Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse, än • äfven väckta motioner i ämnet.

1893-04-25 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:58, Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse, än • äfven väckta motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

1

N:o 58.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1893, kl. 3 e. in.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse, än

• äfven väckta motioner i ämnet.

Sedan komitén för utarbetande af förslag till ändringar i kyrkolagen

m. m. den 25 maj 1891 öfverlemnat ett af komitön författadt betänkande,

innehållande, bland annat, förslag till lag om stiftsstyrelse,

samt infordrade utlåtanden öfver förslaget afgifvits af samtliga domkapitel

i riket, Stockholms stads konsistorium och hofkonsistorium så

ock af högsta domstolen, har Kongl. Maj:t genom en den 10 sistlidne

februari aflåten proposition n:o 21, under åberopande af propositionen

bifogade, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, jemlikt 87 §

regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga följande

Lag om stiftsstyrelse.

Med upphäfvande af förordningen den 11 februari 1G87 huru med

rättegång uti domkapitlen skall förhållas, 1 och 11 §§ af cirkulärbrefvet

den 21 augusti 1786, cirkulärbrefven den 7 december 1787 och den 2

november 1791, förordningen den 29 juli 1812 samt hvad lag och författningar

i öfrigt innehålla stridande mot här nedan meddelade bestämmelser,

förordnas som följer:

Jlih. till ltiksd. Prat. 18!/3. 7 Sami, 27 Höft. fN:o 58.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

1 §■

7 mom. Inom hvarje stift skall stiftsstyrelsen utöfvas dels af biskop,

dels af ett domkapitel, bestående af fem ledamöter, nemligen biskopen

såsom ordförande, domprost, der sådan finnes, såsom vice ordförande,

en af Konungen utnämnd stiftssekreterare samt två af Konungen för

fem år i sänder förordnade ledamöter, dels ock af biskopen med biträde

af stiftssekreteraren såsom föredragande, men med biskopen ensam tillkommande

beslutanderätt.

2 mom. Der domprost icke finnes, förordnar Konungen för fem

år i sänder en af stiftets kyrkoherdar till vice ordförande. Till erhållande

af sådant förordnande har domkapitlet att föreslå tre kyrkoherdar.

3 mom. Af Konungen förordnad ledamot åtnjuter ersättning af

allmänna medel.

2 §•

•

1 mom. De två i 1 § 1 mom. omförmälda ledamotsplatser, Indika

endast för fem år i sänder besättas, skola innehafvas, den ena af en

till ordinarie tjenst inom stiftet befordrad prestman och den andra af en

lekman.

2 mom. Sökande till stiftssekreterarebefattning skall hafva undergått

examen, som berättigar till inträde i rikets rättegångsverk, och bör

jemväl ega förfarenhet i domarevärf.

3 §•

1 mom. Till besättande af hvardera af de två ledamotsplatser, om

hvilka i 2 § 1 mom. sägs, skall domkapitlet upprätta förslag och derå

uppföra tre behörige män.

2 mom. Å förslag till besättande af stiftssekreteraretjenst skall

domkapitlet uppföra tre bland de sökande, der så många anmält sig.

Vid upprättande af sådant förslag skall afseende särskildt fästas å de

sökandes lämplighet att handlägga kyrkliga ärenden; egande domkapitlet

att, med anförande af skälen dertill, lemna sitt förord åt en af de sökande.

4 §•

År biskopsembete ledigt, eller har biskopen laga förfall,

7 mom.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

utöfvar domkapitlet de åligganden, som enligt 5 § 1 mom. och 7 §

tillkomma biskopen; och eger domkapitlet tillika att, der skyndsamhet

är af nöden, förordna om hållande af förrättning, som i 5 § 3 mom. sägs.

2 mom. I nyss omförmälda fall må ej förslag, hvarom i 1 § 2

mom. och 3 § sägs, upprättas.

5 §•

1 mom. Biskopen utöfvar högsta inseendet öfver de i stiftet tjenstgörande

presters embetsförvaltning och lefverne samt öfvervakar vården

i öfrigt af stiftets församlingar.

2 mom. Biskopen tillkommer att till prestembetet inviga af domkapitlet

dertill kallade män; att hålla prestmöte; samt att i den ordning

särskildt är stadgad utnämna kontraktsprostar, hvilka hvar inom sitt

kontrakt hafva att biträda biskopen vid inseendet öfver presterskapet

och församlingsvården.

3 mom. Biskopen tillkommer ock att sjelf eller genom annan i

församling inställa kyrkoherde, förrätta kyrkoinvigning och anställa visitationer

inom stiftet.

6 §•

Till domkapitels befattning hörer:

att anställa prestexamen samt andra dermed jemförliga prof;

att, i den män stiftets behof dertill föranleder, till prestembetet

kalla behörigen vitsordade män, hvilka biskopen förklarat sig villig att

till det embete inviga;

att bevilja tjenstledighet och anvisa tjenstgöring åt prest inom

stiftet; dock eger, der å tider mellan domkapitlets sammanträden sådan

åtgärd erfordras, biskop, biträdd af stiftssekreterare, att derom gå i författning;
att

fullgöra hvad i fråga om biskopsval, tillsättning af presterliga

tjenstår och val af ombud vid allmänt kyrkomöte domkapitel lagligen

åligger;

att entlediga från tjenst, som innehafves på grund af domkapitlets

fullmagt eller förordnande;

att åt stiftet tillhörande prest meddela afsked från prestembetet;

