Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt fråga om antagande af ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken.

1893-04-20 · 39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1893:5, Utlåtande, i anledning af väckt fråga om antagande af ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bantcoutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Kiksd. kansli den 20 april 1893, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt fråga om antagande af ny instruktion

för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och

riksgäldsverken.

I sammanhang med den numera lösta fragan om tidigare afstötning

och revision af statsverkets räkenskaper uttalade 1882 ars statsrevisorer

den åsigt, att de för revisorerna utfärdade instruktioner i tydlighet lemnade

åtskilligt öfrigt att önska. Dessa vore, såsom bekant, utfärdade särskild!

för revisorerna af stats-, särskild! för revisorerna af riksgälds- och

särskildt för revisorerna af bankoverket; men hvarje särskild instruktion

innefattade icke alla de stadganden, som rörde den. revision, hvilken deri

afsåges. Så t. ex. funnes i instruktionen för revisorerna af statsverket

intet stadgande angående revisorernas sammanträdande, utan följdes i det

hänseendet hvad som förekomme i instruktionen för revisorerna af bankoverket;

i denna senare vore ock intaget det stadgande, som läge till grund

för revisorernas sammanträdande på afdelningar för ärendenas beredning,

likasom i frågor angående revisors begäran om ledighet samt inkallande

af suppleanter revisorerna rättade sig efter nämnda instruktion. I instruktionen

för revisorerna af riksgäldsverket funnes de stadganden, som

tillämpades angående revisorernas arfvoden samt ersättning af kostnaden

för skrifmaterialier m. in. I instruktionen för revisorerna af statsverket

qvarstode i § 4 bestämmelsen, att revisorerna för inhemtande af muntliga

eller skriftliga upplysningar af någon embetsman eller något embetsverk

Bih. till Rik sd. Fröt,. 1893. 4 Samt. 2 Afd. 5 Raft. (N:o 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 5.

egde vända sig till justitiestatsministern, men som någon sådan icke mera

funnes, hade tvekan uppstått om hvart revisorerna i angifna fall rätteligen

borde vända sig. Såsom bekant, förekomme ofta, att revisorerna af statsverket

företogo längre eller kortare resor, utan att i instruktionen för dem

funnes intaget uttryckligt bemyndigande dertill; och den omständighet att

instruktionen för revisorerna af riksgäldsverket berättigade revisorerna till

ersättning för de kostnader, som kunde föranledas af de af revisorerna in

pleno beslutade resor, hade icke kunnat hindra olika uppfattning i detta

hänseende. Dylika oegentligheter syntes revisorerna utgöra tillräckligt

skäl för instruktionernas omarbetning, dervid, enligt revisorernas uppfattning,

desamma lämpligast borde till en sammanföras.

Sedan 1884 års revisorer åberopat hvad revisorerna år 1882, på sätt

ofvan meddelats, anfört om behöfligheten af en omarbetning af de för

revisorerna gällande instruktioner, uppdrog Kongl. Maj:t den 16 oktober

1884 åt en komité att utarbeta förslag till ny instruktion för Riksdagens

revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverken; och den 22 november

samma ar aflemnade denna komité ett af motiv åtföljdt förslag till dylik

instruktion.

I proposition till 1885 års Riksdag föreslog Kongl. Maj:t derefter

Riksdagen att i enlighet med komiterades förslag besluta instruktion för

Riksdagens revisorer.

Efter det denna proposition öfverlemnats till förberedande behandling

af sammansatt stats- och bankoutskott, tillstyrkte sammansatta utskottet det

framlagda förslaget med några få förändringar; men på grund af kamrarnes

olika beslut i ämnet förföll förslaget vid nämnda riksdag.

Äfven vid sistlidna års lagtima riksdag var förslaget om förändrad

instruktion för revisorerna, på grund af inom Andra Kammaren väckta

motioner, föremål för Riksdagens pröfning; men jemväl vid detta riksmöte

stannade kamrarne i olika beslut i frågan, hvilken alltså fortfarande väntar

sin lösning.

Med åberopande af dessa förhållanden, och då svårigheten att utföra

revisionsarbetet i enlighet ined föreskrifterna i gällande instruktioner för

revisionen af stats-, banko- och riksgäldsverken vore så stor, att med skäl

torde kunna sägas, att behofvet af nya bestämmelser i dessa hänseenden

vore oafvisligt, hafva Riksdagens år 1892 församlade revisorer ansett sig

pligtige att å nyo bringa detta ämne under Riksdagens pröfning, dervid

revisorerna tillika velat uttala den mening, att vid instruktionernas omarbetning

desamma lämpligast borde, på sätt vid statsrevisionen år 1882

framhållits, sammanföras till en.

Ofvan anförda del af revisorernas berättelse har af statsutskottet blifvit

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

öfverlemnad till sammansatta stats- och bankoutskottet för den åtgärd,

hvartill utskottet kunde finna revisorernas berörda uttalande föranleda.

Till sammansatta utskottet har härjemte, likaledes af statsutskottet,

öfverlemnats en af herr //. Tamm inom Första Kammaren väckt, till sistnämnda

utskott remitterad motion (n:o 14), i hvilken hemstälts, att Riksdagen

ville antaga det af sammansatta stats- och bankoutskottet vid 1892

års° lagtima riksdag i dess utlåtande n:o 3 framlagda förslag till instruktion

för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Omförmälda förslag var af följande lydelse:

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ 1.

Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdagsordningen

åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontor

tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens hus i Stockholm

hvarje år den 1 oktober, eller, om helgdag da inträflar, dagen deiefter.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmägtige

i riksgäldskontor utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres

ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de

flesta statsrevisioner, och, om tva eller flere revisorer deltagit i lika manga

revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande blifvit vald

och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande. _

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje

lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå

och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgilva sina röstei

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Bankoulskottets Utlåtande N:o 5.

med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje revisor

dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna

revisorerna, sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock

skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i

i cj cd ro

plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare bestämma

sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna ma åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för bankooch

en för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden till det

antal, som tinnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,

hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 6.

öfver ° revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser, särskildt

angående statsverket, särskilt angående riksbanken och särskildt

angående riksgäldskontoret.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande

Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill hörande

förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad regeringsformen,

riksdagsordningen och denna instruktion samt de för fullmägtige

i riksbanken och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och öfriga

stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst och förtegadt hvad

enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 5

natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden till kronan, riksbanken

eller riksgäldskontor!

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande af

den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller genom

någon sin afdelning eller genom särskild! utsedde delegerade företaga

besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom eller utom

hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revisorerna

fattas.

§ 9.

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträda hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör han derom

göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontor!; och skola

fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom

göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas för längre

tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver revisor utöfver

en veckas tid, skall suppleant inkallas för den återstående tiden af revisionsförrättningen.

§ io.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente

med 10 kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i likhet

med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten och

resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontor!

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap af

riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid, revisionen

pågår, vistas å revisionsorten samt för ° sådant uppdrag åtnjuter

dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag, ma icke

heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet

och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap af revisor uppbära

traktamente.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

§ 11-

Utom de af revisorerna fastställa arfvoden till sekreterarne samt kameral-,

kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontor!

anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika

utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,

som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12.

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade räkenskaper

jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit

genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar annorledes

influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och

myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver tillståndet

och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;

samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda

räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13.

Skulle, en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper

och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått revision

i kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven dessa

räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna medgifva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

7

§ 14-

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,

huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt huruvida

de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar

grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation..

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna pa rätta tider och

till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt hvilka

kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;

hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade propriebalanser;

och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets

tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och böra revisorerna, utan

att, så vidt omständigheterna medgifva, förbigå detaljerna, hufvudsakligen

granska dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det hela.

§ 15.

Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens

embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta muntlig

eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos statsministern

eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i tjenst varande ledamot

Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

§ 16.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta

öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till jemförelse

mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsåret

samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna

för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel och på

det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

öfverskridet eller draget till annat ändamål an det af Riksdagen föreskrifna;
b)

hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen; och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman

eller styrelse att ga revisorerna till hända med begärd upplysning, sådan

befallning icke blifvit meddelad, eller om revisorerna anse någon sin rättighet

såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för nära trädd.

