Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 2, 4 och 5 §§ i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863, än äfven väckt motion om ändring i samma förordning.

1893-05-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:68, Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 2, 4 och 5 §§ i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 november 1863, än äfven väckt motion om ändring i samma förordning.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

17

N:o 68.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1893, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse af 2, 4 och

5 §§ i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16

november 1863, än äfven väckt motion om ändring i

samma förordning.

Genom en den 17 sistlidne mars aflåten proposition, n:o 45, hvilken

blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under åberopande af

propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll,

jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt

kyrkomöte den 16 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående

allmänt kyrkomöte skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2-

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i stiften

eller, der någon af dem har förfall, den af domkapitlets ledamöter, som

kapitlet i hans ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 7 Sami. 32 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads konsistorium, den

konsistorium utser; fyra bland teologiska fakultetens ordinarie eller extra

ordinarie professorer, två från hvardera af rikets universitet; en vald,

med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman från

hvart stift och en från Stockholms stad; så ock trettiotvå af lekmän

valda ombud, ett från Stockholm, ett från Visby stift, två från hvartdera

af de öfriga stiften och sex från det eller de valdistrikt, Konungen

med afseende å för handen varande förhållanden bestämmer. Cheferna

för justitie- och ecklesiastikdepartementen må ock vid mötet närvara

och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten, der de ej äro till

ombud vid mötet valde.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och Stockholms stad

deltaga alla inom distriktet kyrkoskrifne, till prestembetets utöfning berättigade

prestman.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver. För hvarje

ombud utses på lika sätt en suppleant att, i händelse af ombudets förfall,

i dess ställe i mötet deltaga.

§ 5.

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma röstberättigade

lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,

utse en elektor. Om kallelse till det sammanträde, äfvensom ställe

derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma särskildt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom

moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat inom samma

stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby

stift hvardera ett och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De

särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt omfång åt

Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola på kallelse

sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet

förordnad valförrättare. Vid detta sammanträde skola elektorerna, meddelst

slutna sedlar, hvar för sig till ombud föreslå en å kyrkostämma

röstberättigad man. Falla dervid rösterna till mera än hälften på en

man, vare han behörigen vald. Åro åter rösterna så delade mellan

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

flere, att sådan röstöfvervigt för någon icke eger rum, anställes ny

omröstning till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller,

om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad,

och så vidare. Skulle, sedan alla omröstningarne sålunda försiggått,

likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna öfvervigt, anställes ny

omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit

satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen

vald. Hafva två eller flere vid någon af dessa omröstningar

erhållit de flesta och lika många röster, afgöres frågan genom lottning

dem emellan.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en suppleant att, i händelse

af ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrifna sätt inför

Stockholms stads konsistorium.

Ifrågavarande §§ hafva för närvarande följande lydelse:

§ 2.

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i stiften

eller, der någon af dem har förfall, den af domkapitlets ledamöter, som

kapitlet i hans ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest

han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads konsistorium, den

konsistorium utser; fyra bland teologiska fakultetens professorer eller

ordinarie adjunkter, två från hvartdera af rikets universitet; en vald,

med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst försedd prestman från

hvart stift och en från Stockholms stad; så ock trettio af lekmän valda

ombud, ett från Stockholm, ett från Visby stift, tre från Hernösands,

två från hvartdera af de öfriga stiften samt fem från det eller de valdistrikt,

Konungen med afseende å för handen varande förhållanden

bestämmer. Chefen för ecklesiastikdepartementet må ock vid mötet

närvara och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och Stockholms stad

deltaga de prestmän, som innehafva fullmagt å ordinarie embete, eller

tjenst förestå.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver. För hvarje

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

ombud utses på lika sätt eu suppleant att, i händelse af ombudets förfall,

i dess ställe i mötet deltaga.

§

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma röstberättigade

lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,

utse en elektor. Om kallelse till det sammanträde, äfvensom ställe

derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma särskildt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra det stift, hvarinom

moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat inom samma

stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby

stift hvartdera ett, Hernösands stift tre och de öfriga stiften hvartdera

två valdistrikt. De särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till

sitt omfång af Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola på

kallelse sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet

förordnad valförrättare. Vid detta sammanträde skola elektorerna, meddelst

slutna sedlar, hvar för sig till ombud föreslå en å kyrkostämma

röstberättigad man. Falla dervid rösterna till mera än hälften på en

man, vare han behörigen vald. Åro åter rösterna så delade mellan

flere, att sådan röstöfvervigt för någon icke eger rum, anställes ny

omröstning till antagande åt den, som de flesta rösterna erhållit, eller,

om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de fleste kallad,

och så vidare. Skulle, sedan alla omröstningarne sålunda försiggått,

likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna öfvervigt, anställes ny

omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit

satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen

vald. Hafva två eller flere vid någon af dessa omröstningar

erhållit de flesta och lika många röster, afgöres frågan genom lottning

dem emellan.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en suppleant att, i händelse

af ombudets förfall, i dess ställe i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrit na sätt inför

