Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upphäfvande af lagens stadganden om giftomannarätt.

1893-02-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående upphäfvande af lagens stadganden om giftomannarätt.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

N:o 4.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

upphäfvande af lagens stadganden om giftomannarätt.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet öfverlemnad

motion, n:o 2, anför herr E. A. Zotterman, att giftermålsbalkens

föreskrifter om giftomannarätt innebure en betyglig inspänning

uti qvinnans frihet, hvilken inskränkning illa öfverensstämde med

den likhet inför lagen, som det borde vara lagstiftningen synnerligen

angeläget att så vidt möjligt främja. Man kunde förstå inskränkningens

innebörd å eu tid, då qvinnan saknade medborgarrätt i

det samhälle, åt hvilket hon skulle föda och fostra dugliga söner

och döttar, och då hon ej blott förklarades oförmögen att råda

öfver sig och sitt gods, utan till och med räknades bland husets

lösören, men inskränkningen stode ej väl öfverens med andan i eu

tid, då syster ärfver lika med broder och qvinna blifver myndig lika

tidigt som man. Förordningen om ändring i bestämmelserna angående

giftomannarätt den 8 november 1872 innebure, likaväl som

lagen den 5 juli 1884 om qvinnas myndighetsålder, ett glädjande

steg i den rätta rigtningen, men det gälde att taga steget fullt ut.

Då qvinna vid 17 års ålder tillätes att ingå äktenskap, vore det

icke följ drigtigt att ej på samma gång åt henne öfverlemna valet

af make.

På väsentligen dessa skäl hemställer motionären, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kong! Maj.t anhålla, det Kong!. Maj:t behagade

låta utarbeta och så fort ske kan för Riksdagen framlägga förslag

till ändringar i giftermålsbalken och andra dermed i sammanhang

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

stående lagrum i det syfte, att stadgandena om giftoman och giftomannarätt

med alla deraf följande bestämmelser måtte ur lagen utgå.

Den reform, motionären i sin ofvan omförmälda motion förordar,

synes utskottet icke vara af behofvet påkallad. Missbruk

af giftomannarätten torde numera ytterst sällan förekomma, och,

på sätt motionären sjelf erinrat, har lagen med straff belagt hvarje

med våld och hot öfvadt tvång på qvinnans frihet uti ifrågavarande

afseende, hvarjemte den i 1 kap. 5 § giftermålsbalken uttryckligen

häfdat grundsatsen om äktenskapsaftalets frihet. Af den omständigheten,

att qvinnan numera redan vid 21 års ålder uppnår myndig

ålder och dermed upphör att stå under giftoman, hemtar utskottet

slutligen ett ytterligare skäl för sin hemställan,

. att ifrågavarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 februari 1893.

På lagutskottets vägnar:

A. LILIENBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.