§ 17-

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två exemplar,

af hvilket det ena skall öfverlemnas till Konungen och det andra

till fullmägtige i riksgäldskontoret.

2. Angående revision af riksbanken.

§ 18.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande berättelser,

nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelsen öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse och

förvaltning.

öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna

i riksbanken.

§ 19.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru densamma

blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade

revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter

vid afdelningskontoren samt bankens embets- och tjensteman stält sig de

för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen till efterrättelse

samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem för öfrigt ålegat

eller varit anförtrodt;

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva

rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte anmäla för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

hållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af

behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelnmgskontoren,

att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra

med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden; samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot

fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 20.

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition af

bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta

öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om bankens

ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning

och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige

i riksbanken.

§ 22.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af revisorerna

öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.

3. Angående revision af riksgäldskontoret.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige i riksgäldskontoret

mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd och

förvaltning i dess helhet.

Bill. till Riksd. Pr Öl. 1893. 4 Sami. 2 Afd. 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Ofri ga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper skola

på reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock endast i

riksgäldskontoret.

§ 24.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt huru

detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast församlade

revisorers och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande

af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om verkstälda

utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut och

föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets

embets- och tjensteman stält sig de för detta verk gällande stadgar och

reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem

lör öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva

rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet

hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af

behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning deraf

böra ofördröjligen anställas;

/) a,tt öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra

med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden; samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar emot

fullmägtiges åtgärder och . beslut i fråga om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvode^

och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition

af riksgäldskontorets medel.

§ 26.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta

öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning om riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

11

gäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om något varit att

erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse

ansvarsfrihet böra beviljas fullinägtige i riksgäldskontoret.

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af revisorerna

öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.

Vidkommande den sålunda föreslagna instruktionen anser sig sammansatta

utskottet till en början böra erinra om åtskilligt af hvad 1884 års

komité anfört. Komitén yttrade, bland annat, följande:

>Då komiterade, på sätt deras förslag utvisar, nu ifrågasatt afvikelse

från den hittills i allmänhet och för närvarande tillämpade grundsatsen,

att särskilda instruktioner skulle gälla för revisionen af stats-, af bankooch

af riksgäldsverket, så få komiterade här närmai’e redogöra för de skäl,

på hvilka komiterade stödt sin uppfattning om lämpligheten att upprätta

en enda instruktion, i hvilken skulle sammanföras alla gemensamma

bestämmelser i en afdelning samt i en annan i behöriga underafdelningar

införas de för hvarje särskild gren af revisionen erforderliga

stadgandena.

I första rummet har härvid för komiterade varit bestämmande, dels

att 72 § riksdagsordningen omförmäler endast en enda instruktion och

dels den omständigheten, att revisorerna för granskning af stats-, bankooch

riksgäldsverken städse skola vara samma personer. Till följd häraf

kunna åtskilliga grupper af stadganden lämpligen sammanföras till ett

helt, såsom t. ex. i fråga om tid och ort för revisorernas sammanträdande,

omröstningar, arbetssätt, i den mån bestämmelser derom i

instruktionen kunna befinnas vara erforderliga, o. s. v. Vidare hafva

komiterade trott sig finna, att de för hvart och ett af revisionens tre områden

nödiga särskilda bestämmelserna icke äro flere eller mera olikartade,

än att de utan svårighet kunna upptagas i särskilda afdelningar

af det hela.

Den föreslagna anordningen innefattar ock i sjelfva verket endast till

formen en förändring. Ehuru nemligen revisorerna för det närvarande

för hvarje särskild gren af sin granskning hafva att följa olika instruktioner,

återfinnes likväl en del bestämmelser, som afse deras verksamhet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

i dess helhet och derför bort upprepas i hvar och en af instruktionerna,

endast i en af. dessa. Så t. ex. förekommer endast i instruktionen för

revisorerna af riksbanken stadgande om rättighet för revisorerna att dela

sig pa afdelningar och om sättet för omröstningar, när under revisorernas

öfverläggningar skiljaktiga meningar bland dem uppstå, samt, i instruktionen

. för revisorerna af riksgäldskontor^ bestämmelse om rätt för dem

att åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente. Detta och andra dylika

förhallanden synas antyda, att de nu gällande särskilda instruktionerna icke

i sträng mening böra betraktas såsom ett afslutadt helt hvar för sig, om

de också i formen synas så framträda.

Mot en enda gemensam instruktions utfärdande skulle nu kunna invändas,

att Riksdagens befogenhet att låta granska statsverket hvilar på

annan grund än dess revisionsrätt öfver egna verk, riksbanken och riksgäldskontoreb

och att ur denna skiljaktighet kunde framgå lämpligheten

af att bibehålla särskilda instruktioner; men komiterade hafva trott sig

icke böra tillmäta en sådan invändning afgörande betydelse; och detta så

mycketmindre, som riksdagsordningen gifver stöd för en motsatt uppfattning.»

Såsom förut blifvit omförmäldt, föreslog Kongl. Maj:t 1885 års Riksdag

att i enlighet med komiterades förslag besluta instruktion för Riksdagens

revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken, och efter det nämnda

proposition öfverlemnats . till förberedande handläggning af sammansatt

stats- och bankoutskott, tillstyrkte sammansatta utskottet i utlåtande n:o 5

antagande af det framlagda förslaget med några få, obetydliga ändringar.

\ id utlåtandets föredragning i kamrarne biföllo dessa sammanstämmande

utskottets hemställan i fråga om förslaget, utom med afseende å §§

2, 3, 8, 15 och 17 i instruktionen, sådan densamma förelåg i berörda

hemställan.

Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut framstälde utskottet

i memorial (n:o 7) ett sammanjemkningsförslag, som icke upptog den i

utskottets första förslag förekommande, men af Andra Kammaren afslagna

§ 17. Sammanjemkningsförslaget godkändes af Andra Kammaren, hvaremot

Första Kammaren vidblef sitt en gång fattade beslut med afseende

a § 15 och den uteslutna § 17.

Det förslag till ny instruktion, om hvars antagande motionären nu

hemstält, är lika med nämnda sammanjemkningsförslag, med undantag

deraf att § 1 undergått en ändring af formel natur samt att i motionärens

förslag Första Kammarens beslut rörande § 15 blifvit iakttaget. Till följd

häraf, och. da af hvad som förekom vid sammanjemkningsförslagets behandling

i Första Kammaren torde kunna dragas den slutsats, att kam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. lo

maren vidhöll sitt i afseende å § 17 redan fattade beslut hufvudsakligen

på den grund, att frågan om ny instruktion för Riksdagens revisorer fallit

genom kamrarnes olika beslut rörande § 15, synas nagra betänkligheter

mot motionärens förslag icke böra kunna göra sig gällande hos Första

Kammaren.

Utskottet öfvergår härefter till de olika paragraferna i förslaget.

§ 1.

Om ifrågavarande paragraf vill utskottet anmärka, att dennas innehall

i allt väsentligt återfinnes i ett år 1887 af Riksdagen antaget och den 13

juli samma år af Kongl. Maj:t kungjordt, tilläggsstadgande till instruktionerna

för Riksdagens revisorer af statsverket, riksbanken och riksgälds
kontoret

af följande lydelse: _

»Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 12 § riksdagsordningen

åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda hvarje år den 1 oktober,

eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.» o

Utskottet har funnit § 1 uti instruktionen böra ega, sa vidt möjligt,

lika lydelse med berörda tilläggsstadgande, hvilket, om det sålunda inflyter

i den nya instruktionen, lärer höra upphäfvas.

Enligt § 1 af nu gällande instruktion för revisorerna af riksbanken

skall revisorernas första sammanträde ega ram icke, såsom föreliggande

förslag innehåller, i Riksdagens hus, utan i riksbanken..

Detta stadgande, om revisorernas sammanträdande i riksbanken, härrör

från den tid, då Riksdagen sjelf, på sina olika afdelningar, sammanträdde

i olika byggnader. Då nu Riksdagen eger ett hus, i hvilket bada dess

kamrar sammanträda och der hela riksdagsarbetet, så när som pa bankoutskottets,

försiggår, torde ej något skäl förefinnas att stadga, att revisorernas

första sammanträde skall hållas i en annan lokal än den, der samtliga

deras öfriga plenisammanträden ega rum.

