Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

1893-02-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1893:1, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1893 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

Med anledning af de olägenheter, Indika saknaden af föreskrift

om hvem det ålåge att föra ordet vid samtidigt inträffande förfall i en

af Riksdagens kamrar för både talmannen och vice talmannen skulle

kunna föranleda, föreslog herr 0. B. Olsson i motion vid 1891 års riksdag

en ändring åt grundlagens bestämmelser i den rigtning, att inom hvardera

kammaren skulle, utom talmannen, finnas två vice talmän, men i

sammanhang härmed återupptog, han en förut åtskilliga gånger väckt

fråga om rätt för kamrarne att sjelfva utse sina talmän.

Konstitutionsutskottet, som hade att öfver detta förslag afgifva

yttrande, uttalade såsom sin åsigt, att stadgandet om hvem det skulle

tillkomma att utse kamrarnes talmän ej kunde betraktas annorlunda än

såsom en formbestämmelse, men då det ej funnes något skäl, hvarför

den svenska .Riksdagen ej borde få utöfva ifrågavarande, för hvarje representation

i ett konstitutionelt samhälle naturliga rätt, tvekade utskottet

ej att tillstyrka det af herr Olsson framstälda förslag.

Denna hemställan bifölls af Andra Kammaren men af Första

Kammaren antogs utan votering ett förslag, enligt hvilket Konungen

skulle, för hvardera kammaren bland dess ledamöter utse talman och

två vice talmän.

. 1 syfte att genom en sammanjemkning af de sålunda yppade olika

meningarna vinna den önskvärda säkerheten för riksdagsår betets behonga

gång framlade herr G. Ryding vid 1892 års riksdag det ändringsförslag,

att, derest i eu kammare förfall samtidigt inträffade för både

Sill. till Riksd. Prof. 1893. 3 Sami. 1 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

talmannen och vice talmannen, kammaren skulle ega att utse en af

sina öfriga ledamöter att fungera såsom talman, till dess förfallet

upphört.

Detta förslag vann ej understöd från utskottet, utan framlade

utskottet ett nytt förslag, enligt hvilket vid samtidigt inträffande förfall

för både talmannen och vice talmannen i någon af Riksdagens kamrar

talmansbefattningen skulle utöfvas af den kammarens ledamot, hvilken,

jemlikt riksdagsordningen, egde att föra ordet, innan talmän blifvit förordnade

eller valde.

Intetdera förslaget blef af Riksdagen bifallet. Första Kammaren

förkastade dem båda, hvaremot Andra Kammaren utan votering antog

till hvilande ett vid utskottets utlåtande i form af reservation framstäldt

förslag af hufvudsakligen enahanda lydelse som det, hvilket af kammaren

år 1891 bifölls.

Under åberopande af konstitutionsutskottets utlåtande n:o 3 år

1891 och den till samma utskotts utlåtande n:o 13 år 1892 af ledamöterna

från Andra Kammaren fogade reservation, hemställer nu herr

E. Norman i en från Andra Kammaren till utskottet hänvisad motion,

n:o 18, att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till ändrad

lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 52.

Riksdagens kamrar utse hvar för sig bland sine ledamöter talman

och två vice talmän
-

Riksdagsordningen.

§ 33.

Så snart fullmagterna undergått den i mom. 1 af nästföregående

paragraf föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet dervid

blifvit af chefen för justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår, välje

hvardera kammaren bland sina ledamöter talman och två vice talmän.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

3

Innan talmän blifvit valde, föres i hvardera kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och der två eller flera ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den

af dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt förfall i en af Riksdagens kamrar för både talman

och vice talmän utses, på sätt vid val af talman eger rum, en af kammarens

öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

Med uppgiften att söka undanrödja de olägenheter, hvilka med

nu gällande grundlagsbestämmelser i afseende å talmansbefattningarna

kunna tänkas uppstå, har motionären sammanbundit den från konstitutionel

synpunkt vida vigtigare frågan om öfverflyttande från Konungen

till kamrarne sjelfva af rätten att utse talmän och vice talmän;

men då en grundlagsändring i sådan rigtning, om än öfverensstämmande

med grundsatser, som af den allmänna statsrätten tillerkännas

giltighet, dock icke är föranledd af något som helst behof, finner utskottet

ej skäl att till förslaget i denna del tillstyrka bifall; och då af

den redogörelse, utskottet här ofvan lemnat, lärer framgå, att en lösning

af den fråga, som närmast föranledt motionärens förslag, icke i det

samband, hvari den blifvit stöld, för närvarande är att vinna, får utskottet

hemställa,

att herr Normans motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1893.

På utskottets vägnar:

O. Bergius.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

Reservationer

af herrar Ljungman, Bengtsson, Boström, Dahn, Johnsson, Vahlin, Wikstén,

Elowson, Gyllensvärd och Hedin, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionen och hemställa,

det Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag

till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33

riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling.

Regeringsformen.

§ 52.

Riksdagens kamrar utse hvar för sig bland sine ledamöter

talman och två vice talmän.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart fullmagterna undergått den i mom.

1 af nästföregående paragraf föreskrifna granskning

samt berättelse om förloppet dervid blifvit af chefen

för justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter

angår, välje hvardera kammaren bland sine ledamöter

talman och två vice talmän.

2. Innan talmän blifvit valde, föres i hvardera

kammaren ordet af den derstädes närvarande ledam

som de flesta riksdagar bevistat, och, der två er

flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit af

dem, som är till lefnadsåren äldst.

3. Vid samtidigt förfall i en af Riks kamrar

• för både talman och vice talmän idses, vid val af

talman eger rum, en af kammarens " '' e ledamöter att

tjenstgöra såsom talman för tillfället.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

5

samt af herr Behm, med hvilken herr Nyström instämt:

Då jag anser motionärens förslag att från Konungen till kamrarne

öfverflytta rättigheten till talmäns utseende samt att öka vice talmännens

antal sakna giltiga skäl, har jag icke kunnat biträda detsamma.

Deremot finner jag högst nödigt, att i § 33 riksdagsordningen införes

en bestämmelse om, huru förfaras skall, i händelse både talman

och vice talman i någon af Riksdagens kamrar äro på en gång hindrade

att tjenstgöra; och har jag i sådant afseende inom utskottet påyrkat

antagande af ett sista mom. i nämnda paragraf, så lydande:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen

och vice talmannen i någon af Riksdagens

kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som

nyss är nämndt, eu af kammarens öfriga ledamöter att

tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.