Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i förordningen angående stämpel af giften den 5 september 1890.

1893-02-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1893:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i förordningen angående stämpel af giften den 5 september 1890.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Rikad. kansli den 16 febr. 1893, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i förordningen

angående stämpel af giften den 5 september 1890.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 32, har herr Oskär

Nyländer föreslagit,

»att Riksdagen täcktes besluta sådan ändring i gällande kongl.

förordning angående stämpelafgift af den 5 september 1890, att Konungens

befallningshafvandes resolutioner å syner å soldattorp må blifva

från stämpel befriade».

Denna fråga har redan förut varit föremål för Riksdagens behandling.

Vid sistlidet års lagtima riksdag väcktes nemligen i liknande

syfte i Riksdagens begge kamrar motioner, i Första Kammaren af herr

P. J. Andersson (n:o 17) och i Andra Kammaren af herr Oskar Nyländer

(n:o 33), om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om

ändring af hithörande bestämmelser i den rigtning, nu ifrågavarande framställning

afser.

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 4, till hvilket herr

Nyländers förra motion i ämnet hänvisats, hemstälde i afgifvet utlåtande

n:o 8, att densamma ej måtte till någon kammarens åtgärd föranleda.

Utskottet motiverade emellertid sitt utlåtande i den del, som nu är i

fråga, dermed, att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i sådant

ärende, som motionen rörde, redan nu borde meddelas och vanligen

också meddelades utan någon kostnad för rust- och rotehållare. Till

stöd för denna mening åberopade utskottet det förhållande, att på förfrågan

hos vederbörande i icke mindre än tio län, inom hvilka funnes

Bill. till Biksd. Prof. 1893. 5 Sand. 1 Afd. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, huru i förevarande fall förfores, utskottet

fått till svar, att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i

ärende af den beskaffenhet, motionen afsåge, i dessa tio län meddelades

utan någon afgift för rust- och rotehållare.

Utskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 3, som fått sig tilldelad

den af herr P. J. Andersson inom denna kammare i nämnda hänseende

väckta motion, hemstälde likaledes i sitt först efter Andra Kammarens

nämnda beslut afgifna utlåtande n:o 4, att motionen icke måtte till någon

kammarens åtgärd föranleda, hvilken hemställan ock af Första Kammaren

bifölls. Sistnämnda utskott, som grundade sitt utlåtande i nu

förevarande afseende derpå, att den praxis redan i de flesta län gjort

sig gällande, att ifrågavarande resolutioner icke belädes med stämpel,

samt på den omständighet, att frågan i alla händelser genom Andra

Kammarens redan förut i ämnet fattade beslut för det årets riksdag

förfallit, förklarade jemväl i sitt utlåtande, bland annat, att utskottet

väl instämde med motionären deri, att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

resolutioner å syner å soldattorp borde afgiftsfritt tillhandahållas rustoch

rotehållare, men uttalade tillika såsom sin mening, att sådana resolutioner

enligt gällande stämpelförordning torde böra beläggas med stämpel

af tre kronoi\

I sin nu väckta motion anför motionären, att man, efter hvad vid

sistlidet års lagtima riksdag sålunda förlupit, hyst den förmodan, att

äfven inom det eller de län, der rotehållarne ännu drabbades af

särskild afgift för dylika syneprotokoll, denna afgift skulle upphöra.

Det vore dock så långt ifrån att denna mening, oaktadt den för båda

utskottens utlåtanden legat till hufvudsaklig grund, öfver allt i länen vunnit

den tillslutning, som man med skäl kunnat vänta, att man tvärt om

inom ett och annat län fortfarande beläde Konungens befallningshafvandes

resolutioner å soldattorps-syneprotokoll med en stämpelafgift

af tre kronor, hvilken afgift vederbörande rotehållare nödgades betala.

»Rättvisa och billighet», fortsätter motionären, »synas dock fordra,

att gällande stadganden af myndigheterna tillämpas lika, så att i detta

hänseende alla rust- och rotehållare inom hela riket behandlas på samma

sätt; och då kongl. förordningen angående stämpelafgift af den 5 september

1890 ej klart och tydligt innehåller någon bestämmelse derom,

att resolutioner af nu ifrågavarande slag skola vara från stämpel befriade,

utan kan lemna tillfälle till rakt motsatta tolkningar, så synes

det vara lika önskligt som af behofvet påkalladt, att nämnda förordning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 3.

erhåller sådant förtydligande, att dylika missförhållanden ej längre månde

ifrågakomma.

I den uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären, som på

grund af senaste urtima Riksdagens beslut hvarje tionde år skall verkställas,

komma naturligen äfven att intagas nu påpekade kostnader för

torpsynerna, och då staten skall till fullo ersätta detta belopp, torde det

äfven från denna synpunkt sedt vara lämpligt och bidraga till förenkling

i värderingen, om dessa protokollskostnader borttagas.»

I likhet med motionären och de utskott, som vid sistlidet års lagtima

riksdag behandlat förevarande fråga, anser utskottet, att vederbörande

myndighets pröfning af ifrågavarande ärenden icke skäligen

bör medföra någon särskild kostnad för rust- eller rotehållare. De

i detta hänseende gällande stadganden synas emellertid kunna gifva och

hafva äfven gifvit anledning till olika tolkningar, ett missförhållande,

som enligt utskottets mening bör genom en uttrycklig lagbestämmelse

alhjelpas. Att i enlighet med den affattning, motionärens framställning

erhållit, inskränka en sådan bestämmelse endast till det slag af ifrågavarande

resolutioner, som angå soldattorp, synes likväl icke hafva skäl

för sig, utan böra fast mera — till undvikande af tvetydighet — alla

resolutioner af ifrågavarande slag, således äfven de, som röra ryttareeller

båtsmanstorp, af det tilltänkta stadgandet omfattas. Då vidare

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i omförmälda ärenden kunna

hos Kongl. Maj:t öfverklagas, torde följdrigtigheten bjuda, att icke blott

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes utan äfven Kongl. Maj:ts till äfventyrs

i ämnet meddelade förordnanden uttryckligen befrias från stämpel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att 7 § i kongl. förordningen

angående stämpelafgiften den 5 september

1890, sådant detta lagrum lyder enligt kongl. kungörelsen

den 30 september 1892, måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

§ 7.

Från stämpelafgift enligt denna Art. äro befriade,.

Akademier och statens undervisningsverk; — — —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum

i mantalsskrifningsmål, i bevillningsmål och mål angående

kronans ränta och tionde, så ock i frågor rörande

debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder,

kommunala eller andra allmänna afgifter,

markegångssättning, åsättande af rotering, anmärkning

vid offentliga räkenskaper, redogörelse för allmänna

medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande

å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter

och tvist om värfning samt i sådana på förvaltningsmyndighets

pröfning beroende ärenden, som angå syner å

ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, äfvensom i ärenden,

som anliängiggjorts hos justitiekanslersembetet eller

Riksdagens justitieombudsman.

Stockholm den 16 februari 1893.

På utskottets vägnar:

F. Barnekow.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:32 Skrifvelse till Konungen, om ändring i förordningen angående stämpelafgiften den 5 september 1890. s. 7 i texten