§ 2.

I denna paragraf hafva, jemte det att bestämmelser meddelats dels om

kallelse till det första sammanträdet och dels om revisorernas skyldighet

att vid detsamma styrka sin behörighet, föreslagits åtskilliga stadganden,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

hvilka äro utan motsvarighet i någon af de nu gällande instruktionerna

samt afse sättet för revisionsförrättningens öppnande och val af ordförande.

I förstnämnda afseende har i instruktionen föreslagits ett stadgande,

som fastställer det af revisorerna, åtminstone under de senare åren, använda

förfaringssättet, hvilket innebär en tillämpning af samma grundsats, som

enligt 33 § riksdagsordningen gäller i fråga om ordförandeskapet i Riksdagens

kamrar, intill dess att talmän utsetts; och torde detta förslag icke

behöfva närmare motiveras.

§§ 3 och 4.

Härom yttrade 1884 års komiterade:

»Dessa paragrafers innehåll är till största delen hemtadt från § 6 af

den nu gällande instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken.

Ett nytt stadgande har dock i slutet af § 4 blifvit föreslaget, i det

att. komiterade ansett bestämmelse icke böra saknas i instruktionen om

revisorernas rätt att, pa sätt under en lång följd af revisioner skett, i särskild

arbetsordning gifva föreskrifter om sättet för och fördelningen af

arbetet vid årets revisionsförrättning. I denna arbetsordning hafva revisorerna

plägat meddela sådana bestämmelser som om indelning på afdelningar,

om sättet för utfärdande af kallelser till plena; å hvilka ställen

sadana kallelser skola anslås och i hvilka tidningar de skola införas; om

omfattningen af det protokoll, som vid plena bör föras; om sättet för

reservationers afgifvande; under hvilka förhållanden ärenden få afgöras,

utan att afdelning om dem yttrat sig; om bordläggning af förekommande

ärenden och i hvilka fall bordläggning icke behöfver ske; huru frågor om

inventeringar och besök skola afgöras; huru och i hvilka fall utbyte af

ärenden må ega rum mellan afdelningarna m. m.

I en del af dessa och möjligen i åtskilliga här icke nämnda afseenden

torde det vara behörigt, att revisorerna ega frihet att meddela sådana

bestämmelser, som de i hvarje fall finna lämpliga, och hafva komiterade derför

endast i allmänna ordalag uppstält sitt förslag till stadgande i denna del.»

§ 5.

Komiterade yttra:

»I § 3 af gällande instruktion för Riksdagens revisorer af statsverket

stadgas, att revisorerna »skola» åt sig utse en sekreterare jemte erforderligt

kameral- och kanslibiträde samt vaktbetjening, och, hvad de öfriga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

instruktionerna beträffar, hafva dessa, som bekant, sa tillämpats, att för

revisionen af banko- och riksgäldsverken anstalts särskilde sekreterare jemte

öfriga biträden och vaktbetjening. I komiterades förslag har härutinnan

vidtagits den ändring, att komiterade, jemte det de tagit hänsyn till det

sålunda begagnade förfaringssätt, i stället för de i instruktionen för revisorerna

af statsverket förekommande orden »skola åt sig utse» insatt orden

»må åt sig utse», med hvilken ändring komiterade afsett att åt revisorerna

sjelfve öfverlemna att afgöra, huruvida derför hvarje års revision behöfva

särskild sekreterare för hvarje gren af revisionen.

Vidare hafva komiterade ur förslaget uteslutit det i nyssnämnda

instruktion äfven förekommande stadgandet, att tjenstemännen vid revi

sionen af statsverket böra utses »helst ibland de embets- och tjensteman,

som varit eller äro i statskontoret anstälde». Detta stadgande har synts

komiterade olämpligt dels såsom innebärande en inskränkning i revisorernas

befogenhet att fritt välja sina tjensteman och dels såsom under nuvarande

förhållanden mindre praktiskt, sedan statskontorets personal blifvit minskad,

i följd hvaraf de behöfliga biträdena icke alltid torde kunna derifrån erhållas.»

§ 6.

Rörande denna paragraf hafva komiterade anfört:

»Förra delen af denna paragraf lärer ej erfordra särskild motivering.

Den senare delen af paragrafen innefattar den ändring i nu gällande

stadganden, att komiterade i sitt förslag endast omförmält, såsom annorstädes

gifna, föreskrifterna om revisionsberättelsernas tryckning, offentliggörande

samt öfverlemnande åt näst sammanträdande Riksdag och revisorer.

Bestämmelserna härutinnan afse nemligen endast åtgärder, som skola vidtagas

af Riksdagens fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret, och

tillhöra således rätteligen reglementena för riksbanken och riksgäldskontoret,

men icke instruktionen för revisorerna.

I sammanhang härmed få emellertid komiterade fästa uppmärksamheten

derå, att, ehuru bankofullmägtige jemlikt § 8 i instruktionen för

revisorerna af riksbanken skola ombesörja tryckning m. m. af revisionsberättelsen

om riksbanken, stadgande derom icke finnes infördt i bankoreglementet.

En bestämmelse härom synes derför böra inflyta i nämnda reglemente.»

För den händelse att § 6 antages med nu föreslagen lydelse, lärer det

vara nödvändigt, att § 73 i gällande reglemente för riksgäldskontoret,

innehållande stadgande om tryckning m. in. af revisionsberättelserna om

statsverket och riksgäldskontoret, i någon man ändras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

§ 7.

»Af denna paragraf» — yttra komiterade — »torde allenast den del,

som afser revisorernas pligt att hålla tyst och förtegadt hvad som rörer

vissa ärenden, här behöfva behandlas.

Af de nu gällande instruktionerna innehåller instruktionen för revisorerna

af riksbanken (se § 4) stadgande om skyldighet för revisorerna

att hålla doldt och förtegadt, hvad som rörer enskilda personers förhållanden

till banken eller för öfrigt i afseende på detta verks förvaltning enligt

Riksdagens beslut tyst vara bör. Orden »enligt Riksdagens beslut» syfta

pa det stadgande i bankoreglementet (se § 44), som bestämmer, hvilka

ärenden böra hallas hemliga. Sedan i denna paragraf uppräknats de s. k.

hemliga ärendena, föreskrifves, att det, som i sagda ämnen med hvad dertill

hörer upptages i särskildt protokoll, ej får yppas förr än bankoutskottet,

Riksdagens revisorer eller fullmägtige anse sådant kunna ske

utan skada för riksbanken. Reglementet öfverlemnar således hufvudsakligen

åt revisorernas eget omdöme att afgöra, om och i hvilken omfattning

det, som rörer ifrågavarande ärenden, må kunna af revisorerna yppas.

Beträffande statsverket och riksgäldskontoret saknas för det närvarande

motsvarande stadganden. Komiterade hafva visserligen funnit sådana böra

meddelas, men i öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts beträffande

riksbanken hafva komiterade härvid ansett det i allmänhet böra bero på

revisorerna sjelfve att bedöma, hvilka förhållanden i hvarje fall påkalla

tystnads iakttagande, och komiterade hafva med hänsyn härtill i förslaget

infört orden »eller för öfrigt enligt sakens natur», hufvudsakligen för att

i instruktionen gifva ett uttryck åt det såsom ett faktum antagna förhållandet,

att revisorerna halla allt det tyst och förtegadt, som är af natur

och beskaffenhet att erfordra tystnad eller försigtighet.

Endast i de fall, da Riksdagens beslut eller ett af vederbörande å statens

vägnar, ingånget aftal deltill föranleder, hafva komiterade funnit en

ovilkorlig pligt till tystnad kunna revisorerna åläggas.»

§ 8.

