Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändringar i förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker m. m.

1893-04-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:37, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändringar i förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

7

N:o 37.

Ank. till Riksd. kansli den 11 april 1893, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående ändringar i förordningen angående försäljning

af vin, maltdrycker m. m.

Genom proposition den 17 nästlidne mars, n:o 46, har Kongl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag, förklarat sig vilja inhemta Riksdagens

yttrande öfver ett i protokollet intaget förslag till ändrad lydelse af

nedan angifna §§ af förordniugen den 24 oktober 1885 angående försäljning

af vin och maltdrycker in. m., så lydande:

1 §•

1. Ej må någon, utan att hafva dertill jemlikt denna förordning

förvärfvat rättighet, i stad eller på landet, till förtäring på stället, sälja

vin, maltdrycker, kokadt kaffe, té, chokolad eller andra tillagade, icke

spirituösa drycker, eller på landet idka försäljning af vin eller maltdrycker

°) för afhemtning till mindre belopp än tio liter, utom i de fall,

som här nedan i denna § sägs.

Hvad sålunda stadgats afser icke försäljning af vin eller maltdrycker

till afhemtning från tillverkningsstället.

5. Rättighet att på landet idka försäljning af vin eller maltdrycker

för afhemtning till mindre belopp än tio liter tillkommer jemväl utan

*) De föreslagna ändringarna äro betecknade med kursiv stil.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

tillstånd, som i 11 § sägs, den som förvärfvat rätt till minuthandel med

eller utskänkning åt'' bränvin eller till sådan utskärning af vin, som i

3 § afses; och enligt sistnämnda § förvärf vad rättighet att utskänka

maltdrycker medför behörighet att utan särskildt tillstånd å landet för

afhemtning försälja dylika drycker till mindre belopp än tio liter.

11 §•

Vill den, som icke på grund af stadgandet i 1 § 5 mom. är dertill

berättigad, på landet idka försäljning af vin eller maltdrycker för afhemtning

till mindre belopp än tio liter, göre skriftligen derom ansökan

hos kommunalnämnden samt foge vid ansökningen betyg om god frejd

och uppgift å det ställe, der försäljningen skall ega rum. Kommunalnämnden

afgifve öfver ansökningen utlåtande, innefattande bestämdt tilleller

afstyrkande, samt öfverlemne derefter ärendet till kommunalstämmans

yttrande. Varder ansökningen afstyrkt af både kommunalnämnden

och kommunalstämman, anses frågan hafva förfallit; är åter ansökningen

tillstyrkt af endera eller båda, har kommunalnämnden att skyndsamt

insända handlingarna till Konungens befallningshafvande, som derefter

eger att i ärendet besluta; och gälle om Konungens befallningshafvandes

beslut i sådant ärende och om återkallelse af meddeladt tillstånd hvad

i 2 § 2 och 3 mom. är stadgadt.

Hvad i denna § är föreskrifvet skall iakttagas hvarje gång försäljningsställe

ombytes.

12 §.

1. Den som, utan att hafva i stadgad ordning dertill erhållit

rättighet, i stad eller på landet utskänker vin eller maltdrycker eller på

landet idkar försäljning af vin eller maltdrycker för afhemtning till

mindre belopp än tio liter, böte första gången från och med fem till

och med femtio kronor och andra gången från femtio till och med ett

hundra kronor. Sker det tredje gången eller oftare, vare bot från ett

hundra till och med två hundra kronor. Har förbrytelse, hvarom nu är

sagdt, skett å sön- eller helgedag, ökas straffet med böter från och med

fem till och med tjugufem kronor.

Idkar någon sådan försäljning, som i 8 § är nämnd, utan att hafva

derom gjort anmälan eller dertill erhållit tillstånd, efter som för hvarje

fall är stadgadt, eller öfverskrider någon den rättighet till sådan försäljning

eller till utskänkning af vin eller maltdrycker, han erhållit, böte

från och med fem till och med tjugu kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

Ifrågavarande proposition, hvilken af kamrarne blifvit till utskottet

hänvisad, är, såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, föranledd af Riksdagens

skrifvelse i ämnet den 30 april 1892. I berörda skrifvelse anförde

Riksdagen, biand annat, att uti flera inom Riksdagen väckta

motioner framhållits önskvärdheten af en förändring i lagstiftningen

angående handel med vin och maltdrycker i syfte att motarbeta missbruket

af dessa drycker inom samhällets mindre bemedlade klasser, samt

att detta ändamål ansetts kunna vinnas genom att dels underlätta åtkomsten

af den oskadliga och billiga dryck, som under namn af svagdricka

allmänt förekom me, dels ock skärpa bestämmelserna rörande

vilkoren för rätt att till försäljning hålla vin och maltdrycker å landsbygden.

