Sök i Ratio Lex

JJankoutskotiet* Memorial N:o 13

1893-05-02 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1893:13, JJankoutskotiet* Memorial N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

JJankoutskotiet* Memorial N:o 13.

1

tf ''!

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1893, kl. 2 e. m.

Memorial, i fråga om ändringar i gällande reglemente för riksbanken

äfvensom i aflöning sst åt en för samma bank.

Sedan utskottet genomgått och granskat det för riksbankens styrelse

och förvaltning gällande reglemente med dervid fogade aflöningsstat samt

i sammanhang härmed tagit i öfvervägande de af fullmägtige i hithörande

ämnen gjorda framställningar, får utskottet nu föreslå de ändringar och

tillägg i bankoreglementet och nämnda stat, som utskottet ansett böra

vidtagas och som föranledas af Riksdagens beslut om bifall till sammansatta

banko- och lagutskottets utlåtande n:o 1, angående höjande af riksbankens

grundfond.

Hvad härvid först beträffar sistnämnda fråga har Riksdagen för

sin del beslutit. den ändring i § 4 af lagen för rikets ständers bank

af den 1 mars 1830, sådan denna lyder enligt kongl. förordningen af

den 5 september 1890, att riksbankens deruti till 45 millioner kronor

bestämda grundfond skall höjas till 50 millioner kronor.

Under förutsättning, att detta Riksdagens beslut varder af Kongl.

Maj:t gilladt, föranledes deraf en motsvarande ändring i § 3 af bankoreglementet,

och utskottet föreslår derför,

l:o

att, för den händelse Kongl. Maj:t bifaller den

af innevarande Riksdag för dess del beslutade ändring

llili. till Riksd. Prof. 1833. 6 Sand. 1 Afd. 11 Höft. (N:is 13, 14). ]

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

BanJcoatskottets Memorial N:o 13.

i lagen för rikets ständers bank, § 3 i bankoreglementet

må erhålla följande lydelse:

Nuvarande lydelse:

Riksbankens grundfond skall,

utan beräkning af riksbankens fasta

egendom, inventarier samt mynt-och

medaljkabinett, utgöra fyratiofem

millioner kronor.

Föreslagen lydelse:

»Riksbankens grundfond skall,

utan beräkning af riksbankens fasta

egendom, inventarier samt mynt- och

medalj kabinett, utgöra femtio millioner

kronor.»

I afseende å de angående emottagande i riksbanken af s. k. öppna

deposita meddelade bestämmelser hafva fullmägtige till utskottet inkommit

med en framställning, deruti anförts följande: »Med den full
mägtige

jemlikt mom. 7 af § 22 i bankoreglementet lemnade rätt ega

fullmägtige att i enlighet med de för ifrågavarande rörelse i reglementet

stadgade grunder meddela de närmare föreskrifter, som kunna finnas

erforderliga, och fullmägtige äro ock betänkta på de ändringar i nuvarande

detaljbestämmelser, som kunna anses lämpliga, men för genomförande

af en del af desamma erfordras, att af de för rörelsen af Riksdagen

faststälda hufvudgrunder stadgandena i mom. 4 angående förvaringsafgiften

undergå förändring.

Nämnda mom. bar för närvarande följande lydelse:

»Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för

år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset

upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre

hundratal kronor, dock ega fullmägtige i afseende å värdepapper att i

fråga om större belopp, som utgöras af ett jemförelsevis mindre antal

papper, medgifva nedsättning i nämnda afgift; börande, utan afseende

på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för minst tre månader,

äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas».

Hvad härvid först beträffar den till tio kronor för år faststälda

minimiafgiften, synes uppenbart, att densamma är för lägre depositioner

än å 10,000 kronor för hög och vida större än på andra ställen, der

dylik rörelse drifves. Denna minimiafgift är i Stockholms inteckningsgaranti-aktiebolag,

der förvaringsafgiften utgör 50 öre för tusen kronor

eller derunder, fem kronor; i Stockholms enskilda bank, med samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets Memorial N:o 13.

3

förvaringsafgift, två kronor; i Nationalbanken i Köpenhamn, der afgiften

är 3/s pro mille halvaarlig eller 75 öre om året, en krona halfårs vis; i

Frankrikes bank, der afgiften varierar efter det besvär papperens skötsel

förorsakar, utgör minsta årsafgiften en franc, och i Tyska riksbanken,

der afgiften utgör 3/io pro mille för år, är lägsta årsafgiften 1 mark.