I fråga om denna paragraf, hvars sista stycke enligt komiténs förslag

hade följande lydelse:

»Beslut om sådant besök utom hufvudstaden skall endast i plenum

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

17

kunna af revisorerna fattas. I fråga om besök inom hufvudstaden ega

revisorerna att i sin arbetsordning meddela bestämmelser»

anförde komiterade:

»Vid 1862—1863 årens riksdag anmälde fullmägtige i riksgäldskontoret

bos statsutskottet, att, i likhet med hvad under en och annan föregående

statsrevision skett, Rikets Ständers under åren 1861 och 1862 församlade

revisorer gjort framställningar om ersättandet af kostnaderna för

några under revisionerna af statsverket, enligt revisorernas beslut, gjorda

besök och verkstälda resor; och som de öfver dessa kostnader afgifna räkningarna

varit vederbörligen attesterade samt vid deras granskning i riksgäldskontorets

revisionskontor anmärkning icke förekommit, hade fullmägtige

ansett sig böra medgifva, att desamma blefve af riksgäldskontorets

medel godtgjorda, helst tillförene beviljade ersättningar för enahanda kostnader

icke föranledt någon erinran från Rikets Ständers eller deras revisorers

sida. Men då hvarken riksgäldskontorets reglemente eller de för

revisorerna utfärdade instruktioner innehölle något stadgande angående

sådana kostnaders ersättande af riksgäldskontoret och då, enligt då gällande

instruktion (1841 års), riksgäldskontoret endast fått sig ålagdt att

godtgöra kostnaderna för revisorernas resor från deras hemvist till hufvudstaden,

trodde sig fullmägtige böra fästa utskottets uppmärksamhet på saknaden

af föreskrift i fråga om ersättningsskyldighet för de resor, hvilka

revisorerna under pågående revisionsförrättning kunde finna nödigt företaga;

och hemstälde fullmägtige, att, i fall kostnaderna för dylika resor

äfven derefter borde af riksgäldskontoret godtgöras, erforderligt stadgande

derom måtte varda af Rikets Ständer meddeladt.

Med anledning häraf föreslog statsutskottet införande i instruktionen

för granskning af riksgäldsverket af ett stadgande i den syftning, fullmägtige

i riksgäldskontoret antydt, och sedan Ständerna bifallit utskottets förslag,

som jemväl i ett annat afseende innefattade en utveckling af dittills

gällande stadganden i fråga om revisorernas rätt att å riksgäldskontoret

anvisa medel till betalning af vissa nödvändiga utgifter, erböll § 7 i instruktionen

för Rikets Ständers revisorer af riksgäldskontoret den lydelse,

som den ännu har.

Förhandlingarna vid tillkomsten af ifrågavarande stadgande synas gifva

vid handen, att utskottet och Ständerna tagit för gifven sak, att revisorerna

egde rätt att i och för revideringsuppdraget företaga resor på statens bekostnad.

Icke desto mindre har, enligt hvad innevarande års revisorer

erinra i sin berättelse om granskning af statsverket och såsom äfven af

äldre revisionshandlingar framgår, revisorernas befogenhet härutinnan understundom

ifrågasatts, och af sådan anledning hafva komiterade funnit sig

Bih. till lliksd. Prot. 18.9.1. 4 Samt. 2 Afd. 5 Iluft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

höra föreslå ett stadgande, soin uttryckligen och otvetydigt tillerkänner

revisorerna rätt att, för så vidt ett behörigt fullgörande af den dem åliggande

granskningsskyldigheten sådant påkallar, företaga resor till verk och

inrättningar, som äro underkastade revisorernas granskning och befinnas

utom hufvudstaden. Sådana resor kunna emellertid föranleda väsentliga

afbrott i revisorernas öfriga arbeten, hvadan det är angeläget, att frågor

derom erhålla en sorgfällig och allsidig pröfning. Af sådan anledning

hafva komiterade trott ovilkorlig föreskrift höra meddelas, att beslut om

resas verkställande endast må kunna fattas i plenum, hvarvid resans omfattning,

huru många och hvilka revisorer i densamma böra deltaga och

andra på revisionsarbetets gång inverkande omständigheter lära tagas i

öfvervägande.

Frågor om besök i verk och inrättningar inom hufvudstaden förekomma

naturligtvis under ärendenas beredning oftare, och komiterade

hafva derför beträffande dem föreslagit, att revisorerna må ega att i sin

arbetsordning härom meddela bestämmelser. Det ligger i sakens natur,

att revisorerna härutinnan böra erhålla frihet att utan hinder af mer eller

mindre betungande former ordna saken på sådant sätt, som bäst befordrar

revisionens jemna och oafbrut-na gång, revisorerna naturligtvis obetaget att

för särskilda fall i plenum besluta äfven rörande sådana besök.»

Det sammansatta utskottet vid 1885 års riksdag yttrade sig med afseende

å förevarande paragraf sålunda:

»I § 8 har utskottet ansett, att hela det senare stycket kan uteslutas.

I instruktionen behöfver och bör nemligen icke annat än undantagsvis

och då sådant oundgängligen erfordras meddelas andra bestämmelser än

sadana, som afse att fastställa omfånget och arten af revisorernas verksamhet,

den befogenhet de ega o. s. v., men öfverflödigt torde vara att i

densamma bestämma, om och hvilka ärenden skola i plenum afgöras, enär

dylika stadganden möjligen skulle kunna föranleda den uppfattning, att

revisorerna egde att annorledes än i plenum besluta i ämnen, som tillhöra

deras granskningsuppdrag, hvilket naturligtvis ej är meningen. Borttagandet

af ifrågavarande bestämmelse i förslaget kommer icke heller att leda dertill,

att revisorerna förhindras att t. ex. åt någon sin afdelning på förhand uppdraga

att verkställa nödiga ansedda åtgärder, såsom besök hos något verk

eller inrättning i hufvudstaden, hvilka kunna anses tillhöra den förberedande

behandling åt ärenden, som det tillkommer afdelning att verkställa.»

Första Kammaren vid 1885 års riksdag beslöt emellertid, i stället för

det sålunda af utskottet uteslutna andra stycket, det tillägg till denna

paragraf, hvilket återfinnes i förslaget, och har samma tillägg sedermera

blifvit af båda kamrarne godkändt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

19

§§ 9-14.

Angående dessa paragrafer hafva 1884 års komiterade anfört:

*§ 9. Af de i denna paragraf föreslagna stadgandena äro endast ^de,

som förekomma i sista stycket, nya, hvadan komiterade här endast i fråga

om dessa anse särskildt yttrande erforderligt.

Nu gällande stadganden om beviljande af ledighet under pågående

revisionsförrättning kunna svårligen anses tillfredsställande, hvilket framgår,

bland annat, deraf, att desamma tid efter annan blifvit på väsentligt

olika och stridigt sätt tillämpade. Det lemnas nemligen (se § 7 mom. 2

i instruktionen för revisorerna af riksbanken) revisorerna öppet att bevilja

ledighet under större eller mindre del af tiden för revisionsförrättningen,

men bestämmelsen om suppleants inkallande i tjenstledig revisors ställe

är icke ovilkorlig, utan frågan derom öfverlemnad åt de tjenstgörande revisorernas

godtfinnande.

Då, äfven under förutsättning att samtlige revisorerna oafbrutet deltoge

i arbetet, tiden för revisionens samvaro måste, med hänsyn till granskningsarbetets

vidd, anses vara temligen kort, skulle, i händelse en eller

flere revisorer på en gång vore i behof af och erhölle ledighet utan att

ersättas af suppleanter, arbetet för de återstående revisorerna, till . skada

för revisionens noggrannhet och säkra gång, väsentligen ökas. Komiterade

anse af nämnda anledning bestämda stadganden vara ovilkorligen nödvändiga

såväl i fråga om den längsta tid, under hvilken en revisor må kunna

frikallas från utöfningen af sitt uppdrag, som ock om den åtgärd, som

bör vidtagas, i fall revisor, vare sig ledighet beviljats eller ej, uteblifver

antingen utöfver den tid, för hvilken ledighet beviljats, eller ° ock under

viss tid utan anmälan och begäran om ledighet afhåller sig från revisionsarbetet.

I detta afseende hafva komiterade ansett, att, då revisionsförrättningen

ej får utsträckas utöfver två månader, en vecka vore det längsta

tidsrum, hvarunder revisor skulle kunna erhålla ledighet utan att suppleant

inkallades, samt att sådant inkallande ovilkorligen borde ske, derest revisor,

vare sig han erhållit ledighet eller ej, uteblefve mer än en ^vecka från

revisionen, och detta utan rätt för honom att, sedan kallelse a suppleant

utfärdats och afsändts, åter inträda i utöfningen af sitt uppdiag.

