Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets idlåtande n:o 1 rörande väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 83 riksdagsordningen.

1893-02-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1893:6, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets idlåtande n:o 1 rörande väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 83 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

1

N.:o tf.

Ank. till Riksd. kansli den 27 febr. 1893 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga

beslut vid behandling af utskottets idlåtande n:o 1 rörande

väckt motion om ändrad lydelse af § 52 regeringsformen

och § 83 riksdagsordningen.

I motion till innevarande Riksdag har herr E. Norman föreslagit

sådan ändring af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen, att

Riksdagens kamrar skulle hvar för sig bland sina ledamöter utse talman

och två vice talmän äfvensom att vid samtidigt inträffande förfall

i en af kamrarne för både talmannen och vice talmännen, en af kammarens

öfriga ledamöter skulle, på sätt vid val af talman eger rum,

utses att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

I afgifvet utlåtande öfver denna motion hemstälde konstitutionsutskottet,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt protokollsutdrag, som till utskottet, ankommit, hafva Riksdagens

kamrar vid behandlingen af nämnda fråga fattat olika beslut.

Första Kammaren har såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling

antagit ett af herr Béhm i reservation till utskottets utlåtande

framstäldt förslag om tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen och vice

talmannen i någon af Riksdagens kamrar utses under enahanda ordförandeskap,

som nyss är nämndt, eu af kammarens öfriga ledamöter

att tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

Bih. till Riksd, Prof. 1893. 3 Sami. 3 Höft. (N:o 6).

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Andra Kammaren deremot har bifallit en af herr Ljungman m. fl.

vid utlåtandet fogad reservation, deri hemstälts, att Riksdagen måtte

antaga nedanstående förslag till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen

och § 33 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 52.

Riksdagens kamrar utse hvar för sig bland sine ledamöter talman

och två vice talmän.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart fullmagterna undergått den i mom. 1 af nästföregående

paragraf föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet

dervid blifvit af chefen för justitiedepartementet, eller den i hans ställe

förordnad är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår,

välje hvardera kammaren bland sine ledamöter talman och två vice talmän.

2. Innan talmän blifvit valde, föres i hvardera kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och,

der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af

dem, som är till lefnadsåren äldst.

3. Vid samtidigt förfall i en af Riksdagens kamrar för både talman

och vice talmän utses, på sätt vid val af talman eger rum, en af

kammarens öfrige ledamöter att tjenstgöra såsom talman för tillfället.

Dessa beslut äro i så måtto sammanstämmande, att hvardera kammaren

velat i § 33 riksdagsordningen införa ett tillägg, afseende att

meddela bestämmelse om huru det skall förfaras i händelse både talman

och vice talman eller vice talmän i någon af kamrarne äro på en gång

hindrade att tjenstgöra; och äro de å ömse sidor antagna tilläggen sins

emellan i hufvudsak öfverensstämmande.

Deremot föreligger den olikhet mellan kamrarnes beslut att, under

det Andra Kammaren för sin del beslutit att dels från Konungen till

kamrarne sjelfva öfverflytta rätten att utse talmän och vice talmän, dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6. 3

ock öka vice talmännens antal till två inom hvardera kammaren, så har

Första Kammaren lemnat gällande grundlagsbestämmelser i hithörande

afseenden oförändrade.

Utskottet, som jemlikt § 63 riksdagsordningen tagit i öfvervägande,

huruvida eu sammanjemkning af de olika meningarna är möjlig, har

härvid ansett de båda frågor, som i kamrarnes olika beslut innefattas,

icke kunna eller böra särskiljas från hvarandra. Eu sammanjemkning

af de olika meningarna har utskottet likväl trott kunna på det sätt åstadkommas,

att Första Kammaren eftergifver sin fordran att vice talmännen

skola utses af Konungen och att Andra Kammaren, som sålunda vinner

sin önskan^ att . kamrarne sjelfva skola ega att utse vice talmännen, i

stället afstår från sitt anspråk att jemväl talmännen skola väljas af

kamrarne sjelfva.. Härigenom skall , det af båda kamrarne såsom önskvärt

ansedda tillägget till § 33 riksdagsordningen kunna komma till

stånd .; och då vid en sådan sakens utgång något egentligt behof af att

två vice talmän utses för hvardera kammaren icke torde förefinnas, föreställer

utskottet sig att Andra Kammaren skall vilja frånträda sitt beslut

i denna del.