att handlägga frågor angående skilnad i trolofning eller äktenskap;

att förvalta de under domkapitlets omedelbara vård stälda kassor

och uppbördsmedel;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

att öfva tillsyn öfver förvaltningen af de inom stiftet varande

kyrkors ock fromma stiftelsers med flere dylika medel;

att afgöra:

a) besvär öfver frågodagsförrättning och prestval;

b) besvär öfver embetsåtgärd af prest i hvad ej rörer den enskilda

själavården;

c) mål angående sådan af prest begången förbrytelse, hvaröfver,

enligt hvad särskild! är stadgadt, verldslig rätt ej må döma;

d) tvister, huru stor andel af de med presterlig tjenst inom stiftet

förenade löneförmåner den, hvilken njuter afkomst af tjensten, skall

afstå såsom godtgörelse till tjenstförrättande eller biträdande prest;

e) besvär, som enligt särskilda författningar hos domkapitel anföras

öfver kyrkostämmas, kyrkoråds, skolråds eller annan myndighets

beslut;

att der gällande lag dertill föranleder, besluta, att prest skall afhålla

sig från embetets utöfning; samt

att till verkställighet befordra laga kraft egande utslag, hvarigenom

prest blifvit dömd till varning, mistning af embetet på viss tid eller

afsättning.

7 §•

Biskop med biträde af stiftssekreterare eger att behandla och afgöra

de mål och ärenden, hvilka närmare bestämmas i den särskilda

instruktion för stiftsstyrelse, som Konungen utfärdar.

8 §•

I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under hvilket

samtliga församlingarne i staden, med undantag af hof- och garnisonsförsamlingarne,

lyda. Detta konsistorium, hvari erkebiskopen, när han

är tillstädes, förer ordet, består i öfrig! af fem ledamöter, nemligen

pastor primarius, såsom ordinarie ordförande, kyrkoherden i Klara församling,

såsom vice ordförande, en af Konungen utnämnd konsistoriisekreterare

samt två af Konungen för fem år i sänder förordnade ledamöter.

Af dessa två ledamöter skall den ena vara en till ordinarie tjenst

i någon af de under konsistorium lydande församlingar befordrad prestman

och den andre en lekman.

I mom.

9 §•

År erkebiskopsembetet ledigt eller är erkebiskopen icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o ö8.

i konsistorium tillstädes, må ej förslag upprättas till besättande af de

ledamotsplatser, hvilka för viss tid innekafvas, eller af konsistoriisekreteraretjensten.

2 mom. I öfrigt galle om förslagens upprättande samt om kompetensvilkor

och förord för sökande till konsistoriisekreteraretjenst hvad

i 2 § 2 mom., 3 § samt 4 § 2 mom. i dessa hänseenden är om ledamot

i domkapitel och om stiftssekreterare stadgadt.

:i .j y • '' f» ''fi ; • • i ht

10 §.

Hofförsamlingen och garnisonsförsamlingarne i Stockholm lyda

under hofkonsistorium. Om dess sammansättning förordnar Konungen.

11 §•

Domkapitel sammanträder så ofta ärendena det fordra och minst

en gång i månaden.

12 §.

Åro vid bedömande af aflagdt prof, upprättande af förslag till eller

besättande af embete eller tjenst eller i mål om förbrytelse af prest ej

samtlige ledamöter i domkapitel tillstädes, må beslut ej fattas, utan så

är att af fyra närvarande tre äro om slutet ense. I öfriga mål och

ärenden vare domkapitel behörigt att fatta beslut, när tre ledamöter äro

tillstädes.

13 §.

Plvad i allmän lag eller författning sägs om jäf mot domare gälle

äfven beträffande ledamot i domkapitel.

14 §.

Inträffar på grund af jäf eller förfall eller i anseende till uppkommen

ledighet, att antalet ledamöter i domkapitel ej uppgår till tre,

eller äro såväl biskop som vice ordförande för längre tid än två månader

hindrade att i domkapitlet föra ordet, eller är biskops- eller domprostembete

ledigt, då skall förhållandet anmälas hos Konungen, som, efter

ty behofvet föranleder, förordnar tillfällig vice ordförande eller annan

adjungerad ledamot.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Vid inträffadt förfall för biskop och vice ordförande under tid ej

öfverstigande två månader föres ordet i domkapitlet af den utaf Konungen

förordnade presterlige ledamoten.

Finnes eljest nödigt att i anseende till uppkommen ledighet eller i

stället för ledamot, som ar jäfvig eller fått förfall, förordna adjungerad

ledamot, då må domkapitlet meddela behörig person sådant förordnande

för högst två månader, men göre, då fråga är om förordnande för längre

tid, hemställan hos Konungen.

15 §.

Den, som första gången tager säte i domkapitel, afläggo den ed,

som för ordförande eller ledamot i domkapitel är föreskrifven.

16 §.

1 mom. I domkapitel förekommande mål och ärenden skola föredragas

af ordföranden, der han icke i särskilda fall finner godt att

öfverlemna föredragningen åt stiftssekreteraren.

2 mom. Skall omröstning ske, säge stiftssekreteraren först sin

mening, derefter den, som ytterst sitter, och sedan öfrige ledamöter

hvar efter annan i den ordning, hvari de i domkapitlet sitta.

17 §.

Åtal mot prest för förbrytelse, hvarom domkapitel skall döma,

upptages af det domkapitel, hvarunder han lyder.