Då Riksdagen ansett förslaget att bereda en lättare tillgång

till åtkomsten af svagdricka, hvilken dryck för de mindre bemedlade

blifvit snart sagdt en nödvändighetsvara, vara synnerligen beaktansvärdt

och böra af statsmagterna understödjas, för så vidt en följdrigtig

lagstiftning i detta ämne kunde åstadkommas samt lagens tillämpning

läte sig praktiskt genomföra, anhöll derför Riksdagen, som ansåge i

hög grad önskvärdt, att mellan svagare och starkare maltdrycker uppdroges

en så bestämd gräns, att den kunde i lag fästas, men saknade

förutsättningar för att gifva anvisning, huru sådant lämpligast måtte

kunna ske, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huru på det mest praktiska

sätt en gräns måtte kunna bestämmas mellan svagdricka, å ena

sidan, och starkare maltdrycker, å den andra, samt att Kongl. Maj:t på

grund af sådan utredning ville vidtaga de förändringar i förordningen

den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin och maltdrycker m. m.,

att en sådan gräns bestämdes, samt att handeln med svagdricka undandroges

de inskränkande bestämmelser, som för närvarande gälde för

handeln med maltdrycker i allmänhet, och stäldes på samma linie som

handeln med de i 8 § af nämnda förordning omförmälda drycker.

Beträffande den ifrågasatta skärpningen af gällande bestämmelser

rörande vilkoren för rätt att å landsbygden försälja vin och maltdrycker,

anhöll Riksdagen af anförda skäl om sådan ändring i åberopade förordning

den 24 oktober 1885, att rättighet till försäljning af maltdrycker

till mindre qvantitet än tio liter måtte å landsbygden förvärfvas endast

i den ordning, som 11 § af nämnda förordning redan stadgade i fråga

om försäljning af vin.

Vid ärendets föredragning i statsrådet anförde departementschefen

— efter att hafva redogjort bland annat för innehållet af ett i anledBih.

till Jiiksd. /''rot. 1833. 7 Sand. 18 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

ning af Riksdagens berörda skrifvelse från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå infordradt underdånigt utlåtande af den 8 oktober

1892 äfvensom för hvad öfverståthållareembetet och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i rikets samtliga län i afgifna utlåtanden yttrat —

hufvudsakligen följande:

»Genom hvad kontroll- och justeringsbyrån i sitt utlåtande anfört

synes det mig vara ådagalagdt, att det svårligen låter sig göra att i

fråga om vilkoren för försäljning fastställa eu gräns mellan svagdricka

och andra maltdrycker, utan att de bryggerier, som tillverka svagdricka,

underkastas en kontroll, gående ut derpå att vörten, när den sättes till

jäsning, icke har för hög extrakthalt; men då en sådan kontroll måste

blifva förenad med dryga kostnader, synes den mig icke kunna ifrågakomma

annat än i förening med beskattning af maltdrycker. Vid sådant

förhållande anser jag frågan om bestämmande af en dylik gräns

böra för det närvarande förfalla och tillstyrker följaktligen, att Riksdagens

framställning i denna del icke måtte till någon vidare Eders

Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Om min nu uttalade åsigt gillas, följer deraf att man, vid bedömande

af de utaf Riksdagen i öfrigt ifrågasatta förändringar i lagstiftningen

angående maltdryckhandeln, har att utgå derifrån att samma

bestämmelser måste gälla för svagdricka som för andra maltdrycker.

Vidkommande förslaget att rättighet till försäljning af maltdrycker

i mindre qvantitet än tio liter skulle å landsbygden kunna förvärfvas

endast i den ordning, som 11 § af förordningen den 24 oktober 1885

stadgar i fråga om försäljning af vin, så har Eders Kongl. Maj:t af

min redogörelse för länsstyrelsernas utlåtande inhemtat, att detta förslag

tillstyrkts af länsstyrelserna i Upsala, Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Vermlands, Gefleborgs, Vesternorrlands