Stockholms stads konsistorium.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft eu

af herr O. B. Olsson inom Andra Kammaren väckt, till utskottet jemväl

remitterad motion, n:o 49, deri motionären anför:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 68. 21

»Klagomålen öfver de brister, som vidlåda sättet för kyrkomötets

bildande, hafva hittills lemnats utan afseende. Dessa brister torde dock

med snaraste böra afhjelpas, om kyrkomötet värdigt skall fylla sin

uppgift att föra den svenska kyrkans talan, bevaka dess rätt och intressen.

Mest öfverklagadt är det förhållande, att prester och lekmän vid

mötet ega lika’, många ombud, eller hvardera trettio, hvarigenom de

förre ej allenast der fatt det inflytande, som bör svara mot deras insigt

och sakkunskap, utan dertill ernått en sådan magt, att de ensamme

med hjelp al blott en enda lekman kunna afgöra mötets beslut. Äfvenledes

grunderna för elektorsvalen, stiftens indelning i valkretsar och

det sätt, hvarpå val af lekmannaombud förrättas, hafva varit föremål

för befogade anmärkningar, hvilka gifva grundade skäl för att i dessa

hänseenden föreslå nödiga ändringar. Vid de inkast, som framställas

mot grunderna för val af presterliga ombud, vill jag ej här uppehålla

mig, helst dessa svårligen skulle kunna ändras utan att öka antalet af

dessa ombud, hvilket i sin ordning skulle leda till en ytterligare ökning

i lekmannaombudens antal, som måste blifva rätt betydlig, om öfvervigt

åt dem skulle bevaras. Då emellertid ett allt för starkt ökande af

kyrkomötets ledamotantal skulle medföra ökade kostnader för dess afhållande

och utan motsvarande nytta förlänga dess förhandlingar samt

möjligen äfven förleda det till intrång på området för Riksdagens befogenhet,

torde ett sådant steg vara förenadt med stora betänkligheter.

Val af lekmännens ombud verkställes för närvarande genom elektorer.

En öfvergång till omedelbart valsätt torde knappast vara möjlig,

så länge valen ej omfattas med större intresse, än nu är fallet; men

en mera likformig fördelning af elektorsrösterna kan och bör deremot

med snaraste komma till stånd. Så länge hvarje pastorat, stort eller

litet, eger blott en elektorsröst, kan en ringa minoritet af kretsens befolkning

genom sina elektorer afgöra valet i rak strid med flertalets

uttryckliga vilja. I fall Kalmar stifts båda valkretsar blifvit förenade

till eu enda, skulle de 23 elektorerna för Öland, om de vore eniga,

kunnat öfverrösta de 22 elektorerna för stiftets tre gånger folkrikare

fastlandsdel. På samma sätt kunna inom Vestmanlands-kretsen af Vesterås

stift 30 elektorer för pastorat med 37,000 invånare förenade öfverrösta

29 elektorer för 135,000. Skarpast framträder den ojemna röst fördelningen

i hufvudstaden, der åtta territoriella pastorat med hvar sin

elektor och mer än 230,000 invånare kunna öfverröstas af tio elektorer

för tyska, finska, garnisons- och hofförsamlingarna med knappa 12,000

medlemmar. Enklast vore väl denna olägenhet afhjelpt, om hvarje

pastorat, liksom landtkommunerna vid val till Andra Kammaren, egde

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

utse en elektor för hvarje fullt eller börjadt tal af 1,000 invånare.

Men den svårighet, som redan nu, då hvarje pastorat har en elektor,

visat sig att finna män villige att mottaga och — hvad mera är —

fullgöra uppdraget, torde då i allt för hög grad förstoras, för att detta

skulle vara rådligt. För den skull torde man få nöja sig med ett

mindre antal elektorer, exempelvis motsvarande antalet af landstingsmän

för ett härad eller tingslag, eller en för hvarje fullt eller börjadt tal af

5,000 invånare i pastoratet. Härigenom vore i allt fall de svåraste

ojemnheterna afhjelpta; ett pastorat med 5,000 eller färre invånare finge

väl fortfarande nöja sig med en elektor, men ett sådant som t. ex.