Svensk prest, som utom riket i kyrkans tjenst användes, lyder

under domkapitlet i Upsala, der ej annorlunda i fråga om krigsprest är

särskild! stadgadt.

18 §.

Rätt att vid domkapitel mot prest anhängiggöra talan å af honom

begången förbrytelse tillkommer målsegande äfvensom prosten i det

kontrakt, inom hvilket presten är anstäld.

19 §.

1 mom. Nedlägges hos domkapitel anhängiggjord talan, hvarom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

i 18 § sägs, eller är angifvelse om förbrytelse af prest hos domkapitel

gjord af den, som sjelf ej vill eller eger att å förbrytelsen tala, eller

väckes fråga inom domkapitel om beifrande af sådan förbrytelse; då må

domkapitlet, der så skäligt pröfvas, antingen utan att lita allmän åklagare

till ransaka och döma i målet eller ock hos Konungens Befallningshafvande

begära förordnande för allmän åklagare att, om han dertill

finner skäl, inför domkapitlet föra talan i målet.

2 mom. Har domkapitlet dömt i målet, utan att målsegande,

vederbörande kontraktsprost eller allmän åklagare deri fört talan, och

har uppå förd klagan domkapitlets utslag blifvit af högre rätt ändradt

eller upphäfdt, må domkapitlet, om så pröfvas skäligt, hos justitiekansleren

göra hemställan om förordnande för allmän åklagare att fullfölja

målet hos Konungen.

20 §.

1 mom. I mål, som det enligt 6 § tillkommer domkapitel att

pröfva och afdöma, eger domkapitlet eller, mellan dess sammanträden,

biskopen att, om så nödigt anses, öfver inkomna besvär, klagomål eller

angifvelse infordra vederbörandes förklaring med föreläggande af viss

tid för förklaringens afgifvande vid äfventyr, att underlåtenhet deraf ej

föranleder uppehåll med målets afgörande.

2 mom. Vet man ej hvar den vistas, som skall förklara sig, varde

i allmänna tidningarne tre gånger kungjordt att besvär, klagomål eller

angifvelse inkommit till domkapitlet och att skriftlig förklaring bör vid

det i 1 mom. stadgade äfventyr hos domkapitlet afgifvas inom nittio

dagar efter det kungörelsen tredje gången infördes; dock vare hvad sålunda

blifvit stadgadt ej tillämpligt i mål, som angår af prest begången

förbrytelse.

3 mom. I kungörelse, hvarom i näst föregående mom. sägs, skall

hufvudsakliga innehållet af besvär, klagomål eller angifvelse i korthet

intagas.

21 §.

1 mom. Domkapitel eger att, der så finnes lämpligt, uppdraga åt

vederbörande kontraktsprost att, när fråga är om förbrytelse af prest,

företaga undersökning. Till den undersökning skall presten bevisligen

kallas.

2 mom. Finner domkapitlet målets beskaffenhet kräfva att presten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

muntligen höres inför domkapitlet, vare han pligtig att efter kallelse

derstädes infinna sig. Uteblifver han utan laga förfall, lite domkapitlet

Konungens Befallningshafvande till för hans inställande.

Till förhör, hvarom nu är sagdt, varde jemväl motpart kallad.

22 §.

Biskop eller domkapitel eger, om förklarande parts skriftliga svar

dertill föranleder, låta motparten, innan målet afgöres, få förklaringen

med påminnelser bemöta inom förelagd viss tid.

23 §.

I de fall, då domkapitel skall pröfva, huruvida, sedan prest blifvit

af verldslig rätt dömd till straff för förbrytelse, hans presterliga anseende

genom den förbrytelse fläckats eller spilts, må den sakfälde ej

till ytterligare ansvar dömas, innan tillfälle att afgifva förklaring blifvit

honom lemnadt.

24 §.

Erfordras i mål, som hos domkapitel är anhängiggjordt, vittnesförhör,

eger domkapitlet att sjelft höra vittnen eller ock förordna om

anställande af vittnesförhör vid den allmänna underrätt, der domkapitlet

finner det lämpligen kunna ske.

25 §.

Hvad i lag är stadgadt rörande offentlighet vid allmän underrätt

galle äfven för domkapitel, när vittnesförhör eller annat muntligt förhör

eger rum.

26 §.

Om vittnesersättning och annan rättegångskostnad må domkapitel

döma.

27 §.

Ej må domkapitel döma om skadestånd eller upprättelse, ej heller

om missfirmelse under rättegången.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Finner domkapitlet missfirmelse hafva skett i eller för någons embete

eller tjenst, ankomme på domkapitlet att derom hos Konungens Befallningshafvande

göra anmälan för förbrytelsens åtalande af allmän åklagare.

28 §.

1 mom. I mål, som angår af prest begången förbrytelse eller genom

besvär dragits under domkapitels pröfning, varde domkapitlets utslag,

der det ej muntligen af kunnas, meddeladt å dag, som genom anslag

sist dagen förut blifvit tillkännagifven; och skall utslaget å den

dag, hvarå det ställes, i utskrift vara att tillgå. Angår målet förbrytelse

af prest, läte domkapitlet ock bevisligen underrätta den tilltalade om

den dag, å hvilken utslaget skall meddelas.

2 mom. Beslut med anledning af invändningar och påståenden,

som på frågodag äro framstälda och påkalla domkapitlets åtgärd före

valdagen, så ock beslut om förslag, utnämning eller kallelse till tjenst

skola kungöras genom anslag samma dag, de fattats. Lag samma vare

om föreläggande af tid för afgifvande af påminnelser vid inkommen

förklaring.

