Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 55

1893-04-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:55, Lagutskottets Utlåtande N:o 55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

1

ST:o 55.

nf!!7i! ''{fil Ulv''! ••tu, '' Sou •! "! ■: \i''U t>;

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1893, kl. 4 e. m.

, „i''h: v? '' i >; i ‘ . '' ;s.v "A ■■ '' ; : ■■ J

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändring

af § 12 i förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Till lagutskottet hafva från Andra Kammaren hänvisats två inom

nämnda kammare väckta motioner, angående ändring af § 12 i förordningen

om kommunal styrelse i Stockholm den 23 maj 1862. Dessa motioner,

hvilka begge åsyfta en ytterligare begränsning, än den redan nu

befintliga, af den kommunala rösträtten i hufvudstaden, hafva afgifvits,

den ena, n:o 105, af herr O. Olsson och den andra, n:o 199, af herr

J. A. Fjällbäck.

Det lagrum, hvari ändring sålunda blifvit föreslagen, eller första

stycket af § 12 i ofvannämnda förordning har för närvarande följande

lydelse:

»Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga

delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmägtige för

staden är eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad

medlem af kommunen en röst för bevillning efter art. II bevillningsstadgan

till och med en krona samt vidare en röst för hvarje derBih.

till Riksd. Prot. 1893. 7 Sami. 25. Häft. (N:o 55—56.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

utöfver påförd hel kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej må

för någon beräknas flera röster, än som svara mot en femtiondedel af

valkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre antal

röster, än det som motsvarar bevillningen för tiotusen kronors inkomst

af kapital och arbete.»

Herr Olsson föreslår nu, att Riksdagen ville för sin del besluta, att

ifrågavarande lagrum måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid valet, som förrättas med slutna sedlar och för öfrigt i tillämpliga

delar efter den ordning, som för val af riksdagsfullmägtige för städer

är eller varder antagen, eger en hvar till deltagande deruti berättigad

medlem af kommunen en röst för bevillning efter art. II bevillningsstadgan

till och med en krona samt vidare en röst för hvarje derutöfver

påförd hel kronas bevillning efter nämnda artikel; men ej må

för någon beräknas flera röster, än som svara mot en hundradel af valkretsens

hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre antal röster,

än det, som motsvarar bevillningen för fyra tusen kronors inkomst af

kapital eller arbete.»

Till stöd för denna framställning åberopar herr Olsson hufvudsakligen

hvad af honom vid 1891 års riksdag blifvit i ämnet anförd t, hvarjemte

vid motionen fogats eu med ledning af berättelsen angående Stockholms

kommunalförvaltning för år 1890 upprättad statistisk utredning

öfver röstberättigade i hufvudstaden och deras röster vid stadsfullmägtigeval,

till hvilken utredning utskottet härmed hänvisar.

Herr Fjällbäck hemställer, att Riksdagen ville för sin del besluta

sådan ändring af ifrågavarande §, att rösträtt vid kommunala val i hufvudstaden

må tillkomma hvarje röstegande med en röst för bevillning till

och med en krona, två röster för bevillning till och med fyra kronor,

tre röster för bevillning till och med nio kronor, fyra röster för bevillning

till och med sexton kronor, och så vidare efter samma beräkningsgrund,

så att den bevillning, som medför ökadt röstetal, för hvarje gång

höjes med två kronor.

Med framhållande af orättvisan i nu gällande röstgrund anför sistnämnde

motionär huru ojemnheten i rösträttens fördelning ännu mera

skärptes derigenom, att den vida öfvervägande delen af de röstegande,

som innehade de lägsta röstetalen, alldeles afhölle sig från allt deltagande

i de kommunala val, på hvilkas utgång de visste sig icke kunna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

utöfva något nämnvärdt inflytande. Detta framginge med all önskvärd

tydlighet af efterföljande tabell:

Af de röstande egde vid

stadsfullmägtigsval röster

I dessa val

deltogo i %

Procent af alla politiskt

röstberättigade inom

klassen, som deltogo i

riksdagsmannaval.

1

0,97

56,64

2

5,88 i

47,77

3

11,36

69,90

4

11,11

59,47

5

14,87

72,80

6

3,80

64,87

7

8,48

66,67

8

13,88

59,39

9

20,57

67,35

10

15,48

67,04

11—

20

17,61

57,83

21—

30

21,67

59,84

31 —

40

26,89

61,68

41—

50

29,42

65,73

öl-

60

31,84

67,14

öl—

70

37,09

64,63

71—

80

36,55

75,99

81—

90

40,33

70,68

91 —

100

43,85

66,99.

