Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning i portot å lokalbrefkort.

1893-04-07 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1893:21, Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning i portot å lokalbrefkort.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1893, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning i portot

å lokalbrefkort.

I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 188, har herr Edvard Tliermcenius förnyat sin vid

sistlidet års lagtima riksdag gjorda framställning, att portoafgiften för

lokalbrefkort måtte nedsättas, för lokalbrefkort, enkelt, till 3 öre och

för lokalbrefkort, åtföljdt af blankett till svar, 6 öre.

Jemlikt allmänna poststadgan den 9 juli 1892 § 5 mom. 2 utgår

för närvarande portot för brefkort vid lokalbefordran med enahanda

belopp som vid befordran af sådana försändelser inrikes orter emellan,

eller för enkelt brefkort med 5 öre samt för brefkort med betaldt svar

med 10 öre. För lokalbref är deremot minimiafgiften bestämd till hälften,

eller 5 öre, af minimiportot för bref, som försändas inrikes orter

emellan, hvilket senare porto, som bekant, utgör 10 öre.

Till stöd för sin motion framhåller motionären oegentligheten deri,

att den grundsats, som gjorts gällande med afseende å portosatserna

för vanliga bref, att nemligen lokalpostbefordran bör draga lägre porto

än postbefordringen från ort till annan, icke funnit motsvarande användning

beträffande brefkorten. Exemplet från våra grannländer, Norge

och Danmark, der lokalbrefkorten droge de till införande hos oss nu

föreslagna portosatser, manade till efterföljd. Erfarenheten i Norge,

der nedsättning till dessa portosatser vidtagits år 1888, ådagalade, att

användningen af sådana försändelser efter denna åtgärd stigit i ojemBih.

till Iliksd. Prof. 1MB. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (N:o 21). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

förligt större grad. än förut, i det att densamma under åren 1888—1891

nära nog tredubblats. Antagligt vore, att ett liknande resultat skulle

ernås i Sverige. Portonedsättningen skulle då, i stället för att, såsom

man befarat, åstadkomma en minskning i postverkets inkomster, i följd

af ökningen i antalet af ifrågavarande slag af försändelser, visa sig

vara för postverket fördelaktigt. Generalpoststyrelsen hade ock i ett

den 1 mars 1889 afgifvet utlåtande angående den verkan, då föreslagen

portonedsättning för lokala korsbandsförsändelser kunde antagas komma

att utöfva, uttalat den mening, att »minskningen i inkomster komme att

mer än motvägas af den ökning i antalet af dylika försändelser, som

genom nedsättningen i afgift komme att framkallas.» Detta resonnement

skulle utan tvifvel ega giltighet äfven beträffande den nu föreslagna

nedsättningen i portot å lokalbrefkort.

Olämpligt vore vidare, enligt motionärens åsigt, att lokalbrefkortet,

såsom nu vore förhållandet, vore åsatt en lika hög portosats som lokalkortbrefvet,

ehuru det senare vore dubbelt så stort som brefkortet samt

perforeradt och gummeradt. Följden blefve lätteligen, att lokalbrefkortet

komme att alls icke röna någon användning.

I anledning af ifrågavarande motion har utskottet låtit infordra

generalpoststyrelsens yttrande i ämnet.

Generalpoststyrelsens utlåtande har följande lydelse:

»Till herr ordföranden i Riksdagens bevillningsutskott.

Sedan bevillningsutskottet genom eder framställ begäran om

befallning till kongl. generalpoststyrelsen att afgifva utlåtande med

anledning af en vid innevarande års riksmöte af herr E. Thermtenius

inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till bevillningsutskottets

behandling hänvisad motion om nedsättning i portot för lokalbrefkort,

samt Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 nästlidne mars anbefalt

generalpoststyrelsen att till utskottet afgifva de upplysningar,

hvartill generalpoststyrelsen funne nämnda motion föranleda,

får generalpoststyrelsen härmedelst i förevarande ärende meddela

följande.

Att det af motionären framstälda förslaget, från teoretisk synpunkt

sedt, har fog för sig, allra helst då numera ej blott lokalbref utan äfven

lokala korsbandsförsändelser draga ett mindre porto än de vanliga,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 3

från en till annan inrikes ort befordrade brefven och korsbandsförsändelserna,

lärer icke kunna bestridas.