29 §.

1 mom. Vill man söka ändring i domkapitels utslag i mål, som

angår förbrytelse begången af prest, göre det hos hofrätt.

2 inom. Besvär öfver domkapitels utslag i frågor om orätt förvaltning

af eller bristande redovisning för kyrkors och fromma stiftelsers

med flere dylika medel skola, enligt hvad derom särskildt är stadgadt,

i kammarrätten anföras.

3 inom. I domkapitels beslut i öfriga mål, så ock i beslut fattadt

af biskop, må ändring sökas hos Konungen.

30 §.

Om tid och ordning för fullföljd i hofrätt af mål rörande förbrytelse

af prest gälle hvad i allmänhet för brottmål är stadgadt.

31 §.

1 mom. Besvär, hvilka hos Konungen anföras, skola vid talans

förlust ingifvas inom den för underdåniga besvärs anförande i mål, som

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 7 Sand. 27 Iluft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

handläggas af förvaltande myndigheter och embetsverk, stadgade tid,

räknad i mål, hvari utslag meddelas efter anslag, från den dag, å

hvilken utslaget är stäldt, i mål och ärenden, deri beslutet kungöres

genom anslag, från anslagsdagen samt i andra mål och ärenden från

den dag beslutet muntligen kungjordes eller, der så ej skett, i annan

ordning delgafs parten.

2 mom. Besvären skola ingifvas till ecklesiastikdepartementet;

dock att, der klagan föres öfver beslut, som genom anslag kungöres,

till Konungen stälda besvär skola till domkapitlet ingifvas. Domkapitlet

eller biskopen åligger i ty fall att, med föreläggande af viss tid och

äfventyr, om den tid försittes, att sådant icke föranleder uppehåll med

målets afgörande, öfver besvären infordra vederbörandes underdåniga förklaring.

Sedan förklaring inkommit eller den dertill förelagda tid tilländalupit

utan att förklaring blifvit afgifven, har domkapitlet att ofördröjligen

insända besvärshandlingarne till ecklesiastikdepartementet och

dervid bifoga eget underdånigt utlåtande.

32 §.

Ändå att besvär anföras mot stiftsstyrelses beslut, som innefattar

anvisande af tjenstgöring, lände beslutet till efterrättelse, intill dess annorlunda

varder förordnadt.

33 §.

För rättegång i domkapitel galle allmän rättegångsordning, der

icke denna lag annorlunda föreskrifver.

34 §.

Stiftssekreterare är ansvarig för expeditionen vid stiftsstyrelsen;

egande domkapitel i mån af behof antaga derutöfver för expeditionen

erforderligt biträde.

35 §.

Åtal mot stiftssekreterare eller annan ledamot af domkapitel, hvilken

ej är prest, för förbrytelse, som han i denna sin egenskap begår, skall

af hofrätt omedelbart upptagas, der ej målet, efter ty särskilt är stadgadt,

hörer under kammarrätten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

11

36 §.

Stockholms stads konsistorium har att hvad angår de under konsistorium

lydande församlingar behandla och afgöra mål och ärenden

af beskaffenhet att enligt denna lag böra handläggas antingen af domkapitel

eller af biskop med biträde af stiftssekreterare. Lag samma vare

för hofkonsistorium i afseende å de församlingar, som lyda under samma

konsistorium.

I öfrigt skall för sagda konsistorier i tillämpliga delar lända till

efterrättelse hvad i denna lag om domkapitel blifvit stadgadt; dock skola

de ej ega att anställa prestexamen eller andra dermed jemförliga prof

eller att kalla någon till prestembetet.

öfvergående stadganden.

1. I fall konsistoriinotariefjenst är eller, innan denna lag träder i

kraft, varder ledig, skola de i lagen gifna föreskrifter angående tillsättning

af stifts- och konsistoriisekreterares befattning vinna tillämpning.

Der ledighet, som nyss är sagd, vid lagens trädande i kraft icke förefinnes,

eger, uppå framställning af vederbörande domkapitel eller konsistorium,

Konungen att förordna, huru med stifts- eller konsistoriisekreterai''ebefattning

och dermed förenade göromål skall förhållas, intill dess

k onsistoriinotarietj ensten varder ledig.

2. Förslag till besättande första gången af de ledamotsbefattningar,

livilka omförmälas i 1 § 2 mom., 2 § 1 mom. och 8 §, skola upprättas

och till Konungen insändas före den 1 december 1894.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1895; dock skola mål och

ärenden, hvilka vid nämnda tid äro hos domkapitel anhängiga, behandlas

efter äldre lag.

1 sammanhang med ifrågavarande proposition, hvilken af båda

kamrarne hänvisats till lagutskottet, har utskottet till behandling loreliaft

två särskilda, i anledning af propositionen inom Andra Kammaren

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

väckta ock till utskottet likaledes öfverlemnade motioner, deri ändring

påyrkats i vissa delar af det i propositionen framlagda förslag.

Sålunda hemställer uti motion n:o 214 herr O. W. Redelius —

under uttalande af önskvärdheten, att valprincipen måtte vinna vidsträcktare

tillämpning i fråga om stiftsstyrelsens sammansättning, än

hvad i propositionen föreslagits beträffande de presterliga ledamöter i

nämnda styrelse, som skulle på viss tid af Konungen utnämnas — att

Riksdagen ville för sin del besluta, att § 1 mom. 2, §^3 mom. 1 samt

§ 8 i förslaget till lag om stiftsstyrelse måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

§ 1.

