Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående revision af fiskerättsbestämmelserna i byggningabalken och fiskeristadgan.

1893-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:48, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående revision af fiskerättsbestämmelserna i byggningabalken och fiskeristadgan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

1

N:o 48.

Ank. till Kiksd. kansli den 18 april 1893, kl. 3 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

revision af fiskerättsbestämmelserna i byggningabalken och

fiskeristadgan.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 9, har herr A. V. Ljungman hemstält: att Riksdagen måtte

i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande till Riksdagens

pröfning, och godkännande af en lag om rätt till fiske, grundad på en

fullständig revision af fiskerättsbestämmelserna i byggningabalken och

fiskeristadgan den 29 juni 1852.

Till stöd för ifrågavarande framställning erinrar motionären, hurusom

fiskeristadgan den 29 juni 1852, ehuruväl den samma i de båda första

kapitlen innehölle bestämmelser, som uppenbarligen vore af allmän civillags

natur, icke desto mindre vore hel och hållen utfärdad på administrativ

väg. Uti infordrade utlåtanden den 17 maj 1836 och den 27 april 1852

hade också högsta domstolen framhållit hvad motionären sålunda anmärkt.

Under slika omständigheter syntes det motionären, som om

domarena på grund af deras embetsed vore skyldige att i nämnda delar

icke tillämpa stadgans föreskrifter, hvilket förhållande redan ensamt för

sig borde påkalla rättelse genom en ny i laglig ordning åvägabragt

stadgas utfärdande. Ån större skid dertill funnes dock deri, att enskilde

personers bevisliga rätt genom den merbemälda stadgans ifrågavarande

bestämmelser kränkts och fortfarande kränktes, att samma

bestämmelser vore till sin affattning otydliga, för att icke säga obeJBih.

till RUcsd. Prat. 18113. 7Jiaml. 22 lläft. (N:o 48.J ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

gripliga, och vilseledande samt att de i hög grad fört med sig vittnesedens

missbrukande såsom rättsinstitut för förvandlingen af privat

egendom till kollektiv sådan, hvartill kunde läggas, att stadgans fiskerättsbestämmelser

saknade nödig fullständighet och i öfrigt icke motsvarade

billiga anspråk å en duglig och aktningsbjudande lagstiftning.

Full öfverensstämmelse mellan byggningabalkens och fiskeristadgans

fiskerättsbestämmelser funnes icke och ej heller mellan skiftesstadgans

och den äldre fiskeristadgans bestämmelser i fråga om skifte af fiske i

saltsjön, o. s. v.

Redan 1878 aflät Riksdagen en skrifvelse till Kongl. Maj:t om

»fullständig revision af kongl. fiskeristadgan den 29 juni 1852 jemte

öfriga författningar, som beröra fiskerinäringen»; men den komité, som

för ändamålet tillförordnats den 22 januari 1881, hade i sitt den 3 mars

1883 afgifna betänkande med förslag till fiskeristadga m. m. i afseende

på fiskerätten icke förmått lemna ens ett nämnvärdt bidrag till svårigheternas

lösande eller ämnets närmare utredning, hvadan arbetet dermed

alltså måste begjmnas å nytt. Vid ett sådant arbetes utförande borde

för den skull icke, på sätt dock hittills skett, tagas hänsyn blott till förmenta

tekniska insigter i yrket eller naturhistoriska studier, utan äfven

och företrädesvis till lagkunskap hos dem, hvilka arbetet anförtroddes.

I anledning af förevarande motion får utskottet till en början erinra,

att då motionären, såsom det vill synas utskottet, hufvudsakligen

grundar sin framställning å en förment bristande öfverensstämmelse

mellan de föreskrifter af civilrättslig innebörd, som inrymmas i fiskeristadgan

den 29 juni 1852, å ena sidan, och, å den andra, de i byggningabalken

i 1734 års lag förekommande bestämmelser rörande rätt

till fiske och dermed sammanhängande ämnen, motionären synes icke

hafva tagit hänsyn till den lagstiftning inom förevarande område, som

genom lagen den 30 december 1880 angående jordegares rätt öfver

vattnet å hans grund kommit till stånd. Genom denna lag hafva de

rättsförhållanden, som afses i fiskeristadgans bestämmelser angående

kungsådra, blifvit i vederbörlig ordning reglerade, idet att 11 § i denna

stadga blifvit ersatt genom bestämmelserna i 6 och 8 §§ i nämnda lag.

Vidkommande motionärens framställning i öfrigt vill utskottet ingalunda

förneka, att gällande fiskerilagstiftning i flera hänseenden tarfvar

revision. På sätt motionären sjelf erinrat, har också behofvet af en

dylik revision föranledt Kongl. Maj:t att på Riksdagens framställning

uppdraga åt en komité att, med hänsyn jemväl till de förändringar i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

lagstiftningen rörande den s. k. vattenrätten, som efter det berörda

framställning skett kommit till stånd, och efter utredning af de verkningar

gällande fiskeristadga utöfvat på fiskerinäringens utveckling, företaga

den begärda revisionen samt derefter afgifva författningsförslag i

ämnet.

öfver de i anledning häraf utaf komitén utarbetade särskilda författningsförslag

hafva utlåtanden infordrats från vederbörande myndigheter,

men enligt hvad utskottet inhemtat äro ifrågavarande utlåtanden ännu

ej till Kongl. Maj:t inkomna, hvadan ärendet fortfarande afbidar slutlig

behandling.

Vid sådant förhållande torde förevarande framställning icke böra

föranleda annan hemställan, än

att herr Ljungmans ifrågavarande motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Herrar Lilienberg, J. Anderson, Näslund, Wester, F. Andersson och

P. G. Petersson hafva begärt få här antecknadt, att de på grund af åtnjuten

ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i ärendets behandling

inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.