Motionären åberopar äfven i sin motion och till stöd för densamma

ett uttalande af generalpoststyrelsen, uti underdånigt utlåtande

den 1 mars 1889, angående verkan af då föreslagen portonedsättning

för lokala korsbandsförsändelser — att nemligen den beräknade minskningen

i inkomst skulle komma att mer än motvägas af den ökning i

antalet af dylika försändelser, som genom nedsättningen i afgift komme

att framkallas.

Det antagande, generalpoststyrelsen sålunda i sitt underdåniga

utlåtande den 1 mars 1889 uttalade, har ock, efter det år 1891 portonedsättning

för lokala korsbandsförsändelser kommit till stånd, visat

sig grundadt.

Då generalpoststyrelsen, efter mottagandet af Kongl. Maj:ts befallning

att till bevillningsutskottet afgifva upplysningar i anledning

af herr Thermaenii motion, ansåg önskligt, att genom en statistisk räkning

erhålla bestämdare kännedom rörande omfattningen af brefkorts

användning i den lokala korrespondensen, men det skolat förorsaka för

stor tidsutdrägt att anställa en dylik räkning vid samtliga postkontor

i riket, lät styrelsen anordna* en räkningsperiod af sju dagar vid Stockholms

postkontor, der ju i allt fall den vida största rörelsen uti ifrågavarande

hänseende förekommer.

Vid denna räkning, som skedde den 16—22 nästlidne mars, beräknades

äfven antalet lokala korsbandsförsändelser och, af förekommen

anledning, äfven lokalkortbref.

Den uppgift i''örande räkningens resultat, som postdirektören i

Stockholm till generalpoststyrelsen afgifvit och hvaraf bestyrkt afskrift

härkos bifogas, har sedermera, jemte uppgifter för perioderna 10—16

februari 1889 och 16—22 februari 1891, lagts till grund för en härjemte

ock bifogad, å generalpoststyrelsens statistiska kontor uppgjord

approximativ årskalkyl rörande antalet och portoinkomsten lör åren

1889, 1891 och 1893 af vid Stockholms postkontor behandlade lokalförsändelser

af vissa slag.

Denna kalkyl gifver vid handen, i huru hög grad antalet af

lokalbefordrade »andra trycksaker än tidningar och tidskrifter» vuxit

efter det portonedsättningen egt rum. Äfven antalet åt de såsom

korsband befordrade tidningar och tidskrifter har i betydande män

förökats.

Oaktadt detta gynsamma resultat beträffande lokala korsbands
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

försändelser, anser sig generalpoststyrelsen ändock ej böra tillstyrka

herr Thermsenii motion om nedsättning af portot för lokalbrefkort.

Då generalpoststyrelsen i sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande

den 1 mars 1889 bemstälde om portonedsättning för lokala korsbandsförsändelser,

erinrade styrelsen, hurusom bland dessa försändelser det

egentligen endast var andra trycksaker än tidningar och tidskrifter,

som förekommo i något större antal; att dessa trycksaksförsändelser,

bestående af annonskort, cirkulär, prospekt, kataloger, priskuranter

m. m. dylikt, drogo en afgift af minst 4 öre samt i de säkerligen många

fall, då vigten uppgick till mer än 50 gram, 8 öre eller mer i förhållande

till vigten; att då, efter hvad kändt var, ofta hände, att en

och samma person hade att på eu gång afsända ett eller flera hundratal

dylika försändelser, portoafgiften — om ock liten för hvarje särskild

försändelse — dock icke var utan betydelse i sin helhet; samt

att det ej heller lede något tvifvel, att för befordran af dylika trycksaker

postverket icke på långt när anlitades så mycket som skulle vara

förhållandet, om afgiften var lägre.

Den föreslagna portonedsättningen för andra slag af lokala korsbandsförsändelser

än de nyssnämnda trycksakerna hade hufvudsakligen

sin grund uti önskvärdheten deraf, att för samma hufvudslag af postförsändelser

taxebestämmelserna äro uppstälda så systematiskt som möjligt,

till lättnad såväl för allmänheten som för postfunktionärerna.

Hvad nu emellertid angår frågan om portonedsättning, i lokal

korrespondens, för de öppna meddelanden som anbringas å brefkort,

är enligt generalpoststyrelsens åsigt denna fråga — allra helst efter den

oerhörda utveckling telefonväsendet numera ernått — icke på långt

när af den betydelse för allmänheten som frågan om portonedsättning

för lokala korsbandsförsändelser var.

Den ofvanberörda approximativa kalkylen torde också nogsamt

bestyrka denna styrelsens åsigt.

