Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af §§ 35 och 36 regeringsformen.

1893-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1893:16, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af §§ 35 och 36 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1893, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om ändrad lydelse af §§ 35 och 36 regeringsformen.

I motion n:o 7 inom Andra Kammaren har herr A. V. Ljungman

föreslagit, bland annat, att Riksdagen måtte antaga följande förslag till

ändrad lydelse af §§ 35 och 36 regeringsformen att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling:

§ 35.

Statsrådets ledamöter, presidenter och chefer för kollegier eller de

i dessas ställe inrättade verk, justitiekansleren, cheferne för fångvården,

landtmäteriet, jernvägsstyrelsen, lots-, post-, telegraf- och tullverken,

domänstyrelsen med flera centrala embetsverk, expeditionschefer i statsdepartementen,

öfverståthållaren, underståthållaren och polismästaren i

hufvudstaden, landshöfdingar, fältmarskalkar, generaler och amiraler af

alla grader, generaladjutanter, öfveradjutanter, stabsadjutanter, kommendanter

i fästningarne, öfverstar för regementena, sekundcheferne för gardesregementena

till häst och fot och för lifregementets corpser samt cheferne

för öfriga särskilt för sig bestående militära corpser eller bataljoner samt

cheferne för artilleriet, fortifikations-, fältmätnings- och sjömätningsväsendet

hafva förtroendesysslor, hvarifrån Konungen må dem entlediga, när han

pröfvar rikets tjenst det fordra. Konungen kungöre dock sådana beslut i

statsrådet, hvars ledamöter vare skyldige att deremot göra underdåniga

framställningar, om de finna sig dertill skal ega.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

7

§ 36.

De, som bekläda domareembeten, så högre som lägre, samt alla

andra embets- och tjensteman, än de i föregående 32 och 35 §§ nämnde,

kunna icke utan medelst ransakning och dom från sina innehafvande

sysslor af Konungen afsättas, ej heller utan egna ansökningar till andra

tjenster befordras eller flyttas, allt dock med den inskränkning, som vid

aflöningsstaternes fastställande kan varda bestämd

Sedermera har herr Ljungman omarbetat sitt förslag till ändring af

§ 35 regeringsformen och i motion n:o 210 hemstält, att Riksdagen måtte

antaga denna ändrade lydelse af samma paragraf:

§ 35.

Statsrådets ledamöter, presidenter eller chefer för rikets kollegier och

öfrig a centrala embetsverk, justitiekansleren, expeditionschefer i statsdepartementen,

öfverståthållaren, underståthållaren och polismästaren i hufvudstaden.

landshöfdingar, fältmarskalkar, generaler och amiraler af alla grader,

generaladjutanter, öfveradjutanter, stabsadjutariter, kommendanter i fästningarne,

chefer för regementen och öfriga särskilt för sig bestående

militära corpser samt chefen för sjömätningsväsendet äfvensom de embetsmän,

med hänsyn till beskaffenheten af hvilkas tjensteutöfning det vid

aflöning sstaternas fastställande ansetts nödigt, hafva förtroendesysslor, hvarifrån

Konungen må dem entlediga, när han pröfvar rikets tjenst det fordra.

Konungen kungöre dock sådana beslut i statsrådet, hvars ledamöter vare

skyldige att deremot göra underdåniga framställningar, om de finna sig

dertill skäl ega.

Utskottet får till en början anmärka att hvad som af motionären

föreslagits derom, att ministrar, sändebud och agenter för handeln hos

främmande magter samt embets- och tjenstevnännen uti Konungens kabinett

för utrikes brefvexlingen och vid beskickningarna icke vidare måtte

i § 35 regeringsformen omnämnas såsom förtroendeembetsmän äfvensom

att orden »i föregående § nämnde» uti § 36 regeringsformen, måtte utbytas

mot: »i föregående 32 och 35 §§ nämnde», är föranledt af annat i förevarande

motioner framstäldt ändringsförslag, deröfver utskottet i utlåtande

n:o 14 redan afgifvit yttrande.