Den höga minimiafgiften förorsakar ock väsentliga olägenheter

vid handläggningen af hithörande göromål. Den gifver nemligen anledning

till, att vid uttag af en del värdepapper depositionen ej, såsom

otvifvelaktigt synes vara lämpligast, omskrifves, utan har i allmänhet

så förfarits, att den öfver hvarje deposition förda räkningen förvandlas

till ett slags upp- och afskrifningsräkning, der än uttagna, än inlemnade

nya värdehandlingar bokföras till undvikande af debitering å nyo af den

för depositionen i dess helhet bestämda afgiften. Härigenom blifva

emellertid öfverskådligheten af räkningarna och i viss män äfven kontrollen

betydligt försvårade, hvadan nytt värdepapper ej borde mottagas

på annat vilkor än mot utfärdande af ett nytt förvaringsbevis i stadgad

form; och föreskrift härom blefve ej obillig, om i stället för en minimiafgift

af tio kronor stadgades en afgift af högst en krona per 1,000

kronor eller derunder med fullmägtige lemnad rätt att såsom hittills

kunna efter sig företeende omständigheter nedsätta denna afgift.

Angående förvaringsafgiften innehålla nuvarande bestämmelser

äfven, att densamma utan afseende å förvaringstidens längd skall städse

erläggas för minst tre månader, och sista punkten i mom. 6 stadgar,

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. För

vinnande af reda och enkelhet är önskligt, att dessa stadganden tillika

med bestämmelsen i samma paragraf mom. 4 att afgiften för brutna

tal skall erläggas för närmast högre hundratal försvunne. I alla ofvannämnda

banker sker afgiftsberäkningen för tusental eller derunder, och

den i riksbanken följda liundratalsberäkniug i förening med medgifvandet

att utan omskrifning af depositionsbeviset få göra insättningar i

uttagna värdepappers ställe medför de mest invecklade och småaktiga

beräkningar. Första afgiften skall nemligen utgå i förskott för minst

tre månader. Andra gången kan ej en sådan beräkning ega rum, ty

något värdepapper, hvarför afdrag bör göras, kan hafva uttagits eller

utlottats, och detsamma ej på flera månader blifvit med ny valuta ersatt.

I sådan händelse skall enligt mom. 6 »för börjad månad förvaringsafgift

påföras såsom för hel månad», och till följd deraf några öre eller möjligen

en krona godtgöras- Afgiften måste således tagas efteråt andra

och följande gånger, men andra gången icke för tolf månader utan, allt

efter som betalningen första gången kom att förfalla, antingen för eu,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

två eller annat antal månader till kalenderårets slut. Först tredje gången

omsider blir afgiften regulier för tolf månader. Förskottsafgift, beräknad

för sist nämnda tid och från insättningsdagen, utan ersättning

för under året förekommande uttagningar synes derför vara den lämpliga

och rätta beräkningsgrunden, som äfven af de flesta inrättningar,

der dylika depositioner emottagas, lär tillämpas, och bör afgiften alltid

i förskott för ett år erläggas kontant på årsdagen af insättningen eller,

der så ske kan, afdragas från närmast derefter inflytande medel. På

sådant sätt komme afgifterna att efter hand under året inflyta, hvarigenom

arbetet med ifrågavarande i stark utveckling varande rörelse blefve

lättadt samt bättre ordning och reda vunnes.»

Efter pröfning af detta ärende har utskottet på de af fullmägtige

anförda skäl och i enlighet med af dem afgifvet förslag ansett sig böra

hemställa,

2:o

att mom. 4 af § 22 i bankoreglementet måtte erhålla

följande ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse:

Mom. 4. Förvaringsafgiften för

värdepapper och utländskt mynt

utgör för år räknadt en tiondedels

procent af papperens eller myntens

i beviset upptagna värde i rikets

mynt, jemnadt för brutet tal till

närmast högre hundratal kronor;

dock ega fullmägtige i afseende å

värdepapper att i fråga om större

belopp, som utgöras af ett jemförelsevis

mindre antal papper, medgifva

nedsättning i nämnda afgift;

börande, utan afseende på förvaringstidens

längd, afgift städse erläggas

för minst tre månader, äfvensom

lägre afgift än tio kronor icke beräknas.

