Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande vissa punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 18 angående allmänna bevillningen.

1893-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1893:23, Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande vissa punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 18 angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

1

N:o 23.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1893, kl. 3 e. m.

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande

vissa punkter af bevillningsutskottets betänkande n:o 18

angående allmänna bevillningen.

Enligt utskottet, tillliandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne

vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 18 angående allmänna

bevillningen stannat i olika beslut med afseende å åtskilliga punkter af

betänkandet, nemligen punkterna l:o), 2:o), 3:o), 6:o), 7:o), 10:o), ll:o),

12:o) och 14:o).

Utskottet hade hemstält

i punkten l:o):

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t —

med uttalande af de åsigter, utskottet i de delar, skrifvelsen afsåge i

betänkandet gjort gällande — anhålla,

dels att i det förslag till ändringar i bevillningsförordningen, hvilken

i anledning af den i Kongl. Maj:ts proposition till innevarande

Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof bebådade revision af

berörda förordning, torde komma att af Kongl. Maj:t för Riksdagen

framläggas, måtte inrymmas:

a) förslag till en sådan ändring af det i förordningens 1 § förekommande

stadgande, att deraf måtte framgå, det bevillningen för jordbruksfastighet

utgöres så väl för sjelfva fastigheten som ock för det i

jord bruksrörelsen nedlagda kapital och arbete; äfvensom

Bill. till Riksd. Prut. 1333. 5 Sand. 1 Af A. 20 Häft. (N:o 23,J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

b) förslag till bestämmelser derom att dem, som äro skyldiga att

erlägga bevillning för inkomst af kapital eller arbete, ålägges att opåmint,

efter enligt behöriga grunder faststälda formulär, till vederbörande

taxeringsmyndighet lemna uppgifter angående sina inkomster af

nämnda slag;

dels att vid berörda revision af bevillningsförordningon måtte tagas

i öfvervägande:

c) huru vida icke de kategorier af inkomsttagare, hvilka åtnjuta

»bevillningsfritt afdrag», böra ökas ej blott så, att skattelindring eger

rum äfven vid något högre inkomstbelopp än för närvarande, utan ock

så, att dessa olika beskattade kategorier af inkomsttagare göras så

många, att allt för stark skattestegring vid öfvergång från en kategori

till en annan undvikes;

d) huru vida icke, till befordrande af så väl en högre beskattning

af den större förmögenheten som en jemnare fördelning af skattebördan,

det i § 15 af nu gällande instruktion för taxeringsmyndigheterna

förekommande stadgandet bör utbytas mot en bestämmelse

derom, att jemväl enskilde delegare i bolag eller inrättning skola taxeras

för inkomst af samma bolag eller inrättning;

e) huru vida icke de i bevillningsförordningens 10 § förekommande

bestämmelserna angående grunderna för inkomsternas beräknande

böra till åtadkommande af en jemnare beskattning fullständigas

eller rättas; samt

f) huru vida och i hvilken mån grundsatsen om de skattskyldiges

pligt att för vederbörande taxeringsmyndigheter uppgifva vissa omständigheter

till ledning för taxeringen bör vinna tillämpning äfven med

afseende å uppskattningen af fast egendom;

i punkten 2:o):

att herr friherre von Krcemers inom Första Kammaren väckta motion,

n:o 17, om ändring i bevillningsförordningens rubrik och 1 § icke måtte

af Riksdagen bifallas;

i punkten 3:o):

att herr vice talmannen A. P. Danielsons inom Andra Kammaren

väckta motion, n:o 133, om ändring i bevillningsförordningens rubrik

och 1 § icke måtte af Riksdagen bifallas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

3

i punkten 6:o):

o

att herr Åkerlunds inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 30,

och herr Wallis’ inom samma kammare väckta motion, n:o 174, så vidt

dessa motioner röra skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande af

olika beskattning af inkomster af olika ursprung, icke måtte af Riksdagen

bifallas;

i punkten 7:o):

att herr J. Olssons inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 203,

om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag

till ändring af bevillningsförordningen i syfte af utsträckt tillämpning

af bevillningsfritt afdrag, måtte anses besvarad genom hvad utskottet

under l:o) c) hemstält;

i punkten 10:o) :

att herr Carl Nyströms inom Första Kammaren väckta motion, n:o 19,

så vidt densamma afser skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande

af s. k. obligatorisk sjelfdeklaration, måtte anses besvarad genom hvad

utskottet under l:o) b) hemstält;

i punkten ll:o):

att herr G. F. Östbergs inom Andra Kammaren väckta motion, n:o 66,

angående skrifvelse till Kongl. Maj:t om införande af s. k. obligatorisk

sjelfdeklaration likaledes måtte anses besvarad genom hvad utskottet

under l:o) b) hemstält;

i punkten 12:o):

att herr grefve Hamiltons inom Andra Kammaren väckta motion,

n:o 118, så vidt denna motion rör skrifvelse till Kongl. Maj:t angående

s. k. obligatorisk sjelfdeklaration, utsträckt medgifvande af bevillningsfritt

afdrag och beskattning af enskilda delegare i bolag eller inrättningför

inkomst af bolaget eller inrättningen, måtte anses besvarad genom

hvad utskottet under l:o) b) c) och d) hemstält;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 33.

samt i punkten 14:o):

att sistnämnda motion, så vidt densamma rör skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående frågan om olika beskattning af inkomster af olika ursprung,

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Första Kammaren har afslagit utskottets hemställan i punkt l:o)

och besluta, att Riksdagen skall i skrifvelse anhålla, det täckes Kongl.

