Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12

1893-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1893:12, Bankoutskottets Utlåtande N:o 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

1

No 12.

Ank. till Eiksd. kansli den 21 april 1893, kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning af motion om anställande vid riksbanken

af en direktör och en vice direktör.

Till utskottets behandling har hänvisats en inom Första Kammaren

af herr Cederberg väckt motion, n:o 11, deruti — med erinran

om senaste bankkomités yttrande och förslag angående ombildning af

riksbankens styrelse och sättet för densammas tillsättande samt hvad i

öfrigt anförts i fråga om nödvändigheten, att bankens ledning i viss

mån stärktes — motionären, som ansett, att en bland de af komitén

härvid föreslagna reformerna, nemligen anställande inom riksbanken

af en direktör och en vice direktor, skulle utan afvaktan på öfriga,

mer genomgripande förändringar i nuvarande banklagstiftning kunna

till det väsentligaste genomföras medelst ändring af riksbankens reglemente,

i sådant hänseende på anförda skäl hemstält, att nedannämnda

paragrafer i reglementet och del af aflöningsstaten för riksbanken

måtte erhålla följande lydelse, nemligen:

§ 42. Mom. 1. Fullmägtige utse vid sitt första sammanträde

en direktör och en vice direktör, hvilka det åligger etc. — — — —

samt handhafva den löpande förvaltningen. Inom sig utse fullmägtige

dessutom för hvarje månad två jourhafvande att deltaga i pröfning af

vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar.

Bih. till Eiksd. Prot. 1893. 6 Samt. 1 Afd. 10 Häft. (N:o 12).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

Mom. 2. Direktörerna deltaga i fullmägtiges öfverläggningar

med rätt att få sina särskilda meningar antecknade till protokollet^

men deltaga i besluten endast för den händelse de tillika äro fullmägtige.

De äro lika med fullmägtige ansvarige för alla de beslut

och åtgärder, mot hvilka de sig ej till protokollet reserverat.

Mom. 3. Direktörerna ega åtnjuta ledighet hvardera eu och eu

half månad årligen, och tjenstgör dervid för direktören vice direktören

och för denne en fullmägtig.

Mom. 4. De till fullmägtige och direktörer utgående aflöningsförmåner

äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 5. Tjenstgör fullmägtig för vice direktör eller suppleant

för fullmägtig, åtnjuter den tjenstförrättande de å tjensten för samma

tid belöpande aflöningsförmåner.

Mom. 6. Om direktörs eller vice direktörs skyldighet att frånträda

sin befattning innan den tid tilländagått, för hvilken han blifvit

vald, gälle hvad i 40 § mom. 4 stadgas i afseende å fullmägtig, och

anställe i thy fall fullmägtige fyllnadsval.

§ 43. Mom. 1.----(oförändradt)-----.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar

verkställes alla söknedagar af de båda direktörerna och

derutöfver två jourhafvande fullmägtige. Dylik ansökning må ej anses

beviljad med mindre flertalet bland de närvarande sig om bifall dertill

förenat.

Aflöningsstat för Sveriges riksbank:

A. 1) Fullmägtige i riksbanken:

Sju fullmägtige uppbära i årligt arvode hvardera...... kronor 1,200: —

och derutöfver jourhafvande fullmägtig för hvarje

månad han dertill utses................................................ » 250: —

A. 2) Direktör åtnjuter i denna sin egenskap,

oberoende af huruvida han är fullmägtig eller ej,

ett årligt arvode af .............................................................. 9 20,000: —

och vice direktör på enahanda sätt................................. » 15,000: —

Direktören åtnjuter derutöfver i tantiéme Va procent af bankens

nettobehållning för det år, hvars räkenskap under hans förvaltning

afslutats, — — — —----— —--—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

3

dock att motsvarande delar af nu gällande reglemente och aflöningsstat

skola tillämpas intill dess 1894 års lagtima Riksdag förrättat

val af fullmägtige.»

Efter anmodan att i förevarande fråga till utskottet inkomma

med utlåtande, hafva fullmägtige i riksbanken i afgifvet sådant anfört

följande:

»Frågan om utseende i stället för nuvarande deputerade af en

direktör jemte eu vice direktör är icke ny. Vid 1884 års riksdag

väcktes motion i enahanda syfte af herr A. O. Wallenberg, öfver hvilken

motion fullmägtige afgåfvo yttrande till bankoutskottet den 14

februari 1884 med afstyrkande af förslaget, hvilket, i enlighet med

hvad utskottet hemstält, af Riksdagen afslogs.

