Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N;o 9

1893-02-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:9, Lagutskottets Utlåtande N;o 9

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N;o 9.

N:o 9.

• i 1 . >! • ■ ■ i ■ ’•''<(. > : jT ’ f - P ’; ‘ • i !*! j . j t * * • «: -'' : »

Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1893 kl. 2 e. m.

:. /i P . •■•!(•••. uMlKi.1: / /!u! ! ''i »■ ''J11111'' I i. i-j |M;i ; ; in •! u 1 H |

<*

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande

af frälsemäns rätt till särskildt forum.

iFrån Andra Kammaren har till lagutskottets handläggning hänvisats

en inom nämnda kammare af herr Olof Olsson i Stockholm väckt motion,

n:o 148, så lydande:

Sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga skrifvelse den 8 april

1868 utvisar, för sin del beslutat en författning angående upphäfvande af

frälsemäns rätt till särskildt forum, låt Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse

till adelsmötet den 5 februari 1869 infordra ridderskapets och adelns

yttrande, huru vida ridderskapet och adeln för sin del godkände det i Riksdagens

omförmälda skrifvelse intagna förslag till författning i ämnet. Enligt

ridderskapets och adelns den 19 påföljande mars aflåtria, underdåniga skrifvelse

till Konungen förklarade ridderskapet och adeln sig väl medgifva

upphörande af dess särskilda forum i vissa brottmål, men deremot icke

kunna samtycka till förändring af den frälsemän enligt kap. 8 § 2 mom. 8

rättegångsbalken tillkommande rätt att få vissa andra dem rörande mål

(tvister om arf och testamenten samt förmynderskapsärenden) handlagda

omedelbart af hofrätt.

Under det nära ett fjerdedels sekel, som förflutit sedan adelsmötet

fattade detta, beslut, torde emellertid tänkesätten hos ridderskapet och adeln

hafva förändrats och insigt vunnits derom, att frälsemännens rätt till särskildt

forum är dem mera till olägenhet än fördel. Och då ett borttagande

af ifrågavarande privilegium skulle i sin mån bidraga till svenska medborgares

likställighet inför lagen, får jag under åberopande af innehållet i

Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse härmed vördsammast föreslå,

det Riksdagen för sin del måtte besluta en författning angående upphäfvande

af frälsemäns rätt till särskildt forum, så lydande:

Med ändring af hvad § 6 af ridderskapets och adelns privilegier den

16 oktober 1723 samt mom. 8 § 2 i 8:de kapitlet rättegångsbalken inne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

7

hålla derom, att vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän skola

omedelbart af hofrätt bedömas och handläggas, samt med upphäfvande af

Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 10 januari 1755 angående afskrifters

ingifvande i Kongl. Maj:ts och riksens hofrätter af bouppteckningar efter

frälsemän, förordnas, att dessa mål och ärender hädanefter skola tillhöra

vederbörande underdomstolar och efter allmänna rättegångsordningen behandlas,

dock att derigenom icke någon inskränkning sker i den rätt, som

jemlikt kongl. resolutionen den 3 oktober 1675 § 35 jemförd med kongl.

förordningen den 1 mars 1749 tillkommer arfvingar i adliga sterbhus att

till förrättande af bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus kalla

dem, som de helst dertill vilja bruka; kommande i följd häraf kongl. bofven

den 26 oktober 1748 och den 7 april 1805, hvarigenom utländske

adelsmän, som hit till riket inkommit, samt svenska akademiens ledamöter

blifvit förunnade enahanda förmåner i rättegångsmål som ridderskapet och

adeln, att till afl verkan upphöra.

1 det utlåtande n:o 8, som ligger till grund för Riksdagens, af

motionären åberopade skrifvelse den 8 april 1868, anförde lagutskottet vid

nämnda års riksdag, hurusom utskottet i likhet med lagutskottet vid flera

föregående riksmöten, då frågan om upphäfvande af frälsemäns rätt till

särskild! forum varit å bane, funne den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden

tidsenlig och verkande till enhet i lagskipningen. Sedan utskottet härefter

lemnat en redogörelse för den undantagslagstiftning, hvars upphäfvande det

sålunda förordat, och för de förändringar densamma genom senare tiders

lagstiftningsåtgärder undergått, anförde utskottet vidare: »Stadgande™ angående

Adelns särskilda forum hafva sålunda, äfven der de qvarstå, förlorat

sitt ursprungliga sammanhang; och de kunna derför nu mindre än

någonsin anses såsom eu verklig förmån för Ridderskapet och Adeln. De

torde fast hellre vara de fleste bland Ridderskapet och Adelns ledamöter

till olägenhet. Om man äfven fäster mindre vigt. vid den omständigheten

att frälsemännen derigenom gå miste om en instans i deras aids- och förmynderskapstvister,

hvilket visserligen bereder skyndsamhet, men också i

samma man minskar säkerheten i dessa tvisters pröfning, så är det dock

otvifvelaktigt, att för det stora flertalet af Ridderskapet och Adelns ledamöter,

som bo aflägse från den Hofrätt, under hvars jurisdiktion de lyda,

både besvär och kostnad vållas genom ifrågavarande privilegium, som hindrar

dem att i sådana enkla ärenden som boupptecknings ingifvande, testa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

mentsbevakning och förmyndareförordnande, vända sig till domstolen i

orten, under det att de i vida vigtigare och lika grannlaga saker måste

underkasta sig samma domstols jurisdiktion.» Utskottets i enlighet härmed

afgifna hemställan blef, likasom vid nästföregående riksdag, af båda kamrarne

godkänd utan nämnvärd diskussion.