Föreslagen lydelse:

»Vid inlemnandet af värdepapper

och utländskt mynt uppbär banken

en förvaringsafgift för depositionens

åsätta värde, hvilken beräknas

för tolf månader från insättningsdagen.

Denna afgift utgör för

år räknadt en krona för hvarje tusental

kronor af papperens eller

myntens i beviset upptagna värde

i rikets mynt, hvarvid de! af tusental

beräknas såsom helt.

Derest depositionen ej på årsdagen

af insättningen återtages, anses

den såsom på ett år förnyad

på då gällande vilkor.

Uttager insättare före betalningstidens

utgång depositionen, eger

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13. 5

han likväl ej rätt att återbekomma

erlagd afgift.

I fråga om större depositioner,

som utgöras af ett jemförelsevis

mindre antal värdepapper, ega fullmägtige

medgifva nedsättning i

ofvannämnda afgift.»

Derjemte och då i händelse af bifall till förslaget en del af de i

mom. 6 angående så väl de öppna

de gemensamma bestämmelserna ej

hemställes vidare,

att mom. 6

så, att detsamma

Nuvarande lydelse:

Mom 6. I öfrigt iakttages i afseende

på till förvar inlemnade

värdepapper, guldmynt eller försegladt

gods:

att, om inlemnare icke åtuöjes

med det af riksbanken beräknade

värde å handlingar eller guldmynt,

eller uppmätning af försegladt gods

eller med påförd förvaringsafgift,

depositum icke emottages;

att vid inlemnandet skall betalas

den afgift, som, enligt hvad ofvan

är stadgadt, bör för hvarje fall minst

erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift

påföres såsom för en hel månad;

samt

att obetald förvaringsafgift skall

för hvarje kalenderår inbetalas.

som slutna depositionerna meddela

skulle blifva tillämpliga på de förra,

3:o

af ofvannämnda § 22 måtte ändras

komme att lyda på följande sätt:

Föreslagen lydelse:

»I öfrigt iakttages i afseende

på till förvar inlemnade värdepapper,

guldmynt eller försegladt gods:

att, om inlemnare icke åtnöjes

med det af riksbanken beräknade

värde å handlingar eller guldmynt,

eller uppmätning af försegladt gods

eller med påförd förvaringsafgift,

depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt

gods tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet — — —

(oförändradt) — — — kalenderår

inbetalas.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

I afseende å § 36 i reglementet hemställer utskottet,

4:o

att mom. 1 af nämnda § 36 måtte erhålla följande

lydelse:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och

kreditiv samt vid köp af vexlar ega

fullmägtige bestämma med afseende

å så väl penningeställningen

som utlåningstiden och de säkerheter,

hvilka erbjudas; oph kan

denna ränta vara olika i riksbankens

hufvudkontor och vid hvardera

afdelningskontoret.

Sedan, jemlikt riksdagens år 1891 fattade beslut, under sistlidne

år i staden Falun för Kopparbergs län inrättats ett kontor af riksbanken,

erfordras ändring af den paragraf i reglementet, som innefattar föreskrift

om de särskilda kontorens lånedistrikt, hvarjemte de i slutet af

reglementet meddelade särskilda föreskrifter i afseende å samma kontors

anordnande böra utgå, och hemställer utskottet för den skull,

5:o

att § 25 i bankoreglementet må, med uteslutande

af den dervid införda not, erhålla följande lydelse:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

§ 25. »Riksbankensutlåningsrörelsedrif
Riksbankens

utlåningsrörelse drif- ves genom hufvudkontor et i Stockholm

ves genom hufvudkontor et i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala,

»Räntan för lån och kreditiv samt

vid köp af vexlar ega fullmägtige

bestämma med afseende å så väl

penningeställningen som utlåningstiden

och de säkerheter, hvilka erbjudas;

och kan denna ränta vara

olika i riksbankens hufvudkontor

och afdelningskontor.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets Memorial N:o 13.