Hedvig Eleonora pastorat i Stockholm med mer än 48,000 invånare

finge tio elektorer, och antalet af dylika för Stockholms territoriella

församlingar skulle ökas från åtta till vid pass femtio.

Om valmännens rätt är illa tillgodosedd vid val till elektorer, är

detsamma icke mindre fallet vid valkretsarnes bildande och sjelfva valet

af lekmännens ombud. Då kyrkomötesförordningen vid 1863 års riksdag

antogs, väcktes förslag, att lekmannaombuden borde utses länsvis

och ej stiftsvis, på det valmännen måtte kunna uppsöka lämpliga kandidater

inom en ort, hvars män de kände till. Den gällande indelningen

af stiften i tjugufem valkretsar torde ock ha afsett en förmedling af

stift och län i dylikt syfte. Men den uppfyller illa sitt ändamål, då

den ofta ledt till att skilda orter blifvit onaturligt sammanförda och

andra lika onaturligt sönderskurna i flera kretsar, der det varit svårt,

om ej omöjligt, för elektorerna att vinna nödig personalkännedom. I

Hernösands stift ha de tre nordliga länen hvar för sig blifvit klufna

och delade på två valkretsar; i Strengnäs stift har vestra Södermanland

lagts till Nerike, i Göteborgs stift Halland förenats med vestgötadelen

uppåt Göta eif, och i Lunds stift har Blekinge lagts under östra Skåne,

andra oegentligheter att förtiga. I sistnämnda fall stå 23 elektorsröster

från Blekinge magtlösa mot 52 från Skåne, och med nära 300,000 invånare

eger kretsen blott att utse ett ombud, under det samma rätt

äfven tillkommer Öland med endast 34,000 invånare. Enklast förekommes

ojemnheter och framdeles möjligen tänkbara godtyckligheter

vid kretsindelningen, om det en gång för alla faststäldes såsom regel,

att denna indelning, så vidt ske kan, skulle rätta sig efter län och

landskap. För samma ändamål borde äfven en ny krets tillkomma för

hvarje af Lunds, Göteborgs och Hernösands stift.

Hvad lekmannaombudens antal vidkommer, torde behofvet, af deras

förstärkande någorlunda fyllas, i fall de ökas till 45, eller hälften flera än

de presterliga ombuden, då alltså hela kyrkomötet komme att bestå af 75

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

ledamöter. Deras fördelning på skilda valkretsar borde så nära som möjligt

ansluta sig till dessas folkmängd, så att största möjliga likformighet i

lekmännens representation bragtes till stånd. Bifogade öfversigt visar

såväl den valkretsindelning, som under nämnda förutsättningar vore

den enda rimliga, som ock det antal ombud, som efter samma grunder

skulle fallit på hvarje valkrets. Med närmast möjliga anslutning till

stiftens fördelning, gifver den ett antal af 28 valkretsar, hvaraf blott

en eller Malmöhus län af Lunds stift på grund af sin stora folkmängd

(371,372 vid 1890 års slut) finge välja tre ombud, 15 kretsar hvardera

två ombud, och 12 kretsar med mindre folkmängd finge hvardera ett

ombud. Minsta kretsen blefve då som nu Öland med 33,819 invånare

och ett ombud.

För giltigt val af ombud fordras absolut majoritet eller mer än

hälften af de afgifna rösterna. År sådan röstöfvervigt ej uppnådd, sker

ny omröstning, då valmännen rösta med ja eller nej, om de vilja antaga

den, som förut fått de flesta rösterna. Förkastas han, röstas på samma

sätt öfver nästa man, och så vidare. Skulle alla dessa omröstningar

icke leda till något resultat, röstas på nytt öfver alla dem, som första

gången fått röster, då enkel majoritet fäller utslaget. Till denna ytterlighet

har det vid flera tillfällen gått, och dervid har det händt, att

valmännen blifvit alldeles förvirrade af den långa raden af omröstningar

och för att komma ifrån trasslet kastat sina röster på en person,

som första gången fått blott en enda röst. Ett sådant valsätt gifver

klen säkerhet för ett godt valresultat. Lyckligtvis är i en sedan länge

gällande lag ett vida bättre sätt anvisadt för att komma till absolut

majoritet, då sådan erfordras. Kongl. förordningen om landsting stadgar

nemligen i § 9, att der första omröstningen ej afgjort valet, skall röstas

på nytt mellan dem, som första gången fått de flesta rösterna, men på

det sätt, att under omröstning komma dubbelt så många, som återstå

att välja. Skall då en väljas, röstas det mellan två; skola två väljas,

röstas mellan fyra o. s. v., och uteslutne äro de, som första gången

blott få stänkröster. Detta röstsätt har två gifna fördelar. Dels kunna

aldrig någonsin mer än två omröstningar komma i fråga, och all önsklig

enkelhet och reda är sålunda uppnådd. Vidare har en stor del af

elektorerna på förhand erfarenhet af detta röstsätt, då de med all sannolikhet

haft tillfälle att sätta sig in deri såsom elektorer för val af landstingsmän.

