Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af 65 § utsökning slag en.

1893-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:19, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af 65 § utsökning slag en.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlåtande N:o 19.

7

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 7 mars 1893, kl. 2 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad

lydelse af 65 § utsökning slag en.

Vid senaste lagtima riksdag förelåg till behandling en af herr

Olof Olsson i Stockholm inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 108,

afseende sådan ändring af bestämmelserna i 65 § utsökningslagen, att

från utmätning skulle undantagas, enligt motionens ordalydelse, nödiga

gång- och sängkläder för gäldenären, hans hustru och oförsörjda barn,

så ock af det förråd, som i huset finnes, hvad till underhåll för en

månad tarfvas jemte nödiga arbetsredskap eller andra lösören, allt dock

ej öfver ett värde af 150 kronor. Af den motivering, som motionären

förutskickat, syntes emellertid framgå, att motionären ville under föreslagna

beloppet inberäkna allenast värdet af nödiga arbetsredskap eller

andra lösören.

I afgifvet utlåtande öfver berörda framställning (n:o 46) erinrade

lagutskottet till en början, huru som af förhandlingarna vid 1877 års

riksdag framgick, att 65 § utsökningslagen erhållit sin nuvarande lydelse

i enlighet med ett af det särskilda utskott, som hade den förberedande

behandlingen af den kongl. propositionen i ämnet sig anförtrodd,

framstäldt sammanjemkningsförslag. Vid behandlingen af särskilda

utskottets ursprungliga förslag hade kamrarne nemligen stannat

i olika beslut, i det att Första Kammaren dels lika med Kongl. Maj:t

bestämt maximivärdet af egendom, som förutom nödiga gång- och säng
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

kläder samt i huset befintligt förråd finge undantagas, till allenast 50

kronor, dels ock till dylik egendom hänfört endast nödiga arbetsredskap

och husgeråd, medan deremot Andra Kammaren i förra hänseendet bestämt

sig för ett belopp af 100 kronor och i det senare ansett nödvändiga

lösören af hvilket slag som helst böra vara fredade från utmätning.

Härefter anförde utskottet, att enligt utskottets uppfattning lagstiftningen

på förevarande område i främsta rummet borde afse att med

billighet mot gäldenären förena full rättvisa mot borgenären, så att den

förre icke gynnades på den senares bekostnad, och att utskottet icke

kunnat undgå att finna, att i det stadgande, deri ändring sålunda blifvit

ifrågasatt, berörda uppgift blifvit löst på ett i det hela tillfredsställande

sätt. Utskottet insåge väl, att hvarje siffra för det värdebelopp, som

må från utmätning undantagas, måste lida af en viss godtycklighet och

föranleda en viss ojemnhet i tillämpningen, och utskottet ville icke heller

förneka, att hvad motionären anfört kunde tala för någon höjning af

det maximibelopp, som för närvarande funnes stadgadt uti ifrågavarande

afseende, men utskottet vågade på samma gång antaga, att gäldenär

skäliga anspråk på undseende ännu så länge med gällande stadganden

vore nöjaktigt tillgodosedt, och att sålunda den föreslagna höjningen

icke kunde anses vara af verkligt behof påkallad.

Utskottets på sådana skäl grundade afstyrkande hemställan blef

af båda kamrarne utan meningsskiljaktighet bifallen.

Vid innevarande riksdag har frågan om förändrade bestämmelser

rörande värdet af den egendom, som må vid utmätning undantagas,

å nyo bragts å bane i två särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner,

hvilka afgifvits, den ena, n:o 70, af motionären i ämnet vid 1892

års lagtima riksdag herr Olof Olsson och den andra, n:o 39, af herr

O. A. Brodin.

Med förnyande i hufvudsak af sin ofvan berörda framställning

föreslår herr Olof Olsson: att Riksdagen ville för sin del besluta sådan

ändring i 65 § utsökningslagen, att densammas lydelse blefve följande:

