Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 7 angående vissa delar af tullbevillningen.

1893-03-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1893:12, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 7 angående vissa delar af tullbevillningen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

^Bevillningsutshottets Memorial N:o 12.

\

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1893, kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande

åtskilliga punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 7

angående vissa delar af tullbevillningen.

Vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 7, angående vissa delar

af tullbevillningen, hafva Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna

protoköllsutdrag, stannat i olika beslut med afseende å åtskilliga punkter af

betänkandet.

Vidkommande först betänkandets 8:de punkt, mom. b), deri utskottet,

med anledning af en inom Andra Kammaren af herr P. Norberg väckt

motion, n:o 177 — om hvilken motion här nedan vidare förmäles — hemstält,

att motionen, i hvad densamma afsåge, att artikeln »fläsk, andra slag»

skulle få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen (i Herjeådalen), måtte

anses besvarad genom utskottets utlåtande i lista punkten af ifrågavarande

betänkande, hvilken punkt innefattade en hemställan om upphäfvande af tullen

å »fläsk, andra slag» vid införsel till riket i allmänhet, så enär Andra

Kammaren godkänt utskottets hemställan beträffande punkten 8, mom. b), men

Första Kammaren beslutit, att motionen i nämnda del icke skulle af Riksdagen

bifallas, samt Riksdagens blifvande beslut med afseende å 8:de punkten

mom. b) följaktligen står i beroende af det slutliga beslutet rörande lista

^punkten, anser utskottet sig böra afgifva utlåtande med anledning af de

skiljaktiga besluten rörande punkten 8, mom. b) först sedan Riksdagen fattat

definitivt beslut angående lista punkten; hvilket utskottet får

l:o) för Riksdagen anmäla.

Bih. till Riksd Prof. 1893. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.

Beträffande vidare punkten 10 i betänkandet, som innefattade hemställan

om viss restitution af tullmedlen vid export af helsidenväfnad, finner utskottet,

vid det förhållande att Riksdagens beslut härutinnan är beroende af det beslut,

Riksdagen kommer att fatta med afseende å punkten 6, a), i hvilken

punkt utskottet tillstyrkt åsättande af tull å silke, rått, ofärgadt, en hemställan,

som af Andra Kammaren bifallits, men af Första Kammaren afslagits,

sig böra afgifva yttrande i anledning af de skiljaktiga besluten angående

punkten 10 först efter det slutligt beslut fattats med afseende å punkten

6, a); hvilket utskottet jemväl får

2:o) för Riksdagen anmäla.

Härefter öfvergår utskottet till kamrarnes skiljaktiga beslut i öfrigt med

afseende å de i utskottets förevarande betänkande innehållna punkter.

1 lista pirnkten hade utskottet, såsom ofvan omförmälts, hemstält, att

Riksdagen måtte besluta tullfrihet för fläsk, andra slag.

Häremot hade herr friherre Barnekow m. fl. af utskottets ledamöter

reserverat sig, under yrkande, att nu gällande tullsats å nämnda vara, 10

öre per kilogram, måtte oförändrad bibehållas.

Utskottets nu omförmälda hemställan har af Andra Kammaren bifallits,

hvaremot Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit den

af herr friherre Barnekow med flere vid denna punkt afgifna reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam votering får utskottet

3:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att nu gällande tullsats

å fläsk, andra slag, 10 öre per kilogram, skall oförändrad bibehållas,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,

att artikeln fläsk, andra slag, skall vara tullfri.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.

3

I 2:dra punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen måtte besluta,

a) att tullsatsen å sulläder och bindsulläder mätte höjas till 40 öre

per kilogram;

b) att tullsatsen ä hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, andra

slag, måtte höjas till 65 öre per kilogram.

Herr J. Johansson m. fl. af utskottets ledamöter hade i afgifven

reservation hemstält,

a) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, her edda:

sulläder och bindsulläder måtte bibehållas vid 24 öre per kilogram;

b) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:

andra slag jemväl måtte bibehållas vid nu gällande belopp eller 47 öre

per kilogram.

Första Kammaren har bifallit utskottets hemställan i nämnda punkt.

Andra Kammaren har deremot afslagit hvad utskottet i denna punkt

hemstält och bifallit den af herr J. Johansson m. fl. vid punkten fogade

reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam votering får utskottet

4:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill:

a) att tullsatsen å hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:

sulläder och bindsulläder skall höjas till 40 öre per kilogram;

b) att tullsatsen å hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:

andra slag skall höjas till 65 öre per kilogram, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,

a) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:

sulläder och bindsulläder skall bibehållas vid 24 öre per kilogram; samt

b) att tullsatsen för hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk, beredda:

andra slag jemväl skall bibehållas vid nu gällande belopp eller 47 öre per

kilogram.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial Ko 12.

I 4: de punkten hade utskottet hemstält, bland annat, hvarom nu ej

är fråga,

, a) att å koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall

framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning måtte åsättas en tull

af 5 öre per kilogram;

b) att rör och rördelar af nämnda material måtte åsättas en tull af

10 öre per kilogram.

