Sök i Ratio Lex

Skrifvelse med begäran om en förnyad utredning beträffande lämpligheten af dylika domstolars införande. Efter uttalanden rörande beskaffenheten af vår nuvarande domstolsorganisation och rättskipningens tillstånd i vårt land, för hvilka utskottet icke anser sig behöfva redogöra, anför motionären till stöd för sin ifrågavarande framställning hufvudsakligen följande.

1893-04-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:62, Skrifvelse med begäran om en förnyad utredning beträffande lämpligheten af dylika domstolars införande. Efter uttalanden rörande beskaffenheten af vår nuvarande domstolsorganisation och rättskipningens tillstånd i vårt land, för hvilka utskottet icke anser sig behöfva redogöra, anför motionären till stöd för sin ifrågavarande framställning hufvudsakligen följande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

1

!

N:o 62.

Ank. till Eiksd. kansli den 29 april 1893, kl. 6 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse

till Kongl. Maj:t med begäran om tillsättande af en

komité för utredning angående lämpligheten af handelsdomstolars

införande.

- <■'' > ‘i t >'' 1 " '' i ; J -.-•il / ■; ‘.il? ''.{*>’> '' i j ?» *i ''-‘.»{t * ‘M ''{ ; i'' .’ •: ‘

Den under förhandlingarna om vårt rättegångsväsendes ombildning

af såväl nya lagberedningen i dess s. k. principbetänkande som förstärkta

lagberedningen afhandlade frågan om inrättande i vårt land af särskilda

handelsdomstolar har vid innevarande riksdag ånyo bragts å bane, i det

att herr E. Åkerlund, uti en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 175,

hvilken till lagutskottet hänvisats, hemstält om aflåtande till Kongl. Maj:t

åt en skrifvelse med begäran om en förnyad utredning beträffande lämpligheten

af dylika domstolars införande.

Efter uttalanden rörande beskaffenheten af vår nuvarande domstolsorganisation

och rättskipningens tillstånd i vårt land, för hvilka utskottet

icke anser sig behöfva redogöra, anför motionären till stöd för sin ifrågavarande

framställning hufvudsakligen följande.

Den oerhörda snabbheten i vår tid — tack vare de nya kommunikationsmedlen

— i aftärsaftals afsilande och genomförande, varornas hastiga

förflyttningar och de snabba värdevexlingarne kräfde en snabb och effektiv

rättshjälp, der någon brytning mellankomme, enär fördröjande eller uteblifvande

deraf vore detsamma som gifven förlust. Den snabba rättshjelpen

fordrade emellertid fria former och särskilt att tvistefrågornas afgörande

lades i sådana händer, der känsla för detta behof funnes samt en uppfattning

af aftalens betydelse vore att påräkna, som kunde medföra ett

snabbt beslut. Härtill vore emellertid våra domstolar ej egnade.

Bill. till Likså. Prof. 1803. 7 Sami. 31 Höft. (N:o 62—65.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande AT:o 62.

Ifrån det praktiska affärslifvets sida hade ock röster mer än en gång

höjts för genomgripande förändringar i det nuvarande tillståndet. Sålunda

hade vid sammanträde med förstärkta lagberedningen år 1887 de af regeringen

tillkallade sakkunnige enstämmigt framhållit det otillfredsställande

i det nuvarande tillståndet samt behofvet af genomgripande förändringar i

fråga om sättet för afgörande! af tvister på handelns, sjöfartens och industriens

område, och Sveriges allmänna handelsförening hade mer än en

gång hos regeringen gjort framställningar i samma syfte. Nya lagberedningen

hade emellertid stannat vid den förklaring, »att frågan om inrättandet

af särskilda handelsdomstolar för närvarande boxade förfalla».

Härvid hade beredningen dock synbarligen ej tillbörligt beaktat handelsverldens

behof, likasom både bei’edningen och förstärkta lagberedningen

syntes hafva föi''domsfullt betraktat andra ländei‘8 erfarenhet i denna fråga.

I andra land, särskild!, i Frankrike, hvars handelskår intoge en

synnerligen hög ståndpunkt, arxsåge man just de särskilda handelsdomstolarne

hafva förtjensten af den läsbarhet och gedigenhet, som rådde inom

handelsverlden dex-städes. Den officiela statistiken i Fi-ankrike visade, att

de af blott jurister bestående domstolar, till hvilka vad ginge i handelssaker,

år efter år funnit sig behöfva ändra ett mindre procenttal domar,

gifna af handelsdomstolar, än domar, som af de vanliga domstolarne gifvits

i fråga om handelssaker, och såsom exempel på den snabbhet rättskipningen

uti ifrågavarande hänseende i nämnda land uppnått kunde anföras,

att år 1886 vid handelsdomstolen i Paris af under två månader der

förekomna 8,992 mål öfver 87 procent afgjorts inom en månad samt att

i medeltal tidsutdx-ägten uppginge till betydligt mindre än två veckor.