7

för Stockholms stad och län, Upsala,

Södermanlands, Östergötlands, Örebro,

Vestmanlands Kopparbergs och

Gefleborgs län samt den del af Kalmar

län, som omfattar dess norra

landstingsområde eller Norra och

Södra Tjusts, Aspelands, Sevede

och Tunaläns härad; genom afdelningskontoret

i Göteborg för Hallands,

Göteborgs och Bohus äfvensom för

Elfsborgs län med undantag af Redvägs

härad samt för Skarborgs län

med undantag af Vartofta och Frökinds

härad; genom afdelning skontor et

i Malmö för Kristianstads och Malmöhus

län; genom afdelningskontoret i

Hernösand för Vesternorrlands län;

genom afdelningskontoret i Jönköping

för Jönköpings län jemte ofvannämnda

härad af Skaraborgs och

Elfsborgs län; genom afdelning skontor

et i Kalmar för Kalmar läns södra

landstingsområde eller Norra och

Södra Möre samt Stranda och Handbörds

härad jemte Öland; genom afdelningskontoret

i Karlstad för Vermlands

län; genom afdelningskontoret i

Luleå för Vesterbottens och Norrbottens

län; genom afdelningskontoret

i Vexiö för Kronobergs och Blekinge

län; genom afdelningskontoret i Visby

för Gotlands län; samt genom afdelningskontoret

i Östersund för Jemtlands

län; under iakttagande i afseende

å kontoren i Kalmar, Karlstad

och Hernösand af de vilkor

och bestämmelser beträffande lånerörelsen,

hvilka fullmägtige, enligt

vid dessa kontors inrättande lemnadt

särskilt bemyndigande af 1887,

Södermanlands, Östergötlands, Örebro,

Vestmanlands och Gefleborgs

län samt den del etc. —---;

genom afdelningskontoret i Göteborg

— — —; genom afdelningskontoret i

Malmö — — —; genom afdelningskontoret

i Falun för Kopparbergs län;

genom afdelningskontoret i Hernösand

---; genom afdelningskontoret i

Jönköping---; genom afdelnings
kontoret

i Kalmar — — —; genom

afdelningskontoret i Karlstad----;

genom afdelningskontoret i Luleå —

— —i genom afdelningskontoret i

Vexiö--—; genom afdelningskontoret

i Visby---; samt ge
nom

afdelningskontoret i Östersund

för Jemtlands län; under iakttagande

i afseende å kontoren i

Kalmar, Karlstad, Hernösand och

Falun af de vilkor och bestämmelser

beträffande lånerörelsen, hvilka

fullmägtige, enligt vid dessa kontors

inrättande lemnadt särskildt

bemjmdigande af 1887, 1889, 1890

och 1891 års Riksdagar, ega föreskrifva.

Lån utan---(oförändradt)

---distriktsindelning.»;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

B anlmdsliottds Memorial N:o 13.

1889 och 1890 årens Riksdagar, ega

föreskrifva.

Lån utan afbeta!ningsrätt mot

realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda

slags säkerhet meddelas dock

utan hinder af här ofvan bestämda

distriktsindelning*).

samt

6:o

att de i slutet af bankoreglementet i anledning

af Falukontorets inrättande nästlidet år införda provisoriska

bestämmelser må utgå.

I sammanhang härmed hemställer utskottet, att den för afdelningskontoret

i Falun af fullmägtige uppgjorda interimsstat, som är öfverensstämmande

med den för det näst förut inrättade kontoret i Hernösand

faststälda, måtte vinna Riksdagens stadfästelse, och föreslår följaktligen,

7:o

att aflöningsstaten för afdelningskontoret. i Falun

måtte med iakttagande af den för de smärre afdelningskontoren

bestämda alfabetiska ordningen näst

före kontoret i Hernösaud i riksbankens stat intagas

så lydande:

y>A/delningskönt or et i Falun:

tre styrelseledamöter, hvardera......... kronor 1,200: —

samt derförutom den ledamot, som

handhafver den dagliga förvaltningen

................................................ » 2,400: —

*) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet af det utaf 1891 års

Riksdag beslutade afdelningskontoret i Falun att undergå den förändring, som af stadgandena i

slui et af detta reglemente föranledes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

9

dock att, derest sistnämnda befattning

bestrides af någon riksbankens

tjensteman, aflöningen

till honom under tiden utgår med

sammanlagdt 5,000 kronor för

år räknadt, deraf 800 kronor anses

såsom arfvode, 1,200 kronor

såsom tjenstgöringspenningar och

3,000 kronor såsom lön, hvilket

lönebelopp efter fem års tjenstgöring

i nämnda egenskap kan

förhöjas med 500 kronor och efter

tio år med ytterligare 500 kronor,

kamreraren, tillika kassör, lön ......... kronor 1,600: —

hvilket belopp kan förhöjas efter

fem års ordinarie tjenst med 500

kronor och efter tio års med ytterligare

500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar ............... » 800: —

och missräkningspenningar.................. » 600: —

bokhållaren, tillika registrator, lön ... » 1,200: —

hvilken kan förhöjas efter fem

års ordinarie tjenst med 300 kronor

och efter tio års tjenst med

ytterligare 300 kronor,

samt tjenstgöringspenningar............... » 600: —

ombudsmannen, lön............................ » 800: —

till extra biträde vidkontorsgöromålen

och semestervikariat........................ » 1,200: —

v äkthet] enten, lön.................................... » 400: —

tjenstgöringspenningar........................... » 100: —

jemte fri bostad och vedbrand.

