Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion angående utsträckning af tiden för återbetalning af s. k. afbetalning slån och om ändrad lydelse af § 32 i reglementet för riksbanken. Till utskottet har hänvisats en af herr K. Fredholm i Saleby m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion

1893-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1893:10, Utlåtande, i anledning af motion angående utsträckning af tiden för återbetalning af s. k. afbetalning slån och om ändrad lydelse af § 32 i reglementet för riksbanken. Till utskottet har hänvisats en af herr K. Fredholm i Saleby m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N;o 10.

1

N:o 10.

Ant. till Riksd. kansli den 11 april 1893, kl. 2 e. ni.

Utlåtande, i anledning af motion angående utsträckning af tiden

för återbetalning af s. k. afbetalning slån och om ändrad

lydelse af § 32 i reglementet för riksbanken.

Till utskottet har hänvisats en af herr K. Fredholm i Saleby m. fl.

inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 75), innefattande hemställan, att

afbetalningslån måtte kunna få från riksbanken utlemnas till återbetalning

inom vare sig 2 V* eller 5 års tid, och att räntan å dylika lån ej under

lånetiden skulle vara oföränderlig, utan kunna höjas eller sänkas, med iakttagande

att förändringen trädde i kraft vid tiden från den afbetalning, som

skedde näst efter det förändringen blifvit af fullmägtige beslutad; varande i

berörda syften föreslaget, att, med bibehållande i bankoreglementets § 32

af nuvarande första och två sista moment, som innehålla vissa formella föreskrifter

angående ifrågavarande lånerörelse, densamma i öfrigt skulle i nedannämnda

moment komma att upptaga följande, delvis ändrade eller nya bestämmelser,

nemligen i:

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter

utlåningen af en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr,

om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning

förfallet.

Lån kan äfven erhållas under enahanda vilkor medelst erläggandet hvar

sjette månad efter utlåningsdagen af en femtedel af lånebeloppet jemte upplupen

ränta.

Bih. till Riksd. Prof. 1800. 6 Samt, 1 Afd, 8 Käft. (A.o 10).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 10.

Mom. 3. Räntan å dessa lån är ej oföränderlig under inbetalningstiden,

utan kan böjas eller sänkas, hvilken förändring ej träder i kraft förr än

vid tiden för den afbetalning, som bör ske näst efter det ränteförändringen

blifvit af fullmägtige beslutad.

Mom. 4. Lån utlemnas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 5. För lån utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid

hvarannan afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns

fortfarande vederhäftighet eller ock ställa ny säkerhet, som godkännes,

vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

I afseende å den i sistnämnda moment införda bestämmelse angående

skyldighet för låntagare att vid hvarannan afbetalningstermin förete vederhäftighetsbevis

har utskottet till en början ansett sig böra erinra, att detta,

i motsats till hvad i motionen antydes, innefattar ett nytt stadgande, enär

motsvarande bestämmelse i nu gällande reglemente föreskrifver, att, om så

fordras, dylikt bevis skall vid hvarje afbetalning företes, om ock, enligt de

särskilda underrättelser om dessa lån, som meddelas allmänheten, fullmägtige

förklarat, att sådant bevis i regel erfordras endast vid andra och fjerde afbetalningarna.

Om utsträckning af tiden för återbetalning af ifrågavarande slags lån

hafva vid hvarje af de tre sista lagtima riksdagarne gjorts framställningar,

hvilka af Riksdagen afslagits, sistlidet år dock först efter gemensam votering.

Fullmägtige i riksbanken afgåfvo under år 1890, efter inkemtände

af yttrande från afdelningskontorens styrelser, ett längre, motiveradt afstyrkande

utlåtande i ämnet och hafva under åren 1891 och 1892, med åberopande

af detsamma, förklarat sig ej hafva anledning frångå sin förut uttalade

mening, att en förändring af nu gällande bestämmelser angående afbetalningslån,

i hvad rörer utsträckning af tiden, hvarinom de skola vara

återbetalda, lika litet vore lämplig som af behofvet påkallad.

Vid dessa förhållanden har utskottet ej funnit nödigt att äfven innevarande

år från fullmägtige inhemta ytterligare utlåtande, men dock med

afseende å frågan om räntans rörlighet ansett sig böra, äfven oberoende af

hvad Riksdagen må komma att besluta i anledning af berörda motion, anhålla

om fullmägtiges utlåtande i denna de!, som utskottet anser sig kunna

och böra lämpligen behandla i sammanhang med frågan om ändringar i

bankoreglementet och sålunda oberoende af blifvande beslut angående utsträckning

af lånetiden.