Och äfven länder med så utveckladt postväsende som Tyskland,

Frankrike och Belgien hafva ej något reduceradt porto för lokalbefordrade

brefkort.

Då i herr Thermaenii motion, bland annat, åberopas det förhållande,

att i Norge blifvit. infördt ett lägre porto för lokalbrefkort än för brefkort,

som utvexlas mellan inrikes orter i allmänhet, torde det ej finnas

opåkallad! att här fästa uppmärksamheten å den förmån, som i Sverige

finnes allmänheten beredd, men som deremot ej förekommer i Norge,

att nemligen kunna begagna sig af kortbref, äfven i lokal korrespondens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 5

Ett kortbref erhålles till pris, motsvarande allenast den å detsamma

tryckta frankostärnpelns valör. Inköpas på en gång minst 100

kortbref, tillgodokommer köparen rabatt af en procent utaf inköpssumman.

Under den statistiska räkningsperioden 16—22 nästlidne mars

behandlades ock vid Stockholms postkontor 3,678 stycken lokalkortbref,

men endast 1,754 enkla brefkort och 34 brefkort med betaldt svar i

lokal korrespondens.

Med den mängd af göromål, ofta af mycket brådskande beskaffenhet,

och det uppbördsansvar, som åligga vederbörande postförvaltare

och andra postfunktionärer, torde ej heller böra utan all uppmärksamhet

lemnas den synpunkten att, genom antagande af herr Thermaenii

förslag, skulle till de olika slag af frankotecken — vanliga och tjenstefrimärken,

frankokuvert, kortbref och brefkort af särskilda valörer —

som vederbörande postanstalter för närvarande hafva att till förvaring

och redovisning mottaga, komma ytterligare två slag, enkla lokalbrefkort

och dylika brefkort med betaldt svar; och detta utan att, enligt

generalpoststyrelsens åsigt, något afsevärdt behof deraf för allmänheten

förekommer.

Slutligen torde ock, derest utskottet skulle vilja anställa en jemförelse

af det finansiella resultatet för postverket af portonedsättningen

för lokala korsbandsförsändelser och af en portonedsättning för lokalbrefkort,

böra uppmärksammas, att, under det — oberäknadt kostnader

för första uppsättning af stämplar och plåtar och djdikt, äfvensom för kontroller

— tillverkningskostnaden för nuvarande vanliga frimärken af

2 öres valör och af andra valörer med dubbeltryck utgör 52,5 öre per

1,000 stycken, uppgår deremot tillverkningskostnaden för 1,000 stycken

vanliga brefkort till 6 kronor för de enkla och till 12 kronor för brefkorten

med betaldt svar.

Alla utgifter inberälmade, torde kostnaden för ett vanligt brefkort

utan betaldt svar med säkerhet kunna beräknas uppgå för postverket

till nära ett öre.

Och brefkortet tillhandahålles korrespondent till pris motsvarande

allenast frankostärnpelns valör; och tillgodokommer köpare en procents

rabatt vid inköp på eu gång af minst 100 stycken.

Varda nu emellertid införda nya brefkort för lokal korrespondens,

måste — efterfrågan af desamma må vid de allra flesta postanstalter

varda ytterst ringa eller alls ingen — generalpoststyrelsen dock gå i

författning om tillverkning af så stora qvantiteter af desamma, att

hvarje fast postanstalt. i riket, äfven den minsta, må kunna förses med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

ett antal deraf, ty jemväl poststationerna måste, för händelse af efterfrågan,

alltid vara försedda med förråd af alla olika slag af postverkets

frankotecken.

Stockholm den 7 april 1893.

E. von Krusenstjerna.

e. f.

C. A. Hasselrot

De i generalpoststyrelsens nu återgifna utlåtande omförmälda,

på styrelsens föranstaltande upprättade räkningar hafva den lydelse,

som de vid detta betänkande fogade bil. A och B utvisa.

Då den föreslagna portonedsättningeu, särskildt med hänsyn till

det ytterligt låga porto, hvarmed lokalkortbrefvet redan nu är belagdt,

äfvensom till deri storartade utveckling, telefonväsendet numera hos

oss uppnått, icke synes vara påbjuden af något mer afsevärdt behof

inom samhället, ett förhållande, som bestyrkes af de af generalpoststyrelsen

lemnade uppgifterna, samt eu förändring sådan som den föreslagna,

enligt hvad samma uppgifter gifva vid handen, för hända skulle

komma att utöfva en menlig inverkan å postverkets finansiella ställning,

anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till ifrågavarande motion.