Det i motionen n:o 7 framstälda förslag till ändring af § 35 regeringsformen

har, såsom deraf tydligen framgår, närmast föranledts af eu önskan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

att genom utbytande af orden »statens jernvägstrafik» och »skogsväsendet» mot

»jernvägsstyrelsen» och »domänstyrelsen» bringa paragrafens innehåll i öfverensstämmelse

med nu bestående förhållanden. Genom framläggandet af

det senare förslaget får motionären väl anses hafva återtagit förstnämnda

hemställan, men hvad som för denna legat till grund, torde i viss mån

ega tillämplighet jemväl på det senare förslaget.

Enligt utskottets åsigt kan ett lagstadgandes föråldrade form icke i

och för sig sjelf utgöra tillräcklig anledning till ändring. Endast för så

vidt formen är sådan, att derigenom förorsakas missförstånd, kan det blifva

nödigt att härutinnan åstadkomma rättelse. Detta skäl för en ändring af

§ 35 regeringsformen i angifna rigtning torde dock icke vara för handen.

Hvad beträffar motionärens senare förslag till ändring af § 35 regeringsformen,

så vill utskottet väl erkänna, att ett generelt angifvande, der så

ske kan, af förtroendesysslorna är att föredraga framför ett uppräknande,

sådant som i nämnda § egt rum. Men då den föreslagna lydelsen uttryckligen

innefattar eu utsträckning af förtroendeembetsmännens antal, och

utskottet för sin del är af den åsigt, att antalet förtroendesysslor icke utan

mycket vigtiga skäl bör ökas, finner utskottet ej heller skäl att understödja

hvad motionären i denna del föreslagit.

Vidkommande slutligen det af motionären föreslagna tillägg till § 36

regeringsformen, så upphäfver det helt och hållet den i stadgandet uttalade

principen att domare och alla andra einbets- och tjensteman, än de i § 35

nämnde, icke kunna utan medels ransakning och dom afsättas; och torde

redan på grund häraf förslaget vara af beskaffenhet att icke böra af Riksdagen

godkännas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Ljungmans motioner n:is 7 och 210 i hvad

de afse ändring af §§ 35 och 36 regeringsformen i de

delar, hvarom yttrande förut ej afgifvits, icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERG1US.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

9

Reservation

af herr Ljungman, som ansett, att utskottet bort med anledning af

motionerna tillstyrka Riksdagen att till hyllande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse af §§ 35 och 36

regeringsformen:

§ 35.

Statsrådets ledamöter, presidenter eller chefer för rikets kollegier och

öfriga centrala embetsverk, justitiekansleren, expeditionschefer i statsdepartementen,

öfverståthållaren, underståthållaren och polismästaren i hufvudstaden,

landshöfdingar, fältmarskalkar, generaler och amiraler af alla grader,

generaladjutanter, öfveradjutanter, stabsadjutanter, kommendanter i fästningarne,

chefer för regementen och öfriga särskildt för sig bestående militära

corpser samt chefen för sjömätningsväsendet äfvensom de embetsman,

med hänsyn till beskaffenheten af hvilkas tjensteutöfning det vid aflöningsstaternas

fastställande ansetts nödigt, hafva förtroendesysslor, hvarifrån

Konungen må dem entlediga, när han pröfvar rikets tjenst det fordra.

Konungen kungöre dock sådana beslut i statsrådet, hvars ledamöter vare

skyldige att deremot göra underdåniga framställningar, om de finna sig

dertill skål ega.

§ 36.

De som bekläda domareembeten, så högre som lägre, samt alla andra

embets- och tjensteman, än de i 32 och 35 §§ nämnde, kunna icke utan

medelst ransakning och dom från sina innehafvande sysslor af Konungen

afmattas, ej heller utan egna ansökningar till andra tjenster befordras eller

flyttas, allt dock med den inskränkning, som vid aflöningsstaternas fastställande

kan varda bestämd.

Bill. till Jiiksil. Prat. 1893. 3 Sami. 8 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.