§ 10. De i denna paragraf föreslagna stadgandena hafva med eu

ringa, i sak ej inverkande ändring af ordalagen införts i förslaget från nu

gällande instruktion för revisorerna af riksgäldsverket (§ ö). _

Under öfverläggningarna om stadgandena rörande revisorernas rätt

till traktamente och resekostnadsersättning har hos komiterade uppmärk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

samheten fästs derå, att skäl syntes förefinnas för en utsträckning af revisorernas

rätt till dagtraktamente äfven till tiden för sjelfva resan till och

från revisionsorten. Erkännande billigheten af en dylik ändring i nu gällande

stadganden, hafva komiterade likväl icke föreslagit afvikelse från

den nuvarande, med riksdagsordningens föreskrifter om ledamots i Andra

Kammaren rätt till traktamente likartade bestämmelsen. Ett förslag härom

skulle nemligen innefatta fråga om ökad statsutgift och således utgöra

ett ämne, i hvilket komiterade trott det ej tillkomma dem att väcka förslag.

§ 11. Innehållet i denna paragraf är med en ringa ändring af ordalagen

lika med nu gällande bestämmelse i fråga om utbetalningen af arfvoden

och andra kostnader för revisionen.

§ !?• Med denna paragraf inledas de särskilda bestämmelserna om

granskningen af statsverket. Det af komiterade under mom. a) föreslagna

stadgandet skiljer sig med afseende på ordalagen något från motsvarande

i 1 § af nu gällande instruktion.

Orden »af hvad beskaffenhet som helst» hafva i förslaget uteslutits

såsom obehöfliga och endast innehållande en upprepning af hvad redan

blifvit uttryckt genom ordet »alla».

Vidare hafva komiterade uteslutit uttrycken »ordinarie eller extra ordinarie»

samt »genom traktater med främmande magter riket tillflutit» och

ersatt dessa uttryck med orden: »till statens verk och inrättningar annorledes

influtit». Skälen till denna ändring äro endast, att, då den i den

gällande instruktionen använda beteckningen för de medel och räkenskaper,

som revisorerna hafva att granska, uppenbarligen afser att fullständigt angifva

dessa medel och räkenskaper, men beteckningen i sådant afseende

icke fullständigt omfattar hela det område, hvaröfver revisorerna skola

sträcka sin granskning, komiterade velat i paragrafen insätta ett efter komiterades.

uppfattning mot afsigten mera svarande uttryck samt för sådant

ändamål i stället för de uteslutna orden användt de ofvan anförda.

Ett tillägg till mom. a) har af komiterade föreslagits, i det att efter

ordet »räkenskaper» fogats orden »jemte tillhörande sammandrag», hvilket

tillägg föranledts deraf, att dylika sammandrag, efter gifvet formulär upprättade

af de redovisande, väsentligen underlätta revisionsarbetet och uppgörandet

af berättelsen derom.

I afseende å de berättelser, som enligt mom. b) skola revisorerna tillhandahållas,

är stadgandet i formen ändradt så till vida, att dylika berättelser

ej skulle nödvändigt behöfva omfatta hela revisionsåret, enär vissa

sadana afgifvas för annan tid än kalenderår, exempelvis läsår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatta Stats- och Bankoutslcoltets Utlåtande N:o 5.

Mom. c) är till innehållet lika med motsvarande stadgande i nu gällande

instruktion.

§ 13. Denna paragraf motsvaras i nu gällande instruktion af § 2

och är, med undantag af en oväsentlig redaktionsförändring, lika lydande

med denna.

§ 14. De i denna paragraf föreslagna föreskrifter hafva hemtats från

§ 6 i den nu gällande instruktionen och endast undergått någon redaktionsförändring.

»

§ 15.

Denna paragraf hade af komiterade föreslagits till följande lydelse:

»Finna revisorerna nödigt att af någon Konungens embetsman eller

något statens verk eller inrättning begära muntliga eller skriftliga upplysningar,

ega de att genom sin ordförande från vederbörande infordra

sådana. « >

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna tillhanda

med begärd upplysning, ega revisorerna att, likaledes genom sin ordförande,

hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i

tjenst varande ledamot anmäla förhållandet samt begära Konungens befallning

till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.»

Det sammansatta utskottet vid 1885 ars riksdag föreslog, att paragrafen

skulle affattas sålunda:

»Revisorerna må, om de så finna nödigt, af Konungens embetsman

eller statens verk eller inrättningar begära muntliga eller skriftliga upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att ga revisorerna till hända

med begärd upplysning, ega revisorerna att, genom sin ordförande,, hos

statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i tjenst

varande ledamot anmäla förhållandet samt begära Konungens befallning

till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.»

Utskottets förslag blef af Andra Kammaren godkändt, hvaremot Första

Kammaren beslöt, att paragrafen skulle erhålla denna lydelse:

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens

embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta muntlig

eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos statsministern

eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i tjenst varande

ledamot Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade

upplysningen».

Ett af utskottet framstäldt sammanjemkningsförslag, innefattande den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

ändring i utskottets första förslag, att upplysningar skulle kunna begäras

endast genom revisorernas ordförande, antogs af Andra Kammaren, under

det att Första Kammaren vidblef sitt en gång i ämnet fattade beslut.

Motionärens förslag upptager Första Kammarens beslut rörande

denna paragraf oförändradt, hvilket beslut vid senaste lagtima riksdag biträddes

af Andra Kammaren.

§ 16.

Denna paragraf är hufvudsakligen lika med de nuvarande stadgandena

i 7 § 1 och 2 mom. i 1867 års instruktion för revisorerna af statsverket.

§§ 17—27.

Dessa paragrafer äro fullkomligt lika med £§ IS—28 i komiterades

förslag till instruktion, och hafva koiniterade om dessa yttrat sig på följande

sätt:

» § 18. Denna paragraf är till innehållet lika med motsvarande stadgande

i nu gällande instruktion angående statsverkets granskning.

§ 1.9. Denna paragraf, med hvilken de särskilda bestämmelserna angående

revisionen af riksbanken inledas, motsvarar § 2 i den nu gällande

instruktionen för revisorerna af bankoverket och har icke i annan män

ändrats, än att komiterade till de äldre bestämmelserna lagt ett stadgande

derom, att de handlingar, hvilka icke, på sätt i paragrafen förut

nämnts, böra öfverlemnas till revisorerna redan vid deras första sammanträde,

skola tillhandahållas revisorerna i riksbanken. Det föreslagna

nya stadgandet öfverensstämmer med hvad redan iakttages och har föranledts

af hänsyn till riksbankens värde- och andra handlingar, hvilka ej

lämpligen böra bortföras från banken, inom hvilken revisorerna hafva egen

lokal att tillgå. "

§ 20. Samtliga de moment, hvari denna paragraf är indelad, äro,

så vidt de blifvit bibehållna, till innehållet lika med motsvarande moment

i den nu för bankorevisionen gällande instruktionen, utom hvad angår

mom. d).

_ Den ändring, komiterade föreslagit i sistnämnda moment, består

deri, att, i fråga om revisorernas skyldighet att till laga beifran befordra

förseelser, orden »eller bankens embets- och tjensteman» uteslutits af skal,

att, enär desse lyda under fullmägtige, som äro ansvarige för bankförvaltningen

i dess helhet, det är fullmägtiges skyldighet att, om något härutinnan

brister, bereda rättelse; och torde revisorernas åtgärd i sådana

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

fall böra inskränka sig till att, i händelse af behof, pa sadant förhållande

fästa fullmägtiges uppmärksahmet samt, der så pröfvas lämpligt, anmäla

detsamma i sin berättelse.

