden ...................... 85,833: 33.

Säger 2,266,272: 80. 9,791,153: 27. 12,057,426:07.

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke verkstäld

upplåning ......................................................................... 450,000: —

Ränta å gamla 5 %-lånet, å konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals reparationsfond 15,030 kronor

70 öre, som för motstående ersättningsbelopps utjemnande

upptagas till........................................................................ 15,043: 93.

Vfd 1888 års riksdag anvisade medel för odlingslånefonden:

1893 års anslag.................................................................. 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämda år beräknade, till kongl. statskontoret

inflytande annuiteter å odligslån..................... 195,000: —

Vid 1891 års riksdag till utgående från riksgäldskontor et under

år 1893 anvisade utgifter:

Lån ur 1891 års fond för enskilda jernvägar, 5,000,000 kronor, 1,000,000: —

Lånebidrag till anläggning af jernväg mellan Hernösand och

Sollefteå, återstoden ....................................................... 1,175,000: —

Lån till fullbordande af Skara domkyrkas restaurering ...... 40,000: —

Beräknad behållning vid 1893 års slut............................ ...............................

Summa kronor

Kronor.

13,437,220

805,000

öre.

2,215,000

3,500,954

19,958,174

08

08

JUh. till lliksd. Vrot. 1892. 4 Sand. 1 Afd. 59 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1892:96 Skrifvelse till Konungen, angående statsregleringen för år 1893 och sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp. s. 9 i texten