Tillämpad! vid val af lekmannaombud, skulle detta valsätt

gifva så god säkerhet mot valtrassel och så goda valresultat, som med

yttre hjelpmedel gerna kan vinnas.»

På grund af hvad sålunda anförts, föreslår motionären:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

att Riksdagen ville för sin del besluta, att följande delar af kongl.

förordningen af den 16 november 1863 rörande allmänt kyrkomöte

måtte erhålla ungefärligen följande ändrade lydelse:

§ 2. Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i

stiften---------ställe väljer; pastor primarius —

---------------konsistorium utser; fyra bland

teologiska —-------------rikets universiteter; en vald

______________Stockholms stad; så ock fyratiofem

af lekmännen valda ombud, fördelade på sätt § 5 mom. 3 utvisar.

Chefen för----------i besluten.

§ 5. Mom. 1. Inom hvarje pastorat — — —--—--

en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af

femtusen. Om kallelse — — — — — — — — är stadgadt.

Mom. 2. Med iakttagande — —--------—

det stift eller valdistrikt, hvarinom moderkyrkan — — — —--

om gemensamt elektorsval sig förena.

Mom. 3. Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad

och Visby stift hvardera ett, Hernösands stift fyra, Lunds och Göteborgs

stift hvardera tre, och de öfriga stiften hvardera två valdistrikt.

De särskilda valdistrikten inom stiften ordnas, så vidt ske kan, efter

län och landskap, och bestämmas till sitt omfång af Konungen. Af

dessa valdistrikt väljer det folkrikaste tre ombud, femton med större

folkmängd hvardera två ombud, och tolf med mindre folkmängd hvartdera

ett ombud.

Mom. 4. Samtlige inom ett valdistrikt utsedde elektorer skola

på kallelse sammankomma inför en inom distriktet boende, af domkapitlet

förordnad valförrättare. Dervid skola elektorerna med slutna

sedlar hvar för sig till ombud föreslå så många å kyrkostämma röstberättigade

män, som väljas skola. Vid första omröstningen är den

vald, som erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna. Har ej hela

det antal ombud, som väljas skall, dervid blifvit utsedt, upprätte valförrättaren

en förteckning öfver dem, som, utan att hafva blifvit valde,

erhållit de flesta rösterna. Förteckningen skall upptaga två gånger så

många namn, som ombud då äro att välja. Den omröstning, som derpå

företages, må icke afse andre än de i förteckningen uppförde personer;

och äro de valde, som då de flesta rösterna erhållit. Mellan

lika röstetal afgör lotten, då så erfordras.

Mom. 5. För hvarje ombud — — —• —------1 mötet

deltaga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Mom. 6. Val för Stockholms stad — — —

konsistorium.»

Utskottet, som härmed i ett sammanhang afgifver utlåtande öfver

den kongl. propositionen och herr 0. B. Olssons motion, får i anledning

af den förra till en början erinra, att dels den ändring, som i 2 § af ifrågavarande

förordning föreslagits beträffande antalet af lekmannaombuden

samt deras fördelning på de olika stiften och de särskilda valdistrikt,

hvarom i §:n omförmäles, dels ock den i tredje stycket af 5 § föreslagna

valkretsindelningen skett under förutsättning af Riksdagens bifall till

en af Kongl. Maj:t i proposition till innevarande Riksdag gjord framställning

om delning af Hernösands stift.

Då emellertid kamrarne beträffande nämnda framställning stannat

i skiljaktiga beslut, som ansetts icke kunna sammanjemkas, och frågan

om berörda stifts delning sålunda förfallit, följer häraf att utskottet

beträffande här ofvan särskildt omförmälda ändringsförslag icke har

annan hemställan än att desamma icke må bifallas.

Mot hvad i öfrigt föreslagits i den föreliggande propositionen har

utskottet icke haft något att anmärka.