och Norrbottens län, af hvilka länsstyrelser dock åtskilliga

förordat förslaget endast under den förutsättning att förändringen icke

tillämpades å svagdricka, samt att såsom skäl för bifall till förslaget

hufvudsakligen anförts, hurusom erfarenheten ådagalagt att på landsbygden

en mindre qvantitet inköpt Öl endast undantagsvis medföres

från handelsboden till hemmet, utan vanligtvis förtäres på inköpsplatsen

eller i dess närhet under förhållanden, som kräfva nästan lika mycken

uppsigt som i fråga om utskänkning anses nödig; att från landtkommuner

ej sällan förspordes klagan deröfver, att de saknade allt inflytande

i fråga om huruvida handel med maltdrycker till afhemtning inom

deras område finge idkas; samt att med afseende å de för allmän ordning

och sedlighet menliga följder, en dylik handel kunde medföra,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37. 11

denna klagan icke kunde anses obefogad. Ehuru de skäl, som af åtskilliga

länsstyrelser till stöd för deras afstyrkande af ifrågavarande förslag

anförts — eller att en följd af den af Riksdagen föreslagna förändringen

blefve, att, derest både kommunalnämnd och kommunalstämma

sådant beslöte, all försäljning af maltdrycker för afhemtning till mindre

belopp än tio liter skulle kunna inom en kommun förhindras, hvarigenom

det blefve kommunens medlemmar förbjudet att inom kommunen

förse sig med maltdrycker annat än i en jemförelsevis så stor

qvantitet som tio liter; att den föreslagna förändringen helt visst komme

att för dem, hvilka endast måttligt använde Öl, försvåra och fördyra

tillgången på denna vara, utan att kunna inskränka bruket för dem,

hvilka vore omåttliga eller sökte berusa sig och hvilka antagligen icke

läte hindra sig af nödvändigheten att utsträcka sitt inköp till tio liter;

samt att förändringen skulle framkalla uppkomsten af s. k. salning och

konsumtionen hos köparne derigenom väsentligen ökas, enär säkerligen

icke sällan de inköpta tio literna komme att på en gång förtäras —

icke kunna frånkännas en viss vigt, anser jag dock öfvervägande skäl

tala för en förändring i nu förevarande hänseende uti det af Riksdagen

ifrågasatta syfte, äfven fastän under nuvarande förhållanden svagdricka

icke kan undantagas från de bestämmelser, som blifva gällande

för andra maltdrycker. Härvid bör dock uttryckligt undantag göras

för den försäljning, som en tillverkare idkar å tillverkningsstället, då

det icke skäligen bör ifrågakomma att göra dennes rätt att i hvad

qvantitet som helst å tillverkningsstället afyttra sina tillverkningar beroende

af kommunalmyndigheternas tillstånd.

Då emellertid af Riksdagens skrifvelse icke tydligt framginge,

huruvida enligt Riksdagens åsigt den ifrågasatta skärpningen af vilkoren

för försäljning af maltdrycker till afhemtning borde vidtagas

oberoende af huru vida svagdricka blefve i afseende å försäljningsvilkoren

skildt från audra maltdrycker eller icke, hemstälde departementschefen,

att Riksdagens yttrande öfver de föreslagna förändringarna

skulle iuhemtas.»

Utskottet, som lika mod Kongl. Maj:t anser det vara genom den

i kontroll- och justeringsbyråns utlåtande gifna utredning ådagalagdt,

att det svårligen låter sig göra att i fråga om vilkoren för försäljning

bestämma en gräns mellan svagdricka och andra maltdrycker, har icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

funnit förslaget föranleda någon anmärkning från utskottets sida och

hemställer följaktligen,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anmäler,

att Riksdagen vid ifrågavarande förslag icke

har något att erinra.

Stockholm den 11 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation:

dels af herr Annerstedt, hvilken yttrat: »Under åberopande af hvad

i frågan blifvit vid 1892 års lagtima riksdag anfördt i Första Kammarens

andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 8 i anledning, bland annat,

af då väckta motioner om enahanda ändring i förordningen*den 24

april 1885, som i förevarande kongl. proposition blifvit föreslagen, anser

jag utskottets hemställan bort gifvas följande affattning:

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anmäla, att, då af den utredning, som blifvit i frågan

verkstad, framgår, att en gräns mellan svagdricka och

andra maltdrycker med afseende å vilkoren för försäljning

synes svårligen kunna bestämmas, de ifrågasatta

vilkoren för rättigheten att försälja maltdrycker

för afhemtning till mindre belopp än 10 liter synes

Riksdagen icke böra föreskrifvas»;

dels och af herrar Lilienberg, J. Andersson och P. G. Petersson.

Herr Hasselrot har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i utskottets behandling af ifrågavarande ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:62 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändringar i förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker m. m. a1 i texten