Af dessa uppgifter, som afsåge valen till stadsfullmägtige och riksdagsmän

i hufvudstaden under år 1890, framginge alldeles oförtydbart, å

ena sidan, att deltagandet i de politiska valen i det närmaste varit lika

lifligt inom hvar och en af de angifna röstklasserna, vare sig högre eller

lägre, men å den andra, att deltagandet i de kommunala valen befunne

sig i ett nära nog oafbrutet stigande, allt efter som man fortginge från

lägre till högre röstklasser. Synnerligen slående vore i detta afseende

motsatsen mellan dem, som inom kommunen egde blott en röst, af hvilka

i val af riksdagsmän deltagit 56,64 procent, men i val af stadsfullmägtige

icke flere än 0,97 procent, och den som inom kommunen egde ett

hundra röster, af hvilka i val af riksdagsmän deltagit 66,99 procent, men

i val af stadsfullmägtige icke mindre än 43,85 procent. Inom den högsta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

röstklassen var deltagandet i riksdagsmannaval icke fullt eu femtedel lifligare

än inom den lägsta, medan deremot deltagandet i stadsfullmägtigeval

var mer än fyratiofem gånger lifligare inom den förra än inom den

senare. Ett ungefärligt öfverslag visade, att om de röstande fördelades i

tvenne grupper, af hvilka den ene omfattade de lägst beskattade och den

andra de högst beskattade, folie jemvigtspunkten dem emellan vid kommunala

val något under 80 röster, men vid politiska val bland dem, som

inom kommunen egde mellan 11—20 röster.

Det enklaste sättet att afhjelpa dessa missförhållanden syntes motionären

fortfarande vara det, som vid senaste lagtima riksdag af motionären

föreslagits i fråga om rösträtt vid kyrkostämma i hufvudstaden. Ehuru

alldeles samma missförhållanden vore rådande äfven i andra städer, för

att icke tala om landsbygden med dess fyrkvälde, ville motionären dock

för närvarande inskränka sig till att föreslå ändring i röstgrunden allenast

för hufvudstaden, och upptoge dervid fullständigt sitt nyssnämnda förslag.

Enligt detta skulle en röstskala upprättas, som med största möjliga noggrannhet

hölle medelvägen emellan den lika rösträtten efter hufvudtal

och den rösträtt, som för närvarande inom kommunen tillkomme hvarje

röstande efter hans bevillning. Med behörigt utjemnande af bråktal skulle

således röstetalet ställa sig ungefär lika med qvadratroten af bevillningssumman,

eller med det tal som, multipliceradt med sig sjelft, angafve

storleken af hans bevillning.

Då i hufvudstaden ingen enda kommunalt röstberättigad, vare sig

enskild person eller bolag, vore uppförd till bevillning utöfver 9,801

kronor, för hvilken summa enligt en af motionären pa grundvalen af

nyss nämnda antagande uppgjord, i motionen återgifven röstskala, ett

röstetal af 100 röster skulle inträda, och då följaktligen hvarje röstägande

med flera röster än två finge vidkännas en större eller mindre nedsättning

i sitt röstetal, hade motionären icke trott sig behöfva föreslå något röstmaximum.

Antalet af de röstegande, hvilka enligt § 12 af kongl. förordningen

den 23 maj 1862 för närvarande finge vidkännas nedsättning af

sitt röstetal, uppginge till ungefär en sextondedel af samtlige effektivt

röstberättigade, och en begränsning i röstetal för dem, svarande mot den

nuvarande begränsningen vid 100 röster, skulle åt en hvar af dem gifva

10 röster, medan de utan en dylik begränsning skulle erhålla 11 eller

flera röster allt efter storleken af deras bevillning. Den skilnad i deras

röstetal, som härigenom skulle uppkomma, hade icke kunnat med tillräcklig

noggrannhet beräknas, men den blefve i alla fall icke sa stor, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 55. o

den i nämnvärd grad kunde inverka på röstsumman för hela kommunen.

En sannolikhetsberäkning, för hvilken motionären icke utan alltför stor

vidlyftighet skulle kunna redogöra, men som emellertid syntes lemna ett

ganska noggrant resultat, gåfve vid handen, att vid en fördelning af de

röstegande efter lägre eller högre beskattning enligt denna röstskala jemvigtspunkten

skulle falla mellan 30—35 röster.

Utskottet har icke funnit sig böra förorda bifall till någon af de

föreliggande framställningarne. I motsats till motionärerne håller utskottet

nemligen före, att den begränsning i rösträtten, som för närvarande gäller

för stad, i tillräcklig grad lemnar de garantier, som med desamma åsyftats,

och att en ytterligare begränsning följaktligen icke torde vara af

verkligt behof påkallad eller lämplig.

Utskottet, som derjemte finner annan röstgrund än den för rikets

öfriga städer gällande icke böra för en viss stadskommun införas, hemställer

alltså:

1 :o) att herr Olof Olssons motion icke må af

Riksdagen bifallas, samt

2:o) att icke heller den af herr Fjällbäck väckta

motion må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 17 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande, N:o 55.

Reservation

af herrar Lilienberg, Frickson, F. Andersson, P. G. Petersson och

C. G. Andersson beträffande vissa delar af motiveringen.

l-.i!• ‘f.diwf flit •HtJäa.Jok i ,.j ,j.....

Herrar Wester och Bruzelius hafva begärt få här antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.