Med anledning af Riksdagens beslut om inrättande under år 1894

i staden Örebro af ett afdelningskontor af riksbanken för Örebro län

och det fullmägtige dervid lemnade bemyndigande att föreskrifva vilkor

Bill. till Itiksd. Prof. 1893. C> Sand. 1 Afd. 11 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

BankoulsJcottets Memorial N:o 13.

och bestämmelser i afseende å kontorets rörelse och förvaltning får

utskottet, i enlighet med hvad förut i dylika fall blifvit föreslaget och

stadgadt, hemställa,

8:o

att i slutet af bankoreglementet må införas följande

stadgande:

»Vid 1893 års riksdag har tillika beslutits:

a) att under loppet af år 1894 skall för Örebro

län i staden Örebro inrättas ett afdelningskontor af

riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende

å kontorets rörelse och förvaltning, som bankofullmägtige

ega föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmägtige att till

bedrifvande af kontorets lånerörelse anvisa de belopp,

fullmägtige må finna lämpliga; och

c) att fullmägtige, tills vidare och intill dess

Riksdagen annorlunda besluter, må ej mindre bestämma,

af huru stort antal ledamöter styrelsen för afdelningskontoret

i Örebro skall utgöras, än äfven utse dessa

ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och

sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden

för styrelsen, äfvensom besluta om tjenstemännens

antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga

alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande.

Under förutsättning af bifall till hvad utskottet sålunda i föregående

punkt föreslagit, hemställer utskottet derjemte,

att till bankoreglementets § 25, i hvilken bestämmelse

om hvart och ett af de nuvarande riksbankskontorens

distrikt finnes meddelad, måtte fogas en

not af följande lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

11

»Förestående distriktsindelning kommer i och med

öppnandet af det utaf 1893 års Riksdag beslutade afdelningskontoret

i Örebro att undergå den förändring,

som af stadgandena i slutet af detta reglemente föranledes.

»

Hos utskottet hafva fullmägtige gjort framställning i några riksbankens

aflöningsstat berörande frågor, af hvilka utskottet ansett följande

böra underställas Riksdagens pröfning och afgörande.

Den första af dessa frågor afser reglering af styrelseledamöternas

för den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö aflöningsförmåner, hvarom innehafvarne af nämnda befattningar

i en till fullmägtige ingifven skrift anfört följande:

»Sedan handhafvande styrelseledamöterna för den dagliga förvaltningen

vid riksbankens afdelningskontor i Jönköping, Kalmar, Karlstad,

Luleå, Wexiö och Östersund vid 1889 års riksdag erhållit sina arfvoden

reglerade sålunda, att derest ofvannämnda befattningar vid något af

dessa kontor bestriddes af en riksbankens tjensteman, aflöningen till

honom under tiden utgick efter enahanda grunder och bestämmelser,

som gälde för tjenstemän i tredje graden vid riksbankens hufvudkontor,

med iakttagande, att han derjemte egde att uppbära ett belopp, motsvarande

vid hufvudkontoret anvisadt arfvode för vården af förvaringskassorna

samt af låne- och säkerhetshandlingar, eller 1000 kronor för

år räknadt, och denna reglering vid innevarande års lagtima riksdag

endast förändrats i fråga om fördelning mellan tjenstgöringspenningar

och arfvode, men innehafvarne af motsvarande befattningar vid de

större kontoren i Göteborg och Malmö icke kommit i åtnjutande af

nämnda reglering, utan aflöningen till den fortfarande utgår i form af

arfvoden, sammanlagdt 7,000 kronor åt hvardera, af hvilka arfvoden

ingen del får åtnjutas under sjukdom, synes det vara rättvist och billigt,

att en redaktionsförändring vidtages i nu gällande bankoreglemente

beträffande aflöningsförmånerna för desse handhafvare, så att de till

dem nu utgående arfvoden jemväl må blifva fördelade i arfvoden, tjenstgöringspenningar

och lön, dock i enlighet med de förmåner, hvilka

härutinnan tillkomma tjenstemännen i fjerde graden vid hufvudkontoret.