I afseende å formuleringen af det ifrågavarande tillägget förefinnas

några smärre skiljaktigheter mellan de båda besluten. Orden:

»under enahanda ordförandeskap» i den af Första Kammaren antagna

lydelsen synas utskottet bättre, än de i den af Andra Kammaren antagna

lydelsen använda orden: »på sätt vid val af talman eger rum»

uttrycka den ordning, under hvilken valet skall förrättas. Slutorden:

»för tillfället» i den ena och »till dess förfallet upphört» i den andra

lydelsen torde såsom helt och hållet obehöfliga böra utgå. Öfriga skiljaktigheter

äro af. så ringa vigt, att ett bedömande af den ena eller

den andra redaktionens företräden i dessa afseenden icke torde böra

ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af

sitt ifrågavarande beslut, måtte antaga följande förslag

till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33

riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Regeringsformen: Regeringsformen:

§ 52. § 52.

Kamrarnes talmän och. vice tal* Kamrarnes talmän utnämne Komän

utnämne Konungen. nungen.

Riksdagsordningen:

§ 33.

Så snart fullmagterne undergått

den i mom. 1 af nästföregående

§ föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifva

af chefen för Justitiedepartementet,

eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad Kamrarna,

hvar i hvad dess ledamöter angår,

begäre hvardera Kammaren ofördröjligen

hos Konungen, medelst

deputation, talman och vice talman,

dem Konungen då för hvardera

Kammaren, bland dess ledamöter,

utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger

hvardera Kammaren att, inom sig,

välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres

i hvardei''a Kammaren ordet af

den derstädes närvarande ledamot,

Riksdagsordningen:

§ 33.

Så snart fullmagterne undergått

den i mom. 1 af nästföregående

§ föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifva

af chefen för Justitie-departementet,

eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad Kamrarna,

hvar i hvad dess ledamöter angår,

begäre hvardera Kammaren ofördröjligen

hos Konungen medelst

deputation talman, som Konungen

då för hvardera Kammaren, bland

dess ledamöter, utnämner. Hvardera

Kammaren utser derefter, inom sig,

vice talman.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger

hvardera Kammaren att, inom sig,

välja både talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres

i hvardera Kammaren ordet åt

den derstädes närvarande ledamot,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

5

som de flesta riksdagar bevistat, som de flesta riksdagar bevistat,

och, der två eller flere ledamöter i och, der två eller flere ledamöter i

lika många riksdagar deltagit, den lika många riksdagar deltagit, den

af dem, som är till lefnadsåren äldst, af dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt inträffande förfall för

både talmannen och vice talmannen i

någon af Riksdagens Kamrar idses under

enahanda ordförandeskap, som nyss

är nämndt, en af Kammarens öfriga

ledamöter att tjenstgöra såsom talman.

Stockholm den 27 februari 1893.

På utskottets vägnar:

O. Berg! us.

Reservationer:

af herrar Bergius, von Strokirch, Billing, Helander, Rudebeck och Sä ve,

som ansett, att i förevarande fall, der kamrarne beträffande sjelfva hufvudfrågan,

nemligen rättigheten att utnämna kamrarnes talmän och vice talmän,

fattat helt och hållet olika beslut, någon sammanjemkning af besluten

icke lämpligen kunde ske, och att följaktligen den väckta frågan om

ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen

förfallit;

af herr Behm, som yttrat: »Vid det förhållande att kamrarne, i

anledning af de väckta frågorna om dels förändring af sättet för utseende

af talmän och vice talmän, dels ökning af vice talmännens antal,

vid ärendets pröfning fattat principielt motsatta beslut, i det nemligen

Första Kammaren förklarat sig icke önska ändring i någotdera af berörda

hänseenden, medan deremot Andra Kammaren för sin del antagit

förslaget att från Konungen till kamrarne öfverflytta rättigheten att utse

talmän och vice talmän samt att öka vice talmännens antal, finner jagnågon

sammanjemkning af dessa stridiga beslut ej kunna åstadkommas.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 3 Sand. 3 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 6.

Beträffande deremot den Riksdagens pröfning äfvenledes understälda

frågan om införande i riksdagsordningen af bestämmelse om,

huru förfaras skall, i händelse både talman och vice talman äro på eu

gång hindrade att tjenstgöra, äro båda kamrarnes beslut i hufvudsak

öfverensstämmande, och en sammanjemkning dem emellan — sedan

förslaget om två vice talmän nu måste anses hafva fallit — så mycket

lättare att verkställa, som olikheten endast gäller uttryckssättet, medan

deremot beslutens innehåll och syfte äro alldeles desamma.

Med anledning häraf har jag ansett utskottets förslag till sammanjemkning

böra innefatta en hemställan, att Riksdagen ville för sin del

antaga ett tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt inträffande förfall för både talmannen

och vice talmannen i någon af Riksdagens

kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som

nyss är nämndt, en af kammarens öfrige ledamöter

att såsom talman tjenstgöra.

af herr Nyström, som instämt med herr Behm;

af herr Ljungman;

af herr Dahn; samt

af herr Hedin.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.