Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 62 och 69 regeringsformen samt § 65 riksdagsordningen.

1893-04-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1893:28, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 62 och 69 regeringsformen samt § 65 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 28.

1

tf:o 28.

Ank. till. Riksd. kansli den 22 april 1893, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ 62 och 69 regeringsformen samt

§ 65 riksdagsordningen.

I motion n:o 7 inom Andra Kammaren har herr A. V. Ljungman

föreslagit, bland annat, att Riksdagen måtte antaga följande förslag till

ändrad lydelse af nedanstående §§ i regeringsformen och riksdagsordningen:

Regeringsformen:

§62.

Sedan statsverkets behof blifvit af Riksdagen pröfvade, ankommer

det på Riksdagen att en deremot svarande bevillning sig åtaga samt att

tillika fastställa, huru särskilda summor deraf skola till särskilda ändamål

användas, och dessa summor under bestämda liufvudtitlar uti riksstaten

anslå. Andra vilkor må icke fogas vid anslags beviljande än blott

sädana, som stå i oskiljaktigt sammanhang med anslagets användning samt

afse att närmare bestämma sättet och tiden derför.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 3 Samt. 16 Käft. (N:o 28).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets TJtlåta-nde N:o 28,

§ 69.

Då statsutskottets förslag, rörande antingen nfestatens reglerande

eller bevillningens derefter lämpade kela belopp eller vilkor för anslags

användning eller allmänna afgifter, eller grunderna för förvaltningen af

kronans domäner, eller livad till riksgäldskontorets utgifter och inkomster

körer, eller grunderna för riksgäldskontorets styrelse ock förvaltning,

till pröfning kos Riksdagen förekafves, gälle kvad angående bekandlingen

af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen stadgas. Fatta kamrarne

stridiga beslut, som ej varda samman]emkade, skola kamrarne, kvar för sig,

rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stannat; kommande den

mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen:

§ 65.

När i fråga om riksstatens reglerande eller bevillningens derefter lämpade

hela belopp eller vilkor för anslags användning eller grunderna för förvaltningen

af kronans domäner eller skatt eller annan allmän afgift, eller

angående riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse ock förvaltning,

inkomster och utgifter, eller beträffande instruktioner för Riksdagens revisorer,

kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag

varda sammanjemkade, skola begge kamrarne kvar för sig rösta om de

olika beslut, hvari hvardera förut stannat, kommande den mening, som

dervid erhåller de flesta ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. För att vid sådan omröstning

förekomma lika antal röster, skall i Andra Kammaren afläggas ock förseglas

en sedel, hvilken, i händelse de öfriga sammanräknade rösterna utfalla lika,

öppnas och afgör frågan. Är pluralitet redan vunnen, bör den aflagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

Utskottet får till en början anmärka, att kvad i motionen föreslagits

derom att i § 69 regeringsformen måtte insättas orden: »eller--

allmänna afgifter — —» framför orden: »eller kvad till riksgäldskontorets

utgifter och inkomster hörer», samt att i § 65 riksdagsordningen ordet

»bevillning» måtte utbytas mot: »skatt eller annan allmän afgift» är för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 28.

3

anledt af annat i samma motion framstäldt ändringsförslag, deröfver utskottet

i utlåtande n:o 13 redan afgifvit yttrande.

Beträffande motionen i föreliggande delar, så hafva, såsom kändt är,

grundlagarnes bestämmelser derom, i hvilka frågor gemensam omröstning

skall ega rum, ofta varit föremål för olika tolkningar och vid flera tillfällen

gifvit anledning till allvarliga meningsskiljaktigheter mellan kamrarne.

Lika med motionären finner utskottet derför ett förtydligande af dessa

bestämmelser i ändamål att, så vidt möjligt, förekomma stridigheter af nämnda

art vara särdeles önskligt. Visserligen anser utskottet det vara med synnerligen

stora svårigheter förenad! att åstadkomma en sådan förändring af

ifrågavarande stadgande!!, att derigenom det åsyftade ändamålet skulle i afsevärd

mån blifva förverkligadt, men frågan har dock synts utskottet vara

af den vigt, att utskottet, för att om möjligt bringa densamma närmare sin

lösning, funnit sig böra föranstalta om utredning, huru dessa stadgande!!

efter det nya representationsskickets införande tillämpats. Ehuru denna utredning,

med undantag af de utaf bevillnings- och bankoutskotten behandlade

frågor, nu föreligger färdig, har tiden dock varit alltför knappt tillmätt, för

att utskottet skulle kunnat taga den fullständiga kännedom om resultaten

deraf, utskottet för frågans fullständiga pröfning ansett nödig.

På grund häraf hemställer utskottet,

att motionen i förevarande delar icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.