Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 2 och 3 tryckfrihetsförordningen.

1893-04-25 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1893:29, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 2 och 3 tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Riksd. kansli d. 27 april 1893, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ 2 och 3 tryckfrihetsförordningen.

I en inom Första Kammaren väckt, till utskottets behandling hänvisad

motion, n:o 26, anmärker herr friherre Broder Abraham Leijonlmfvud, att

gällande tryckfrihetsförordning hvarken mot obehörigt offentliggörande

skyddar mobiliseringsplaner och andra handlingar rörande härens och

flottans öfvergång från freds- till krigsfot, ej heller lägger något hinder i

vägen att, sedan krig utbrutit, såväl inom landet som till utlandet utspridas

de för fienden mest värderika och för vår egen försvarskraft skadligaste

underrättelser om truppernas och krigsfartygens samling, deras rörelser,

öfriga försvarsanstalters skick med mera dylikt. Med anledning häraf

hemställer motionären, att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag

till ändrad lydelse af §§ 2 och 3 tryckfrihetsförordningen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling:

§ 2.

l:o. I öfverensstämmelse etc.---—

2:o. Skall för etc. — — —

3:o. Skall det etc. — — —

4:o. I grund af etc. — — — som helst.

liih. till Riksd. Prof. 1893. 3 Sami. 11 Häft. (N:o 29).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 29.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll etc.--— uppenbara.

Att ej några ministeriella etc.---riksdaler.

Att mobilisering splaner och dithörande handlingar rörande försvarsverket,

hvilkas kungörande Konungen finner kunna medföra våda för rikets

försvar och säkerhet och derför böra hållas hemliga, icke må utlemnas.

Kungöras sådana handlingar i tryck, straffes utgifvaren med fängelse i

högst två år.

Att i hvad rättegångsmål som helst är--— (till paragrafens slut).

§ 3.

Under de förutsatta vilkor etc. — — — anses:

l:o. Hädelse etc.---— konfiskeras.

2:o. Förnekelse af etc. — — — konfiskeras.

3:o. Gäckeri etc. —--konfiskeras.

4:o. Allt slags etc. —--konfiskeras.

5:o. Smädeliga uttryck etc.---konfiskeras.

6:o. Smädeliga uttryck etc. — — — konfiskeras.

7:o. Uppmaning till myteri etc.---konfiskeras.

8:o. Smädeliga uttryck etc. — — — allmän lag.

9:o. Smädeliga, förgripliga etc. — — — kunna konfiskeras.

10:o. Allt kungörande i tryck af dels hvad som i krigstid för fienden

uppenbarar krigsmagtens ställning eller rörelser eller något rådslag eller

beslut derom, dels ock hvad som hörer till statens å färde varande underhandlingar

med främmande magter, eller eljest af Konungens, i sammanhang

med dem tillärnade beslut och afsigter samt dess ministrars, råds

och sändebuds värf, om det ej sker med regeringens tillstånd eller med

officiel tillåtelse; förbrytelsen straffes enligt allmän lag och skriften konfiskeras.

ll:o. Angripelsen etc. — — — (till paragrafens slut).

Då såsom undantag från den i tryckfrihetsförordningen gifna regel,

att det skall vara en hvar tillåtet att i tryck utgifva allmänna handlingar,

är stadgadt, att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och

kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar icke kunna före

femtio år efter protokollets eller handlingens datum till tryckning fordras

eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekommas, bör det, enligt utskottets

uppfattning, icke råda någon tvekan derom, att mobiliseringsplaner och dit

hörande handlingar, å hvilka fastställelse af Kongl. Maj:t meddelats, äro i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 29.

3

tryckfrihetsförordningen skyddade mot obehörigt offentliggörande. Deremot

torde det, särskildt med hänsyn till föreskriften i samma förordning, att alla

handlingar, hvilkas offentliggörande ej blifvit i förordningen uttryckligen förbjudet,

må kunna i tryck utgifvas, vara tvifvelaktigt, huruvida förslag till

mobiliseringsplaner eller förarbeten dertill eller sådana handlingar, som möjligen

upprättas till fullständigande af förut uppgjorda planer, kunna, innan

vederbörlig fastställelse derå kommit, undandragas allmänhetens kännedom.

En lagstiftningsåtgärd i ändamål att i nämnda afseende förtydliga tryckfrihetsförordningens

bestämmelser finner utskottet derför vara både behöflig och

gagnelig.

Olika meningar hafva emellertid inom utskottet yppats dels derom,

huru det skydd mot obehörigt offentliggörande, som åt ifrågavarande

handlingar skulle beredas, lämpligast borde komma till stånd och i tryckfrihetsförordningen

uttryckas, dels ock beträffande det ansvar, som borde

följa å ett dylikt offentliggörande. Under det en mening velat stadga, att

mobiliseringsplaner och dithörande handlingar ej någonsin finge utan

Konungens tillstånd utlemnas, äfvensom ansett, att å offentliggörandet i

tryck af sådana handlingar, när de skulle hållas hemliga, ej borde följa

mindre straff än fängelse, så har en annan åsigt velat göra gällande, att

utlemnande af mobiliseringsplaner och till grund för dem liggande handlingar

skulle kunna förvägras endast i det fall, att deras offentliggörande

blifvit, såsom för rikets säkerhet vådligt, genom förordnande af Konungen

i statsrådet förbjudet; och borde, enligt sistnämnda åsigt, öfverträdandet

af detta förbud kunna, der omständigheterna ej voro synnerligen försvårande,

få umgällas med böter.