Säi*skildt dessa förhållanden jemte de vitsord, som gifvits handelsdomstolarne

från franska justitie- och handelsdepartementens sida, gåfve

motionären stöd för den tanken, att, då nu någonting ovilkorligen hos oss

måste göras, det ej vore äfventyrligt att hänvisa till den i Frankrike rådande

ordningen som ett föredöme eller till eu god ledning för oss.

Att utan vidare hit öfverflytta vare sig Franki-ikes eller andra länders

anordningar i fråga om handelsdomstolar kunde ej ifrågakomma, men

då institutionen inom andra länder visat sig synnerligen välsignelsebi''i

tigande och särskild! inom Frankrike ganska säkert i hög gi’ad bidi-agit

dertill att Frankrikes handelsstånd stode aktad! och ansedt öfver hela verlden,

vågade motionären tro, att mycket för oss funnes att hemta från särskild!

detta lands ei‘farenhet uti ifrågavarande fall.

Motionären hemställer sålunda, »att Riksdagen i skrifvelse ville anhålla,

det Kongl. Magt täcktes tillsätta en komité af såväl jurister som

representanter för handel, industri och sjöfart för utredning af fx*ågan,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

3

huruvida icke införandet hos oss af särskilda handelsdomstolar efter utländskt

föredöme i hög grad vore egnadt att stärka det allmänna förtroendet,

befrämja näringslifvets sunda utveckling samt särskildt befordra

redbarhet i handel och vandel medborgare emellan, och för upprättande af

förslag till lagstiftning i ämnet att Riksdagen föreläggas.»

Såsom utskottet redan erinrat har, i sammanhang med den ifrågasatta

ombildningen af rättegångsväsendet, jemväl frågan om inrättande i

vårt land af särskilda handelsdomstolar varit föremål för behandling. I

anledning närmast af Riksdagens skrifvelse i ämnet den 18 maj 1875,

deri Riksdagen, efter att hafva framhållit åtskilliga synpunkter, ur hvilka

inrättandet af handelsdomstolar i vårt lands större städer synes önskligt,

hemstälde, att Kongl. Maj:t, i sammanhang med utarbetandet af förslag

till ny rättegångsordning, ville låta komma under öfvervägande, om och i

hvad mån sådana måtte kunna införas, upptogs sålunda frågan bland de

öfverläggningsämnen, hvilka nya lagberedningen ansåg företrädesvis böra

komma under beaktande i samband med fastställande af grunderna för eu

ifrågasatt förändrad domstolsförfattning.

Utgående från uppfattningen, att man ej utan verkligt nödtvång

borde splittra domstolsinrättningens enhet genom inrättande af specialdomstolar

för vissa kategorier af mål, söker beredningen i sitt s. k. principbetänkande

särskildt besvara frågan om handelsdomstolens oundgänglighet

såsom länk i vårt lands domstolsorganisation. Sedan beredningen — som

vid pröfningen af denna fråga fann den första uppgiften böra vara att

noga urskilja de rättsfall, hvilka till sin beskaffenhet voro sådana, att deras

behandling vid vanliga domstolar och under vanliga former i öfrigt icke vore

möjlig eller ändamålsenlig — lemnat redogörelse för beskaffenheten af de

handels- och sjörättstvister, hvilka vid utlandets handelsdomstolar pläga

handläggas, anmärker beredningen, hurusom uppenbart vore, att man för

att kunna med säkerhet bedöma behofvet af speciella anordningar för de

sinsemellan så olika fallen i främsta rummet måste taga hänsyn till och

ingå i granskning af de privaträttsliga normerna i hvarje särskildt fall.