2 mom. Der domprost icke finnes, förordnar Konuugeu för fem

år i sänder en af stiftets kyrkoherdar till vice ordförande. Till erhållande

af sådant förordnande bär stiftets presterskap att föreslå tro

kyrkoherdar i den ordning, som är föreskrifven angående biskopsval.

§ 3.

1 mom. Till besättande af den presterliga ledamotsplats, hvarom

i 2 § 1 mom. sägs, skall presterskapet upprätta förslag och derå uppföra

tre behörige män i den ordning, som gäller vid val af biskop.

§ 8.

1 mom. I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under

hvilket samtliga församlingar, med undantag af hof- och garnisousförsamlingarne,

lyda.. Detta konsistorium, hvari erkebiskopen, när han

är tillstädes, förer ordet, består i öfrigt af fem ledamöter, nemligen

pastor primarius såsom ordinarie ordförande, eu kyrkoherde, såsom vice

ordförande, eu af Konungen utnämnd konsistoriisekreterare, samt två

af Konungen för fem år i sänder förordnade ledamöter. Af dessa två

ledamöter skall den ene vara en till ordinarie tjenst i någon af do

under konsistorium lydande församlingar befordrad prestman och den

andre en lekman.

2 mom. Till besättande af hvardera af de presterliga ledamotsplatser,

hvarom i 1 mom. sägs, skall Stockholms stads presterskap upprätta

förslag och derå uppföra tre behörige män i den ordning, som

är föreskrifven angående biskopsval.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Vidare hemställer, uti motion n:o 211, herr E. A. Wijkandcr att

Riksdagen villo för sin del besluta sådana ändringar uti §§ 1—4, 8

och 9 samt andra stycket af öfvergångsstadgandena i lagförslaget att

de erhålla följande lydelse:

§ I
Mom.

1. Inom hvarje stift skall stiftsstyrelsen utöfvas dels af

biskop, dels af ett domkapitel, bestående af fem ledamöter, nemligen

biskopen, såsom ordförande, domprosten eller, der sådan ej finnes,

annan af Konungen för fem år i sänder bland stiftets kyrkoherdar förordnad

ledamot, såsom vice ordförande, en af Konungen utnämnd stiftssekreterare

samt två för fem år i sänder utsedde ledamöter, hvaraf

den ene förordnad af Konungen och den andre utsedd af församlingarne

inom stiftet, dels ock af biskopen med biträde af stiftssekreteraren såsom

föredragande, men med biskopen ensam tillkommande beslutanderätt.

Mom. 2. Af Konungen förordnad eller af församlingarne utsedd

ledamot åtnjuter ersättning af allmänna medel.

§ 2.

Sökande till stiftssekreterarebefattning skall hafva undergått examen,

som berättigar till inträde i rikets rättegångsverk, och bör jemväl ega

förfarenhet i domarevärf.

§ 3.

Mom. 1. Till besättande af ledamotsplats, hvars innehafvare enligt

§ 1 mom. 1 förordnas af Konungen, skall domkapitlet upprätta

förslag och derå uppföra tre behörige män.

Mom. 2 Å förslag till ------—--af de sökande.

(Lika med Kongl. Maj:ts förslag.)

Mom. 3. Ledamot, som enligt § 1 mom. A skall af församlingarne

utses, väljes på sätt för val af ombud vid allmänt kyrkomöte i tilllämpliga

delar är föreskrifvet.

§ 4.

Mom. 1. År biskopsembete —

(Lika med Kongl. Maj:ts förslag.)

i 5 § 3 moln. sägs.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Mom. 2. I nyss omformäldä fall må ej förslag, hvarom i § 3

sägs, upprättas.

i 8-

I Stockholms stad skall finnas ett konsistorium, under hvilket

samtliga församlingarne i staden, med undantag af hof- och garnisonsförsamlingarne,

lyda. Detta konsistorium, hvari erkebiskopeu, när lian

är tillstädes, förer ordet, består i öfrigt af fem ledamöter, nemligen

pastor primarius, såsom ordinarie ordförande, en af Konungen för fem

år i sänder bland stadens kyrkoherdar förordnad ledamot, såsom vice

ordförande, eu af Konungen utnämnd konsistoriisekreterare samt två

för fem år i sänder utsedde ledamöter, den ene förordnad af Konungen

och den andre utsedd af stadens församlingar.

§ 9.

Mom. 1. År erkebiskopsembetet — — — -— — af konsistoriisekreteraretjensten.

(Lika med Kongl. Maj:ts förslag).

Mom. 2. 1 öfrigt gälla om förslagens upprättande samt om kompetensvilkor

och förord för sökande till konsistoriisekreteraretjenst hvad

i §§ 2 och 3 är om ledamot i domkapitel och om stiftssekreterare

stadgadt.

Ofvergående stadganden.

2. Förslag till besättande första gången af de lcdamotsbefaUningar,

Indika omförmälas i §§ 2, 3 och 9, skola upprättas och till

Konungen insändas före den 1 december 1894.

