Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande bestämmelser rörande prestval.

1893-04-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:36, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i gällande bestämmelser rörande prestval.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli den 11 april 1893, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i gällande bestämmelser rörande prestval.

Enligt § 30 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenstår

den 26 oktober 1883 skall val af prest verkställas öppet och i öfrigt

sålunda, att valförrättaren uppropar de röstegandes namn i den ordning,

hvari de i den justerade vallängden förekomma. Vid uppropet skall en

hvar väljande för sig framträda till valbordet att sin röst på någon af

de föreslagne afgifva. År röstegandes namn två gånger uppropadt, utan

att han sjelf eller ombud för honom framträdt och röst afgifvit, har han

förlorat sin rösträtt.

Efter att hafva erinrat, huru som i hufvudstaden nyligen vidtagits

den förändring, att enhvar röstegande får afgifva sin röst vid hvilken

tid som helst under valförrättningens fortgång, anför herr Gustaf Ericsson

i en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

n:o 79, i detta ämne hufvudsakligen följande.

Mot öppen omröstning vid prestval kunde samma invändningar

göras, som bragd detta omröstningssätt i misskredit öfverallt, der det

annars användts. Det tillfälle till påtryckning och obehörigt tvång på

de väljande, som vore uteslutet vid omröstning med slutna sedlar, förefunnes

i så mycket högre grad vid den öppna omröstningen, der enhvar

kunde höra, huru den andie röstade, och derför utsätta honom för

trakasseri och obehag. Dessutom kunde den öppna omröstningen lätteligen

förrycka hela valresultatet, ity att eu prestman lätteligen kunde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 36. 5

erhålla stor röstöfvervigt vid början af valet, utan att derför vara omfattad

med flertalets sympatier, hvarigenom en origtig föreställning hos

en stor del väljande lätteligen uppkomme om omöjligheten att inverka

på valets utgång; och man hörde derför ofta, att de, som tänkt rösta

på andra prester, under valets fortgång afhålla sig från att deltaga i

omröstningen, hvars utgång på detta sätt mycket väl kunde blifva ett

helt annat, än man annars haft skäl att vänta.

Äfven det sätt, hvarpå den öppna omröstningen verkstäldes, vore

förenadt med ganska betydande olägenheter. Skedde omröstningen efter

namnupprop, medförde detta stor tidsförlust för den röstande, som ofta

under flera timmar måste passa på tiden, då han skulle uppropas, för

att icke gå sin rösträtt förlustig. Skulle åter enhvar rösta, så snart han

efter ankomsten till kyrkan finge tillträde till valbordet, uppstode likaledes

ofta stor tidsutdrägt med ty åtföljande obehag, då hans namn,

bostad och qvarter måste i församlingens röstlängd uppsökas, och det

allra helst, om valet leddes af en ovan och med röstlängden obekant

valförrättare.

Ehuruväl äfven de val, som inom kommunen eller vid kyrkostämma

med slutna sedlar förrättades, vore förenade med åtskilliga svårigheter,

torde dock detta röstsätt äfven i det fall, som i motionen åsyftades,

väntas kunna leda till icke ringa lättnad, såväl för valförrättaren som

för den väljande menigheten. Det slutna omröstningssättet användes

numera, då någon det begär, vid kyrkostämmor i allmänhet sedan år

1880 och i hufvudstaden sedan år 1891, och dess tilltagande användning

syntes motionären vittna till fördel för dess lämplighet. Det funnes intet

skäl, hvarför icke detta röstsätt skulle medföra enahanda förmåner äfven

vid prestval.

På grund af hvad han sålunda anfört, föreslår motionären, att

Riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring uti § 30 af kongl.

förordningen den 26 oktober 1883 rörande »prestval» och deremot svarande

särskilda föreskrifter för hufvudstaden och andra orter, att dessa val

skola med slutna sedlar förrättas.

1 motsats till motionären håller utskottet före, att prestval fortfarande

såsom hittills bör ske öppet. Detta valsätt torde nemligen vara

egnadt att långt bättre än den slutna omröstningen motsvara karakteren

af en valhandling sådan som den ifrågavarande, för hvilken allt förhem
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 36.

ligande af valmännens ställning i frågan bör vara främmande. Praktiska

hänsyn synas utskottet äfven tala för bibehållande af nu gällande valsätt.

Enligt utskottets åsigt skulle nemligen i öfvervägande antalet fall

den af motionären förordade anordningen ingalunda föranleda minskad

tidsutdrägt, men väl en del olägenheter, egnade att i betänklig grad

förringa valhandlingens trygghet. I sådant hänseende torde vara till

fyllest att erinra, hurusom möjligen inträffande namnförvexlingar, vid

det öppna valsättets användande lätta att undvika, icke sällan skulle

vålla allehanda valtrakasserier, och får utskottet på grund af hvad sålunda

anförts hemställa,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 11 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

A. LILIENBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.