Vidkommande härefter herr 0. B. Olssons i ämnet väckta motion

har utskottet funnit motionärens framställning rörande elektorsval äfvensom

sättet för lekmannaombudens utseende böra föranleda till ändrade

bestämmelser härutinnan i enlighet med hvad motionären föreslagit;

och har utskottet följaktligen i sitt nedan intagna förslag gifvit 1, 2

och 4 mom. af § 5 eu häremot svarande affattning.

Motionärens förslag om tillökning i antalet lekmannaombud äfvensom

angående omreglering af de nuvarande valdistrikten har utskottet

deremot icke funnit skäl att tillstyrka, då dessa förslag synas innebära en

genomgripande förändring i grunderna för kyrkomötets sammansättning,

till hvilken förändring behof icke torde förefinnas.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition icke kan oförändrad

bifallas, ville i anledning af samma proposition och af

herr 0. B. Olssons motion, för sin del antaga följande

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 7 Sami. 32 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i

förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16

november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4 och 5 i förordningen

angående allmänt kyrkomöte skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 2-

Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige

biskopar i stiften eller, der någon af dem har förfall,

den af domkapitlets ledamöter, som kapitlet i hans

ställe väljer; pastor primarius i Stockholm eller, derest

han är hindrad, annan ledamot af Stockholms stads

konsistorium, den konsistorium utser; fyra bland teologiska

fakultetens ordinarie eller extra ordinarie professor

er, två från hvartdera af rikets universitet; en

vald, med fullmagt å ordinarie embete eller tjenst

försedd prestman från hvart stift och en från Stockholms

stad; så ock trettio af lekmän valda ombud, ett från Stockholm,

ett från Visby stift, tre från Hernösands, två från

hvartdera af de öfriga stiften samt fem från det eller

de valdistrikt, Konuugeu med afseende å för handen

varande förhållanden bestämmer. Cheferna för justitieoch

ecklesiastikdepartementen må ock vid mötet närvara

och deltaga i öfverläggningarne, men ej i besluten,

der de ej äro till ombud vid mötet valde.

§ 4.

I val af de presterliga ombuden för stiften och

Stockholms stad deltaga alla inom distriktet kyrkoskrifne,

till prestembetets utöfning berättigade prestmän.

Valet förrättas i den ordning domkapitlet föreskrifver.

För hvarje ombud utses på lika sätt en

suppleant att, i händelse af ombudets förfall, i dess

ställe i mötet deltaga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåta/nde N:o 68.

27

§ 5.

Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma

röstberättigade lekmän inom sig, vid sammanträde

inför kyrkostämmans ordförande, utse en elektor

och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt

tal af femtusen. Om kallelse till det sammanträde,

äfvensom ställe derför, gälle hvad i afseende å kyrkostämma

särskilt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra

det stift, hvarinom moderkyrkan är belägen, må

två eller flera pastorat inom samma stift och valdistrikt

om gemensamt elektorsval sig förena.

Vid vai af lekmännens ombud utgöra Stockholms

stad och Visby stift hvartdera ett, Hernösands stift

tre och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt.

De särskilda valdistrikten inom stiften bestämmas till

sitt omfång af Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer

skola på kallelse sammankomma inför en inom

distriktet boende, af domkapitlet förordnad valförrättare.

Dervid skola elektorerna med slutna sedlar hvar för sig

till ombud föreslå sä många ä kyrkostämma röstberättigade

män,, som väljas skola. Vid första omröstningen

är den vald, som erhållit mer än hälften af de afgifna

rösterna. Har ej det antal ombud, som väljas skall,

dervid blifvit utsedt, upprättar valförrättaren en förteckning,

hvarå upptagas, derest ingen blifvit vid första

omröstningen utsedd, de, som erhållit de flesta rösterna,

men eljest de, som näst den vid berörda omröstning utsedde

erhållit högsta röstetalet. Förteckningen skall upptaga

två gånger så många namn, som ombud dä äro

att välja. Den omröstning, som derpå företages, må

icke afse andra än de i förteckningen uppförde personer;

och äro de välde, som dä de flesta rösterna erhållit.

Mellan lika röstetal afgör lotten.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en

suppleant att, i händelse af ombudets förfall, i dess

ställe i mötet deltaga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan

föreskrifna sätt inför Stockholms stads konsistorium.

samt

2:o) att herr O. B. Olssons motion i de delar,

som icke afses i utskottets hemställan under första

punkten, icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herr Lilienberg,

samt, beträffande § 5 i utskottets förslag, af herrar Annerstedt,

C. H. Lundström och Fröberg.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:114 Skrifvelse till Konungen, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i förordningen angående allmänt ky s. 1 i texten