I den nu gällande instruktionen mom. f). förekommer ett stadgande,

som komiterade uteslutit ur förslaget. Den i detta moment meddelade

bestämmelsen, som hvilar på den grundsatsen att det skulle tillhöra revisorerna,

såsom Riksdagens ombud, att mellan riksdagarne utöfva en del

af Riksdagens egen magt öfver sina verk, har, om än i modifierad form,

öfvergått från 1812 års instruktion till alla de följande, och i nyssnämnda

instruktion hade grundsatsen fått uttryck (§ 7) i följande stadgande:

»varande det banko- och riksgäldsfullmägtiges skyldighet att hvad

herrar revisorer, i stöd af Riksens Ständers eller deras behöriga utskotts

utfärdade instruktioner och med noga iakttagande af 70 § riksdagsordningen

föreskrifva, sig till efterrättelse ställa såsom vore det Riksens Ständers

egen föreskrift.» .. ,,

I 1824 års instruktion för revisorerna öfver banko- och riksgåldsverken

erhöll motsvarande bestämmelse följande förändrade innehall:

»Icke heller måga revisorerna sig befatta med befordringsmål och tillökning

i sysslor, löner eller pensioner, men väl på inkomne besvär efterse och

Tätta, om någon af betjeningen skulle vara i dess befordringsrätt för nära

skeft, såsom ett deras förrättning tillhörande åliggande; upprättelsen likväl

aldrig sådan, att den till sysslan befordrade kan af revisorerna derifrån

removeras». .

Denna ändring innefattade en väsentlig inskränkning i revisorernas

befogenhet, i det att de derefter endast i händelse af besvär skulle

ega att befatta sig med fullmägtiges beslut och åtgärder i befordringsmål,

medan deremot 1812 års instruktion gaf vid handen möjligheten åt

ett sjelfständigt ingripande äfven på andra områden än befordringsfrågor.

1830 års instruktion för revisorerna af bankoverket upptog nästan

ordagrant stadgandet i den närmast föregående, här ofvan omförmälda

instruktionen, men framhöll något starkare den nämnda inskränkningen.

I 1835 års instruktion för revisorerna öfver bankoverket erhöll stadgandet

den lydelse, det till våra dagar bibehållit.

Grunden till den åt revisorerna medgifna befogenheten att pröfva

och afgöra besvär öfver bankofullmägtiges beslut i befordringsfrågor

måste sökas i den omständigheten, att bankofullmägtiges principaler. Rikets

Ständer, endast med längre tids mellanrum sammanträdde och att

man funnit det vara af vigt, att möjligen begångna fel skulle kunna

under tiden mellan riksdagarne afhjelpas. Numera, då Riksdagen årligen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

sammanträder och således endast kort tid kan förflyta, till dess att den

klagande blir i tillfälle att hos Riksdagens vederbörande utskott göra sin

klagan anhängig, synes skäl icke vidare förefinnas att bibehålla ifrågavarande

stadgande, så mycket mindre som det af komiterade föreslagna

framflyttandet med en och en half månad af tiden för revisorernas sammanträde

gör skilnaden i tid mellan detta sammanträde och Riksdagens

böijan ännu kortare och som utöfning af den pröfningsrätt, revisorerna

nu ega, maste anses främmande för deras egentliga uppgift, samt, om den

oftare eller i. mera invecklade saker förekomma skulle allt för väsentligt

inkräkta pa tiden för fullgörande af deras granskningsuppdrag.

Mom. f) i komiterades förslag till instruktion motsvaras af mom. g)

i den nu gällande angående revision af bankoverket.

§ -^a a^a de för statsrevisionen uppkommande kostnader numera

utbetalas af riksgäldskontoret och revisorernas rätt att disponera bankens

medel till vissa arfvoden och ersättningar således upphört, hafva komiterade

ur förevarande pai’agraf, som motsvarar § 5 i gällande instruktion för revisionen

af riksbanken, uteslutit det medgifvande i ofvanberörda hänseende,

som innehållits i en mellanmening i nyssnämnda § 5 af gällande instruktion.

Såsom öfverflödiga och endast upprepande hvad förut stadgats, hafva

vidare ur nyssnämnda § 5 uteslutits orden från och med »under hvad

titel» o. s. v. till och med »löner eller pensioner».

§.22. Denna paragraf, som till en del motsvarar § 8 i den nu gällande

instruktionen angående revision af riksbanken, innehåller endast ett

nytt stadgande, nemligen ett tillägg, afseende att revisionsberättelsen må

komma att innehålla, utom hvad redan nu är föreskrifvet, jemväl yttrande,

om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmäktige i

riksbanken; och da dylikt yttrande är egnadt att fullständiga revisorernas

berättelse samt att tjena vederbörande utskott till vägledning och undanrödja

tvekan derom, huruvida en af revisorerna i berättelsen möjligen gjord

anmärkning, eller erinran af dem ansetts inverka på frågan om ansvarsrihet

eller icke, torde komiterade ej behöfva vidlyftigare motivera sitt förslag

i denna del.

é 33.'' Denna paragraf är affuttad i öfverensstämmelse med hvad nu

är föreskrifvet med afseende pa förfarandet med den färdiga revisionsberättelsen,

för så vidt revisorerna dermed skola taga befattning.

§ ‘33. Denna paragraf, som utgör den första bland de särskilda bestämmelserna

angående revisionen af riksgäldskontoret, motsvaras af § 1 i

nu gällande instruktion beträffande granskningen af riksgäldskontoret och

innehåller ingen annan ändring i sak, än att orden »jemte härvid erfor
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 25

derliga räkenskaper, protokoll och öfriga handlingar» uteslutits och ersatts

af ett tillägg till paragrafen angående skyldighet för vederbörande att pa

reqvisition tillhandahålla revisorerna de för revisionen erforderliga handlingar

och räkenskaper. Detta tillägg motsvarar hvad i § 19 här ofvan

föreslagits i fråga om riksbanken. Den obetydliga skilnad, som förefinnes

mellan de två bestämmelserna, är föranledd deraf att revisionen af riksbanken

eger rum i bankens eget hus, revisionen af riksgäldskontoret åter

till allra största delen i Riksdagens hus.

§ 25. Mom. a) i denna paragraf är till sitt innehåll lika med nu

gällande stadgande, men ordalagen hafva bragts till öfverensstämmelse med

motsvarande stadgande beträffande riksbanken (§ 20 mom. a).

Mom. b) är med undantag af en ringa redaktionsförändring lika med

hvad i nu gällande instruktion är föreskrifvet.

Mom. c) har till formen lämpats efter mom. b) i 20 § i förslaget.

Mom. d) är oförändradt.

Mom. e). I detta mom. hafva komiterade föreslagit samma ändring

som i motsvarande mom. i § 20 i förslaget samt fa såsom skäl för ändringen

åberopa hvad vid sistnämnda paragraf här ofvan anförts.

Mom. f) har endast undergått någon redaktionsförändring.

Mom. g), som motsvarar mom. h) i nu gällande instruktion, är oförändradt;

och få komiterade med anledning af uteslutandet ur förslaget af

mom. g) i den nu gällande instruktionen hänvisa till hvad under mom. d)

i § 20 här ofvan anförts.

§ 26. Denna paragraf står i full öfverensstämmelse med nu gällande

stadgande.

§ 27. I motiveringen till § 22 här ofvan hafva komiterade angifvit

skälen till införande i sistnämnda paragraf af den bestämmelse, att revisorerna

af bankoverket skola i berättelsen yttra sig, om de för sin del anse

ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksbanken, och då de skäl, som

åberopats till stöd för denna bestämmelse beträffande bankorevisionen, förefunnits

för införande af samma stadgande i förevarande paragraf, så hafva

komiterade i densamma intagit ett motsvarande stadgande.

Med undantag af nu berörda ändring äro de i denna paragraf meddelade

bestämmelser fullt öfverensstämmande med hvad i den nu gällande

instruktionen angående riksgäldskontoret i § 5 föreskrifvits.

§ 28. Föreskriften, att revisionsberättelsen skall öfvetflemnas till riksgählsfullmägtige,

innefattar ej någon ändring i hvad nu är stadgadt.»

Bih. tiU Kikad. Prot. 1893. 4 Sand. ‘2 Afd. .5 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

I komiterades förslag fans intagen en paragraf, med nummer § 17, af

följande lydelse:

»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom hufvudstaden

beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, böra revisorerna,

sa vidt lämpligen kan ske, före resans anträdande hos statsministern

eller, om denne är tjenstledig, statsrådets äldste i tjenst varande ledamot

härom göra anmälan.»

Komiterade hade härom anfört:

»I denna paragraf hafva komiterade föreslagit, att om revisorerna besluta

besök hos eller resa till något utom hufvudstaden beläget, till statsverket

hörande verk eller inrättning, så böra de, så vidt lämpligen ske kan,

derom gorå anmälan hos statsministern eller den äldste i tjenst varande

statsradsledamoten.