Utskottet hemställer fördenskull,

att herr Thermaenii ifrågavarande motion icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1893.

På utskottets vägnar:

F. P» ARNE KO W.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga A.

Approximativ kalkyl

rörande

antalet och portoinkomsten af vid Stockholms postkontor nedannämnda år behandlade lokalförsändelser

af vissa slag, uppgjord på grund af räkning, verkstäld under en period af sju dagar hvart och

ett af dessa år.

Kortbref.

År.

Brefkort.

Eu kla.

Med förut

betaldt svar.

Stycke- j Porto- j Stycke- j Porto- Stycke-! Portotal.

inkomst. tal. I inkomst. ! tal. | inkomst.

Korsbandsförsändelser.

Urt-br
-

Stycke- I Portotal.

\ inkomst.

Stycke
tal.

Antal

porto
satser.

Porto
inkomst.

Affärs
handlingar.

Stycke
tal.

Porto
inkomst.

Varuprof.

Stycke
tal.

Porto
inkomst.

Kr. | ö. |

■1889:-->)'' — —

1891--*)j — -

1893 191,256 9,562 so

Kr. | ö. ] Kr.

!

114,816

--2)

91,208 4,560

5,740 80 676

67 60

_ 2''

40 1,768

176

80

46,800

(k 4 öre)

42,848

(k 4 öre)

91,884

(k 2 öre)

Kr.

1,872

1,713

1,837

Kr.

92

68

146,536

196,560

667,004

--2)

214,760

(k 4 öre)

685,412

(k 2 öre)

8,590

13,708

40

24

1,248

(k 10 ö.)

2,496

(klOö.)

1,768

(k 5 ö.)

I Kr.

124

249

88

80

60

40

2,080

(k 8 ö.)

- 3)

1,716

(k 4 ö.)

Kr.

166

68

40

64

'') Lokalkortbref hade vid tiden för räkningen ej införts.

*) Utgjorde ej föremål för räkning.

s) Förekommo ej under räkningsperioden.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Bilaga B,

Uppgift

rörande

de lokalkortbref, lokalbrefkort och lokalkor sband sförsändelser, som vid Stockholms postkontor

behandlats under tiden från och med den 16 till och med den 22 mars 1893.

Lokal-

kortbref.

Lokalbrefkort.

Tidningar

1

1893

Mars

den

och

tidskrifter.

trycksaker.

handlingar.

Yaruprof. j

Enkla.

Med bet.

svar.

Stycketal.

Stycketal.

Stycketal.

Stycketal af

korsbandsförs.

Stycketal af

korsbandsförs.

Antal

portosatser.

Stycketal af

korsbandsförs.

Stycketal af

korsbandsförs.

16.....................

569

199

2

185

2,085

2,121

6

11

17....................

550

298

4

260

2,510

2,560

10

5

18....................

537

254

—

140

1,401

1,471

3

11

19....................

239

125

1

581

230

230

—

—-

20....................

653

272

12

198

893

911

6

2

21.....................

499

380

3

140

4,126

4,200

2

3

22.....................

631

226

12

263

1,582

1,688

7

1

Summa

3,678

1,754

34

1,767

12,827

13,181

34

33

00

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

9

Reservation

af herr Thermcenius, med hvilken herr J. H. G. Fredholm instämt:

»Gällande enkla portosatserna äro för närvarande bestämda till följande

belopp:

För försändelser mellan tvänne inrikes postanstalter eller till orter inom

Norge och Danmark:

Vanligt bref............................................................... 10 Öre,

Kortbref ..................................................................... 10 öre,

Brefkort........................................................................ 5 öre,

Korsbandsförsändelse ............................................. 4 öre.

För lokalförsändelser, d. v. s. sådana, som behandlas å postanstalt utan

att fortskaffas med post eller landtbrefbärare:

Vanligt bref .............................................................. 5 öre,

Kortbref........................................................................ 5 öre,

Brefkort ...................................................................... 5 öre,

Korsbandsförsändelse............................................... 2 öre.

Vid jemförelse mellan dessa båda uppställningar faller genast i

ögonen, att portoafgiften för lokala försändelser är satt till hälften af

afgiften för befordran af försändelser inrikes orter emellan utom i ett

fall, nemligen för brefkort.

Man kan med andra ord uttrycka detta så: Svenska postverket har

lokalporto för alla slags försändelser utom för brefkort, eller: lokalbrefkort

finnas ej i Sverige.