Då man betonade behofvet af handelsdomstolar, hade man nu, enligt beredningens

åsigt, förnämligast utgått från den förutsättning, att handelsrättens

normer skulle hvila, om ej uteslutande, dock väsentligen på allmänna,

sedan århundraden utvecklade, men ständigt vexlande, oskrifna

och endast af affärsmännen kända handelsbruk, men denna förutsättning

vore dock i allmänhet mindre hållbar. I vårt land, liksom öfverallt annor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

städes, vore handelsrätten väsentligen ordnad genom skrifven lag, hvilken

i främsta rummet måste ega ovilkorlig giltighet. Handelsbruken deremot,

hvilka för öfrigt till sin natur vore ytterst sväfvande och godtyckliga samt

beroende på och vexlande efter lokala förhållanden och dermed förbundna

speciella intressen, hade allenast den jemförelsevis mera underordnade uppgiften

att i de fall, der positiva lagbud saknades eller uttryckligen hänvisade

till användandet af handelsbruken såsom supplementär rätt, tjena

till ledning för parter och domare. Något tvifvel syntes väl ej heller höra

råda derom, att den allmänna rättssäkerheten och affärslifvets utveckling

bäst befrämjades, om den positiva lagstiftningen gjordes så uttömmande

och allmängiltig, att minsta möjliga utrymme behöfde lemnas för handelsbrukens

tillämpning i saknad af allmän lag. Nu befunne sig emellertid

nästan hela den grupp af privaträttsliga lagbestämmelser, som innefattade

handels- och sjörätten, i ett öfvergångsstadium, i det att densamma dels

redan vore under omarbetning, dels ock afsedd att i den närmaste framtiden

undergå revision, och då utredningen af handelsdomstolarnes nödvändighet

samt behörighet och organisation endast kunde vinna derpå, att

den företoges först i sammanhang med den privaträttsliga lagrevisionen,

fann sig beredningen böra hemställa, att frågan om inrättandet af särskilda

handelsdomstolar måtte för det dåvarande förfalla och lemnas beroende

på blifvande utredning i sammanhang med eller efter verkstad!

revision af sjölagen och handelsbalken. Till denna utgång medverkade ock

beredningens uppfattning, att det ur den allmänna rättegångsreformens

synpunkt vore lämpligast om, i likhet med hvad som iakttagits beträffande

öfriga specialdomstolar och rättegångssättet hos dem, de allmänna institutionerna

främst definitivt faststäldes och man först derefter tillsåge, i hvad

mån från de sålunda gifna reglerna undantag vare sig för handels- eller

andra tvister vore nödiga.

Då frågan om inrättande af handelsdomstolar härefter förekom till

behandling inom förstärkta lagberedningen, deltogo, på sätt motionären

erinrat, i dess öfverläggningar i ämnet tillkallade särskild! utsedde fackmän.

På skäl, hvilka utförligt återgifvas i förstärkta lagberedningens betänkande,

vitsordade desse nästan enstämmigt önskvärdheten af särskilda

domstolars inrättande för handläggning af handelstvister, men hade sinsemellan

mycket skiljaktiga åsigter beträffande sådana domstolars behörighet

och organisation. Jemväl för deras uttalanden i dessa hänseenden lemnas

i förstärkta lagberedningens betänkande utförlig redogörelse (ss. 24—30),

till hvilken utskottet härmed tillåter sig hänvisa.

För egen del fann förstärkta lagberedningens flertal de skäl, som för

inrättande åt handelsdomstolar anförts, icke vara af beskaffenhet att böra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 62.

5

.tillerkännas! afgörande betydelse. Handelstvisternas skyndsammare afgörande

vore förvisso, anför sålunda förstärkta lagberedningen, ett afsevärdt önskningsmål,

men snabbhet i rättskipningen vore i fråga om öfriga rättsområden

icke mindre ett grundvilkor för en god rättegångsordning än beträffande

handelstvister; och deraf, att skyndsamhet vore af synnerligt behof påkallad

jemväl i fråga om sistnämnda slag af tvister, följde icke, att det

lämpligaste medlet för uppnående af detta mål borde sökas i inrättandet

af särskilda handelsdomstolar. Vid bedömande af behofvet af dylika domstolar

för att befordra ett skyndsamt afgörande af dessa tvister borde hänsyn

tagas jemväl till beskaffenheten af det allmänna rättegångsförfarande,

som vore afsedt att träda i stället för det nuvarande. Det föreliggande

förslaget till ny rättegångsordning innefattade bestämmelser, egnade att i

väsentlig mån afhjelpa de missförhållanden, som föranledt den öfverklagade

tidsutdrägten vid målens afgörande; och det torde kunna ifrågasättas, huruvida

icke handelstvisternas snabbare afgörande än ytterligare borde befordras

medelst särskilda lagbestämmelser rörande åtminstone vissa arter af

dylika tvister.