Någon föreskrift om dylik anmälan finnes för närvarande ej meddelad,

men komiterade hafva trott det i allmänhet vara i sin ordning, att regeringen

blefve på något sätt underrättad om en sådan åtgärd som ett Riksdagens

ombuds besök hos en under Kongl. Maj:ts lydno stående inrättning

utom hufvudstaden, helst härigenom möjlighet bereddes till vidtagande af

sadana anstalter, hvarigenom den af revisorerna tillämnade undersökningens

eller besigtningens anställande underlättades.

Föreskiiften kan emellertid ej göras ovilkorlig. Fall kunna nemligen

tänkas, då revisorerna antingen finna det för sitt ändamål mindre tjenlig

att på förhand underrätta om sitt besök eller ock ej äro i tillfälle att derom

göra anmälan.»

0 Vidc 1885 års riksdag yttrade det sammansatta utskottet med afseende

a den sålunda föreslagna paragrafen:

»Vilja revisorerna företaga besök hos eller resa till sådant utom hufvudstaden

beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, så böra de,

enligt § 17 i förslaget, »sa vidt lämpligen ske kan före resans anträdande»

härom göra anmälan. Så som paragrafen blifvit affattad, skulle möjligen

den uppfattning kunna göra sig gällande att det vore öfverlemnadt till

revisorernas egen pröfning, om en dylik anmälan »lämpligen» skulle ske

eller icke. Enligt utskottets åsigt bör en så vidsträckt pröfningsrätt icke

tillkomma revisorerna, utan såsom ovilkorlig föreskrift gälla, att i förevarande

fall anmälan alltid bör göras, hvaremot anmälan först kan göras

efter resans anträdande. Paragrafen bör derför erhålla en något ändrad

lydelse, nemligen följande:

»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom hufvudstaden

beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, böra revisorerna

hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, statsrådets äldste i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

27

tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske före resans anträdande

— härom göra anmälan.»

Första Kammaren godkände paragrafen med uteslutande af orden »så

vidt lämpligen kan ske», hvaremot Andra Kammaren beslöt, att densamma

skulle ur instruktionen utgå.

Då genom det af Första Kammaren beslutade tillägget till § 8 —

hvilket tillägg insatts i motionärens förslag — bestämmelsen i § 17 blifvit

mindre af behof påkallad, hemstälde 1885 års sammansatta utskott i ofta

nämnda sammanjemkningsförslag, att ifrågavarande paragraf måtte uteslutas.

Första Kammaren vidhöll dock sitt förra beslut rörande densamma,

såsom i det föregående blifvit anmärkt, på grund deraf att frågan om ny

instruktion redan fallit genom kamrarnes olika definitiva beslut i annan del.

I motionärens, likasom 1884 års komiterades och 1885 års Riksdags

sammansatta stats- och bankoutskotts förslag till ny instruktion för Riksdagens

revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken saknas bestämmelse,

motsvarande § 5 i gällande instruktion för revisorerna af statsverket. Denna

paragraf lyder så:

»Enär någon af statskontorets ledamöter inför revisorerna företer Kongl.

Maj:ts nådiga förordnande för honom att, under förrättningen, revisorerna

med nödiga upplysningar tillhandagå, skall han ega rättighet att till revisorernas

protokoll lemna sådana meddelanden, som med revisionsåtgärden

hafva gemenskap.»

Om denna föreskrift anförde komiterade, bland annat, följande:

»I samma mån som statsrevisionen utvecklat sig och inom densamma

hunnit utbildas nödig erfarenhet och sakkännedom, hafva de tillfällen, då

den af Kongl. Maj:t förordnade ledamoten af statskontoret funnit anledning

begagna sin rättighet att till revisorernas protokoll lemna meddelanden,

blifvit mer och mer sällsynta.

Då ifrågavarande stadgande således synes vara öfverflödigt och i viss

mån torde kunna anses stå mindre väl tillsammans med den sjelfständiga

ställning, Riksdagens revisorer böra vid sin granskning af statsförvaltningen

intaga, hafva komiterade ansett sig ega skäl föreslå stadgandets upphörande.

»

Utskottet, som till fullo delar komiterades berörda uppfattning, vill

särskildt framhålla, att, då förslaget af Kongl. Maj:t förelädes 1885 års Riks
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

dag, icke i någondera kammaren en enda röst höjdes mot omförmälda

stadgandes borttagande ur instruktionen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med bifall till herr H. Tamms

ofvan omförmälda motion, må antaga följande

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och

riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ 1.

Riksdagens revisorer skola för den dem enligt 72 §

riksdagsordningen åliggande granskning af statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och

förvaltning sammanträda i Riksdagens hus i Stockholm

hvarje år den 1 oktober, eller, om helgdag då inträffar,

dagen derefter.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse

bör af fullmägtige i riksgäldskontoret utfärdas genom

kungörelse i tidningar, föres ordet, intill dess ordförande

valts, af den af revisorerna, som bevistat de flesta statsrevisioner,

och, om två eller flere revisorer deltagit i

lika många revisioner, af den bland dem, som är till

lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande

blifvit vald och intagit sin plats, anställes val

af vice ordförande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansätta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika

röstetal skilje lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga

meningar uppstå och omröstning begäres, skola revisorerna

till protokollet afgifva sina röster, med afgörande

röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje revisor

dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma

gång kunna revisorerna sammanträda på afdelningar

för ärendenas beredning; dock skall hvarje

af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas

i plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning

närmare bestämma sättet för och fördelningen

af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna må åt sig utse sekreterare, eu för stats-,

en för banko- och en för riksgäldsverket, äfvensom

kameral- och kanslibiträden till det antal, som tinnes

erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente

åtnjuta arfvoden, hvilkas belopp bestämmas af revisorerna

samt utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 6.

öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva

berättelser, särskildt angående statsverket, särskildt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

angående riksbanken och särskildt angående riksgäldsko

ntoret.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande

till näst sammanträdande Riksdag och revisorer af dessa

berättelser jemte dertill hörande förklaringar stadgas i

riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga

hvad regeringsformen, riksdagsordningen och denna

instruktion samt de för fullmägtige i riksbanken och

riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar och öfriga

stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst

och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna

aftal eller för öfrigt enligt sakens natur bör

vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden till kronan,

riksbanken eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt

fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldighet

erfordras, samfäldt eller genom någon sin afdelning

eller genom särskildt utsedde delegerade företaga

besök hos ''eller resa till allmänt verk eller inrättning

inom eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum

kunna af revisorerna fattas.

§ 9.

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad

och innan revisorerna sammanträdt, hinder för revisor

att deltaga i revisionen, bör han derom göra anmälan

hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret; och skola

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5. 31

fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

På enahanda sätt förfaren då för inkallad suppleant

hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet,

eger han derom göra framställning hos revisorerna.

Ledighet må dock ej beviljas för längre tid än en vecka;

är längre ledighet behöflig eller uteblifver revisor utöfver

en veckas tid, skall suppleant inkallas för den

återstående tiden af revision sförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen

åtnjuta traktamente med 10 kronor om dagen äfvensom

resekostnadsersättning i likhet med Andra Kammarens

medlemmar; och skola dessa traktamenten och resekostnadsersättningar

utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som

i egenskap af riksdagsman eller i följd af annat allmänt

uppdrag under den tid, revisionen pågår, vistas å revisionsorten

samt för sådant uppdrag åtnjuter dylik ersättning.

Om revision eger rum under pågående riksdag,

må icke heller den ledamot af revisionen, som

tillika utöfvar riksdagsmannakallet och derför åtnjuter

arfvode, vara berättigad att i egenskap af revisor uppbära

traktamente.

§ 11.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till

sekreterarne samt kameral-, kansli- och vaktbetjeningen

må revisorerna på riksgäldskontoret anvisa ersättning

för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika

utgiftei’, för annonser om revisorernas sammanträden

samt för de ’ kostnader, som kunna föranledas af verkstälda

resor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12.

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning

tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke

granskade räkenskaper jemte tillhörande sammandrag

öfver alla medel, som tillkommit genom allmänna bidrag

eller till statens verk och inrättningar annorledes

influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande

^ verk och myndigheter i föreskrifven ordning

afgifna årsberättelser öfver tillståndet och styrelsen af

de under deras förvaltning stående delar af statsverket;

samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar,

pa hvilka nämnda räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13.