På sätt motionären erinrat, upptogs förslaget af 1889 — 1890 års

bankkomité. Det stäldes dock af denna komité i samband med en

omdaning af riksbankens styrelse på sådant sätt, att fullmägtige skulle

blifva nio, af hvilka tre utsedda af Kongl. Maj:t, och gjordes sålunda

beroende af ändring i grundlagens stadganden om förvaltningen af

riksbanken (§§ 72 regeringsformen och 71 riksdagsordningen).

I det nu framstälda förslaget ifrågasättes ingen grundlagsändring,

men väl att direktören och vice direktören skulle kunna utses äfven

utom fullmägtiges krets. Det vill dock synas, som om sådant icke

skulle kunna bringas till full öfverensstämmelse med grundlagens bestämmelser

på annat sätt, än att direktören och vice direktören finge

en i sjelfva verket i förhållande till fullmägtige underordnad ställning.

En sådan är ock enligt motionen anvisad direktören och vice direktören

så till vida, att de, i fall de ej tillika äro fullmägtige, icke skulle

hafva annat än yttranderätt, ej rösträtt vid fullmägtiges öfverläggningar

och beslut.

Å andra sidan skulle de ifrågavarande funktionärerna handhafva

den dagliga förvaltningen och beträffande låneärendena blifva formelt

likstälda med, faktiskt sannolikt mera inflytelserika än de två jourhafvande

fullmägtige. Härigenom skulle i bankens förvaltning inträda

en dualism, hvilken helt visst icke vore till fördel för ärendenas rätta

behandling och antagligen komme att framkalla vida större svårigheter

än som befarats uppkomma af de båda deputerades likställighet.

På grund af hvad sålunda anförts, anse 6ig fullmägtige icke

kunna förorda det nu framlagda förslaget.»

Utskottet vill icke förneka, att den nuvarande organisationen af

riksbankens styrelse kan hafva sina brister och att, om de till den

egentliga bankverksamheten hörande göromålen öfverlemnades åt några

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

färre ledamöter med en särskild! utsedd verkställande direktör jemte

en vice direktör, hvilka både stöd af en kraftig styrelse och som tillförsäkrades

sådana förmåner, att de borde och kunde odeladt egna sin

tid och sina krafter åt banken, sådant skulle, under förutsättning att en

dylik direktör vore lämplig och titt, ytterst vigtiga uppdrag fullt vuxen,

kunna med den handlingsfrihet, som borde åt honom inrymmas, i flera

hänseenden blifva, likasom förhållandet är med dylik befattning vid

andra penninginrättningar, äfven riksbanken till fördel och kunna verka

till ökad rörelse, bankens mer affärsmessiga skötande och högre vinst

för densamma. Härvid är dock att erinra, dels att riksbankens förnämsta

syfte icke bör vara att söka lemna så stor afkastning som möjligt,

utan att dess vigtigaste uppgift fastmer är att upprätthålla myntvärdet

samt reglera penningställningen och förhållandena med utlandet, dels

ock att å andra sidan förhållandena med enskilda penninganstalter

jemväl i det afseende äro olika, att en verkställande direktör vid en

sådan inrättning alltid torde vara lottegare i densamma och till följd

deraf kan sägas hafva ett mera särskilt och ytterligare intresse, än hvad

förhållandet skulle blifva med en riksbanksdirektör.

Mot nuvarande sätt att utse riksbanksstyrelsens ledamöter kunna,

såsom det vill synas, berättigade anmärkningar göras, och erfarenheten

har visat, att vid val af fullmägtige frågan ej alltid uteslutande gält.

att förvärfva åt riksbanksstyrelsen dem, som genom sina teoretiska och

praktiska insigter i bankförhållanden äro mest lämpade för dylikt värf,

utan att mer än en gång hänsyn tagits till äfven andra förhållanden.

Om af sådan anledning kan inträffa, att flera uyblifna fullmägtige till

äfventyrs genom lottning vunnit inträde i riksbankens styrelse, och då ej

alltid vore gifvet, att bland dem funnes de, som företrädesvis hade de egenskaper,

hvilka erfordras för att i det allmännas verkliga intresse, och till

landets sanna fördel sköta rikets bank, skulle det kunna vara af vigt och

innebära ett visst försigtighetsmått, om fullmägtige sjelfva egde tillfälle

att kunna invälja den person, som för ändamålet vore bäst passande.