Från utmätning skola undantagas nödiga gång- och sängkläder

för gäldenären, hans hustru och oförsörjda barn. Saknas utväg till nödtorftigt

uppehälle; då skall af det förråd, som i huset finnes, undantagas

hvad till underhåll för en månad tarfvas, så ock nödiga arbetsredskap

eller andra lösören, dock ej öfver ett värde af etthundrafemtio

kronor. Lös pant må ej undantagas från utmätning för den gäld, hvarför

pantsättning skett.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Oafsedt en tydligare redaktion skiljer sig sålunda herr Olssons

nu väckta motion från hans ofvan omförmälda framställning allenast

derutinnan, att motionären nu icke påyrkat ändring i bestämmelsen, att

från utmätning skall, der utväg till nödtorftigt uppehälle saknas, utan

afseende å värdet, af det förråd, som i huset finnes, undantagas hvad

till underhåll för en månad tarfvas.

Ån längre i förevarande afseende går den andre motionären i ämnet,

herr Brodin, hvilken hemställer, att vid utmätning må undantagas

egendom — arbetsredskap eller andra lösören — ända till 500 kronors

värde. Denna framställning grundar motionären hufvudsakligen derå,

att en dylik åtgärd säkerligen skulle komma att verka en väl behöflig

inskränkning i den för landets näringslif i dess helhet förderfliga konsumtionskreditens

användning.

,''stll ,, • .« ''» "..si

De skäl för bibehållande af nu gällande bestämmelser i detta

ämne, som utskottet i dess ofvan angifna utlåtande anförde och hvilka

af båda kamrarne, på sätt redan nämnts, godkändes, synas utskottet

fortfarande ega giltighet. Såsom framgår af en jemförelse af de motiv,

som lagts till grund för ifrågavarande motioner, hafva de båda motionärerna

i ämnet valt i viss mån olika utgångspunkter för sina framställningar.

Sålunda afser herr Olof Olsson uteslutande att bereda lindring

åt gäldenären, medan herr Brodin, i syfte af konsumtionskreditens

inskränkande, jemväl vill hos långifvaren väcka ökad betänksamhet mot

beviljande af sådan kredit. Mot herr Brodins framställning anser sig

utkottet böra erinra, att lagstiftaren af en i sig sjelf berättigad sträfvan

att förebygga en osund utveckling af konsumtionskrediten icke får

låta förleda sig att för de mindre bemedlade i samhället göra det allt

för svårt att komma i åtnjutande af den kredit, till hvars anlitande de

mången gång för ett torftigt uppehälle äro oundgängligen hänvisade.

Å andra sidan är det af icke mindre vigt att ej gifva ökad näring

åt den obetänksamhet vid iklädandet af förbindelser, som redan nu allt

för ofta får göra sig gällande. Ur båda dessa synpunkter möter emellertid

betänklighet att bifalla herr Brodins förslag.

Tydligtvis kunna ock, ehuruväl i mindre mån, samma betänkligheter

göras gällande i fråga om herr Olof Olssons ej så långt gående

förslag. Genom hvarje förändring i den af motionärerna angifna rigtBih.

till Riksd. Prot. 1893. 7 Sami. 9 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

ning äfventyrar man nemligen, att de båda ofvan framhållna synpunkterna

icke blifva tillbörligt beaktade eller att den ena göres gällande

på den andras bekostnad. Utskottet får slutligen anmärka, att det icke

synes utskottet fullt följdrigtigt att vidtaga en ändring i fråga om värdet

af de arbetsredskap och andra lösören, som skola få vid utmätning

undantagas, utan att en motsvarande ändring skor beträffande den enahanda

egendom, som enligt föreskriften i 30 § konkurslagen konkursgäldenär

eger att från konkursboet utbekomma och behålla.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

l:o) att herr Brodins motion icke må af Riksdagen

bifallas;

2:o) att icke heller herr Olof Olssons motion må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 7 mars 1893.

På lagutskottets vägnar:

A. LIL1ENBERG.

j

J- *

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.