Maj:t låta verkställa en revision af nuvarande bevillningsförordning samt

framlägga det så beredda ärendet snarast möjligt för Riksdagen.

Andra Kammaren har vid behandlingen af punkt l:o) mom. a) afslagit

utskottets i detta moment gjorda hemställan samt bifallit ofvan

omförmälda af herr vice talmannen Danielson väckta motion. Genom

att bifalla denna motion har Andra Kammaren beslutit,

att titeln å nu gällande bevillningsförordning skall ändras till:

Förordning angående bevillning för inkomst af fastighet, af kapital

och af arbete;

samt att öfverskriften öfver § 1 samt § 1 i förordningen skall erhålla

följande lydelse:

Bevillning af fastighet.

§ i
Af

all inom riket belägen fastighet, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i § 4 upptagas, bevillning utgöras med 1

procent af behållen inkomst, hvarvid denna för jordbruksfastighet, naturaförmåner

inberäknade, anses vara 6 procent, för annan fastighet 5 procent

och för frälseränta 5 procent — allt af uppskattade värdet.

Denna bevillning utgår derför:

a) af jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla ett hundra

kronor,

b) af all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla ett hundra kronor af uppskattningsvärdet;

Öfriga mom. i punkten l:o) hafva af Andra Kammaren bifallits,

dock, hvad angår mom. b), med den förändring att i detta moment näst

efter orden »bevillning för inkomst» insatts orden: »utöfver visst belopp».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 23. 5

Vidkommande ingressen till punkten l:o) har densamma af Andra

Kammaren godkänts med uteslutande af den der förekommande mellanmeningen:

»med uttalande af de åsigter, utskottet härofvan i de delar,

skrifvelsen afser, gjort gällande».

Hvad utskottet hemstält i punkterna 2:o) och 3:o) har af Första

Kammaren bifallits men af Andra Kammaren förklarats besvaradt genom

sistnämnda kammares vid lista punkten mom. a) fattade beslut.

Punkten 6:o) har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra Kammaren

vid behandlingen af denna punkt bifallit en af herr Beckman m.

fl. vid punkten fogad reservation, i följd hvaraf Andra Kammaren beslutit,

att Riksdagen skall i omförmälda, af Andra Kammaren beslutade

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att vid den af utskottet föreslagna

revisionen af bevillningsförordningen äfven måtte tagas i öfvervägande,

huru vida ej skattesatsen bör bestämmas olika med hänsyn till den olika

säkerheten och varaktigheten af olika inkomstkällors afkastning.

Vid behandlingen af 7:de, 10:de, ll:te och 12:te punkterna bär

Första Kammaren förklarat de i dessa punkter omförmälda motioner i

der ifrågavarande delar besvarade genom hvad kammaren vid punkten

l:o) beslutit.

Andra Kammaren har deremot bifallit utskottets i punkterna 7:o),

10:o), ll:o) och 12:o) gjorda hemställanden.

Hvad angår slutligen utskottets hemställan i punkt 14:o) har densamma

af Första Kammaren bifallits men af Andra Kammaren förklarats

besvarad genom kammarens beslut i afseende å 6:te punkten.

Kamrarne hafva sålunda fattat skiljaktiga beslut dels med afseende

å innehållet af ifrågavarande skrifvelse till Kongl. Maj:t dels beträffande

herr vice talmannen Danielsons nämnda motion.

I förstnämnda hänseende hafva begge kamrarne beslutit aflåtande

af skrifvelse till Kongl. Maj:t angående en revision af gällande bevillningsförordning.

Då emellertid Andra Kammarens beslut innefattar

ett närmare angifvande af de synpunkter, som, enligt denna kammares

mening, borde göra sig gällande vid den revision af bevillningsförordningen,

hvars önskvärdhet Riksdagen redan i skrifvelse den 27 november

1892 framhållit, men Första Kammarens beslut endast innebär en

begäran om att förslag till förändrade bestämmelser i ämnet snarast

möjligt måtte för Riksdagen framläggas, synes någon sammanjemkning

af kamrarnes skiljaktiga beslut i förevarande fråga icke kunna ske.

Bih. till Riksd. Prat. 1833. b Sami. 1 Afd. 20 Haft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

''Bevillningsutskottets Memorial N:o 23.

Då frågan icke heller kan blifva föremål för gemensam omröstning,

har frågan, enligt utskottets åsigt, förfallit; hvilket utskottet får

l:o för Riksdagen anmäla.

_ Beträffande derefter herr vice talmannen Danielsons omförmälda

motion, har, .såsom ofvan nämnts, Första Kammaren afslagit men Andra

Kammaren bifallit densamma.

Då denna motion icke kan anses angå vare sig grunderna för

fastighetsbevillningen, sättet för deras tillämpning eller fastighetsbevillningens

fördelning till utgörande utan allenast afser en närmare förklaring

af hvad med den nu utgående fastighetsbevillningen är att förstå,

utan att denna förklaring skulle medföra någon som helst rubbning

eller förändring i nyssnämnda afseenden, finner utskottet de i motionen

berörda frågor icke grundlagsenligt kunna göras till föremål för gemensam

omröstning, utan vara att anse såsom förfallna; hvilket utskottet får

2:o för Riksdagen anmäla. 7

Stockholm den 27 april 1893.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservation

af herr G. Jansson i Krakerud, som ansett, att utskottet bort framställa

förslag till voteringsproposition för afgörande genom gemensam

omröstning af de i herr vice talmannen Danielsons här ofvan omförmälda

motion berörda frågor.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.