Efter att hafva erinrat, hurusom under den katolska tiden domkapitlen

utgjordes uteslutande af prester, hvaremot i enlighet med den

uppfattning af de religiösa föreningarnes väsen, som genom reformationen

gjorde sig gällande, de nya kyrkostyrelserna i allmänhet blefvo

bildade på grundvalen af samarbete mellan prester och af församlingen

valde lekmän, kallade församlingens »äldste», anför till stöd för sin framställning

sistnämnde motionär, att i Sverige kyrkostyrelsen med biskoparnes

framskjutna ställning kommit att bibehålla mer af den katolskthierarkiska

rigtningen än inom de flesta andra protestantiska länder.

Den lekmannabeståndsdel af de svenska konsistorierna, som bestode uti

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

lektorerna vid stiftsstadens gymnasium, både tidigare knappast varit

att räkna såsom sådan, då dessa lektorer vanligen antingen voro prester

eller hade för afsigt att framdeles öfvergå till det presterliga yrket.

Under årens lopp hade den förändring inträdt, att skolans lärareplatser

ej längre vore endast trappsteg till kyrkans mer indrägtiga befattningar,

liksom skolan sjelf ej längre hade till hufvuduppgift att utbilda

ämnesvenner för kyrkans eller ens statens platser. Skolans och kyrkans

intressen vore ej längre sammanfallande, om de ock, såsom sig

borde, hade och måste hafva mycket gemensamt. Klagomål hördes derför

både från kyrkan och från skolan öfver, att den nuvarande, af prester

och skollektorer bestående stiftsstyrelsen, under hvilken såväl stiftets

presterskap som dess allmänna läroverk lydde, lemnade mycket öfrigt

att önska. Reformer påyrkades från båda hållen; i decennier hade de

olika förslagen aflöst hvarandra utan att dock något kunnat vinna allmän

anslutning.

I och med skollektorernas allt mer framträdande lekmannarigtning

hade dock en förbättring i ofvan anmärkta afseende egt rum, och vi

hade något, om ock obetydligt, närmat oss de öfriga protestantiska

länderna med deras synodalförfattning och deras af församlingen valde

äldste. Skollektorerna hade blifvit församlingarnes målsmän gent emot

presterna och hade på flera ställen i detta hänseende inlagt så stora

förtjenster, att statsmagterna borde väl tillse, att dessa framsteg ej

ginge förlorade vid en eventuel ombildning af den nuvarande stiftsstyrelsen.

Det vore onekligen en olägenhet, att de kyrkliga frågorna skulle

behandlas af skolmän, som ej särskild! utvalts med tanke på kyrkan,

liksom att skolfrågorna skulle afgöras af prester, som ej hade intresse

för eller erfarenhet om skolan, men den ensidighet, som skulle uppkomma,

om de kyrkliga ärendena skulle uteslutande behandlas af prester

eller skolärendena af skolmän, vore långt mer att beklaga. Skulle vid

eu omändring af stiftsstyrelsernas sammansättning ur konsistorierna

uteslutas den lekmannabeståndsdel, som nu utgjordes af skollektorerna,

hvilka obestridligen numera, i stort sedt, utnämndes utan tanke på

presterskapets speciella intressen, måste lagstiftaren tillse, .dels att de

nya konsistorierna erhölle lekmannaledamöter och dels att dessa tillsattes

så, att de kunde anses i första rummet representera församlingarnes

intressen.

Äfven om man bortsågo från det mycket betecknande namnutbyte,

som i det föreliggande förslaget skott derutinnan att det protestantiska

ordet »konsistoriet» vore utbytt mot det katolska »domkapit
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

let», folie det genast i ögonen vid betraktande af nämnda förslag, att

utom stiftssekreteraren endast en medlem skulle vara lekman och att

denne skulle, liksom stiftssekreteraren, vara på förslag af konsistoriet

utsedd af Kongl. Maj:t. På grund af sättet för denna ledamots utseende

kunde man vara fullt viss, att han blefve ett troget uttryck för den

inom konsistoriets presterliga majoritet rådande stämningen. Man kunde

ej heller betvifla, att icke äfven den jurist, som på nämndt sätt blifvit

utnämnd till stiftssekreterare, inom kort väsentligen skulle genomträngas

af det presterliga åskådningssättet och kanske blifva mer presterlig

än presterna sjelfva, hvarpå analogier ej torde vara svåra att uppleta.

Huru förträffligt detta åskådningssätt än i och för sig kunde vara,

förlorade sålunda konsistoriet den mångsidigare prägel, som reformatorerna

med Luther i spetsen en gång påfordrade såsom vilkoret. fölen

lifskraftig kyrkostyrelse och som församlingarne med allt större

styrka kräfde på det att de med förtroende skulle kunna följa dess

ledning och foga sig efter dess föreskrifter.

Redan vid 1888 års kyrkomöte hade en klarsynt representant i

kyrkomötet föreslagit att uti konsistorierna skulle insättas bland andra

eu ledamot, vald af församlingarnes medlemmar. Motionens öde vid

nämnda kyrkomöte var temligen gifvet, men fordringarna i berörda

rigtning växte i styrka med hvarje år, och hvarje väsentlig förändring

i den nu bestående sammansättningen af konsistorierna vore en försämring

ur kyrklig synpunkt, derest icke på ett eller annat sätt afseende

fästes vid krafven på att församlingarne sjelfva finge utse medlemmar

i konsistorierna.