Det är visserligen ingen förmenadt att genom postverkets försorg

få ett brefkort befordradt från en stadsdel till en annan eller från en

ort till en annan inom landsbygd, som hör till samma postanstalts område,

men då kostar detta lika mycket, som om man sänder ett brefkort

från Ystad till Haparanda eller från Ystad till Nordkap eller från Haparanda

till Danmarks yttersta udde, Skagen.

Bill. till liiksd. Prof. 1893. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Att en sådan undantagsbestämmelse för portosatsen å lokalbrefkort

är uppenbart orimlig, bör kunna inses af en och hvar. Generalpoststyrelsen

har också i sin skrifvelse till bevillningsutskottet medgift,

att det frän teoretisk synpunkt sedt är befogadt föreslå nedsättning

i portot för lokalbrefkort.

Generalpoststyrelsen medgifver vidare, att det af mig såsom skäl

för ifrågavarande portonedsättning åberopade uttalandet af styrelsen af

den 1 mars 1889 — nemligen att den beräknade minskningen i inkomst

skulle komma att mer än motvägas af den ökning i antalet af

dylika försändelser, som genom nedsättningen i afgift komme att framkallas

— genom verkningen af lokalkorsbandsportots nedsättning visat sig

vara grundadt. Detta bestyrkes till yttermera visso af en från generalpoststyrelsen

till utskottet lemnad ungefärlig beräkning som visar, att

efter portonedsättningen försändelsernas antal mer än tredubblats och

att postverkets inkomster under innevarande år derigenom komma att

ökas med mer än 5,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför såsom skäl för sitt afstyrkande af bifall

till motionen, att nedsättning af lokalbrefkortportot icke är af så stor

betydelse för allmänheten, som det var att få nedsättning i lokalportot

för trycksaker.

Gentemot denna förmodan kan dock åberopas erfarenheten från

Norge, der tre-öres-portot för lokalbrefkort infördes redan 1888. Verkan

deraf var den, att antalet af sådana försändelser under fyra år vuxit

från 89,000 till 250,000, under det att samtidigt antalet af vanliga lokalbref,

utan att röna något intrång af det nedsatta brefkortportot, stigit

som förut. Detta förhållande framgår af följande tabell öfver i Norge

befordrade lokalförsändelser:

År.

Bref.

Brefkort.

1887

1,024,000

89,000

1888

1,078,000

109,000

1889

1,300,000

174,000

1890

1,593,000

208,000

1891

1,715,000

250,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande Ako 21.

Enligt bevillningsutskottets förlidet år lemnade uppgift var lokalbrefkortomsättningen

i Sverige före sista portoreformen i rundt tal

163.000 stycken. Då man på grund af erfarenheten såväl i Norge

rörande brefkort som här i Sverige beträffande portonedsättningen för

korsband är berättigad antaga, att portonedsättning för lokalbrefkort

inom kort skulle tredubbla användningen af detta korrespondensmedel,

kom me således årliga antalet utgående lokalkort att blifva ungefär

500,000. Postverkets inkomster för dessa brefkort skulle alltså genom

den af mig föreslagna portoreduktionen komma att växa från 8,150

till 15,000 kronor årligen.

Att resultatet af denna sannolikhetsberäkning icke är för högt,

är tydligt deraf, att omsättningen af lokalbrefkort i Norge år 1891 var

250.000 stycken och att folkmängden i det ena landet förhåller sig

till det andras som 3 till 5.

Det må alltså på dessa grunder kunna få anses alldeles gifvet,

att lokalbrefkortportots nedsättning är af lika stor betydelse både för

allmänheten och för postverket, som nedsättningen af portot för lokala

korsband var.

Generalpoststyrelsen omnämner i sin skrifvelse, att äfven länder

med så utveckladt post väsende som Tyskland, Frankrike och Belgien

icke hafva något reduceradt porto för lokalbefordrade brefkort.

Denna omständighet, bedömd inför resultatet af portoreduktionen

i Norge, kan egentligen icke bevisa något annat än det, att man i de

nämnda länderna uraktlåtit eller förbisett en reform, hvilken, der den

blifvit införd, visat sig gagna både allmänheten och postverket.

I Danmark har man äfven infört tre-öres porto för lokala brefkort.

Uppgifter om nedsättningens verkningar derstädes har jag icke

förskaffat mig. Jag ansåg uppgifterna från Norge vara talande nog,

helst våra egna erfarenheter ständigt gått i samma rigtning.