Då kontoren i Göteborg och Malmö röra sig med betydligt större

lånefonder än de öfriga afdelningskontoren och då handhafvarne vid

de förstnämnda kontoren genom göromålens större omfång hafva mera

omfattande och ansträngande arbete och till följd deraf äfven större

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

ansvar än vid de senare kontoren, böra de väl ock åtn juta högre aflöning

än desse eller i aflöningsväg likställas med tjenstemännen i fjerde

graden vid hufvudkontoret, samt då nuvarande handhafvarne af den

dagliga förvaltningen vid kontoren i Göteborg och Malmö innehaft sina

befattningar i mera än fem år och sedan åtnjuta hvardera 7,000 kronor

årligen, bör väl äfven den förhöjning i lön och tjenstgöringspenningar,

som efter fem års tjenstgöring tilldelas fjerde gradens tjenstemän vid

hufvudkontoret, tillämpas på sagde handhafvare.

Någon särskild utgift torde förslaget i fråga alltså ej medföra

för riksbanken, utan snarare tvärtom, enär hvarje ny handhafvare under

de första fem åren skulle komma att åtnjuta sammanlagda inkomster

af endast 6,200 kronor, motsvarande de löneförmåner som tillkomma

tjenstemännen i fjerde graden vid hufvudkontoret före femårsförhöjningen.

Ändamålet med detta förslag är således icke att erhålla större

aflöning för dem det åsyftar, utan endast att vid sjukdomsfall betrygga dem

mot alltför stora uppoffringar eller att ernå liknande aflöningsvilkor

med handhafvarne vid de öfrige namngifne afdelningskontoren, och

torde förmånen häraf för kommande handhafvare vid kontoren i Göteborg

och Malmö uppväga den minskning i inkomster, i förhållande till den

nuvarande staten för dessa kontor, som af förslaget blefve en följd.»

I förevarande fråga hafva fullmägtige för egen del yttrat: »Då

samma skäl, som förut gifvit anledning att för handhafvarne af den

dagliga förvaltningen vid de smärre afdelningskontoren, i det fall att

de äro riksbankens tjenstemän, bestämma deras arfvode i enlighet med

de grunder, som tillämpas i afseende å aflöningsförhållandena för tjenstemän

vid hufvudkontoret, torde gälla äfven i afseende å kontoren i Göteborg

och Malmö, och någon särskild tillökning i den ordinarie staten

ej genom bifall till ansökningen skulle föranledas, utan förslaget, såsom

af sökandena påvisats, för de första 5 åren af en dylik styrelseledamots

tjenstetid innebär en direkt minskning i staten, hafva fullmägtige funnit

sig kunna och böra tillstyrka bifall till förslaget i fråga. Hvad härvid

särskildt angår ersättningen till sådan handhafvare af den dagliga förvaltningen

vid dessa kontor, som ej i riksbanken innehar anställning

såsom tjensteman, anse fullmägtige, att nuvarande bestämmelser härutinnan

böra bibehållas oförändrade. Om äfven vid de öfriga kontoren i

nämnda fall anvisats en mindre godtgörelse, äro nemligen förhållandena

dock vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö väsentligen olika,

i det att ifrågavarande befattningar derstädes så fullt upptaga sina

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

13

innehafvares tid, att de ej samtidigt torde, såsom vid de smärre är

görligt, kunna bestrida någon aflönad befattning eller påräkna andra

inkomster vare sig i statens eller kommunens tjenst, hvartill kommer

att styrelseledamöter i denna sin egenskap ej innehafva någon pensionsrätt.