Beträffande det af motionären föreslagna tillägg till § 3 mom. 10

tryckfrihetsförordningen, så har inom utskottet erkänts vigten af ett

lagstadgande, egnadt att förekomma meddelande i tryck under krigstid af

underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra åtgärder

för försvaret. Men äfven i afseende å detta stadgandes affattning

har meningsskiljaktighet inom utskottet uppstått. En mening har, med

anslutning i sak till motionärens förslag, velat till 10 momentets nuvarande

lydelse foga ett tillägg af innehåll, att hvad som i samma moment stadgats

äfven skulle gälla för det fall, att någon under krigstid i tryck kungjorde

hvad som för fienden uppenbarade krigsmagtens ställning eller

rörelser eller något rådslag eller beslut derom. Genom antagande af ett

förslag i denna rigtning skulle, enligt samma mening, tryckfrihetsförordningens

bestämmelse i förevarande afseende komma i full öfverensstämmelse

med stadgandet i 8 kap. 9 § strafflagen. En annan mening åter har i

nära öfverensstämmelse med den grundsats, som i tyska presslagen fått

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 29.

sitt uttryck, velat åt det ifrågasatta stadgandet gifva den affattning, att

meddelande i tryck af underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser

eller om andra åtgärder för försvaret skulle allenast i det fall anses såsom

missbruk af tryckfriheten, att Konungen vid krigsfara eller under krig

genom kungörelse förbjudit sådana underrättelsers offentliggörande. För

öfverträdelse af detta förbud skulle, enligt sistnämnda åsigt, stadgas särskilt

straff, som dock ej borde bestämmas svårare än böter eller fängelse.

Till följd af ofvan omförmälda meningsskiljaktigheter, hvilka under

den korta tid, utskottet haft att egna åt förevarande frågas behandling,

icke kunnat med hvarandra sammanjemkas, har det icke lyckats utskottet

att utarbeta ett ändringsförslag af den beskaffenhet, att utskottet kunnat

ega förhoppning att detsamma skulle vinna Riksdagens bifall. Vid sådant

förhållande, och då utskottet antager att, derest Kongl. Maj:t skulle finna

frågan vara af sådan vigt, att den bör utan samband med de andra förändringar

af tryckfrihetsförordningen, som kunna vara önskvärda, göras

till föremål för lagstiftning, framställning derom från Kongl. Maj:t är att

till en kommande Riksdag förvänta, föranlåtes utskottet hemställa,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 april 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

af herr Elowson mot viss del af motiveringen;

samt af herrar Hedin, Dalm, Valilin, Gyllensvärd och Nilson, som

yttrat:

»Ett tillägg till § 2, 4:o i motionens syfte har utskottet förklarat för

onödigt, för så vidt tillägget skulle afse mobiliseringsplaner och dithörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 29.

handlingar, »å hvilka fastställelse af Kongl. Maj:t meddelats», men deremot

behöfligt, för så vidt det afsåge samma slags eller dylika handlingar, innan

de blifvit vederbörligen faststälda.

Den af utskottet sålunda antagna skilnaden mellan faststälda och icke

faststälda handlingar finna vi sakna allt stöd i tryckfrihetslagen och vara

för den väckta frågans bedömande helt och hållet betydelselös.

Utskottets åsigt, att »mobiliseringsplaner och dithörande handlingar»

af förra slaget skulle vara tillräckligt skyddade mot offentliggörande genom

grundlagsbestämmelsen, att hos Konungen i regeringsärenden hållna protokoll

först efter femtio år kunna till tryckning fordras, kunna vi ej dela,

då den ganska vidsträckta och ej så litet obestämda kategorien »mobiliseringsplaner

och dithörande handlingar» synes oss uppenbarligen icke falla

under tryckfrihetsförordningens nyssnämnda undantag, hvilket, såsom alla

grundlagsbestämmelser, skall efter sin ordalydelse i hvarje särskild! fall

tillämpas. Såsom ytterligare stöd för denna vår uppfattning kunna vi

åberopa Kongl. Maj:ts år 1887 afgifna proposition med förslag till ny

tryckfrihetslag (§ 6, 3:o).

Då utskottet, för att motivera sin mening om obehöfligheten af en

bestämmelse, hvarigenom (faststälda) mobiliseringsplaner blefve undandragna

offentligheten, dels inlåtit sig på en utvidgande tolkning af nu gällande

tryckfrihetslag, dels anlitat en i detta sammanhang alldeles fingerad skilnad

mellan faststälda och icke faststälda handlingar, ha vi ansett oss böra

reservera oss ej blott mot utskottets förklarande, att en grundlagsändring

uti ifrågavarande afseende är onödig, utan äfven och framför allt mot de

skäl, hvarpå utskottet velat stödja denna sin mening.

Herrar Behm, Johnsson och Helander hafva velat tillkännagifva, de

båda förstnämnde att de icke deltagit i frågans behandling och den sistnämnde

att han ej närvarit vid den slutliga handläggningen deraf inom

utskottet.

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 3 Samt. 11 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.