Om reformens införande i Danmark yttrade bevillningsutskottet

förlidet år, att den var »m nödvändighet för så vidt (\oka\-)brefkort der

skulle finna någon användning.» — »Det är af nöden», sade utskottet,

»att hafva lägre porto för brefkort än för bref; annars användas icke

brefkorten.» — Ja visst! Men på sådana grunder afslås ett förslag

om portots nedsättning!

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Hvad poststyrelsen anför om priset för lokalkortbref, eller att

desamma erhållas för portostämpelns valör, 5 öre, utgör i ingen måtto

något skäl för att det hälften så stora, ogummerade och operforerade

lokal bref kortet skall kosta precis lika mycket. År brefkortet både ur

materiel- och korrespondenssynpunkt mindre värdt än kortbrefvet, så

bör det förra också kosta mindre än det senare.

Poststyrelsen meddelar slutligen en jemförelse mellan tillverkningskostnaden

för brefkort och vanliga frimärken af två öres valör. Deraf

framgår, att ett vanligt brefkort kostar postverket sex tiondels (0,6)

öre. I denna kostnad ligger då också kostnaden för valörstämpeln.

Enligt mitt förslag skulle enkla lokalbrefkortet kosta 3 öre. Fråndrages

befordringsafgiften, som naturligtvis vid denna beräkning bör

antagas lika som för lokala trycksaker till 2 öre, så erhåller postverket

för brefkortet sjelft 1 öre. Postverkets bruttovinst på tillverkning af

lokalbrefkort blir således 40 procent, hvartill vid jemförelse med kostnaden

för lokalfrimärken kommer tillverkningspriset för dessa, som uppgifvits

till 52,5 öre per 1,000 stycken. Postverket skulle derför erhålla

fulla 45 procents bruttovinst på tillverkning af tre-öres brefkort, en vinst,

som väl må kunna anses fullt tillräcklig. — När 5-öres brefkort användas

såsom lokalbrefkort, förtjenar postverket på dem icke mindre

än 245 procent, en vinst, som tydligtvis är alldeles orimlig.

Då bevillningsutskottet år 1891, i strid mot såväl generalpoststyrelsen

som Kongl. Maj: t-, på hemställan af enskild motionär beslöt

föreslå Riksdagen ändring i bestämmelserna rörande postprenumeration

å veckotidningar, räknade utskottet ut, att detta skulle ensamt

i Stockholm ådraga postverket en ökad årlig utgift af 9,000 kronor,

utom hyra m. m. — Denna rätt stora omkostnad försvarade utskottet

dermed, »att postverkets egentligaste betydelse icke är att inbringa staten

inkomster, utan att på bästa sätt betjena allmänheten.» Utskottet ansåg

det också »vara statens pligt, när den tillägger sig postmonopol, att

jemväl öfvertaga den mindre lönande verksamhet, som den förbjudit andra

idka och hvarigenom dessa uppfylde ett allmänhetens berättigade kraf.''»

Men dessa goda grundsatser hafva nu, två år efter sedan de uttalades,

råkat helt och hållet i glömska. Och dock förutsätter det tillmötesgående

mot allmänhetens berättigade kraf, som jag tillåtit mig

göra i fråga om reduktion af portot för lokalbrefkort, icke någon som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

helst uppoffring från postverkets sida. Det förutsätter endast, att postverket

skall åtnöjas med 45 procents tillverkningsvinst å blanketterna,

och ställer dessutom i utsigt en ganska betydlig tillökning i vinst genom

stegrad omsättning.

Generalpoststyrelsens antydan om det ökade besvär med förvaring

och redovisning af 2, säger två, nya slag af brefkort, som skulle blifva

en följd af bifall till motionen, torde vara lika öfverflödigt bemöta som

det tillkännagifvandet från styrelsen, att i så fall de nya brefkorten

också måste tillverkas och utsändas.

År det således teoretiskt riktigt, att lokalbrefkort med lägre portosats

än vanliga brefkort böra finnas;

är det vidare af erfarenheten styrkt, att allmänheten har fördel af

en sådan anordning;

är det äfven ådagalagdt, att postverket icke allenast icke kommer

att lida någon förlust, utan i stället vinna på den föreslagna förändringen;

så tillåter jag mig på grund deraf hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att portoafgifterna

för lokalbrefkort skola utgå med följande belopp, nemligen:
för

lokalbrefkort, enkelt....................................... 3 öre

„ „ åtföljdt af blankett till svar 6 „ .»

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 5 Sand. 1 Afd. 18 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.