Utskottet, som anser ifrågavarande förslag hafva skäl för sig och

som tillika inhemtat, att till följd af inträffadt dödsfall den asyftade

regleringen kan, hvad beträffar kontoret i Malmö, genast vidtagas och

sålunda verklig besparing omedelbart vinnas, får med anledning häraf

och i enlighet med fullmägtiges hemställan föreslå,

10:o

att de delar af aflöningsstaten, som röra ersättning

till styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg

och Malmö, måtte erhålla följande lydelse:

a) vid kontoret i Göteborg:

Nuvarande lydelse:

fyra styrelseledamöter,

hvardera ..................... kr. 2,400: —

samt derförutom den

ledamot, som handhafver

den dagliga

förvaltningen ............ » 4,600: —

jemte fri bostad.

fyra styrelseledamöter,

hvardera ..................... kr. 2,400: —

samt derförutom den

ledamot, som handhafver

den dagliga

förvaltningen ............ » 4,600: —

jemte fri bostad; dock att, derest

sistnämnda befattning bestrides af

någon riksbankens tjensteman, aflöningen

till honom under tiden utgår

efter enahanda grunder och bestämmelser,

som gälla för tjenstemän

i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor,

eller med 6,200 kronor för

år räknadt, deraf 750 kronor anses

såsom arfvode, 1,450 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, hvilka efter

fem års tjenstgöring kunna höjas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

till 1,750 kronor, och 4,000 kronor

såsom lön, hvilket belopp efter fem

års tjenstgöring kan höjas till 4,500

kronor;

b)

Nuvarande lydelse:

fyra styrelseledamöter,

hvardera ..................... kr. 1,800: —

samt derförutom den

ledamot, som handhafver

den dagliga

förvaltningen.......;.... » 5,200: —

vid kontoret i Malmö:

fyra styrelseledamöter,

hvardera ..................... kr. 1,800: —

samt derförutom den

ledamot, som handhafver

den dagliga

förvaltningen ............ » 5,200: —,

dock att, derest sistnämnda befattning

bestrides af någon riksbankens

tjensteman, aflöningen till honom

under tiden utgår efter enahanda

grunder och bestämmelser, som gälla

för tjensteman i fjerde graden vid

riksbankens hufvudkontor, eller med

6,200 kronor för år räknadt, deraf

7 50 kronor anses såsom arfvode, 1,450

kronor såsom tjenstgöringspenningar,

hvilka efter fem års tjenstgöring

kunna höjas till 1,750 kronor,

och 4,000 kronor såsom lön, hvilket

belopp efter fem års tjenstgöring

kan höjas till 4,500 kronor.

Hvad beträffar den vid afdelningskontoret i Göteborg på stat

uppförda vaktbetjeningen, som utgöres af en vaktmästare och en husdräng,

hafva fullmägtige bland annat erinrat, att med den utvidgade

rörelse, som kontoret vunnit, i förening med den högst betydliga tillökning

af dess lokaler, som föranledts af uppförande för dess räkning

af ett nytt bankhus, ovilkorligen påkallades biträde af tvenne ordinarie

s. 15 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets Memorial N:o 13.

15

vaktmästare, hvadan fullmägtige ock varit nödsakade att i afvaktan på

Riksdagens medgifvande låta bero vid styrelsens åtgärd att aflöna ett

extra vaktmästarebiträde. Med instämmande i åsigten, att under nuvarande

förhållanden afdelningskontoret i Göteborg har behof af mer

än en ordinarie vaktmästare, har utskottet dock ej för det närvarande

funnit skäl tillstyrka föreslagen förhöjd aflöning för vaktmästarepersonalen

derstädes, men deremot ansett bestämmelse lämpligen böra meddelas

derom, att, i händelse fri bostad inom kontorets hus ej kunde

beredas nämnda pei*sonal, ersättning derför, äfvensom för vedbrand,

borde vederbörande tillförsäkras med ett af styrelsen såsom skäligt

beräknadt belopp af 300 kronor för år, hvadan utskottet velat hemställa,

11:0

att bestämmelserna angående staten för afdelningskontoret

i Göteborg, i hvad afser vaktbetjeningen,

måtte erhålla följande, till en del förändrade

lydelse:

Nuvarande lydelse:

en vaktmästare, lön...... kr. 600: —

tjenstgöringspenningar. » 125: —

jemte fri bostad och

vedbrand,

en husdräng, lön ......... » 600: —

jemte fri bostad och vedbrand.

två vaktmästare, hvardera

lön........................ kr. 600: —

tjenstgöringspenningar » 125: —

en husdräng, lön ......... » 600: —,

hvarjemte såväl denne som vaktmästarne

eg a åtnjuta fri bostad och

vedbrand eller såsom ersättning för

nämnda förmåner ett belopp för

hvardera af 300 kronor om året.