I sjelfva hufvudsaken har ej heller utskottet funnit sådana skäl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande X:o 10.

3

vara förebragta, som kunna föranleda till frånträdande af de utaf detsamma

under tre år i följd uttalade åsigter i ämnet.

Ett bland de förnämsta skälen, som emot motionärens förslag anförts,

och hvilket utskottet ansett sig böra å nyo framhålla, är den utsträckning

af borgenssystemet, som ett bifall till förslaget skulle medföra. Det vill

nemligen synas utskottet uppenbart, att, då visst maximibelopp för hvarje

låntagare är bestämdt samt i ytterst få fall realsäkerhet för dylika försträckningar

hädanefter som hittills torde komma att ställas, antalet af de

personer, som af mer eller mindre tvingande omständigheter föranledes till

att teckna borgen, måste ökas, i samma mån fonden, på sätt med utsträckning

af lånetiden torde afses, blifver mera anlitad; och utskottet kan för

sin del ej förorda, att riksbanken på något sätt bidrager till att i högre

mån, än hvartill den redan gifver anledning, öka denna kreditform, som, på

sätt fullmägtige erinrat, är särskildt egnad att undergräfva välståndet och

det ekonomiska oberoendet.

Eu lånerörelse sådan som den nu ifrågavarande torde, strängt taget,

ej tillhöra en riksbanks verksamhet och ej heller från dess synpunkt sedt

böra uppmuntras; ännu mindre bör riksbanken genom särskilda åtgärder

söka att skaffa sig kunder i denna lånegren och på sådant sätt uppträda i

täflan med andra penninganstalter, för hvilka nämnda låneform mer lämpar

sig, jemväl af den anledning, att de vida lättare kunna ingå i pröfning af

låntagares ställning och betalningsförmåga.

Derjemte anser utskottet, att förslaget, som äfven går i bestämd rigtning

mot de åsigter, som i de af sakkunniga personer bildade bankkomitéerna

uttalats, skulle kunna medföra sådan utsträckning af denna lånerörelse,

att i tider af ekonomiska rubbningar det lätteligen kan visa sig blifva af

verklig olägenhet för riksbanken att hafva ett betydligt kapital ovilkorligen

bundet så lång tid som motionen afser; och de förluster, som riksbanken

härvid kan komma att göra, blifva lätteligen större, i samma mån riksbanken

af den långa tid, på hvilken försträckningarna lenmats, är förhindrad

att vidtaga åtgärder, hvilka ställningen till äfventvrs påkallar och eljest

kunde ifrågakomma.

Att svårighet möter för en mindre jordbrukare, fabriksidkare eller handtverkare

att kunna på så kort tid som 21/2 år återbetala ett för drifvande

af hans rörelse upplånadt kapital, vill utskottet visserligen ej förneka, men

riksbanken såsom sådan bör, på sätt utskottet antydt, ej i berörda afseenden

hafva uppgift att lemna förlagskapital, och utskottet är fortfarande af den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 10.

mening, att, åtminstone i allmänhet, fullt tillräckliga tillfällen till erhållande

från annat håll af sådant förefinnas.

Utskottet, som för öfrigt ej ansett sig behöfva återupprepa hvad i saken

under de senaste åren yttrats af så väl utskottet som fullmägtige, utan

blott åberopar detsamma, får följaktligen, med vidhållande af sina åsigter i

ämnet, hos Riksdagen hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 april 1893.

På utskottets vägnar:

Gr. S. ÅKERH1ELM.

Reservation

af herrar Oumcelius, Göransson och Holmgren:

I den nu af bankoutskottet behandlade delen af herr Fredholms

motion föreslå vi sådan ändring i § 32 mom. 2 af bankoreglementet, att

orden »en femtedel» utbytes mot orden »minst en tiondedel» och således,

att mom. 2 i § 32 erhåller följande lydelse:

fNuvarande lydelse.)

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst

erläggande hvar sjette månad

efter utlåningsdagen af en femtedel

utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,

vid äfventyr, om sådant försummas,

att hela obetalta delen af lånet varder

till betalning förfallen.

(Ändrad lydelse.)

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst

erläggande hvar sjette månad

efter utlåningsdagen af minst en tiondedel

utaf lånebeloppet jemte (o. s. v.

lika med nuvarande lydelse).

Stockholm, Victor Pettersons Bota., 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.