En uttrycklig föreskrift, att verkställande direktör borde tagas utom fullmägtige,

skulle tör hända till och med kunna befinnas fördelaktigare i

det hänseende, att härigenom större kontinuitet vid den egentliga bankskötseln

kunde beredas, och fullmägtige dessutom ej behöfde ingå i en

kanske ofta ganska vansklig pröfning, huru vida inom deras egen krets

funnes eller icke funnes någon för direktörsbefattningen fullt lämplig

person. Och å andra sidan skulle, om fullmägtige med den rätt, som

motionären vill lemna dem, inom sig valde både direktör och vice direktör,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

5

den af honom afsedda förstärkning af riksbanksstyrelsen ej vinnas och

egentligen ingen förändring ske i den nuvarande deputeradeinstitutionen.

Utan att anse sig behöfva närmare ingå på de af motionären

föreslagna detaljbestämmelserna och aflöningsförmånerna, har utskottet,

som villigt erkänner, att den, som i främsta rummet skall förestå och

styra Sveriges riksbank, bör vara aflönad så, att man kan påräkna att

dervid erhålla lämplig person, dock ej kunnat undgå hysa betänkligheter

mot det föreslagna tantiéme-systemet, som möjligen kan verka derhän,

att för vinnande af hög vinst banken inledes i större risker än nyttigt

vore, och i öfrigt gifva anledning till åtgärder, som kunde komma i

strid med dess sanna intresse. Hvad derjemte beträffar förslaget, att

fullmägtiges arfvode skulle sättas så lågt, som till 1,200 kronor, så och

om äfven deras göromål, som ej deltaga i den dagliga förvaltningen,

skulle betydligt inskränkas samt ersättningen höjas med 250 kronor i

månaden för de två, som utses till jourhafvande, innebär dock detta

förslag eller skulle åtminstone antagligen blifva en följd af detsamma,

att endast inom hufvudstaden bosatta personer kunde åtaga sig befattning

såsom fullmägtig. En inskränkning af valfriheten i detta hänseende

är tör hända dock ej lämplig och strider åtminstone mot hittills

gällande åsigt, att i allmänhet äfven någon representant för den jordbruksidkande

eller landtbefolkningen bör hafva säte i rikets bank.

Om utskottet äfven, på sätt ofvan blifvit antydt, i likhet med

motionären anser, att den nuvarande organisationen af riksbankens styrelse

och sättet för tillsättande af densamma behöfva undergå förändring,

och att det framlagda förslaget härutinnan skulle kunna i sådant hänseende

komma att medföra fördelar, håller utskottet dock före, att flera

reformer inom landets penningväsen i de syften, som af vederbörande

bankkomitéer framhållits, böra föregå eller pröfvas i sammanhang med

en slutbehandling af sådana väsentliga ändringar i afseende å riksbankens

styrelse, som motionären afser; och särskildt under för handen

varande förhållanden, då till afgörande nästa år föreligger en hyflande

grundlagsfråga om ändring i tiden, för hvilken ett fullmägtigsmandat

skall vara gällande, och sättet för omval af fullmägtige, vill det synas

så mycket rigtigare att afvakta Riksdagens blifvande beslut härutinnan,

som, i fråga om anställande af en verkställande direktör, och utsigten

att få en fullt lämplig sådan, dervid väsentligt inverkar, huru vida han

hvart år skall vara underkastad osäkerhet att väljas om eller kan hafva

större visshet att någon längre tid fullfölja det arbete i riksbankens

tjenst, hvaråt han egnat sig.

Bih. till Riksd. Prot. 6 Sami. 1 Afd. 10 Käft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande N:o 12.

På grund af dessa förhållanden finner sig utskottet ej för närvarande

kunna tillstyrka någon ändring i de föreskrifter, som af niotio

närens förslag beröras, utan hemställer,

f i I i? T.8.1J ,J» l J*r* >11 V,\ll Uj '' -■ „i,>»'' >i! i- > jr;; 1 . •••• *; *"}-I.;; i };’''-••>* i.i

att ofvan omförmälda motion ej må till någon

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1893.

På utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Herrar Gumcelius, Hansson och Mehn hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

/1 hr . . • ;j i; ■ :n M ••h ■

f

i;

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.