Under åberopande af hvad redan lagkomitén anfört såsom skäl mot

anordnande af särskilda domstolar förklarade förstärkta lagberedningen sig

icke heller kunna dela den uppfattning, att den för handelstvisters rätta,

bedömande erforderliga praktiska insigt och erfarenhet icke skulle kunna

vara förhanden hos domstolen, med mindre ledamöter af handelsståndet

deri toge plats såsom domare. Sakförhållandet i handelstvister vore icke

svårare att utreda än sakförhållandet i en mängd andra rättstvister, hvilka

i äldre tider i vårt land varit undandragna de allmänna domstolarne och

hvilkas öfverflyttande till dessa domstolar med allt skål ansetts innebära

en bestämd förbättring i rättskipningen. Med den arbetets fördelning, som

inom affärsverlden alltmer gjorde sig gällande, blefve ofta nog köpmannens

sakkunskap inskränkt till endast ett visst, allt mera begränsadt område,

och det skulle sålunda lätteligen kunna inträffa, att till bedömande förekomme

förhållanden, som helt och hållet folie utom köpmannaledamöternas

verksamhetsområde. Vida bättre tillgodosedt syntes vid handelstvister behofvet

af verklig utredning om sakförhållandet blifva genom ett lämpligt

anordnande af sakkunnigbeviset. På förhand kunde icke heller med någon

visshet antagas, att handelsdomstolar med lekmän skulle komma att af

allmänheten eller åtminstone af köpmännen omfattas med större förtroende

än de allmänna domstolarne.

För ett gynsamt resultat af dessa domstolars verksamhet måste derjemte

förutsättas, att köpmannaståndets mest framstående förmågor funnes

villiga att deri tjenstgöra. Den uppoffring af tid och arbete, som detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagut*kottets Utlåtande N:o 62.

kräfde, måste emellertid, då lekmannadomarens befattning boi’de betraktas

såsom ett hedersuppdrag och derföre vara lönlös, blifva så betydande, att

det för mången skulle befinnas alltför betungande att åtaga sig ifrågavarande

befattning. Sådant måste desto hellre befaras, derest handelsdomstolarne,

hvilka säkerligen kunde blifva endast få till antalet, skulle komma

att sträcka sin kompetens öfver hela riket.

På hufvudsakligen dessa skäl och med hänsyn tillika till hvad af

nya lagberedningen i ämnet anförts fann jemväl förstärkta lagberedningen

frågan om inrättande af särskilda handelsdomstolar böra för det dåvarande

förfalla.

Såsom af det ofvan anförda framgår, hafva många och, enligt utskottets

uppfattning, tungt vägande anmärkningar framställa emot införande

i vårt land af handelsdomstolar. Särskildt synes det utskottet hafva med

rätta framhållits, att frågan om handelsdomstolars behöflighet i vårt land

samt de, enligt hvad förhandlingarne inom förstärkta lagberedningen nogsamt

utvisa, synnerligen svårlösta spörsmålen om dessa domstolars behörighet

och organisation, icke tillförlitligen kunna afgöras förr än i sammanhang

med eller efter en revision af de handelsrättsliga normer, hvilkas

tillämpande företrädesvis skulle tillkomma handelsdomstol. Sedan nya lagberedningens

principbetänkande afgafs, hafva visserligen de reformarbeten,

som då pågingo såväl på sjörättslagstiftningens område som beträffande

mera speciella delar af handelsrätten förts till slut, i hvilket hänseende må

erinras om nya sjölagen samt lagarne om skydd för varumärken samt

handelsregister, firma och prokura, men den egentliga grundvalen för de

allmänna handelsrättsliga förhållandena, nemligen handelsbalken af 1734

års lag, hvars revision enligt den för nya lagberedningen utfärdade instruktion

skulle, sedan arbetet med frågan om rättegångsväsendets ombildning

blifvit afslutadt, blifva föremål för beredningens verksamhet, väntar

ännu på sin ombildning.

Vid sådant förhållande har utskottet funnit den af motionären ifrågasatta

förnyade utredningen i detta ämne för närvarande icke lämpligen

böra ega rum, och hemställer följaktligen,

att herr Åkerlunds ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlåtande N:o 62.

7

Reservation

af herrar Kardell och Linder.

Herrar Lilienberg, Erickson, J. Anderson, Näslund, F. Andersson

och P. G. Petersson hafva begärt få här antecknadt, att de på grund af

åtnjuten ledighet från riksdagsgöroinålen icke deltagit i utskottets behandling

af ifrågavarande motion.

Jemväl herr Wester har velat tillkännagifva, att han icke öfvervarit

ärendets behandling inom utskottet.

r >mn

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.