Hvad utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit, hvaremot

Andra Kammaren afslagit detsamma.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

5:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill,

a) att artikeln koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall

m. fl.: arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning skall åsättas en

tull af 5 öre per kilogram;

b) att rör och rördelar af nämnda material skola åsättas en tull af

10 öre per kilogram; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta:

a) att artikeln koppar och deraf med zink, tenn eller annam oädel

metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall

m. fl.: arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning^ioxHsLiaaiåe skall

förblifva tullfri;

b) att rör och rördelar af sagda material fortfarande skola förblifva

tullfria.»

I 6:te punkten hade utskottet hemstält:

a) att silke, rått, ofärgadt, måtte åsättas en tull af 2 krona)'' per

kilogram;

b) att tullsatsen å silke, färgadt eller blekt, måtte höjas till 3 kronor

per kilogram.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 12. v 5

Med afseende å punkten 6, b) hade herr friherre Barnekow m. fl.

af utskottets ledamöter i afgifven reservation yrkat, att nu gällande tullsats

å silke, färgadt eller blekt, 1 krona per kilogram, måtte oförändrad bibehållas.

Första Kammaren har afslagit utskottets i mom. a) gjorda hemställan

samt, med afslag å utskottets hemställan i mom. b), bifallit den af friherre

Barnekow m. fl. vid detta moment afgifna reservation.

Andra Kammaren åter har bifallit hvad utskottet i nu förevarande

punkt hemstält.

För frågans afgörande genom gemensam votering får utskottet

6:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill:

a) att silke, rått, ofärgadt, fortfarande skall förblifva tullfritt;

b) att nu gällande tullsats å silke, färgadt eller blekt, 1 krona per

kilogram, skall bibehållas oförändrad; röstar

Ja.;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat<

a) att silke, rått, ofärgadt, skall åsättas en tull af 2 kronor per

kilogram;

b) att tullsatsen å silke, färgadt eller blekt, skall höjas till 3 kronor

per kilogram.»

I 7:de punkten hade utskottet hemstält, att tullsatsen å skodon, ej

specificerade, andra slag, måtte höjas till 2 kronor per kilogram.

Uti afgifven reservation hade herrar J. Johansson m. fl. af utskottets

ledamöter påyrkat, att tullsatsen å nyssnämnda artikel måtte bestämmas till

1 krona per kilogram.

Utskottets hemställan i denna punkt har af Första Kammaren bifallits,

hvaremot Andra Kammaren afslagit densamma och bifallit den af herr

J. Johansson m. fl. vid punkten fogade reservation.

För frågans afgörande, medelst gemensam omröstning får utskottet

7:o) föreslå följande voteringsproposition:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 12.

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen å

skodon, ej specificerade, andra slag, skall höjas till 2 kronor per kilogram,

löstal
-

ja j

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, besluta,

att tullsatsen å ifrågavarande artikel skall bibehållas vid sitt nuvarande

belopp, 1 krona per kilogram.»

1 ofvan omförmälda inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 177,

hade herr P. Norberg föreslagit, bland annat, att spamnål, malen och omalen,

alla slag, måtte få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen (i Herjeådalen).

Utskottet hade i 8:de punkten mom. a) af sitt nu afhandlade betänkande

hemstält, att omförmälda motion i nämnda del icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Denna utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot

Andra Kammaren bifallit motionen i berörda del.

Utskottet får alltså för afgörande af denna fråga medelst gemensam

votering

8:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att spamnål, malen

och omalen, alla slag, icke skall få tullfritt till riket införas öfver Funäsdalen,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,

att spanmål, malen och omalen, alla slag skall fä tullfritt till riket införas

öfver Funäsdalen.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

''Bevillningsutskottets Memorial N:o 12. 7

I 9:de punkten hade utskottet hemstält, att den sjöfarten under namn

af lastpenningar åliggande afgift måtte under loppet af tio år afskrifvas

sålunda, att densamma måtte från och med början af år 1894 utgå med

allenast 9 öre för ton;

från och med början af hvarje derpå följande år till och med år 1902

med ett öre mindre per ton än det närmast föregående året; samt

från och med början af år 1903 alldeles upphöra.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit men Första Kammaren

afslagit.

Utskottet får derför för frågans afgörande medelst gemensam omröstning

9:o) föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att den sjöfarten under

namn af lastpenningar åliggande afgift fortfarande skall utgå med samma

belopp som hittills, eller 10 öre för ton, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutit,

att ifrågavarande afgift skall under loppet af tio år afskrifvas sålunda, att

densamma skall från och med början af år 1894 utgå med allenast 9 öre

för ton'';

från och med början af hvarje derpå följande år till och med år 1902

med ett öre mindre per ton än det närmast föregående året; samt

från och med början af år 1903 alldeles upphöra.»

Stockholm den 21 mars 1893.

På utskottets vägnar:

J. JOHANSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.