Frågan, huruvida några på kortare tid än lifstid utsedde konsistoriimedlemmar

skulle tillsättas genom val af vissa korporationer eller

af Konungen, hade tidigare förevarit. Redan uti den komité, som 1828

afgifvit förslag till kyrkolag, hade sålunda funnits en reservant, biskop

J. J. Hedrén, hvilken ansett, att konsistoriernas ledamöter borde utgöras

af församlingarnes kyrkoherdar, hvilka genom val kunde utses af

stiftets presterskap. Den komité, som 1846 afgifvit förslag till kyrkolag,

hade upptagit denna tanke. Den ansåg sålunda, att intet presterligt

eller ,icke-presterligt embete funnes, som i och för sig innebure

garanti för de egenskaper, hvilka fordrades af en konsistoriiledamot.

Hvarken egenskapen af »lärare vid högsta lärdomsskolan» eller »de

högsta teologiska studier», hvilka antogos förefinnas hos de teologiska

fakulteternas medlemmar eller ens »de egenskaper, som fordrades för

att med välsignelse utöfva själavård, äfven inom större församlingar»,

medförde, enligt denna komités tanke, en sådan garanti.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utlåtande N:o 5S.

m I Kong!. Maj:ts till 1868 års kyrkomöte aflåtna förslag till ändringar

i stiftsstyrelsen förekom beträffande detta ämne följande uttalande:

»I afseende åter på frågan, huruvida ledamöterna borde antingen utses

genom val eller ock af Kongl. Maj:t förordnas, har Kongl. Maj:t väl

funnit valprincipens oinskränkta användande på domkapitlens sammansättning

vara förenadt med de svårigheter, hvilka blifvit ur synpunkten

af domkapitlens domsrätt anmärkta, men enär det moraliska inflytande,

som hos kyrkostyrelsen är önskvärdt, måste vinna i styrka, då Konungens

val ledes af kännedom om de underlydandes förtroende för den

valde, har hinder icke funnits möta för valgrundsatsens tillämpning i

så måtto, att Kongl. Maj:t utöfvade sin rätt att utnämna domkapitelsledamöter

inom samma gränser, som äro bestämda för utnämning af

erkebiskop och biskopar, och att sålunda förslag till domkapitelsledamöter

skulle af de underlydande upprättas efter hufvudsakligen samma

grunder, som gälla för biskopsval.»

Deremot hade 1869 och 1870 årens kyrkolagskomitéer uttalat sig

emot valprincipens genomförande, dervid hufvudsakligen utgående från

uppfattningen af konsistorierna såsom institutioner jemförliga med andra

administrativa eller lagskipande verk. Nämnda uppfattning vore betecknande

för den byråkratiskt-hierarkiska rigtning, som på vissa håll

inom den svenska lutherska kyrkan gjorde sig gällande, huru mycket

den än torde strida mot Luthers reformatoriska sträfvanden. Påtagligt

syntes likväl vara, att det moraliska inflytande, hvarom i Kongl.

Maj:ts ofvan omförmälda förslag talats, skulle blifva än större och konsistorierna

mötas med än större förtroende, om — i likhet med förhållandena

uti andra protestantiska länder — församlingarne finge insätta

representanter i kyrkostyrelsen. Konsistorierna tillkomme att

handlägga ärenden och uttala sig i frågor, hvilka djupt ingrepe uti församlingarnes

religiösa lif och kyrkliga förhållanden. Församlingarne

kunde då hafva berättigade fordringar att i konsistorierna få sina intressen

bevakade och sina synpunkter framhållna.

Det föreliggande förslaget till lag om stiftsstyrelse innehåller inga

bestämmelser rörande behandlingen af läroverkens angelägenheter, hvilka

sedan gammalt i vårt land handhafts af konsistorierna och vederbörande

biskopar.

Bill. till Riksd. Prof. 1803. 7 Sami. 37 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Den komité, som senast varit tillsatt för utarbetande af förslag

till ändringar i kyrkolagen m. m., öfverlemnade den 25 maj 1891 tilllika

med det förslag till omorganisation af rikets stiftstyrelser, hvilket,

i vissa delar omarbetadt, genom förevarande proposition framlagts för

Riksdagen, ett särskildt förslag till förordning angående konsistoriernas

befattning med allmänna läroverk och folkskolelärareseminarier. Komitén

hade nemligen funnit, att bland de åligganden, som för närvarande

tillhörde konsistorierna, det egentligen vore allenast tre slags

ärenden, hvilka syntes kräfva en annan sammansättning än i fråga om

stiftsstyrelserna föreslagits. Sålunda skulle, när konsistorium hade att

bedöma prof för lärarebefattning vid allmänt läroverk eller att tillsätta

sådan befattning eller att bestämma de läroämnen, i hvilka blifvande

lärare borde undervisa, i stället för stiftssekreteraren träda rektor vid

stiftsstadens allmänna läroverk och i stället för den af Kongl. Magt

förordnade presterlige ledamoten en af Kongl. Maj:t för fem år i sänder

dertill förordnad lektor vid samma läroverk. Läroverkens ekonomiska

angelägenheter samt den disciplinära myndigheten öfver lärarepersonalen

skulle deremot, såsom hittills, handhafvas af domkapitlet, utan någon

förändring af dess sammansättning.

Af vederbörande departementschefs uttalanden vid ärendets föredragning

i statsrådet den 10 sistlidne februari framgår nu, att regeringen

är betänkt att, sedan den föreslagna omgestaltningen af stiftsstyrelsen

blifvit genomförd, till behandling företaga frågan rörande ordnandet

af läroverkens angelägenheter. Såsom ett önskningsmål framhålles

dervid inrättandet af en särskild öfverstyrelse för läroverken och

yttras tillika, såsom utskottet synes med allt fog, att konsistorierna så

sammansatta som i förevarande proposition föreslagits, vida mindre än

förr lämpade sig till styrelse åtminstone för de allmänna läroverken.

