Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående förbud mot frälseskatteräntas skiljande från hemman, hvarmed den förenats.

1893-04-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:60, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående förbud mot frälseskatteräntas skiljande från hemman, hvarmed den förenats.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 60.

V

1

N:o 60.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1893, kl. 6 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion angående

förbud mot frälseskatteräntas skiljande från hemman,

hvarmed den förenats.

Från Första Kammaren har lagutskottet fått emottaga en inom

nämnda kammare af friherre Klingspor väckt motion, n:o 5, hvari hufvudsakhgen

anföres: Lagstiftningen ginge numera i rigtning att genom

åtskilliga åtgärder _ och särskilt genom statens inlösande af skatteträiseräntorna,

såvidt möjligt, åstadkomma jordens lika beskattning

h ralseskatteräntorna åter både på grund af deras olika uppkomstsätt

icke blifvit af statsverket inlösta. Olägenheterna af en söndring mellan

eganderätten till fastigheten och till räntan läge emellertid i öppen dag.

Lagstiftaren borde derför söka befordra en sammanslagning af dessa

båda rättigheter och dymedelst åstadkomma en minskning i frälseskatteräntornas

antal. Första steget i denna rigtning vore att stadga

ett bestämdt förbud deremot, att den med fastigheten en gång förenade

fralserantan särskilt föryttrades och sålunda, så att säga, åter släpptes

ut i marknaden.

På grund af sålunda anförda skäl föreslår motionären, att Riksdagen

ville besluta en skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan, det

Bih. till Bilcsd. Prof. 1893. 7 Sami. 29 Höft. (N:o 60.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutslcottets Utlåtande N:o 60.

Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga förslag till lag, innefattande

bestämmelse, att frälseskatteränta, som en gång förenats med hemmanet,

ej finge derifrån åter skiljas.

Ifrågavarande frälseräntor hafva såsom bekant, uppkommit derigenom

att egarne till frälsehemman sålt jorden, men förbehållit sig

räntan, bestående i vissa årliga prestationer i penningar, persedlar eller

arbete; och betraktas frälseräntan såsom fast egendom, hvilken förvärfvas

genom de vanliga laga fången och lagfares.

I ändamål att befordra föreningen af jord- och ränte-eganderätten

stadgade 1734 års lagstiftare i 4 kap. 5 § jordabalken, att, der frälseskattejord

utom börd säljes, skall den hembjudas frälseränteegare,

hvilken har rätt att lösa jorden. Lösningsrätten gjordes ömsesidig

genom förordningen den 21 mars 1835, som föreskref, att skattejordsegare

skulle hafva lika lösningsrätt till räntan som ränteegaren till

jorden. Hembudsskyldigheten upphäfdes visserligen genom förordningen

den 16 juni 1875, men sjelfva lösningsrätten blef bibehållen.

Afsigten med frälseränteegares lösningsrätt till skattejord och

skattejordegares till frälseränta är, såsom redan antydts, att, på sätt

äldre lagberedningen i motiven till 12 kap. jordabalken i dess förslag

uttalade, åstadkomma »en gagnelig konsolidation af söndrad eganderätt».

Det åsyftade ändamålet — eganderättens konsolidering — synes

emellertid, på sätt motionären erinrat, icke kunna vinnas, så länge det

i enlighet med nu gällande lagbestämmelser angående detta ämne står

en hvar fritt att åter upplösa den förening af jordeganderätten och

frälseräntan, som med begagnande af lösningsrätt eller på annat sätt

blifvit vunnen.

Till förebyggande häraf synes utskottet det lämpligaste sättet

vara att, såsom motionären förordat, i lag meddela en uttrycklig föreskrift,

som innefattar förbud mot att skilja frälseränterätten och skattejordsrätten,

der de kommit i samma hand; och hemställer utskottet

följaktligen,

att Riksdagen, i anledning af motionen, ville i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 60.

till lag i syfte att, sedan frälseränta en gång med frälseskattehemmanet

blifvit förenad, jorden och räntan

icke må åter skiljas.

Stockholm den 25 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herrar Bruzelius, Restadius och Lindgren, hvilka ansett, att

motionen bort af utskottet afstyrkas.

Herrar Wester, Lilienberg, Erickson, J. Anderson, Näslund, F. Andersson

och P. G. Petersson hafva begärt få här antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet, de sex sistnämnde

på grund af åtnjuten ledighet från riksdagsgöromålen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:99 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående förbud mot frälseräntas skiljande från hemman, hvarmed den förenats. a1 i texten