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande

räkenskaper och handlingar befinnas ofullständiga

eller icke hafva undergått revision i kammarrätten, böra

revisorerna det oaktadt underkasta äfven dessa räkenskaper

och handlingar den granskning, som omständigheterna

medgifva.

§ 14.

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse

och granska, huruvida utgifterna öfverensstämma med

stat och författningar samt huruvida de af Kongl. Maj:t

meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar grunda

sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på

rätta tider och till rigtiga belopp influtit i statens kassor;

huru vederbörande, åt hvilka kontrollen öfver kronouppbörden

anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter; hvilka

åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade

propriebalanser; och i öfrigt allt, som till ett

tillförlitligt omdöme om statsverkets tillstånd och förvaltning

kan anses erforderligt; och böra revisorerna, utan

att, så vidt omständigheterna medgifva, förbigå detaljerna,

hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen och

resultaten på det hela.

§ 15.

Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af

någon Konungens embetsman eller af något statens verk

eller inrättning inhemta muntlig eller skriftlig upplysning,

begäre genom sin ordförande hos statsministern

eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i

tjenst Varande ledamot Konungens befallning till vederbörande

att meddela den äskade upplysningen.

§ 16.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här

ofvan, skola upprätta öfver revisionen af statsverket,

skall åtföljas af tabeller till jemförelse mellan statsinkomsternas

beräknade och influtna belopp under revisionsåret

samt mellan de i stat uppförda anslagen och

de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott

eller brist på hvarje titel och på det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt

anslag vara öfverskridet eller draget till annat

ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;

b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen;

och

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning

till embetsman eller styrelse att gå revisorerna

Bill. till ltilcsd. Prat. 1893. 4 Samt. 2 Afd. .5 Ilåft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

till hända med begärd upplysning, sådan befallning icke

icke blifvit meddelad, eller om revisorerna anse någon

sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt

vara för nära trädd.

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas

i två exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas

till Konungen och det andra till fullmägtige i

riksgäldskontoret.

2. Angående revision af riksbanken.

§ 18.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde

mottaga följande berättelser, nemligen:

a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd,

rörelse och förvaltning i dess helhet och dels angående

Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa

kontors rörelse och förvaltning.

öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas

revisorerna i riksbanken.

§ 19.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess

delar samt huru densamma blifvit styrd och förvaltad

efter den tid, som senast församlade revisorers och bankoutskotts

granskning omfattat;

b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och

styrelseledamöter vid afdelningskontoren samt bankens

embets- och tjensteman stält sig de för detta verk gällande

lagar, ordningar, stadgar och reglementen till

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sammansätta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad

dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt

eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet

och derjemte anmäla förhållandet hos Riksdagen

samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af

behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra

vidtagas;

cl) att dessutom till laga beifran af vederbörande

befordra så beskaffade förseelser af fullmägtige och

styrelseledamöter vid afdelningskontoren, att revisorerna

anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen anställas

;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige

kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige

sina åsigter och yttranden; samt

/) att, om anledning dertill skulle förefinnas, gorå

erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor

om tjensters tillsättande samt löners och pensioners beviljande.

§ 20.

Revisorerna vare det förbjudet att inga i något

slags disposition af bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här

ofvan, skola upprätta öfver revisionen af bankoverket,

skall innehålla upplysning om bankens ställning samt

uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning

och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet

böra beviljas fullmägtige i riksbanken.

§ 22.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen

skall af revisorerna öfverlemnas till fullmägtige

i riksbanken.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

3. Angående revision af riksgäldskontoret.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af

fullmägtige i riksgäldskontoret mottaga fullmägtiges berättelse

om detta verks tillstånd och förvaltning i dess

helhet.

öfriga för revisionen erforderliga handlingar och

räkenskaper skola på reqvisition tillhandahållas revisorerna,

värdehandlingar dock endast i riksgäldskontoret.

§ 24.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksgäldskontor tillstånd i alla

dess delar samt huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt

efter den tid, som senast församlade revisorers

och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit

i behörigt åtnjutande af de åt detsamma anvisade inkomster

och tillgångar samt om verkstälda utbetalningar

varit öfverensstämmande med gällande beslut och föreskrifter;
c)

att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt

riksgäldskontorets embets- och tjensteman stält sig de

för detta verk gällande stadgar och reglementen till

efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad

dem för öfrigt alegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt

eller eljest kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet

och derjemte anmäla förhållandet hos Riksdagen

samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af

behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses

böra vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskott^ s Utlåtande N;o 5.

37

befordra så beskaffade förseelse!4 af fullrnägtige, att

revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

/) att öfver sådana frågor, om hvilka fullrnägtige

kunna vilja rådgöra med revisorerna, meddela fullrnägtige

sina åsigter och yttranden; samt

t/) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra

erinringar mot fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga

om tjensters tillsättande samt löners och pensioners beviljande.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11

omförmälda arfvoden och ersättningar må revisorerna icke

ingå i något slags disposition af riksgäldskontorets medel.

§ 26.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här

ofvan, skola upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret,

skall innehålla upplysning om riksgäldskontorets ställning

samt tillkännagifvande, dels om något varit att erinra

mot dess förvaltning och dels om revisorerna för sin del

anse ansvarsfrihet böra beviljas fullrnägtige i riksgäldskontoret.

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen

skall af revisorerna öfverlemnas till fullrnägtige

i riksgäldskontoret.

b) att Riksdagen, vid bifall till utskottets hemställan

under mom. a), må upphäfva de nu gällande instruktionerna

för Riksdagens revisorer af statsverket enligt

kongl. kungörelsen den 17 maj 1867 med deri sedermera

verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen den

25 maj 1869, af riksbanken enligt kongl. kungörelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

:S8

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

den 29 maj 1874 med deri sedermera verkstäld ändring

enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876 samt af

riksgäldskontoret enligt kongl. kungörelsen den 22 maj

1868 med deri sedermera verkstäld ändring enligt kongl.

kungörelsen den 19 maj 1876, äfvensom det enligt

kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 till nämnda instruktioner

fogade tilläggsstadgande; och

c) att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl. Maj:t

af Riksdagens beslut vid mom. a) och b) anhålla om

offentliggörande af den nya instruktionen i vanlig

ordning.

Stockholm den 20 april 1893.

På det sammansatta utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

af herr friherre Akerhielm, som i fråga om § 2 ansett, att vid revisorernas

första sammanträde, intill dess ordförande valts, ordet borde fortfarande

såsom hittills, i analogi med hvad för öfriga delegationer af Riksdagen

vore stadgadt och in praxi tillämpades, föras af den bland revisorerna,

som bevistat de flesta riksdagarne, och, der två eller flera räknade

lika många riksdagar, af den, som vore till lefnadsåren äldst;

och har herr friherre Akerhielm dessutom anfört:

»Emot utskottets beslut att vid sammanförandet af nu gällande särskilda

instruktioner för revisorerna af statsverket, af banken och af riksgäldskontoret

till en instruktion utesluta § 5 i nu gällande instruktion för

revisorerna af statsverket, som lyder:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 5.

39

»Enär någon af statskontorets ledamöter inför revisorerna företer

Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för honom att, under förrättningen,

revisorerna med nödiga upplysningar tillhandagå, skall han ega rättighet

att till revisorernas protokoll lemna sådana meddelanden, som med revisionsåtgärden

hafva gemenskap»,

har jag ansett mig höra anteckna min afvikande mening.

Vid hvarje revisionsarbete har jag funnit det vara till gagn för arbetets

gång och framträdande anmärkningars halt och värde, att revisorerna

haft tillgång till sak- och sifferupplysningar af sakkunnige: bokförare,

kamrerare, verkställande direktörer och embetsman. Af detta skäl antager

jag, att våra fäder vid stadgandet af vår egendomliga svenska statsrevision

välbetänkt velat sätta revisorerna, hvars sakkunskap ej kan sträcka sig till

allt, i tillfälle att efter erhållna upplysningar sj elfva väga en anmärknings

hållbarhet och grund, innan den får den form, att den går till Riksdagen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.