Då sålunda det föreliggande förslaget till lag om stiftsstyrelse

gör en förändring i bestämmelserna rörande öfverstyrelsen för de allmänna

läroverken, hvilken nu handhafves af stiftsstyrelserna, nödvändig,

bör enligt utskottets åsigt Riksdagen häfda såsom sin rätt att deltaga

i lagstiftningen rörande en sådan förändring oberoende deraf, huruvida

Riksdagens bifall må erfordras i följd deraf, att förändringen icke kan

åvägabringas utan nya eller ökade anslag. Utskottet är sålunda af den

mening, att samtidigt med förslaget till lag om stiftsstyrelse bort Riksdagens

pröfning föreläggas förslag till stadganden om styrelse för läroverken,

hvarigenom Riksdagen skulle blifvit satt i tillfälle att öfverskåda

frågan om den förändrade organisationen i hela dess vidd.

Då så icke skett, och då dessutom af den kongl. propositionen icke

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

framgår, huru styrelsen för de allmänna läroverken och folkskolelärareseminarierna

skulle ordnas, derest icke, innan den föreslagna lagen om

stiftsstyrelse trädde i kraft, definitivt beslut derom hunnit fattas, bör

detta enligt utskottets åsigt föranleda dertill, att förslaget icke antages.

Derjemte har utskottet ansett sig böra erinra derom, att det föreliggande

förslaget innehåller, att de ledamöter af den föreslagna stiftsstyrelsen,

som Kongl. Maj:t skall ega att förordna, skola för sitt uppdrag

erhålla ersättning af allmänna medel och framgår tillika af uttalanden

i otvan omförmälda statsrådsprotokoll, att denna ersättning tänkts

skola bestå af dels arvode, dels ock i vissa fall godtgörelse för resekostnad

och dagtraktamente. Någon framställning är emellertid icke

gjord till innevarande Riksdag om beloppet af den ersättning, som bör

tillkomma de nämnda ledamöterna. Uppenbart synes likväl vara, att

frågan om den nya institutionen och kostnaderna för densamma bort på

en gång föreläggas Riksdagen till pröfning, enär man eljest äfventyrar,

att en kommande Riksdag behandlar kostnadsfrågan på ett helt annat

sätt än som skulle skett, derest densamma jemte sjelfva hufvudfrågan

på en gång förelegat till behandling.

Ehuru utskottet sålunda redan på ofvan angifna grunder funnit det

föreliggande förslaget oantagligt, vill utskottet likväl framhålla, huru som

utskottet jemväl ur saklig synpunkt funnit betänkligheter möta mot bifall

till förslaget.

Då utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad herr

Wijkander i sin motion yttrat, håller före, att det vid en ombildning af

stiftsstyrelserna bör läggas synnerlig vigt derpå, att om, på sätt föreslagits,

det lekmannaelement utsöndras, som för närvarande representeras

af lektorerna vid stiftsstadens läroverk, stiftsstyrelserna må från annat

håll tillföras lekmannaledamöter, tillsatta derjemte på sådant sätt, att de

kunna anses i främsta rummet företräda församlingarnes intressen, måste

utskottet anmärka såsom en brist hos det föreliggande förslaget, att det

hufvudvilkor för en på samma gång kraftig och med förtroende omfattad

kyrkostyrelse, som ligger i en dylik anordning, i förslaget blifvit alltför

litet beaktadt. Enligt detta skall nemligen, utom stiftssekreteraren,

allenast en medlem i stiftsstyrelsen vara lekman och likasom stiftssekreteraren

skall denne, på förslag af konsistoriet, utses af Kongl. Maj:t.

Vidkommande den af herr Redelius i ämnet väckta motionen har

densamma, såsom afseende allenast att åt församlingarnes presterskap

inrymma ökadt inflytande på stiftsstyrelsens sammansättning, synts utskottet

allt lör litet beakta den af utskottet ofvan angifna synpunkt beträffande

vilkoren för eu ändamålsenlig sammansättning af en stifts
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

styrelse, hvarförutom lämpligheten af den utaf nämnde motionär förordade

valprincipen torde med hänsyn särskildt till den stiftsstyrelsen

tillerkända domsrätt kunna starkt ifrågasättas. Då för öfrigt såväl de af

herr Redelius som de af herr Wijkander framstälda ändringsförslag tillkommit

allenast under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts proposition

i de delar, som af motionärernas förslag icke beröras, följer redan

häraf att utskottet icke kan tillstyrka bifall till någotdera förslaget.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

l:o) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

icke må af Riksdagen bifallas;

2:o) att herr Wijkanders motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda;

3:o) att icke heller den af herr Redelius väckta

motion må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation:

dels af herrar Annerstedt, L. O. Larsson, Fröberg, Claeson, C. F.

Pettersson och Wester;

dels ock af herr Öländer beträffande vissa delar af motiveringen.

Herrar C. H. Lundström, Pelirsson, J. Anderson och P. G. Petersson

hafva begärt få här antecknadt, att de på grund af åtnjuten ledighet

från riksdagsgöromålen icke deltagit i ärendets behandling i utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:98 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om stiftsstyrelse. a1 i texten