_ Pä väsentligen enahanda skal som dem lagutskottet tillförene anfört

för vidtagande af den reform, hvarom vid innevarande riksdag å nyo väckts

föislag, anser sig utskottet böra tillstyrka antagandet af lagbestämmelser,

hvarigenom frälsemäns rätt till särskildt forum skulle komma att upphöra.

Från de af Riksdagen år 1868 för dess del antagna lagbestämmelser i

ämnet skiljer sig motionärens förslag i två hänseenden, nemligen deri att

motionären. dels i förslaget intagit en bestämmelse om upphäfvande åt

»Kangl. Maj:ts nådiga förordning den 10 januari 1755 angående afskrifters

ingifvande i Kongl. Maj:ts och Riksens Hofrätter af bouppteckningar

efter frälsemän», dels derur uteslutit den af Riksdagen antagna bestämmelsen

derom, att de mål och ärenden, hvilka vid den tid, då författningen

trädde i kraft, voro på hofrättens pröfning beroende, skulle af hofrätten

med slut afhjelpas.

Till ingendera af dessa afvikelse!- från det af Riksdagen för dess del

eu gång antagna lagförslaget synes utskottet förefinnas giltigt skäl. Förordningen

den 10 januari 1755, hvars fullständiga titel lyder »Kongl.

Maj:ts Nådige Förordning angående Afskrifters ingifvande i Kongl. MajTts

och Riksens Haf-Rätter af Bo-uptekningar efter Frälsemän, som lyd t undei

serskilte Stater», innehåller allenast en föreskrift att »the af Ridderskapets

och Adelens Sterbhus, som lydt under någon ifrån Håf-Rätternes Domsagu skild

Stat» höra gifva »af then Bo-uptekning, som the, i then Öfver-Rätt, hvarunder

the stådt, äro förpliktade att lefwerera, i Håf-Rätterne in en öpen eller förseglad

afskrift samt therhos en fierdedels proCent af then behåldne inventarii

summan eller bewis, åt then betalt blifwit». Och denna föreskrift, hvartill

anledningen uppgifves i samma författning vara den »att en stor de! af

Ridderskapet och Adelen för sine Embetens skull lyda under serskilte Stater

såsom \ år Håf-Stat, Lif-Drabante Corps, Lif-Garde, Amiralitetet och Artillerie»,

har för längesedan upphört att gälla, då samtliga de speciella öfverl-ätter,

som afsågos i författningen, för lång tid tillbaka blifvit afskaffade.

Deremot synes det vara af nöden att i förslaget upptaga ett öfvergångsstadgande

af samma innehåll som det i 1868 års förslag förekommande

med afseende å de mål och ärenden, som vid tiden för lagens trädande

i kraft kunna vara beroende på hofrättens pröfning.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

9

att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning

angående upphäfvande af frälsemäns rätt till

särskilt forum, så lydande:

Lag

angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars

rätt till särskildt forum i vissa mål.

Med ändring af hvad § 6 af ridderskapets och

adelns privilegier den 16 oktober 1723 samt 8 mom. af

2 § i 8 kap. rättegångsbalken innehålla derom, att

vissa mål och angelägenheter rörande frälsemän skola

omedelbart af hofrätt bedömas och handläggas, förordnas,

att dessa mål och ärenden hädanefter skola tillhöra vederbörande

underdo mstolar och efter allmänna rättegångsordningen

behandlas, dock att derigenom icke någon

inskränkning sker i den rätt, som jemlikt kongl. resolutionen

den 3 oktober 1675 § 35, jemförd med kongl.

förordningen den 1 mars 1749, tillkommer arfvingar i

adliga sterbhus att till förrättande af bouppteckningar

och arfskiften i samma sterbhus kalla dem, de helst

dertill vilja bruka; kommande i följd häraf kongl. brefven

den 26 oktober 1748 och den 7 april 1805, hvarigenom

utländske adelsmän, som hit till riket inkommit,

samt svenska akademiens ledamöter blifvit förunnade

enahanda förmåner i rättegångsmål som ridderskapet och

adeln, att till all verkan upphöra.

De mål och ärenden, som vid den tid denna författning

träder i kraft äro på hofrätts pröfning beroende,

skola af hofrätten med slut afhjelpas.

Stockholm den 11 februari 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Bill. t. Riksd. Vrot. 7 Sami. 5 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.