Med erinran, att det år 1875 till extra biträde vid riksbankens

afdelningskontor i Luleå anvisade beloppet af 200 kronor sedermera

vid särskilda tillfällen ökats, så att detsamma, som sedan år 1887 och

allt framgent afsetts att bland annat bereda ersättning för semester
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

vikariat, numera utgjorde 1,700 kronor om året, har styrelsen för afdelningskontoret,

enligt hvad fullmägtige anmält, hos dem gjort framställning

om vidtagande af sådan åtgärd, att berörda anslag blefve

förhöjdt med 1,500 kronor eller till 3,200 kronor. Såsom hufvudsakligt

skäl härför hafva anförts de allt mer växande göromålen, hvartill anledningen

närmast vore att finna i den år 1887 till Gellivara framdragna

jernvägen mellan nämnda plats och Luleå, äfvensom påbörjandet

af stambanearbetet vid Boden; och har styrelsen, för att visa, i hvad

mån göromålen vid kontoret ökats, uppgjort och meddelat en jemförelse

mellan omfattningen af de särskilda grenarna af kontorets rörelse under

åren 1889 och 1892, af hvilken framgår, att göromålen, hvilka, enligt

styrelsens åsigt, sannolikt komma att än vidare växa, i mån som stambanebyggnaden

når sin fullbordan och industriel verksamhet i sammanhang

dermed kommer till lif inom dessa trakter, från 1888 till nästlidet

års slut ökats med omkring 128 procent. Derjemte och med upplysning,

att ifrågavarande anslag blifvit användt, hufvudsakligen till aflöning

åt tvänne biträden, har styrelsen förklarat, det erfarenheten under sistförflutna

året gifvit vid handen, att, oberäknadt de ordinarie, 4 extra

ordinarie tjenstemän haft jemn sysselsättning, utan att såsom ersättning

till de tvänne yngsta bland dessa senare styrelsen haft att tillgå

annat än några på anslaget i fråga uppkomna besparingar, hvilka utdelats

i form af uppmuntring eller flitpenningar.

Med vitsordande af styrelsens uppgifter om den betydliga rörelsen

vid ifrågavarande kontor, hvilken, i synnerhet hvad beträffar vexelaffärer

och afbetalningslån, i allmänhet vida öfverstiger densamma vid

de andra, mindre kontoren, hafva fullmägtige förklarat sig anse berörda

anslag så mycket hellre böra ökas, som derigenom skulle kunna beredas

styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen vid kontoret något

biträde i den mängd honom åliggande göromål, hvaremot fullmägtige

ej funnit sig böra tillstyrka anslagets höjande med så stort belopp,

som af styrelsen föreslagits, utan hemstält, att detsamma måtte ökas

med 1,100 kronor eller från 1,700 till 2,800 kronor för år.

I enlighet med hvad fullmägtige sålunda föreslagit, och då utskottet

anser fullt fog förefinnas för en förhöjning af ifrågavarande

anslag, har utskottet velat hemställa,

12:o

att det för afdelningskontoret i Luleå till extra

biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 13.

17

visade belopp af 1,700 kronor måtte höjas till 2,800

kronor samt att aflöningsstaten i denna del måtte i

öfverensstämmelse härmed ändras.

Derjemte och för den händelse utskottets förslag i nyssnämnda

punkt vinner Riksdagens bifall, får utskottet, på fullmägtiges tillika

gjorda framställning och i likhet med hvad vid förhöjningar i afdelningskontorens

extra anslag plägat tillämpas, jemväl hemställa,

13:o

att förhöjningen i extra anslaget vid afdelningskontoret

i Luleå måtte få anses gällande från och

med innevarande års början.

->IkJu i''i m<b ’tj: glfio.Litf

Stockholm den 2 maj 1893.

> i A

På utskottets vägnar:

: 1 i. • ■'' 1 II ''• '' i 1V! j: • ;j. i! *i<>» < : '' • . t. i : 11 • i H t (>

G. S. Åkerhielm.

Herrar Gumcelius och Hansson hafva begärt få antecknadt, att de

på grund af beviljad ledighet från riksdagsgöromålen ej deltagit i behandlingen

af de i detta memorial omförmälda ärenden, den förre hvad

angår punkterna 10:o—13:o och den senare hvad angår punkterna

8:o- 13:o.

Bih. till Riksil. Vrot. 1893. fi Sami. 1 Afd. 11 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:112 Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, med öfverlemnande af bankoreglementet. Till herrar fullmägtige i riksbanken. a1 i texten