Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 3 kap. 1 § handelsbalken.

1893-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:16, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 3 kap. 1 § handelsbalken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande N:o 16.

1

tf:o 16.

Ankom till Riksd. kansli den 3 mars 1893, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af 3 kap. 1 § handelsbalken.

Med erinran, hurusom lagstiftningen under senare tider gatt i rigtning

af edernas inskränkande och att det vid sådant förhållande vore lämpligt,

att jemväl den i 3 kap. 1 § handelsbalken omförmälda borgareeden afskaffades,

har herr E. J. Ekman i en inom Andra Kammaren väckt till lagutskottet

hänvisad motion, n:o 61, föreslagit: »att Riksdagen för sin del

ville besluta, att ur handelsbalkens 3 kap. 1 § orden: och göre så vanlig

borgareed måtte utgå».

Stadgandena i det lagrum, deri ändring sålunda blifvit ifrågasatt, 3

kap. 1 § handelsbalken, hafva genom förordningen den 18 juni 1864 angående

utvidgad näringsfrihet i vissa afseenden blifvit förändrade utan att

i sammanhang med sistnämnda lagstiftningsåtgärd 3 kap. 1 § erhållit någon

ny lydelse.

Formuläret till ifrågavarande ed finnes stadgadt i kongl. bref till kommerskollegium

den 27 juli 1826, och innebär eden, som i formuläret infogats

omedelbart efter den på nämnda tid brukliga tro- och huldBih.

till Riksd. Prof. 1893. 7 Sami. 8 Häft. (N:o 16).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

hetsed, en af vederbörande afgifven edlig försäkran, att, som lian blifvit till

borgare antagen, lian vill och skall ställa sig till noggrann efterrättelse allt

hvad såväl enligt allmän lag och gällande författningar som särskilda påbud

och föreskrifter honom i hans berörda egenskap af borgare — för hans

handel, handtering eller handtverk — åligger samt för öfrigt sina borgerliga

pligter i alla afseenden villigt och redligen fullgöra.

Om ock utskottet medgifver, att för afskaffande af ifrågavarande, till

löftesedernas klass hörande ed samma skäl kunna från principiel synpunkt

göras gällande som de, hvilka bestämt den af motionären till stöd för hans

framställning åberopade rigtningen af senare tiders lagstiftning på ifrågavarande

område, har utskottet icke desto mindre sett sig förhindradt att åt

motionen med. dess nuvarande affattning skänka sitt understöd.

Då gällande stadganden i det ämne, hvarom 1 § 3 kap. handelsbalken

handlar, i följd af ofvan angifna tillvägagående vid utfärdandet af 1864 års

näringsfrihetsförordning framgå allenast genom jemförelse emellan bestämmelserna

i sistnämnda förordning och angifna lagrum i handelsbalken, synes

det utskottet icke vara tillrådligt att vidtaga den af motionären åsyftade

lagändringen i den föreslagna formen af ett uteslutande af orden »göre så

vanlig borgareed» ur lagrummet i handelsbalken.

Derjemte synes det utskottet, att, då afläggandet af borgareed af lagstiftaren

gjorts till ett vilkor för vinnande af burskap och de deraf härflytande

särskilda såväl förmåner som förpligtelse^ en åtgärd sådan som den

föreslagna icke bör ske utan i sammanhang med en revision af lagrummets

öfriga bestämmelser, men till en hemställan om vidtagandet af en dylik

revision gifver motionen icke giltig anledning. I betraktande af att, såvidt

utskottet har sig bekant, afläggandet af borgareed temligen sällan torde

förekomma, lärer icke heller borgareedens afskaffande kunna anses såsom

en angelägenhet af den vigt att dermed ej kan utan olägenhet anstå, till

dess den af utskottet antydda lagstiftningsåtgärd kan varda vidtagen.

Utskottet föranlåtes följaktligen hemställa,

att herr Ekmans motion icke må af Eiksdagen

bifallas.

Stockholm den 3 mars 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNEESTEDT.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

3

Reservation

af herrar Lilienberg, Erickson, J. Anderson, Näslund, F. Andersson, P. 0.

Petersson och Bruzelius, hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

aflåtandet af en skrifvelse till Kongl. Maj:t i motionens syfte.

Herr Hasselrot har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

utskottets behandling af ifrågavarande motion.

Herr Wester har velat tillkännagifva, att han icke närvarit vid ärendets

slutliga behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:59 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 3 kap. 1 § handelsbalken. a1 i texten